Trädplan deltar Global Climate Strike Göteborg 27 sept

Global Climate Strike Göteborg 27 sept

Fredag kl. 15:00 i Bältesspännarparken

Vi träffas vid kiosken i Bältesspännarparken från kl 13.30 och går sen tillsammans med våra skyltar och banderoller kl 15

Trädplan deltar i den globala rörelsen Fridays For Future!
Låt oss gå tillsammans på fredag!

Ungdomar över hela världen har hakat på Greta Thunbergs uppmaning till en manifestation för klimatet. Ungdomarna har uppmanat vuxna att delta nu på fredag den 27 – dagen vald med anledning av FN:s klimattoppmöte.
Massor av manifestationer hålls globalt denna dag, som kan bli historisk. Miljoner människor världen över kommer att delta.

I Göteborg börjar förberedelserna inne i Trädgårdsföreningen redan klockan 09, men själva evenemanget startar klockan 15 i Bältesspännarparken och avslutas 17 på Gustav Adolfs torg.

https://facebook.com/events/2304242653158922

Som alla vet så är träd helt nödvändiga om vi ska kunna vända klimatkrisen.
Även de lokala träd som Trädplan ständigt försöker skydda. Varje löv eller barr i varje trädkrona hjälper oss genom att göra världen möjlig att bo i. Se mer om trädens betydelse i denna lilla film:

https://www.facebook.com/theguardian/videos/511461779628725/

Här finns mer att läsa:

Trees and Climate Change: Why Reforestation is Vital
https://onetreeplanted.org/blogs/stories/trees-climate-change-reforestation

To what extent could planting trees help solve climate change?

https://www.theguardian.com/environment/2012/nov/29/planting-trees-climate-change

Träd kan bli räddningen för jordens klimat
https://www.expressen.se/nyheter/klimat/nya-klimatlosningen-sa-kan-traden-radda-jorden/

Föreningen Trädplan har bjudits in, och ska självklart vara med på Fridays For Future – denna viktiga manifestation!
Vi tar med våra fina gröna plakat och våra banderoller. Kom och hjälp till att bära och visa att vi vill bevara träden!
Det vore härligt om vi är många. För att visa ungdomarna bakom evenemanget att vi står på klimatet och miljöns sida – och helt enkelt för att det kan vara den viktigaste manifestation vi deltar i på mycket länge!

Visst vill du offra några timmar för träden och klimatet?
Vi träffas vid kiosken i Bältesspännarparken från kl 13.30 och går tillsammans. Kom i tid för det blir nog mycket folk

Välkommen!


 

 

 

 

Överklagan Detaljplan Station Haga, 8 mars 2019

Vi har nu skickat in en överklagan gällande Station Haga.
Föreningens Trädplan Göteborgs överklagan med bilagor:                                        Trädplan ÖK MMD Västlänken dpl haga 2019-03-08                                                      Bilaga, SOCIALA konsekvenser                                                Bilaga_2_Miljökvalitetsmål, träd                                                                Bilaga_5_Påverkan kulturmiljö, riksintressen

Vi har även gjort en MALL som du som tidigare yttrat dig vid samrådet 2016, kan använda. Det är alltså endast de personer och företag/föreningar som tidigare yttrat sig (juni 2016 samt okt. 2016) som har rätt att överklaga nu.
Använd gärna mallen och skriv även gärna till egna kommentarer och argument.

Länk:  MALL, ÖK dpl, HAGA STATION 2019-03-07
Texten (mallen) finns även inlagd nedan (längst ned på sidan) ifall du inte kan öppna dokumentet

 

”Kommunfullmäktige har vid sitt sammanträde den 31 januari 2019 beslutat att anta detaljplan för Västlänken, Station Haga med omgivning inom stadsdelarna Inom Vallgraven, Pustervik samt Vasastaden och med stadsledningskontorets diarienummer 1580/18.

Handlingarna i ärendet finns tillgängliga på Stadsbyggnadskontoret, Köpmansgatan 20
Kundservice har öppet: Måndag – onsdag kl 9-16 och Torsdag – fredag kl 9-12

Detta beslut kan överklagas hos Mark- och miljödomstolen. Överklagan ska vara skriftlig och ha kommit in till stadsledningskontoret senast inom tre veckor från den 15 februari 2019 då ett justerat protokoll beräknas finns tillgängligt på kommunens anslagstavla. Senaste dag för överklagandet är därmed 8 mars 2019.”

