Yttrande över detaljplan Centralen-området

Synpunkter på detaljplan för verksamheter, handel och bostäder norr om Centralstationen inom stadsdelen Gullbergsvass i Göteborg, dnr. SBK 0604/13

Yrkande

  • I första hand yrkas att ovanstående detaljplan avvisas.
  • I andra hand yrkas att ovanstående detaljplan avslås.
  1.  Grunder

Inledningsvis ges en bakgrund till några syften med föreliggande detaljplan. I samrådshandling (juni 2016) anges vad gäller trafik och parkering bl.a:

”Resor: Ett lättillgängligt regioncentrum, där det är lätt att nå viktiga platser och funktioner, oavsett färdmedel och förutsättningar. Göteborg skall upplevas som lättillgängligt.” (sid 29).

Vidare anges i samrådshandlingen att: ”Området kring Centralstationen är mycket viktigt som startpunkt för resor, som bytespunkt mellan olika trafikslag och som slutdestination då det innehåller målpunkter i form av arbetsplatser, service och handel.” (sid 29).

Det finns dessutom tre huvudstrategier för Centralenområdet:

  • Skapa en attraktiv stadsmiljö & livfull regional mötesplats
  • Skapa starka stråk (binda samman stadsdelar)
  • Förbättra tillgängligheten till regionkärnan

I denna del föreligger en målkonflikt då planen motverkar dessa strategier, vilket närmare utvecklas nedan.

2.      Inga bärande motiv till detaljplanens utformning

Det framgår inte av planhandlingen vilka motiv som föreligger för att bygga huskroppar på över 30 våningar med omfattande volym. Det finns flera omfattande markreserver i direkt anslutning till Göteborgs Central och Nils Erikssonterminalen. Därför finns ingen anledning att åberopa att det föreligger några tungt vägande skäl att bygga huskroppar med denna höjd och volym. Genom en anpassning av byggnadernas skala till den omgivande platsens förutsättningar, kan samma ändamål uppnås med mindre konflikt med riksintresset för kulturmiljö och människors upplevelse av platsen. En anpassad skala kommer att bättre uppfylla målsättningen med att ”skapa en attraktiv stadsmiljö”.  Man får anstränga sig för att skapa en sämre attraktivitet på platsen än det nu föreslagna alternativet.

3.     Andelen bostäder är otillräckligt

Det föreligger om omfattande brist på bostäder i Göteborg som utgör ett betydligt större problem för Göteborgs utveckling än brist på kontor och ytor för handel. Andelen bostäder i detaljplanen är 20 procent. Detta borgar inte för att den blandstad som eftersträvas kan komma till utförande.    Planförslaget ligger därmed inte i linje med den politiska ambitionen att bostadsbyggandet skall prioriteras och öka kraftigt. Vi förespråkar en betydligt högre andel bostäder, för att skapa en levande stadsdel, och för att minska behovet av långväga pendling.

4.     Planförslaget strider mot riksintresset för kulturmiljö

Riksintresset ”Göteborgs innerstad” är en helhetsmiljö som speglar stadens utveckling sedan grundläggningen. I den ingår ett flertal områden, platser och objekt som alla utgör viktiga uttryck för olika delar i riksintresset. En särskilt värdefull del i riksintresset är området ”Stadskärnan innanför vallgraven med parkbältet” som omfattar ett flertal unika byggnader från olika epoker, lämningar efter 1600-talets befästningar och kanalsystem samt Nya Allén och parkanläggningar från 1800-talets början.  ”Göteborgs innerstad O2:1-5: Staden innanför vallgraven med parkbältet” åtnjuter skydd som riksintresse enligt kulturmiljölagen.  Det aktuella planområdet ligger inte inom men i direkt anslutning till riksintresseområdet.

Från Detaljplaneförslaget, bild ritad i grodperspektiv, som inte tydliggör höjdskillnaden på upp till ca 100 meter, mellan Riksintresset för Kulturmiljö och de nya huskropparna.
https://www5.goteborg.se/prod/fastighetskontoret/etjanst/planobygg.nsf/vyFiler/BN0604-13/$File/2.%20DT_200114_Webb_760x400.jpg?OpenElement

Detaljplaneförslaget omfattar hög tät bebyggelse med byggnader i upp till 36 våningar. En sådan storskalig husgrupp kommer att stå i bjärt kontrast till anslutande äldre mer småskaliga byggnader i upp till cirka 6 våningar. Den nya bebyggelsen ger en stor negativ påverkan på riksintresset ”Göteborgs innerstad” vilket också framhölls i samrådet 2016.

Hur kulturmiljön påverkas redovisas i MKB-bilagan ”Kulturmiljö” (2016-03-21). Bland annat sägs att påverkan på Drottningtorget blir mycket stor. Bilagan innehåller också förslag till åtgärder som skulle minska påverkan på riksintresset. Den första åtgärden som anges är att:

”Exploateringsnivån behöver minskas radikalt och volymerna omfördelas för att minimera den kraftiga skalförändringen mot Drottningtorget, vilket bland annat bör inbegripa en kraftig nedtagning av volymerna som frontar Drottningtorget och som sticker upp över bebyggelsen i Nordstadskvarteren”.

Planförslaget har nu delvis ändrats. Byggnadsvolymerna som frontar Drottningtorget har fått mer karaktär av huvudfasad. Byggnadshöjden mot Drottningtorget har delvis sänkts och huskropparnas läge har ändrats. Samtidigt har hushöjden i områdets norra del ökat och den totala byggnadsvolymen är i stort densamma som i förslaget från 2016.

Enligt stadsbyggnadskontorets bedömning innebär omfördelningen av volymerna, tillsamman med andra kompletteringar som föreslås i handlingen, att detaljplanen inte längre medför ”mycket stor konsekvens” för riksintresset utan bara ”stor konsekvens”.

Vår uppfattning är att dessa omflyttningar av byggnadsvolymer och andra justeringar, tex avstånd till riksintresset samt avsaknad av homogen byggkropp, inte innebär någon större förbättring. Den nya byggnadsgruppen kommer trots förändringarna att inte bara att starkt påverka Drottningtorget och miljön Vallgraven- Trädgårdsföreningen utan också andra delar av stadskärnan samt vyn in mot stadskärnan med sin lågt hållna bebyggelse. Detta innebär sammantaget en mycket stor påverkan på riksintresset Göteborgs innerstad, med irreversibla ingrepp i kulturmiljön i innerstaden.

Planområdet omfattar inte lämningar efter bastionsanläggningar och liknande men det ingår i före detta befästningsstråket som avgränsade staden mot landsidan. Stråket domineras idag av planteringar och områden med glest placerade låga äldre byggnader. Ett höghuskomplex i det föreslagna läget skulle minska möjligheten att uppfatta stadsbebyggelsens ursprungliga gräns i stadsbilden, vilket bidrar till den stora negativa påverkan på kulturmiljön. 

