55 tallar i historiskt arboretum på Styrsö hotade av avverkning för utsiktens skull

Den natursköna Skogen Arbores på Styrsö. Foto: Karl-Anders Karlsson

På Styrsö hotas 55 stora tallar av avverkning i Skogen Arbores, ett historiskt och uppskattat arboretum. Många styrsöbor med Karl-Anders Karlsson, professor emeritus vid Sahlgrenska Akademin, i spetsen kämpar med framgång mot fällningen och har, åtminstone tillfälligt, lyckats få till stånd ett stopp på planerna.

Trädfällningar av utsiktsskäl

På Styrsö går det rykten om att träden står i vägen för utsikten och därför måste bort.  Att styrelsens för Skogens Arbores istället vill plantera ekplantor, eftersom de menar att eken är ”ursprungsträdet” på ön, har bara spätt på ryktena. Ekplantor växer långsamt och kommer inte störa utsikten på mycket länge.

”Att fälla de märkta cirka 55 tallarna har ingen skogsvårdsmässig motivering och går emot Stiftelsens ursprungliga intentioner och historia. I generationer har Sällskapet upprätthållit sin pietetsfulla tradition. Det måste vara medlemmarnas uppgift att värna om detta.

Promenaderna för många genom Skogen till och från färjan blir även en skönhetsupplevelse. Dessa välvuxna, ovanligt vackra tallar visar upp sig mäktigt i olika dagrar och skulle säkert ha lyckliggjort Silfverskiöld och Årre, om dessa pionjärer hade fått möjlighet att vandra runt så här 100 år senare!” skriver Karl-Anders Karlsson i en debattartikel: Tänk om tallarna får stå kvar, ETC 2017-08-24

De senaste åren har också flera större träd alldeles intill Skogen Arbores fällts av fastighetsägare för att de stått i vägen för utsikten.

 

Imponerande inventering av träd och växter

Karl-Anders Karlsson har genomfört en imponerande noggrann inventering av Skogen Arbores träd och växter. Många av trädens ålder är exakt angiven. Ett par svarttallar, den ena med en sällsynt stor stamomkrets på tre och halv meter, liksom en vildapel, planterades alla på 1880-talet.

Grova svarttallar planterade år 1886 som hotas av fällning. Foto: Karl-Anders Karlsson

Mycket gammal vildapel i Skogen Arbores på Styrsö. Foto: Karl-Anders Karlsson

Karl-Anders Karlssons dokumentation av Skogen Arbores och dess historia finns att läsa i två pdf-dokument. Klicka på länkarna och de öppnas i en ny flik i webbläsaren:

Skogen Arbores berättar om Trädkultur – del 1

Skogen Arbores berättar om Trädkultur – del 2

Nedan följer en inledning skriven av Karl-Anders Karlsson:

Mitt i semestern 2017 noterade flera personer att cirka 55 stora tallar i Skogen Arbores på Styrsö var nymärkta för avverkning. Mailväxling med styrelsen för Sällskapet Arbores samt debatt på olika sajter avslöjade, att man tänkt sig låta fastighetsägare söder om Skogen att på egen bekostnad avverka träden. Styrelsen angav cirka 40 tallar som lämpligt, där intressenterna själva skulle få inkomma med detaljer och planera entreprenad som grund för ett beslut i Styrelsen att tas i samband med Skogsvårdsdagen den 11 november.

Debatten ledde efterhand emellertid till att Styrelsen beslutade att istället låta göra en utredning om Skogens framtid, ett klokt ställningstagande med tanke på både frågans känslighet ur historisk synpunkt och konsekvenserna av ett så stort ingrepp i Skogens biologi. Någon omfattande vård av skogen har inte skett sedan efter stormen 1969, vilken ledde till att bok planterades på mindre än en fjärdedel av ytan, som tidigare varit täckt av tallskog.

Med anledning av otydligheter om Skogen i den tidiga debatten gjorde jag som granne med skogen sedan nästan 50 år en enkel utredning på 4 sidor, som senare lades ut på hemsidan för ”Styrsö i Samverkan”, SIS, ”Skogsbiologi och Utvecklingshistoria Kring Skogen Arbores”. Där finns även Styrelsens modifierade intentioner formulerade.

Eftersom frågan primärt gällde de 55 tallarna fokuserades min skrivning på tallens biologi och historia i Skogen och på ön. Innevarande rapport innehåller emellertid en beskrivning av hela Skogen, som man kan avläsa den med inspektion och mätningar samt utifrån arkeologisk och historisk forskning. Tanken är att sådan konkret information om Skogen ska förtydliga den fortsatta diskussionen och bistå den kommande utredningen.