Trädplans överklagan kommer att läggas upp när den är färdig. Just nu jobbar vi med att komplettera frågor om PBL (Plan och bygg- lagen)

Här finns alla handlingar i ärendet. I högerkolumnen finns granskningsutlåtande etc:
Detaljplan, SBK, Västlänken – station Haga

Här är mallen till yttrandet på samrådshandling från okt 2016

MALL: Yttrande Detaljplan för Västlänken, Station Haga , senast 4 okt 2016

………….

Till:    Mark- och miljödomstolen via Stadsledningskontoret Göteborg

e-mail: stadsledningskontoret@stadshuset.goteborg.se

Postadress: Stadsledningskontoret
404 82 Göteborg

Besöksadress: Gustaf Adolfs Torg 4a

Vänligen bekräfta att detta har diarieförts och skicka ärendenummer!

 

Överklagan av kommunfullmäktiges beslut att anta

Detaljplan för Västlänken, station Haga med omgivning inom stadsdelarna Haga, Inom Vallgraven, Pustervik och Vasastaden / Diarienummer 1580/18

 Datum:

 

Privatperson:

Namn:

Personnumer:

Adress:
e-mail:

Telefon:

Eller:

Företag /Förening:

Organisationsnummer:

Firmatecknare, namn:

Adress:
e-mail:

Telefon:

 

Yrkande och Grunder:

Undertecknad anser att beslutet att anta detaljplanen är felaktigt och att den bör omarbetas.

  • Detaljplanen följer inte bestämmelserna i PBL 2 kap §6 och bör omarbetas. Utöver de omfattande irreversibla ingreppen som redan beslutade planer medför, innebär detaljplanen stor negativ påverkan på riksintressets natur och kulturvärden. 
  • Ett starkare skydd för park- och allémiljön bör ingå i detaljplanen. Detaljplanen ger inte tillräckligt skydd för park- och allémiljön och de kvarstående träden inom planområdet.
  • Stationsbyggnadens och den anslutande platsens storlek bör minskas väsentligt. Stationsbyggnaden norr om Hagakyrkan har en storlek som innebär att den dominerar platsen och minskar möjligheten att återställa park- och allémiljön.
  • En annan placering av nedgången till cykelgaraget bör väljas. Den föreslagna trappan till cykelgaraget stör miljön i denna del av park- och alléstråket och minskar möjligheten att återställa miljön.
  • Bron över vallgraven bör utgå. Bron utgör (pga av redan stor påverkan i grönområdet) ett stort intrång i Kungsparkens sammanhängande gröna slänt mot vattnet.
  • Detaljplanen för Handelshögskolans nya byggnad bör omarbetas. Nuvarande förslag innebär att en kulturhistorisk värdefull byggnads rivs och ersätts med en ny högre del som har stor negativ påverka på befintlig miljö. I det reviderade planförslaget har maxhöjden för byggnaden dessutom utökats.

I övrigt ställer sig undertecknad bakom Föreningen Trädplan Göteborgs m.fl. överklagande

Sammanfattning

Den förslagna detaljplanen innebär, om den genomförs, att området genomgår en genomgripande förändring vad gäller utseende och karaktär.

Platsens naturvärden, kulturhistoriska värden och rekreationsvärden kommer ytterligare att minskas och delvis förstöras för alltid.

En stor andel av norra delens träd och grönska försvinner eller har redan försvunnit, och stationsbyggnader tillsammans med hårdgjorda ytor blir dominerande inslag stadsbilden. I söder rivs en kulturhistoriskt värdefull byggnad och ett nytt ”höghus” uppförs, med stor påverkan för kulturmiljö, stadsbild och boende i området

Sammantaget visar detta att planen inte tar hänsyn till områdets unika kvaliteter och att den därigenom strider mot flera bestämmelser bland annat i Plan- och Bygglagen och Miljöbalken.

Detaljplanen bör därför omprövas och istället för den framtagna planen, bör en ny plan, som går ut på att säkerställa områdets kvarvarande unika värden, tas fram. 