Vi hävdar att kulturmiljöutredningens (MKB-Bilaga Kulturmiljö 2016-03-21) slutsats fortfarande gäller: Den ”visar sammantaget att planförslaget innebär en mycket stor negativ påverkan på en central del av riksintresset Göteborgs innerstad, Staden inom 10 vallgraven. Planförslaget innebär en samlad negativ påverkan på riksintressegrundens upplevelse- och läsbarhet som accentueras ytterligare vid beaktandet av de kumulativa effekterna vid Drottningtorget.”

Den aktuella detaljplanen utgör första etappen av exploatering och etapp nr två har, enligt det presenterade förslaget, minst lika stor grad av exploatering med lika höga och massiva byggnadskroppar. Detta skall beaktas även inom ramen för nuvarande detaljplan då de kumulativa effekterna på kulturmiljön skall beaktas.

Flera byggnader i närområdet som Regionen Hus och kvarteret Platinan med höga och massiva byggnadskroppar påverkar riksintresset. De minskar möjligheten för tillkommande exploatering genom att ta i anspråk det eventuella utrymme som kan kvarstå för att inte komma i konflikt med riksintresset kulturmiljö. Det föreligger dessutom planer på ytterligare bebyggelse som bör beaktas vid prövningen av den aktuella planen.

Att lagstiftaren ansett att den exploatering som är först på platsen skall bedömas enskilt fråntar inte planmyndigheten att se till helheten av en samlad exploatering, för att skapa en enhet som håller ihop. Det är tvärtom planmyndigetens skyldighet att så sker. Vi anser därför att graden av exploateringen måste minskas avsevärt.

5.      Planen leder inte till att en grön blandstad uppnås

Göteborgs stads ambition är att skapa en grön blandstad. Varför planeras byggnadskroppar på över 30 våningar, som innebär att skuggning och vindförhållanden försvårar för träd och växter. Avsaknaden av grönytor kan knappast anses ligga i linje med att skapa en attraktiv stadsmiljö. Detta bryter mot kraven på grönytefaktor och följer inte de riktlinjer som finns i Göteborgs Stads miljö- och klimatmål. Det bryter också mot MKN, både de nationella och de lokala miljökvalitetsnormerna samt miljöbalken 6 kap 12 §.

De mycket höga täta husen innebär att stora delar av området aldrig får tillräckligt med solljus. Detta påverkar naturligtvis möjligheten att växa och utvecklas för de mycket få träden som planeras i området.
Detaljplanen har helt missat betydelsen av sammanhängande grönstråk och vikten av att återskapa gröna kilar för att bygga bort tidigare fragmentering grönstråken. Området blir nu en istället en ännu större barriär. Betydligt fler träd bör planteras i området.

Staden bör genomföra en konnektivitetsanalys och anpassa planen för en grönare stadsdel. I detta bör ingå trädkantade gator med tillräckligt med plats och solljus på marknivå.


Den enda park som finns i anslutning till området, Bergslagsbanans stationspark har redan utsatts för irreversibla ingrepp. Sju mycket stora äldre träd har tagits bort. De kvarvarande träden riskerar att inte överleva om detaljplanen genomförs pga förändrade förhållanden för ljus (de höga husen orsakar skugga även här), buller och slitage, då tusentals arbetande och boende i området kan komma att söka sig till den enda kvarvarande grönskan i området.

Gröna tak och väggar kan på intet sätt ersätta effekten av träd, vad gäller påverkan på miljön, hälsan och tryggheten i området. Fler träd och grönska skapar mer trygghet i ett område som enligt nuvarande plan uppfattas som sterilt och ogästvänligt.

Det nuvarande planförslaget bygger även bort möjligheten till framtida trädplanteringar och grönområden på marknivå.

6.     Framtida trafikering försvåras med planförslaget

Enligt samrådshandlingen (Miljökonsekvensbeskrivning, samrådshandling, ÅF Infrastructure, 2016-05-27, sid 12) är trafikeringen idag för Centralenområdet följande:

ca. 220 000 resenärer

ca. 62 000 bilar

ca. 4 000 spårvagnar

ca. 50 000 fotgängare och cyklister

Det skall anmärkas att man i ovanstående siffror inte angivit hur många bussar eller bussresenärer som trafikerar området. Dessa ligger i antal troligen tätt följd efter antalet spårvangsresenärer då den största bussterminalen i Göteborg, Nils Erikson terminalen, ligger i anslutning till centralstationen och en rad såväl lokala som expressbusslinjer angör Centralenområdet och dess närhet. Dessa linjer ger sammantaget en mycket omfattande busstrafikering.

Genom planförslaget kommer såväl busstrafik, biltrafik och cykling att väsentligen försvåras under såväl byggskede som permanent efter planens genomförande.

7.     Kraftigt försvårande av busstrafiken med planförslaget

När Västlänkens Station Centralen byggs kommer Nils Erikssonterminalen att behöva minska antalet angöringsplatser för bussar med sju platser. Dessutom finns ytterligare åtta utomhusplatser norr om parkeringsytan i detaljplanens norra del. Det medför att ca 15 angöringsplatser för bussar behöver omlokaliseras. Den busstrafik som bedrivs är express-, regional- och långväga busstrafik. Förlusten av denna angöring skall flyttas till Åkareplatsen där ett parkeringshus har rivits för att bereda plats för bussangöring.  Detta leder till omfattande kapacitetsproblem för bussangöring då endast åtta bussangöringsplatser skapas vid Åkareplatsen. Exakt var de övriga sju skall ersättas är oklart. Åkareplatsen har idag omfattande framkomlighetsproblem i högtrafik genom den bussterminal som uppförts. Det har gått så långt att man tvingats anmäla till arbetsmiljöverket att situationen är ohållbar för förarna i kollektivtrafiken.

8.     Betydande ökning av busstrafiken krävs när Västlänken byggs

En ytterligare försvårande omständighet är att andelen busstrafik måste öka när alla infrastrukturprojekt i centrala Göteborg skall genomföras. Som exempel kommer ombyggnaden av Olskroken planskildhet att innebära att stora delar av tågtrafiken på stambanan kommer att upphöra och ersättas med busstrafik under flera månader. Denna busstrafik skall angöra nära Göteborgs Central.  Detsamma gäller när Västlänken byggs då omfattande inskränkningar i framkomligheten under flera år kommer att ske för pendelresenärer med bil. Delar av dessa bilresenärer förväntas då att primärt välja buss som alternativ vilket kommer att öka andelen pendelbusstrafik.