För det första blir detta en lägesbeskrivning för Skogen sommaren 2017. För det andra presenteras utvecklingen av träden på ön i ett arkeologiskt perspektiv, och jag sannolikgör hur växtligheten såg ut innan skogen skövlades på ön. För det tredje redovisas varför träden avverkades. Slutligen argumenteras för ett av flera alternativ till Skogens utformning och skötsel i framtiden.

Redovisningen blir i flera delar. Denna Första Delen är en översikt av skogens innehåll och ålder. I Den Andra Delen, som är ett separat dokument, beskrivs lite mer i detalj olika trädarters nuvarande fördelning i Skogen, deras egenskaper och arkeologiska utvecklingshistoria i skärgården, även lite trähistoria. Här finns även en snabbinventering av den stora skogen på södra delen av ön. En sista del är ytterst ännu preliminär, och den är tänkt som ett samarbete med andra engagerade medlemmar, som hört av sig, för en visuell, pedagogisk presentation i Skogen. Kanske kan detta utvecklas till Konstrundan 2018 och innan Sällskapets årsmöte i juli, som bör besluta om Skogens framtid.

AKTION: Hjälp till att RÄDDA naturen vid HÄRLANDA TJÄRN

Skriv på här i länken: Utöka naturskyddsområdet vid Härlanda Tjärn, STOPPA avverkning  

OBS! När man varit inne och röstat på förslaget är det lätt att missa att även själva röstningen skall bekräftas. Detta görs precis nedanför där man röstat. Ju fler som röstar, desto bättre!

 

RÄDDA NATUREN VID HÄRLANDA TJÄRN

Nu kan du påverka! Vi behöver just din röst!

Staden planerar att exploatera grönområden som delvis ingår i riksintresset Delsjöns Naturreservat! 

Härlanda Tjärn, foto: Per Hallen


Sedan tidigare finns ett förslag från Länsstyrelsen om att utöka Delsjöreservatet och inkludera bl.a Härlanda Tjärn, Renströmska i Kålltorp och omkringliggande grönkilar. Trädplan har tillsammans med boende i området gjort ett förslag på kommunens hemsida om att rädda grönområdet runt Härlanda Tjärn. Om tillräckligt många skriver under, så måste kommunen ta upp frågan igen.

Så hjälp till – det är enkelt och tar inte lång tid. Din röst kan vara den som avgör!

Vi vill att byggnadsnämnden stoppar exploateringen av grönområden nära Härlanda Tjärn mellan Smörslotts- och Robertshöjdsgatan genom att utöka Delsjöreservatet enl. Länsstyrelsens förslag 2007, och i detta även inkludera kringliggande grönkilar. Härlanda SDN ställde sig positiva till detta förslag tidigare.

För att det ska kunna bli ett utökat naturreservat, i enlighet med länsstyrelsens förslag, krävs ett samarbete med markägaren – Göteborg stad – för att få igenom förslaget. Nedan finns mer info.

Du hittar vårt förslag här:

Förslag 177: Utöka naturskyddsområdet vid Härlanda Tjärn, stoppa avverkning

För att rösta behöver du registrera dig på sidan, ungefär som en traditionell namninsamling. Glöm inte att bekräfta din röst, det är lätt att missa! Detta görs precis nedanför där man röstat.

Om vi får mer än 200 röster inom 90 dagar, skall berörd nämnd ta upp förslaget. Vi siktar på att få betydligt fler personer som röstar för förslaget. Desto fler desto tydligare visar vi politikerna att det är många medborgare som vill bevara den stadsnära naturen i detta område.

Nybyggnationer väcker alltid olika känslor där behov av bostäder vägs mot effekter på omgivningen. Vi som har tagit fram förslaget är inte negativa till all nybyggnation och förstår behovet av nya bostäder i Göteborg. Men vi menar att vi måste värna de naturskyddsområden som finns, bla runt Delsjön, Härlanda, Kålltorp. Detta är en viktig del i Björkekärrs & Robertshöjds-områdets karaktär. Dessutom är område t redan ett bra exempel på tät bebyggelse med väl fungerande grönkilar.  

Bakgrund

Mellan Smörslottsgatan och Robertshöjdsgatan och vid Härlanda tjärn, invid Delsjöns Naturreservat planeras 340 lägenheter och en skola för 550 elever.  Den detaljplan som föreslås (Diarienr 1429/15, se länk nedan) innebär en mycket kraftig exploatering i ”ett område som av länsstyrelsen har utpekats som riksintresse för friluftsliv och kulturmiljövård

Området idag med bevarade grönkilar, norr om Härlända Tjärn

Nuvarande förslag hotar de grönkilar som dämpar trafikbuller, rymmer skyddsvärda/fridlysta djurarter, växter och träd,  ger värdefull grönska, avkoppling och lekmöjligheter för barn samt bidrar till det gröna stråk som binder samman Delsjöreservatet med andra områden. Det bryter även mot miljöbalken och mot flera miljökvalitetsmål bla ’God bebyggd miljö’ som kräver ”ökade insatser mot buller och dålig inomhusmiljö liksom stärkt samhällsplanering och skyddade tätortsnära grönområden och kulturvärden”