 

Trädslakten i Kungsparken/ Allén/Haga fortsätter

På måndag den 4 februari 2019 fortsätter fällningarna av träd i Kungsparken och Allén. 25 träd ska fällas – inte flyttas. Det handlar nu om de stora gamla träden.

Trädkram under minnesstund för träden i Kungsparken

Vi vet inte när träden utanför Hagakyrkan (bland annat kastanjerna, boken och almen) avverkas. På bilden finns de inte ens inritade – som om de redan vore borta.
Det är en skandal utan dessa like, en oåterkallelig skada mot vår kultur- och naturmiljö, mot stadens ekonomi, mot boende och näringsverksamheter.

I länken står mer info, men inget datum om när schaktningen börjar:

TRV; arbeten i Rosenlundsområdet 2019

Förödande nyheter – Västlänken får VERKSTÄLLIGHET!

VARFÖR GÄLLER INTE MILJÖBALKEN VID STORA INFRASTRUKTURPROJEKT?

Västlänken får verkställighet, dvs de får börja bygga trots att den inte vunnit laga kraft. Så nu kör de igång på riktigt med större arbeten utöver de redan stora inledande arbetena. Alla ca 400 sakägares överklaganden avslås. Endast Trafikverket får prövningstillstånd för att ansöka om generösare bullervillkor. Dvs att få bullra högre samt fler timmar på dygnet.

Det förefaller helt omöjligt att få miljödomstolar att följa lagstiftningen i stora infrastrukturprojekt – uppenbarligen gäller inte samma regler som i andra miljömål. Varför gäller inte miljöbalken och miljökvalitetsnormer lika för alla? Och varför får vi inte ens veta varför de avslår vår ansökan?

Vi kommer självklart att fortsätta kämpa, både med överklaganden till Högsta Domstolen samt genom att försöka påverka politiskt. Det är viktigt att ett sånt här stort infrastrukturprojekt med sån oerhörd miljöpåverkan prövas i en högre instans. Vi kommer göra allt vi kan för att nå dit!

I höst kommer vi att ha muntlig förhandling i Högsta Förvaltningsdomstolen, i en prövning av Järnvägsplanen.
I höst är det dessutom val!

En djupare analys av domen innebär kommer senare.

Se även på Skona Göteborgs hemsida och facebook-sida. Bidra gärna för vår fortsatta kamp! Hur man bidrar

Här finns domen att ladda ned:  M 1808-18 Västlänken Slutligt beslut 2018-05-18

BESLUT (från MMÖD 2018-05-14)
2. Mark- och miljööverdomstolen ger prövningstillstånd såvitt avser fråga om villkor för luftburet buller och stomljud (villkor 10 i mark- och miljödomstolens domslut).

3. Mark- och miljööverdomstolen ger inte prövningstillstånd avseende överklagandena i övrigt. Mark- och miljödomstolens avgörande står därför fast i dessa delar.

4. Mark- och miljööverdomstolen avslår Föreningen Trädplan Göteborgs m.fl. begäran om inhämtande av förhandsavgörande av EU-domstolen.

5. Mark- och miljööverdomstolen förordnar att tillståndet får tas i anspråk utan hinder av att mark- och miljödomstolens dom inte vunnit laga kraft.

Media:

GP: Västlänken får byggas direkt, 2018-05-14

Motståndare i chock efter Västlänksbesked

När GP pratar med Barbara Lindell, från föreningen Trädplan, är hon uppenbart besviken efter Mark- och miljööverdomstolens besked.

– Vi är alla chockade. Det här är helt förödande och ofattbart. Det är svårt att förstå att Trafikverket får verkställighet och får sätta spaden i jorden när juridiska processer fortfarande pågår. Det är också svårt att förstå när vi hade hållbara juridiska argument i överklagandet. ….  Vi kommer att fortsätta naturligtvis. Vi kommer att överklaga till Högsta domstolen och hoppas att flera andra sakägare går med. … projektet kommer att ta väldigt lång tid. De kommer bygga i etapper och inte börja överallt samtidigt. Om vi lyckas stoppa projektet innan det förstör ännu mer av staden är det bra för alla. Det kommer vi kämpa för.