9.     Omfattande framkomlighetsproblem när Västlänken byggs

I trafikverkets utredning ”Mobility Management – Västlänken” (2014-09-24) beskriver trafikverket hur man skall hantera de omfattade trafikstörningar som uppkommer i samband med byggandet av Västlänken. Av rapporten framgår att ett antal av de vägar som leder in mot Göteborgs centrala delar kommer att få en kraftigt ökad biltrafik genom omfördelning av trafik från de vägar som stängs av tack vare byggandet av Västlänken. De vägar som får den största ökningen är Ullevigatan och Alléstråket med över 70 procent ökad biltrafik, eller 43 000 fler bilresor per dygn. För att erhålla samma framkomlighet som idag i Göteborg för vägtrafiken måste över 80 000 bilresor flyttas över till andra sätt att resa. Avsikten är att styra över till cykel- och kollektivtrafik.

Genom att Ullevigatan och Alléstråket får en trafikökning på över 70 procent så inses att Åkareplatsen kommer att drabbas av en mycket större trafikbelastning än idag. Genom den ombyggnad som skett av Åkareplatsen till bussterminal kommer kapaciteten att hantera en trafikökning inte att föreligga utan det kommer tvärt om att bli väsentligen försämrad framkomlighet. Ombyggnaden ger ett sämre trafikflöde än idag då de separerade gatorna till respektive från Åkareplatsen lagts samman i en gata.  Dessutom medför in- och utfart till bussterminalen att trafikflödet minskar. Anledningen till denna ombyggnad är den nu aktuella planändringen som föreslås i samband med Region City samt byggandet av Västlänken.

Att i samband med de problem som uppkommer med Västlänkens anläggande dessutom lägga sten på börda med att samtidigt ta bort buss- och bilangöring vid Göteborgs central motverkar syftet att öka antalet resenärer till kollektivtrafiken.

10.  Antalet tågresenärer ökar långsamt – permanent flytt av bussterminal ogrundad

Av detaljplanen för Västlänkens Station Centralen framgår att den norra delen av Nils Erikssonterminalen skall avvecklas permanent. Motivet till denna slutsats är att genom Västlänken så kommer fler resenärer att övergå från att resa med buss till förmån för tåg. Denna slutsats är felaktig av flera skäl. Trots nyligen genomförda omfattande investeringar för att öka antalet resenärer på pendeltåg genom förlängda perronger och nya och längre tåg, utökade pendelparkeringar och färre förseningar, ökar inte denna trafik enligt prognos. När det gäller regionaltågen har även denna trafik en blygsam utvecklig.

Ökningstakten är däremot hög vad gäller pendelbusstrafiken och denna trend ser ingen avmattning. Den enda tillkommande tåglinje som skulle kunna minska bussresandet av någon betydelse är en ny järnväg till Borås. Denna järnväg ligger däremot långt bort i tiden och förväntas vara genomförd tidigast år 2035 enligt Trafikverket. De existerande pendeltågslinjerna har alla kapacitetsproblem som medför att någon utökad trafikering under högtrafik inte kan komma till stånd innan omfattande utbyggnader sker. Trafikverket för diskussioner med Partille kommun om att avveckla stationen som pendelstation i relativ närtid och på Floda station vill Trafikverket ta bort vartannat pendeltåg. Anledningen är att fjärrtågen skall ha förtur vilket medför att antalet resenärer minskar då pendeltågen har fler resenärer än fjärrtågen.

De busslinjer som skulle kunna ersättas av pendling med tåg är få till antalet och enligt ”Trafikutredning – Centralen, Göteborg, Trafikkontoret”, (2015, sid 24) är det bara två regionala busslinjer som förväntas avvecklas till år 2035. Detta bygger på förutsättningen att en ny järnväg mellan Göteborg och Borås är färdigställd vilket tidigast kan ske år 2035. De övriga förändringarna gäller för lokala buss- och spårvagnslinjer som inte trafikerar Nils Erikssonterminalen och därmed inte påverkar behovet av angöring. Den bestående trenden vad gäller resandeutveckling är den direkt motsatta med kraftig resandeökning för expressbussar. Därav kvarstår behovet av att det finns tillräckligt med kapacitet för att även i framtiden ha kvar möjligheten att angöra med buss i anslutning till Göteborgs Central/Nils Erikssonterminalen. I annat fall kommer busstrafikens utveckling att hämmas vilket motsäger syftet att öka andelen kollektivt resande. Även i denna del brister detaljplanen i analys och slutsats.

11.  Kumulativa konsekvenser för trafik och parkering under planperioden

Det planeras omfattande byggnationer i närområdet under planperioden. Omfattande objekt förutom Region City skall genomföras som t ex Hisingsbron, nedsänkning och överdäckning av väg E45, byggnader på överdäckningen, anläggandet av Västlänkens Station Centralen samt område norr om Centralen. Alla dessa projekt kommer att leda till omfattande störningar på all form av trafik. Det finns ingen redogörelse för dessa kumulativa trafikstörningar och inte heller hur dessa skall lösas. Då genomförandetiden för aktuellt planförslag är tio år och då flera av de aktuella projekten beräknas har genomförande på upp till tio år kan denna fråga inte lämnas därhän då konsekvenserna kommer att bli omfattande.

I samband med anläggandet av Västlänken har den grupp inom Göteborgs Stad m fl som arbetar med trafikfrågorna under byggtiden, KomFram, utarbetat en rapport vid namn ”Mobility Mangagement – Västlänken”. Av denna rapport framgår att trafikstörningarna i samband med Västlänkens anläggande kommer att bli mycket omfattande speciellt i centrala Göteborg och runt Centralenområdet . Av rapporten framgår att biltrafiken på Ullevigatan kommer att öka med 80 procent samt att trafiken på Allestråket kommer att öka med 70 procent. Ombyggnaden av Åkareplatsen till bussterminal har redan lett till betydande kapacitetsproblem för alla trafikslag, inte minst busstrafiken. De kumulativa effekterna av detaljplanen för aktuell detaljplan norr om Centralen och övriga infrastruktur- och byggprojekt är inte analyserade och redovisade.

Centralenområdet är utan jämförelse den viktigaste knutpunkten för kollektivtrafiken i Göteborg och i regionen. Att försämra för resenärerna under den mångåriga byggfasen är inte ett gångbart alternativ. Detta förhållande gäller för övrigt för alla trafikslag. Då det inte finns en samlad genomlysning och strategi för hur denna fråga skall hanteras kan aktuell detaljplan inte godtas.