Vi vill att:         

  • Kommunen gör ett omtag med denna detaljplan
  • nuvarande naturskyddsområdet utökas för att skydda Härlanda Tjärns-området från framtida exploatering enligt Länstyrelsens förslag 2007[2] (där Delsjöreservatet skulle utvidgas vilket Göteborgs stad då stoppade)
  • Länsstyrelsens ursprungliga förslag 0519/07 tas upp igen och uppdateras till att även omfatta de ”grönkilar” som idag finns mellan Smörslottsgatan och Robertshöjdsgatan. (Se bifogade bilder)
  • andra alternativa lokaliseringar för nya bostadsområden, som inte inkräktar på skyddsvärd tätortsnära natur i Naturreservat ses över
  • Kommunen tar större ansvar för kommande generationer genom att bevara och förstärka den skyddsvärda tätortsnära naturen, särskilt i Delsjö-området.
  • Att exploateringsplaner tar hänsyn till nationella och lokala riktlinjer, såsom miljökvalitetsmål, Göteborgs Grönplan, Miljöbalken, de nationella och regionala miljömålen. etc.
  • Att framtida ny bebyggelse planeras i samklang med boende och med stor respekt för den stadsnära naturen, dess ekosystemtjänster och betydelse för människor väl och ve

Det finns idag en rik kunskapsbank om naturens roll för att skapa en god bebyggd miljö med rika upplevelser genom variation, avkoppling mm.  Likaså om de ekosystemtjänster som staden och vi medborgare får gratis av naturen, tex ren luft, vattenrening, hantering av ökad nederbörd, bullerskydd, biologisk mångfald, för bättrad hälsa, etc, vilka finns prioriterade i de svenska miljömålen.

Det krävs en annan politisk tankelogik, där inte antal bostäder till ett jubileum är det största målet, eller där varje obebyggd grönyta inte per automatik är en yta att bebygga. Ett omtag kan leda till tankar och praktiska experiment om hur ökat bostadsbyggande kan kombineras med ökat bevarande av nuvarande träd och grönområden, en varsam och grön utveckling av staden.

Här finns länkar om planprocessen och annan info, (tryck på texten så öppnas länkarna):

Delsjöområdet: Mycket bra hemsida om Delsjön, med allt du behöver veta om projektet
Facebook: 

Rädda Naturen vid Härlanda Tjärn

Delsjöområdet

Länsstyrelsens förslag:

Länsstyrelsens föreläggande: Förslag till utökning av naturreservatet Delsjöområdet i Göteborgs, Härryda och Mölndals kommuner Diarienr 0519/07
Alla handlingar: Lst: utökning av Delsjöns reservat, alla handlingar, KS, 201017 07

KARTA:  KARTA, LST förslag utökat reservat Delsjön, aug 2007

Park- och naturs positiva svar på Lsts förslag:  PONF, yttrandet utökning av Delsjöns reservat, 2007
Stadskansliets avvisande av Lst förslag: Stadskansliet, avvisad utökning av Delsjöns reservat, 2007

LONA-utredning Delsjön-Härskogen
Betydelsen av Delsjöområdet har betonats i Göteborgsregionens stora utredning (LONA-projekt) kring Delsjön-Härskogen

De svenska miljömålen

iInfo från Naturvårdsverket: Så bildas ett NATURRESERVAT

SAMRÅD har inletts den 18 januari och sista dag för yttrande är 22 februari 2017. Här är alla handlingar samt ev tidpunkt för öppet hus eller samrådsmöte, där man kan ställa frågor:
 LÄNK: Bostäder och skola vid Robertshöjdsgatan/Smörslottsgatan

 

Så blir det om den föreslagna planen genomförs!

 

 

 

 

Överklagan till MMÖD – Detaljplan Östra Kålltorp

Trädplans överklagande till Mark- och Miljö-Överdomstolen, målnummer P 3804 – 16

Läs hela överklagan här: MMÖD-Överklagan-Kålltorp-Trädplan-2016-12-29

 

Föreningen Trädplan Göteborg yrkar att

  • Trädplan Göteborg har rätt att överklaga, dvs att föreningens överklagande inte avvisas då den föreslagna detaljplanen utgör en betydande miljöpåverkan. (Se nedan)

Vidare yrkar vi på att:

Kålltorps skog

Kålltorps skog

  • det görs en Miljökonsekvensbeskrivning, i enlighet med I 5 kap. 18 § tredje stycket ÄPBL
  • att ädellövskogen och parkmiljön bevaras
  • att EUs habitatdirektiv följs, särskilt vad gäller skydd av ”blandädellövskog” och
  • ”blandädellövsträd i brant sluttning”att den stora rödboken utanför sjuksköterskebostaden bevaras och naturminnesförklaras
  • att de grova träd som hamnar på allmän plats (park eller natur) skyddas genom särskild skyddsbestämmelseatt kännbara viten utdöms i de fall träd skadas
  • att kännbara viten utdöms i de fall kulturhistoriska byggnader och kulturmiljöer skadas
  • att områden med högt naturvärde klassas som naturskyddsområde enligt miljöbalken
  • att artskyddsförordningen gäller och inga undantag görs
  • att fortsatt fragmentisering av Kålltorps grönområden undviks, och att Göteborgs Grönplan, Miljökvalitetsmål, regionala direktiv samt nya Trädpolicy följs
  •  att fladdermössen fredas och gällande svenska och internationella förordningar följs

 

1.          GRUNDER:

1.1            Föreningen Trädplans grunder för överklagan och därmed rätt till prövningstillstånd.

1.1.1        I 5 kap. 18 § tredje stycket ÄPBL anges att MKB ska upprättas, om detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan bl.a. på grund av de stora skövlingar av skyddsvärd barrskog och ädellövskog som kommer att ske när planområdet tas i anspråk för ” projekt för sammanhållen bebyggelse”.

1.1.2        Det förslag som nu är antaget uppfyller inte grundläggande krav för detaljplan och innebär en skövling av värdefull stadsnära natur. Det strider mot 1:5, 2:1 och 2:2 ÄPBL samt MB 3 kap 6§, MB 6 kap 12§, MB 7 kap 9§ och Eu-direktiv 92/43/EEG  samt konventionen EUROBAT

1.1.3        Ett unikt område med stort ekologiskt värde, bestående av flerskiktad gammal barrskog och unik ädellövskog, hotas och skapar en allvarlig barriär i det viktiga blandsskogssambandet som ingår i den gröna kilen från Delsjöreservatet via Kålltorp mot stadens centrum.

1.1.4        Om området exploateras enligt nuvarande detaljplan försvagas och fragmenteras blandsskogssambandet samt rekreationsmöjligheterna i hela stadsdelen.

1.1.5        Kommunen har inte undersökt lämpliga alternativ, i området, för att därigenom minska den miljöpåverkan som exploateringen orsakar.

1.1.6        Kommunen har inte upprättat en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som på ett riktigt sätt beskriver konsekvenserna av exploateringen på området och blandsskogssambandet som utgör en viktig länk i de gröna lungor som går från Delsjöreservatet via Kålltorp in mot stadens centrum. Påverkan på miljömålen har också redovisats felaktigt eftersom felaktiga utgångspunkter för miljöriktlinjer används

1.1.7        Frånvaron av avvägning mellan motstående intressen utgör ett brott från själva huvudsyftet med detaljplanedirektiven. Eftersom planförslaget inte uppfyller grundläggande krav, som skall ställas på en detaljplan, bör förslaget i dess nuvarande utformning upphävas. 

1.2      Det planerade uppförandet av bostäderna, infrastrukturen och utomhusområdena skulle  innebära  en  stor  utökning  av  den  eventuella  tomtavgränsningen respektive hemfridszonen och ett ianspråktagande av mark som idag  är  tillgänglig  för allmänheten. Av planhandlingarna framgår tydligt att detta kommer innebära ett mer intensivt utnyttjande av området, vilket då borde kräva att det genomförs en MKB.

1.3      Den planerade bebyggelsen kommer inte enbart att ske på det som bedöms vara Kålltorp, hotad skog”ianspråktagen mark” utan även på icke ianspråktagen mark. Det är oklart var gränsen för ianspråktagen mark och kvarters-bebyggelsen går och varför områden som inte är ianspråktagna får bebyggas. Det är tydligt att exploateringen inte slutar vid huskropparna, utan även omfattar vägar och annan tomtmark intill de planerade byggnaderna.

1.4      Detaljplanen och Länsstyrelsens motivering för avslag på överklaganden av densamma, bör underkännas då de inte tillräckligt redogör för en intresseavvägning mellan att bebygga det icke ianspråktagna området och exploateringens påverkan på miljön, naturen och friluftslivet.

1.5      Länsstyrelsen hänvisar till ett kommunalt självbestämmande i markanvändningsfrågor och menar att kommunen skall bestämma hur avgränsningen skall ske av det område, som den väljer att planlägga. Länsstyrelsen bortser därvid från, att detaljplanen i detta fall får påtagliga negativa konsekvenser för samtliga boende och brukare av hela området samt har stor negativ miljöpåverkan.

1.6      Länsstyrelsens slutsats, att de avvägningar kommunen gjort mellan motstående intressen är skäliga, lämnas helt utan någon form av motivering.