Västnytt: Västlänken får byggas, 2018-05-14

 

Träd bör inte fällas innan Järnvägsplanen vunnit laga kraft

Trafikverket avser nu att fälla träd på flera olika platser i Göteborg, inför Västlänken. Närmast på tur står lindallén i Rosenlund, som är biotopskyddad.

TrV hävdar att de har nödvändiga tillstånd då Järnvägsplanen vunnit laga kraft. Detta är dock inte juridiskt korrekt, då planen är överklagad.
Trädplan anser att fällningar utan färdiga tillstånd och domar, strider mot EU-direktivet.

Vi begär också, med nedanstående mail till berörda tjänstemän på TrV och Göteborgs Stad att få ta del av de handlingar som Trv anser ligger till grund för att genomföra dessa irreversibla ingrepp i vår viktiga gröna miljö.

”Hej

Med anledning av att Trafikverket och dess underentreprenörer nu planerar påbörja åtgärder i form av fällande av träd mm på flera platser i Göteborg, vill vi påpeka följande samt få svar på nedanstående frågor.
Vi har noterat att informationen på Göteborgs stads hemsida om fällning vid Rosenlund har ändrats, utan notering om att det är en uppdatering. Från att tidigare ha stått att alla nödvändiga tillstånd finns, står det nu att Järnvägsplanen vunnit laga kraft.

Läs mer

Trädplan genomför aktion för de hotade träden vid Korsvägen

      1. För sex dagar sedan kom Trafikverket med ett chockartat besked för alla trädvänner. 70 träd runtomkring Korsvägen ska flyttas redan i höst som en förberedelse inför den planerade byggstarten för Västlänken. Detta trots att detaljplan för Korsvägen ännu inte är antagen, och att det hårt kritiserade tunnelbygget inte är godkänt i Mark- och miljödomstolen, där förhandlingarna just nu pågår. Dessutom har Trädplan m.fl. just överklagat järnvägsplanen till Högsta Förvaltningsdomstolen. Men Trafikverket tjuvstartar  den hårt kritiserade Västlänken ändå. med sk förberedande arbeten.

Fruktträd som inte skötts och nu ska flyttas, Johannebergs Landeri

Fruktträd vid Johannebergs Landeri, som nu ska flyttas

Träden vid Korsvägen kommer med start denna vecka att beskäras och bindas upp inför flytten. Många av de enorma gamla skyddsvärda träden vid landeriet togs bort redan från 2006 och framåt, när de första beskeden om Västlänken togs. Detta var innan Trädplan fanns, och innan många fattat vidden av projektet och hur det påverkar staden. Så landeriets trädgård är redan förstörd. Man satte då en ”flyttbar fruktträdgård”, som inte har skötts särskilt bra och där träden knappt växt något, som syns på bilden. Nu ska dessa träd flyttas igen till en annan plats. Man kan undra hur de kommer att må då.

Vad som är värre är att många av de vackra mäktiga träd som fortfarande finns kvar är för stora för att flyttas, kommer att fällas i samband med att Trafikverket planerar att börja med bygget av Västlänken.

Under den gångna helgen genomförde Trädplan en aktion för träden vid Korsvägen – se foton nedan.

Trafikverkets delprojektledare för Station Korsvägen, försöker i e-postkommunikation med Trädplan att skönmåla trädingreppen:

Utförandet av flytt och förarbeten görs enligt rekommendationer i Tysk standard beträffande flytt av stora träd. Detta regelverk bygger på erfarenheter från flytt av träd från Tyskland och USA samt den senaste forskningen inom ämnesområdet.

Men det finns varken någon ”Tysk standard” eller ”regelverk” för trädflytt. All trädflytt är experimentell!

Just i Tyskland har man fått erfara detta efter att ha flyttat ett större antal små träd i samband med tunnelbygget Stuttgart 21.

Några år efter flytten såg Stuttgarts flyttade träd ut så här (tryck på länkarna):

lönnek, platan, björk, avenbok

En skrämmande syn! Träden är idag patienter, som är i ständigt behov av vård och omsorg för att överleva, berättar den uppgivna chefen för Stuttgarts parkförvaltning, Volker Schirner, i tysk press.