12.  Planering utan redovisade konsekvenser under planperioden

Den trafikutredning (Trafikutredning – Centralenområdet , Göteborg, Trivektor, 2016-01-14) om genomförts inom ramen för detaljplanen bygger på förutsättningen att det analyserade årtalet är 2035. Det bygger vidare på det förhållande att såväl Västlänken som Bangårdsviadukten är etablerade. Vad som är resultatet av trafikåtgärder innan år 2035 framgår dessvärre inte av utredningen. Västlänken förväntas vara invigd år 2026 men det finns inget datum när en Bangårdsviadukt kan stå klar. Frågan hur trafiken skall lösas under de mer än tio år som återstår till ett eventuellt färdigställande av Västlänken och Bangårdsviadukten eller tiden fram till 2035 har inte belysts i detaljplanen. Att inte belysa trafiksituationen under de kommande 15 åren är givetvis en omfattande brist som måste undanröjas innan beslut om planen kan fattas.

13.  Målsättningen om trefaldigad tågtrafik kan inte uppnås

Västtrafik har formulerat ett mål att tågtrafiken till/från Göteborg skall trefaldigas mellan år 2010 och 2035. Under år 2013 beräknades att den investering som var nödvändig för att nå detta mål till 45 miljarder kronor i järnvägssystemet. Denna kostnad har enligt Trafikverket nu ökat till ca 150 miljarder kronor. Under innevarande planperiod till år 2029 för nationell infrastruktur har ca fem miljarder kronor avsatts för järnväg förutom Västlänken runt Göteborg. Denna extrema kostnadsökning kommer att medföra att kapaciteten att öka trafiken med persontåg till/från Göteborg kommer att vara mycket begränsad under lång tid. Det i sin tur medför att någon större ökning av antalet tågresenärer till Göteborg Central inte kan förutses under lång tid.

14.  Bangårdsviadukten och dess sträckning

Av planen framgår att den planerade Bangårdsviadukten har en klen koppling till den planerade Hisingsbron. Gatustrukturen innebär att Bangårdsviadukten skall angöra norr om bangården för att vika av i nordostlig riktning och mynna ut vid Kämpegatan. Anledningen till denna dragning av Bangårdsviadukten är svår att förstå. Syftet förefaller att vara ett försvårande för trafiken till och från Hisingsbron att passera Centralenområdet  då den extra omväg som måste företas är ca 500 m i förhållande till om en rakare sträckning av Bangårdsviadukten görs för att möta Hisingsbron. Denna trafiklösning synes inte har något sakligt baserat trafikberoende syfte. Denna omväg leder till att alla trafikslag i form av bil, buss och cykel drabbas av väsentligen längre restidsuppoffring och knyter inte ihop Hisingen med den centrala staden.

En starkare koppling mellan Hisingen och centrala Göteborg är ett av de utpekade syftena med Hisingsbron. Med beaktande av att en stor del av den tillkommande bostadsbebyggelsen i Göteborg kommer att etableras på Hisingen stärker förhållandet att denna koppling måste förstärkas vad gäller såväl kapacitet som koppling till trafiksystemet i centrala Göteborg och inte minst Centralenområdet . Den aktuella detaljplanen motverkar tyvärr detta förhållande.

För de omfattande investeringar på flera miljarder kronor som Hisingsbron och Bangårdsviadukten kostar, måste nyttan av dessa investeringar komma till sin fulla rätt. Att kopplingen mellan Hisingsbron och Bangårdsviadukten skall ske genom en omväg på lokalgator och dessutom passage genom flera trafikplatser/rondeller medför att restiderna och framkomligheten påverkas negativt och nyttan med dessa investeringar till stor del eroderas.

15.  Cykling försvåras med planförslaget

Inriktningen på ett kraftigt ökat resande med cykel som detaljplanen ger uttryck för, är inte i alla delar genomtänkt. Planen baseras på att cyklister bara reser till eller från Centralenområdet, men inte förbi. Därför har barriäreffekten för genomresande cyklister och cykeltransporter tappats bort. Utvecklingen av Centralenområdet riskerar att mer och mer isolera Hisingen och södra älvstranden från Göteborg söder om Centralen. Det går att åtgärda, men bara om man inte först murar igen alla möjligheter.

Göteborgs Stad har som ett av argumenten för en låg Hisingsbro angett att det underlättar för cyklister, ett förhållande som är oomtvistat. När man i detaljplanen samtidigt skriver att den planerade Bangårdsviadukten är viktigt som cykelstråk för att underlätta för cyklister och knyta ihop staden brister det i logik. Av planens bilaga om cykelstråk framgår att även cykelstråket från Bangårdsviadukten skall angöra vid Kämpegatan som resulterar i en omväg på ca 500 meter, jämfört med en rakare koppling mellan Bangårdsviadukten och Hisingsbron.  Därtill skall sägas att det är en försvårande faktor att resa med cykel i västlig riktning då även detta medför en omväg på en halv kilometer för att passera Centralenområdet, i för hållande till att få en rakare anslutning mellan Hisingsbron och Allén, där Bangårdsviadukten angör söderut.

Området mellan Göteborgs Central/Nils Ericsonsplatsen och Nordstan kommer dessutom att vara hårt belastat av cykeltrafik om de cykelplaner som föreligger kommer att materialiseras. Detta område kommer dessutom att ha omfattande gångtrafik som kommer att komma i konflikt med cykeltrafiken om den nuvarande planen genomförs. Den föreslagna sträckningen av Bangårdsviadukten förefaller inte genomtänkt och föreliggande detaljplan måste inriktas på en rakare koppling mellan Hisingsbron och Bangårdsviadukten. I denna fråga biträder vi ett yttrande från Cykelfrämjandet, se bilaga 1.

16.  Angöring med bil och korttidsparkering vid Centralenområdet försvåras

Av ”Trafikutredning – Centralenområdet , Göteborg”, PM 2015:98, framgår att det är ca. 7 700 personbilar som angör Centralen och Nils Erikssonterminalen en vardag i dagsläget. Dessa fordon använder nästan uteslutande det område som utgör aktuellt detaljplaneområde. Av trafikutredningen framgår att detta område, efter planens genomförande, inte kommer att ha funktionen att medföra angöring av någon betydelse. Av samrådshandlingen framgår att: ”Kruthusgatans förlängning norr om planområdet kan komma att få omfattande angöringstrafik till stationsområdet med risk för köbildning, vilket måste bevakas med genomförandet av detaljplanen för Station Centralen” (sid 31). 

Efter samrådet framgår att det att denna anslutning istället kommer att vara en enkelriktad gata, i anslutning till det torg som ligger i planområdets centrum för angöring av bil till Göteborgs Central och Nils Erikssonterminalen i markplan. Ett mycket litet antal, ca ett dussin, parkeringsplatser planeras i markplan. Därutöver planeras en anslutning från öster till en underjordisk parkering med 40 platser. Det medför mycket begränsade möjligheter att angöra Centralenområdet med bil i förhållande till dagsläget, dvs att enkelt hämta och lämna bagage och resenärer. Detta innebär en kraftig begränsning för att öka andelen långväga kollektivtrafikresenärer med tåg och buss. Att överföra ansvaret för parkering till att kommande detaljplaner/fastighetsägare kommer att hantera denna fråga är inte lämpligt. Redan i föreliggande detaljplan måste denna fråga hanteras, då det är denna detaljplan som tar bort möjligheterna för den angöring som sker idag.

Planförslaget förefaller i denna del inte ligga i linje med intentionen att det kollektiva resande skall öka. Genom att andelen kollektiva resor, inklusive långväga resor, planeras att öka till Centralenområdet, så kommer behovet av angöring med bil även att öka. Med planförslaget så kommer effekten att bli den omvända, dvs att kollektivtrafikresenärer som är i behov av att angöra med bil kommer att minska.

De möjligheter som idag föreligger att angöra Göteborgs Centralen och Nils Erikssonterminalen med bil är i det aktuella planområdet. Söder om Göteborgs Central kan endast taxi angöra området och detta förhållande kommer inte att ändras. I väster ligger bangården och i öster ligger angöringsplatsplats för taxi och bilar, med mycket begränsad kapacitet och parkeringsförbud för privatbilar.

I en parallell planläggning så kommer framkomligheten mellan Centralen och Nordstan att försämras drastiskt då ett körfält i varje riktning för bilar kommer att tas bort permanent. Det medför att angöring till Göteborgs Central och Nils Erikssonterminalen söderifrån kommer att avsevärt försvåras. Det är först om och när en Bangårdsviadukt kommer att vara färdig som detta förhållande kan förbättras. Detta ligger emellertid långt fram i tiden då byggande av Bangårdsviadukten är framflyttad på obestämd tid.

Ett förslag som skisserats bygger på att en underjordisk parkering skapas där området nordväst om planområdet får utgöra parkering. Ett problem är att kommunen uttalar att man har begränsad rådighet över området.  Här måste inriktningen vara att detta utrymme säkras för att möjliggöra en direkt närhet till Göteborgs Central och Nils Erikssonterminalen. Enligt den parkeringsutredning som genomförts inom ramen för detaljplanen ligger parkeringsbehovet som minst på 400 fordon och då har mycket låga parkeringstal tillämpats, vilket är positivt. Men detta behov av parkeringsplatser måste kunna säkerställas i närområdet.  

17.  Planen leder inte till att huvudstrategierna för Centralenområdet uppnås

Den första huvudstrategin är att ”skapa en attraktiv stadsmiljö”. Vilka är de bärande motiven för att motivera byggnadskroppar på 36 våningar? Kan dessa sörja för att möta detta mål? Det innebär att skuggning, siktfält och vindförhållanden går i motsatt riktning. Avsaknaden av grönytor kan knappast anses ligga i linje med att skapa en attraktiv stadsmiljö. Att skapa en levande blandstad förhindras när 80% av fastigheterna upplåts till dyra kontor.

Den andra strategin är att ”skapa starka stråk” (binda samman stadsdelar). Hur ser planen till att leva upp till att detta förverkligas? Den utformning som Hisingsbrons anslutning till den planerade bangårdsviadukten har, gör att det inte skapas starka stråk utan utformningen är den direkt motsatta.  Kommunikationer för såväl bil, buss och cykel försvåras i för hållande till idag. Att investera ca. tre miljarder kronor i en ny Hisingsbro som inte får en optimal anslutning till den planerade bangårdsviadukten är ren kapitalförstöring. 

Den tredje huvudstrategin är att ”förbättra tillgängligheten till regionkärnan”. Det är svårt att se på vilket sätt den föreslagna detaljplanen lever upp till detta syfte. Förhållandet är det direkt motsatta genom den omfattande försämring som såväl cykel-, bil- som busstrafiken får genom planens förverkligande. Detta förhållande gäller för såväl angöring som för framkomlighet. Dessutom ligger de förstärkningar av kapaciteten, som måste genomföras i järnvägsnätet för att öka antalet tågresenärer, mycket långt bort i tiden, givet de mycket stora kostnader detta medför.

Den placering som Västlänkens stor Station Centralen har med dess uppgångar, ger betydande försämringar även när det gäller förutsättningar till regionförstoring.  Alla resenärer som skall stiga om till den lokala kollektivtrafiken på Drottningtorget och Brunnsparken, vilket huvuddelen pendel- och regiontågsresenärer gör, får betydande restidsförluster genom att gångavstånden från den nya stationen ökar jämfört med från dagens centralstation. Ökade restider för såväl buss som tågresenärer leder till att färre resenärer kommer att resa kollektivt, tvärt emot Västlänkens och planens syfte.

18.  Sammanfattande synpunkter över detaljplanen:

  • detaljplanen skall inte antas, utan avslås då den står i strid med intentionerna för området
  • planen står i strid med riksintresset kulturmiljö genom att stor påtaglig skada uppkommer på riksintresset
  • planen innebär en ytterligare barriär för samt fragmentering av grönstråk och saknar en konnektivitetsanalys
  • planen strider mot Göteborgs stads uttalade ambition att bygga en grön blandstad
  • planen bör ha betydligt fler trädkantade gator med tillräckligt med plats och solljus på marknivå
  • planen saknar kunskap om att gröna tak aldrig kan ersätta träd på marknivå
  • planen motverkar syftet att ”skapa en attraktiv stadsmiljö”
  • planens strider mot Göteborgs stads ambition att bygga bostäder i centrala lägen genom att endast 20 procent av den byggda arealen blir bostäder
  • såväl höjd som volym på byggnader står i skarp kontrast med omgivande byggnader och skadan på riksintresset kulturmiljön blir mycket påtaglig
  • inget behov föreligger att uppföra byggnader på över 30 våningar då omfattande exploateringsytor finns i direkt anslutning till Göteborgs Central
  • utformningen av anslutande gator och cykelbanor mellan den planerade Hisingsbron och Bangårdsviadukten leder till omfattande restidförluster
  • kollektivtrafiken kommer att minska för de som angör Göteborgs Central och Nils Erikssonterminalen med bil, då de delvis kommer att välja bort detta alternativ
  • omfattande trafikstörningar uppkommer under den mycket långa genomförandetiden med betydande samhällskostnader som resultat
  • en permanent brist på bussangöring uppkommer med planens genomförande som leder till minskat järnvägsresande och bussresande
  • ingen redovisning finns av vilka kumulativa trafikstörningar som uppkommer av de omfattande infrastruktur- och byggprojekt (bl a Västlänken) som kommer att pågå i närområdet fram till år 2035
  • omfattande begränsningar av kapaciteten i busstrafiken vid Centralenområdet kommer att ske under byggfasen då flera infrastrukturprojekt pågår parallellt, vilket leder till att fler förväntas resa med buss och kapaciteten då behöver öka
  • planen leder till att angöring med bil till Centralenområdet för att hämta och lämna kraftigt försvåras
  • trots ett lågt antal parkeringsplatser för bil för de verksamheter som ligger i planområdet är dessa inte säkrade i planen