För ett år sedan flyttade Park- och naturförvaltningen i Göteborgs Stad ett antal oxlar. Träden står i Himlabacken bakom Studentkåren. I början av september i år, när alla träd fortfarande var gröna, hade bladen på de flyttade oxlarna vissnat och fallit av. Enligt Park o natur beror det på att de fått för mycket vatten, pga av regn, men som man kan se på bilderna så har även de träd som står högst upp i backen, där vattenavrinningen är god, tappat alla blad.

När träd flyttas och planteras om krävs nästan dagliga insatser i form av bevattning och näringstillförsel. Vi har sett att Göteborgs Stad inte klarar av detta utan ser till träden alldeles för sällan för att de ska ha goda utsikter att återetablera sig efter flytt.

Flyttade oxlar, Himlabacken, Göteborg. Foto: Trädplan

Flyttade oxlar, Himlabacken, Göteborg. Foto: Trädplan

Flyttade oxlar, Himlabacken, Göteborg. Foto: Trädplan

Flyttade oxlar, Himlabacken, Göteborg. Foto: Trädplan

Flyttade oxlar, Himlabacken, Göteborg. Foto: Trädplan

I söndags genomförde Trädplan en aktion för träden vid Korsvägen. Rödvita band med texten ”Låt mig leva” bands runt de hotade träden, däribland många fruktträd i Landeriet.

träd runtomkring Korsvägen hotas av Västlänken

Många träd runtomkring Korsvägen hotas av Västlänken. Foto: Chris Ceder

träd vid Korsvägen som hotas av Västlänken

Stora träd vid Korsvägen som hotas av Västlänken. Foto: Chris Ceder

träd som hotas av Västlänken

Många stora gamla träd hotas av fällning vid Korsvägen. Foto: Chris Ceder

Fruktträd i Landeriet som hotas av Västlänken. Foto: Chris Ceder

Ert Göteborg eller Vårt Göteborg?

Vilket syfte fyller Göteborgs Stads nyhetstidning Vårt Göteborg egentligen? Är det journalistiskt försvarbart att endast redovisa det som passar en förutbestämd mall? Dessa frågor och många fler ställer sig idag nätverken Trädplan Göteborg och Yimby Göteborg i ett sampublicerat inlägg samtidigt som vi efterfrågar en mer öppen och levande debatt i Göteborg.

Vad kan få nätverken Yimby Göteborg och Trädplan Göteborg att vilja skriva tillsammans?

Vi gillar båda gröna blandstäder och tycker att träd och grönska är viktiga inslag i stadsväven. Däremot landar vi ofta i olika värderingar av mängden grönska som behövs och inte minst om gamla träd behöver bevaras och skyddas eller kan sågas ner och ge plats för nya i samband med att staden utvecklas. Men det är inte argument för och emot detta som vårt inlägg handlar om.

Upprinnelsen är att Göteborgs Stads nyhetstidning Vårt Göteborg har engagerat våra nätverk för en intervju och diskussion om träden vid Haga Kyrkoplan och Nya Allén som kommer att påverkas av byggandet av Västlänken. Vårt Göteborg är en gratistidning som ges ut av Göteborgs Stad som sägs ha uppdraget att berätta om vad staden gör och varför. Barbara Lindell har representerat Trädplan Göteborg och Patrik Höstmad har representerat Yimby Göteborg. Om det är en sak vi är rörande överens om så är det att staden behöver en vital och juste debatt som får leva även då den blir lite obekväm. Här har tyvärr Vårt Göteborg gjort oss besvikna.

Ert Göteborg?

Redan i början av mars blev vi kontaktade med frågan om vi ville ställa upp på en intervju i Vårt Göteborg.

Yimby kontaktades då redaktören sa sig vilja ha med en ”med en annan grupp, som kanske inte ser lika stora bekymmer med att flytta träden.” Det stämmer in på Yimby så nätverket nappade på idén och samordnaren Alvar Palm engagerades. När Vårt Göteborg förstod att han även var engagerad som hobbypolitiker så blev det stopp. Personer med partipolitiska kopplingar skulle inte få uttala sig i tidningen. Därför gick uppgiften över till samordnaren Patrik Höstmad.