Göteborg 12 mars 2020

Föreningen Trädplan Göteborg
Föreningen Nej Till Västlänken
Götiska Förbundet

BILAGA: ” Central cykelbarriär v200220”, Cykelfrämjandets yttrande

Överklagan Detaljplan Station Haga, 8 mars 2019

Vi har nu skickat in en överklagan gällande Station Haga.
Föreningens Trädplan Göteborgs överklagan med bilagor:                                        Trädplan ÖK MMD Västlänken dpl haga 2019-03-08                                                      Bilaga, SOCIALA konsekvenser                                                Bilaga_2_Miljökvalitetsmål, träd                                                                Bilaga_5_Påverkan kulturmiljö, riksintressen

Vi har även gjort en MALL som du som tidigare yttrat dig vid samrådet 2016, kan använda. Det är alltså endast de personer och företag/föreningar som tidigare yttrat sig (juni 2016 samt okt. 2016) som har rätt att överklaga nu.
Använd gärna mallen och skriv även gärna till egna kommentarer och argument.

Länk:  MALL, ÖK dpl, HAGA STATION 2019-03-07
Texten (mallen) finns även inlagd nedan (längst ned på sidan) ifall du inte kan öppna dokumentet

 

”Kommunfullmäktige har vid sitt sammanträde den 31 januari 2019 beslutat att anta detaljplan för Västlänken, Station Haga med omgivning inom stadsdelarna Inom Vallgraven, Pustervik samt Vasastaden och med stadsledningskontorets diarienummer 1580/18.

Handlingarna i ärendet finns tillgängliga på Stadsbyggnadskontoret, Köpmansgatan 20
Kundservice har öppet: Måndag – onsdag kl 9-16 och Torsdag – fredag kl 9-12

Detta beslut kan överklagas hos Mark- och miljödomstolen. Överklagan ska vara skriftlig och ha kommit in till stadsledningskontoret senast inom tre veckor från den 15 februari 2019 då ett justerat protokoll beräknas finns tillgängligt på kommunens anslagstavla. Senaste dag för överklagandet är därmed 8 mars 2019.”

Trädplans överklagan kommer att läggas upp när den är färdig. Just nu jobbar vi med att komplettera frågor om PBL (Plan och bygg- lagen)

Här finns alla handlingar i ärendet. I högerkolumnen finns granskningsutlåtande etc:
Detaljplan, SBK, Västlänken – station Haga

Här är mallen till yttrandet på samrådshandling från okt 2016

MALL: Yttrande Detaljplan för Västlänken, Station Haga , senast 4 okt 2016

………….

Till:    Mark- och miljödomstolen via Stadsledningskontoret Göteborg

e-mail: stadsledningskontoret@stadshuset.goteborg.se

Postadress: Stadsledningskontoret
404 82 Göteborg

Besöksadress: Gustaf Adolfs Torg 4a

Vänligen bekräfta att detta har diarieförts och skicka ärendenummer!

 

Överklagan av kommunfullmäktiges beslut att anta

Detaljplan för Västlänken, station Haga med omgivning inom stadsdelarna Haga, Inom Vallgraven, Pustervik och Vasastaden / Diarienummer 1580/18

 Datum:

 

Privatperson:

Namn:

Personnumer:

Adress:
e-mail:

Telefon:

Eller:

Företag /Förening:

Organisationsnummer:

Firmatecknare, namn:

Adress:
e-mail:

Telefon:

 

Yrkande och Grunder:

Undertecknad anser att beslutet att anta detaljplanen är felaktigt och att den bör omarbetas.

  • Detaljplanen följer inte bestämmelserna i PBL 2 kap §6 och bör omarbetas. Utöver de omfattande irreversibla ingreppen som redan beslutade planer medför, innebär detaljplanen stor negativ påverkan på riksintressets natur och kulturvärden. 
  • Ett starkare skydd för park- och allémiljön bör ingå i detaljplanen. Detaljplanen ger inte tillräckligt skydd för park- och allémiljön och de kvarstående träden inom planområdet.
  • Stationsbyggnadens och den anslutande platsens storlek bör minskas väsentligt. Stationsbyggnaden norr om Hagakyrkan har en storlek som innebär att den dominerar platsen och minskar möjligheten att återställa park- och allémiljön.
  • En annan placering av nedgången till cykelgaraget bör väljas. Den föreslagna trappan till cykelgaraget stör miljön i denna del av park- och alléstråket och minskar möjligheten att återställa miljön.
  • Bron över vallgraven bör utgå. Bron utgör (pga av redan stor påverkan i grönområdet) ett stort intrång i Kungsparkens sammanhängande gröna slänt mot vattnet.
  • Detaljplanen för Handelshögskolans nya byggnad bör omarbetas. Nuvarande förslag innebär att en kulturhistorisk värdefull byggnads rivs och ersätts med en ny högre del som har stor negativ påverka på befintlig miljö. I det reviderade planförslaget har maxhöjden för byggnaden dessutom utökats.

I övrigt ställer sig undertecknad bakom Föreningen Trädplan Göteborgs m.fl. överklagande

Sammanfattning

Den förslagna detaljplanen innebär, om den genomförs, att området genomgår en genomgripande förändring vad gäller utseende och karaktär.

Platsens naturvärden, kulturhistoriska värden och rekreationsvärden kommer ytterligare att minskas och delvis förstöras för alltid.

En stor andel av norra delens träd och grönska försvinner eller har redan försvunnit, och stationsbyggnader tillsammans med hårdgjorda ytor blir dominerande inslag stadsbilden. I söder rivs en kulturhistoriskt värdefull byggnad och ett nytt ”höghus” uppförs, med stor påverkan för kulturmiljö, stadsbild och boende i området

Sammantaget visar detta att planen inte tar hänsyn till områdets unika kvaliteter och att den därigenom strider mot flera bestämmelser bland annat i Plan- och Bygglagen och Miljöbalken.

Detaljplanen bör därför omprövas och istället för den framtagna planen, bör en ny plan, som går ut på att säkerställa områdets kvarvarande unika värden, tas fram. 

 

Överklagande exploatering vid Härlanda Tjärn

Överklagande av Detaljplan för bostäder och skola vid Robertshöjdsgatan/Smörslottsgatan inom stadsdelen Sävenäs och Delsjön.

Föreningen Trädplan yrkar följande:

  1. att planen avslås i sin nuvarande form
  2. att gränsen för Riksintresset för friluftslivet i Delsjöområdet respekteras, så att dess värde som skydd för hela Delsjöområdet inte upphävs. Den del av planområdet som ligger innanför friluftsreservatets gräns skall utgå.
  3. att nuvarande naturskyddsområdet utökas för att skydda Härlanda Tjärns-området från framtida exploatering enligt Länsstyrelsens förslag 2007
  4. att Länsstyrelsens ursprungliga förslag 0519/07 tas upp igen och uppdateras till att även omfatta de ”grönkilar” som idag finns mellan Smörslottsgatan och Robertshöjdsgatan.

Läs mer

Träd bör inte fällas innan Järnvägsplanen vunnit laga kraft

Trafikverket avser nu att fälla träd på flera olika platser i Göteborg, inför Västlänken. Närmast på tur står lindallén i Rosenlund, som är biotopskyddad.

TrV hävdar att de har nödvändiga tillstånd då Järnvägsplanen vunnit laga kraft. Detta är dock inte juridiskt korrekt, då planen är överklagad.
Trädplan anser att fällningar utan färdiga tillstånd och domar, strider mot EU-direktivet.

Vi begär också, med nedanstående mail till berörda tjänstemän på TrV och Göteborgs Stad att få ta del av de handlingar som Trv anser ligger till grund för att genomföra dessa irreversibla ingrepp i vår viktiga gröna miljö.

”Hej

Med anledning av att Trafikverket och dess underentreprenörer nu planerar påbörja åtgärder i form av fällande av träd mm på flera platser i Göteborg, vill vi påpeka följande samt få svar på nedanstående frågor.
Vi har noterat att informationen på Göteborgs stads hemsida om fällning vid Rosenlund har ändrats, utan notering om att det är en uppdatering. Från att tidigare ha stått att alla nödvändiga tillstånd finns, står det nu att Järnvägsplanen vunnit laga kraft.

Läs mer

Trädplans yttrande ang exploatering vid Härlanda Tjärn

Trädplans yrkande angående ändringar av detaljplanen för Robertshöjdsgatan/Smörslottsgatan i Sävenäs och Delsjön
Mellan Smörslottsgatan och Robertshöjdsgatan och vid Härlanda tjärn, invid Delsjöns Naturreservat planeras 340 lägenheter och en skola för 550 elever. Den detaljplan som föreslås (Diarienr 1429/15)2 innebär en mycket kraftig exploatering i ”ett område som av länsstyrelsen har utpekats som riksintresse för friluftsliv och kulturmiljövård” samt in i naturksyddsområde som av Länsstyrelsen och flera remissinstanser år 2009 utpekats att bli naturreservat.

Nuvarande förslag hotar de grönkilar som dämpar trafikbuller, rymmer skyddsvärda/fridlysta djurarter, växter och träd, ger värdefull grönska, avkoppling och lekmöjligheter för barn samt bidrar till det gröna stråk som binder samman Delsjöreservatet med andra områden. Det bryter även mot miljöbalken och mot flera miljökvalitetsmål bla ’God bebyggd miljö’ som kräver ”ökade insatser mot buller och dålig inomhusmiljö liksom stärkt samhällsplanering och skyddade tätortsnära grönområden och kulturvärden”

Läs mer

Nu fälls snart lindallé i Rosenlund!


Planerad fällning av lindallé i Rosenlund

NU FÄLLS snart de första TRÄDEN runt Haga, pga VÄSTLÄNKEN. Trots att inte miljödomen är klar, och att vi överklagat både järnsvägsplan och detaljplaner. De juridiska processerna kommer att pågå minst något år till
.

Trafikverket och Göteborgs Stad har meddelat att de under vecka två, kommer att fälla sju lindar vid Rosenlundsplatsen. De påstår att alla tillstånd finns trots att ingen kan hitta dem eller lämna ut dem.

Läs mer

Det går att bygga nytt utan att skövla tusentals träd


De små pinnar som nu planteras runt om i Göteborg och som ofta dör inom något år, kommer aldrig att bli lika stora och få samma miljöeffekt, som de träd som nu fälls, skriver Trädplan Göteborg och boende i Flatås.Slutreplik Trädskövling,  21/17,

Publicerat av Föreningen Trädplan och boende i Flatås i GP: Slutreplik till Byggnadsnämndens ordförande Emmali Jansson i Miljöpartiet.

Tidigare inlägg 12/12 och 19/12, se länkar nedan

Kastanjeallén i Tynnered

Kastanjeallén i Tynnered före och efter fällning, 17 & 19 december 2017. Bild: Chris Ceder

Går att bygga nytt utan att skövla tusentals träd

Emmali Jansson (MP) visar med all önskvärd tydlighet vad ordet greenwashing innebär. Hon lyckas i sin replik att inte besvara en enda rak fråga, varken om antal träd, varför de tidigare alléerna i Flatås försvunnit eller varför biotopskyddet knappast gäller i Göteborg längre. I stället fylls texten av ”gröna klichéer”.

Läs mer

Flatås park skövlad trots löften om bevarande av alléer. Nu hotas ytterligare drygt 100 biotopskyddade lindar!

 

Trädplan räddar träd

Aktion för att rädda lindallé i Flatås. 24 november 2017. Foto: Chris Ceder 

SKÖVLING I FLATÅS!

Var finns rättsskyddet för boende som värnar om sin boendemiljö? Var går gränsen för hur kommunen får sälja ut befintliga grönområden (till högstbjudande byggherre)?

I bostadsområdet Flatås i Järnbrott har den enda parken skövlats och förstörts.
Här levde bl a. många igelkottar, som de boende nu befarar är överkörda av grävmaskinerna.

Den skövlade parken i Flatås

Den skövlade parken i Flatås. Foto: Chris Ceder

I anslutning till parken har två lindallér till stora delar fällts, och nu hotas ett vackert grönstråk med två biotopskyddade parallella rader av lindar, bestående av 113 praktfulla lindar som aldrig beskurits och är vid mycket god hälsa, av att fällas också.

Hotad lindallé i Göteborg

Den hotade och biotopskyddade lindallén i Flatås i höst. Foto: Chris Ceder

Länsstyrelsen, som säger att man i detta ärende ”bevakar biotopskyddet, meddelar nu på rent kaftalikt manér att lindarna bedöms att hamna i omedelbar anslutning till de hus som planeras att byggas mellan lindraderna och vid en sådan bedömning anses allén inte längre vara biotopskyddad och då är ev trädfällning ingen fråga för Länsstyrelsen.”
Lsts handläggare påstår alltså att eftersom det i framtiden kommer stå hus nära allén, så behöver de inte ta hänsyn till biotopskyddet idag! Man kan undra vad vi då har biotopskydd till – och om Länsstyrelsen överhuvudtaget har någon roll att fylla vad gäller tillsyn av värdefull natur och kutlurmiljö i götebog.

hotad och biotopskyddad lindallé i Göteborg

Den hotade och biotopskyddade lindallén i Flatås i höst. Foto: Chris Ceder

När planen vunnit laga kraft är det Göteborgs Stads bygglovsenhet som beslutar i ärenden om ansökan om marklov för trädfällning.
Det svenska naturskyddet i ett nötskal!
Inför bygget av bostadskvarteret ”Flatås allé” fick oroliga Flatåsbor lugnande försäkringar från Göteborgs Stad om att endast några enstaka träd i den Södra lindallén behövde avverkas. Allting ren lögn visade det sig. Istället fälldes majoriteten av träden i allén och det innan bygget vunnit laga kraft.

Den till stora delar fällda södra lindallén. I bakgrunden syns det nya bostadsbygget ”Flatås allé”. Foto: Barbara Casari

skövlad lindallé i Flatås

Här låg södra lindallén. Två skövlade lindalléer är facit av bygget av det nya bostadsområdet ”Flatås allé”. Foto: Chris Ceder

Den norra lindallén, på andra sidan om parken, fälldes helt med skälet att nya rör och ledningar behövde läggas där träden växte. Men några nya rör lades aldrig ner i marken. Idag ser det ut så här:

Skövlad lindallé i Flatås

– Här låg den norra lindallén. Idag är den borta – helt i onödan. Foto: Chris Ceder

Återigen har de boende i Flatås fått försäkringar om att den ena av de två lindraderna, som står utmed Distansgatan, ska bevaras. Löften som folk i Flatås inte längre tror på, efter att de blivit lurade när träden som skulle bevarats istället fälldes utan förvarning. Flatåsbon Barbara Casari berättar att hon grät när träden sågades ner.

Lindallén på Distansgatan

Lindallén på Distansgatan. Boende i Flatås försöker rädda lindarna sedan snart fem år. Foto: Chris Ceder

Låt oss se till att ytterligare planer på att avverka lindalléer i Flatås omedelbart stoppas!

Räddningsaktion för lindallé i Flatås

Räddningsaktion för lindallé i Flatås. 24 november 2017. Foto: Chris Ceder

EN sista (?) FEST FÖR TRÄDEN på Hagaplan 6 och 20 maj 2017

KOM OCH VISA ATT DU VILL HA KVAR TRÄDEN VID HAGA KYRKOPLAN OCH I KUNGSPARKEN!

HAGAKYRKOPLAN

6 och 20 maj 2017

Kl 12.30 – 16

Nu har Länsstyrelsen, Kammarrätten och Högsta Förvaltningsdomstolen avslagit vår överklagan ang träden på Hagaplan.
Det betyder att de nu kan börja fälla tre av de största träden nedanför kyrkan längs med Allén.

I höst planerar man också att börja fälla stora gamla träd i Kungsparken.
Vi förstår inte varför man fäller träd, nu innan alla beslut är tagna om Västlänken. Det kommer att dröja ett bra tag innan alla beslut är tagna och tillstånd finns för att det eventuellt skulle vara aktuellt med att gräva schaktet vid Haga. Trots detta vill man nu redan börja avverka träd!

Trädplan Göteborg har hittat mycket konstigt i ansökan om åtgärder vid träden. Trots detta har Länsstyrelsen utan någon protest godkänt ansökan om fällning.

Våra överklaganden blev avslagna på vändande post – vilket endast kan betyda att även rätten är meddelad och informerad innan vi ens skickat in våra argument för överklagan. Man kan undra hur oberoende de juridiska processerna då är.
På lördag kommer vi att finnas på Haga Kyrkoplan från kl 12.30 till kl 16 för att visa vad vi tycker om detta.

Vi hade tänkt göra en Fest För Träden nu när de spricker upp och är som vackrast – och det blir det. Men samtidigt kanske det blir sista gångerna vi kan fira en del av dessa träd.
SÅ slut upp. Ta med vänner och bekanta och kom dit och visa vad du tycker!

Det blir info-utställning, positiv-spelning, musik och möjlighet att aktivt engagera sig på olika sätt

 

Bakgrundsinfo: 

Syftet med Länsstyrelsens beslut, 2017-01-31 är trädflytt och trädfällning som förberedelse för arbete med Västlänken.

Föreningen Trädplan Göteborg anser att Länsstyrelsen negligerat de irreversibla och mycket negativa konsekvenser för kyrkotomtens miljö som ingreppen medför. Åtgärderna är så pass stora att de bör ingå i projektet och därmed i stundande prövning inför miljöbalken.

Enligt Föreningen Trädplan Göteborg är det mycket anmärkningsvärt att Länsstyrelsen fattat beslut om tillstånd till åtgärder som innebär fällning och flytt av flera kulturhistoriskt värdefulla träd innan något av de pågående tillståndsärendena för Västlänken vunnit laga kraft.

 

Här finns vår överklagan: ÖK, KR, Talerätt Trädplan, Intrång Kyrkotomt, 2017-04-13

MALL yttrande området vid HÄRLANDA TJÄRN ————- senast idag kl 23.59

Här finns en mall att skicka in för att yttra sig ang detaljplan för området i anslutning till Härlanda Tjärn

MALL – Yttrande naturen vid Härlanda Tjärn, samråd – word
MALL – Yttrande naturen vid Härlanda Tjärn, samråd – RTF

Synpunkter angående: Detaljplan för bostäder och skola vid Robertshöjdsgatan/Smörslottsgatan inom stadsdelen Sävenäs och Delsjön.

Diarienummer SBKBN1429/15
Diarienummer TKFN5983/15

Skickas till Stadsbyggnadskontoret: sbk@sbk.goteborg.se

SENAST IDAG, onsdag 15 mars 20017, kl 23.59

Skicka in mallen som den är, eller klipp och klistra in egna texter. Det viktiga är att du yttrar dig så att du sedan kan vara med i hela processen, och ha möjlighet att ha synpunkter och ev överklaga även senare.

Du som redan skickat in ett yttrande har alltid möjlighet att komplettera ditt yttrande med ytterligare från vår mall, om du vill det.

GLÖM INTE att fylla i namn och övriga uppgifter om dig på första sidan.

Vi vill också påminna om att rösta på vårt förslag om att utöka Delsjöns naturreservat. Det har varit fel på röstningsfunktionen, så du som redan röstat tidigare: kolla om ditt namn finns med på namnlistan. Om inte, så gör om din röstning. Glöm inte att bekräfta din röst!
Ju fler röster desto större chans att vi blir hörda.

Här är länk till förslaget (Göteborgsförslaget 177): Utökat Utöka naturskyddsområdet vid Härlanda Tjärn,stoppa averkning

Här är vårt tidigare inlägg om detta:

AKTION: Hjälp till att RÄDDA naturen vid HÄRLANDA TJÄRN

Härlanda Tjärn, flygfot: Per Hallen