I slutet av maj intervjuades Barbara Lindell och Patrik Höstmad av journalisten Marit Larsdotter som frilansade för Vårt Göteborg. I ca två timmar avhandlade vi högt och lågt om träd och Västlänken vid Haga Kyrkoplan i en härlig vårgrönska. Det går inte säga något annat än att vi behandlade frågorna både på längden och på tvären. Marit skulle återkomma med texten.

Men efter några dagar kom meddelandet att tågordningen var ändrad och att tidningens redaktör, Margareta Romare, först skulle hantera texten innan vi fick få möjlighet att återkoppla på den. Redaktionen var uppenbarligen inte nöjd för frilansjournalisten återkom med kompletterande frågor via mail och bad oss förtydliga.

”- Är Västlänken bra för staden? Varför/varför inte?

 – Varför/varför inte ska träden flyttas?

 – Vad bör man göra istället (om man inte ska flytta träden)?

 – Ni tycker båda om täta blandstäder. Hur ska de se ut enligt er och vad är det egentligen?”

Det blev ett höjt ögonbryn hos oss bägge med tanke på att det var just vad vi behandlat ingående under den långa intervjun. Längst ned i vår text hittar ni de skriftliga frågorna med Patriks och Barbaras svar.

Patrik Höstmad

 På frågan om Västlänken är bra för staden svarade Patrik nu skriftligt ungefär som han gjort under intervjun:

”Det är komplext. Västlänken är ett svar på en regional efterfrågan enligt den gamla modellen som ser regionförstoring som drivande av tillväxt. Det har varit den politiskt möjliga lösningen efter år av tragglande. På kort sikt ger projektet störningar och tar personella och finansiella resurser från staden Göteborg, vilka hade kunnat användas till något bättre. På lång sikt kan man möjligen få positiva effekter av investeringen, men det förutsätter en kraftig förtätning av centrala Göteborg. Hade jag fått bestämma helt själv hade jag lagt pengarna på driva på den central stadsutvecklingen eftersom det minskar transportbehov och ger goda möjligheter för kunskapsintensiva företag att utvecklas och växa. Men jag är tveksam till att jag skulle lyckas få nationell och regional uppslutning bakom den idén. Troligen inte ens lokalpolitisk. Vi är inte där än, men vi är på väg.”

Därefter blev Patrik uppringd av redaktören och fick frågan om han kanske skulle kunna instämma i något av det som Alvar Palm tidigare uppgett, t.ex. att det på längre sikt finns möjlighet till överflyttning från bil till spårbundet och att det är positivt att trafiken sprids ut i stan och att trafik flyttar under jord och ytor frigörs till annat. Patrik instämde i att på längre sikt kan de effekterna vara möjliga.

I utkastet på Vårt Göteborg-artikeln sammanfattades detta med:
I stort, är Västlänken bra för Göteborg?

PH: Ja, på lång sikt får vi positiva effekter med Västlänken. Vi får en bättre och snabbare kollektivtrafik i hela regionen och människor måste inte ta bilen lika ofta. Det är bra om en del trafik flyttar under jord för då vinner vi mer yta till annat, även för grönska och träd. Det är också bra att det blir fler större knutpunkter i stan, så att inte allt koncentreras till Drottningstorget (sic) och Brunnsparken.”

Inget av tveksamheterna inför Västlänken redovisades. Här blev det uppenbart att Vårt Göteborg hade en förutbestämd mall som vi skulle falla in i. Det är beklaglig journalistik och Patrik tackade för sig. Vårt Göteborg återkom med ursäkter men bekräftade samtidigt att det fanns en förutbestämd mall:

”Nu blir det istället i huvudsak två kritiska röster till Västlänken. Tanken var en positiv och en negativ röst, för att spegla olika synsätt.”

Yimby Göteborg hade genom hela resan gjort tydligt att nätverket inte tagit ställning för eller emot Västlänken. Det svar vi kan tänkas ge om Västlänken blir våra personliga.

Dessutom passade redaktören på att klaga på svaret:

”Hela det svaret du mejlade till mig får dels inte plats, dels känns det lite som om du passar på att lansera din personliga politik. Och det kan ingen av er, varken du eller Barbara, få göra i den här artikeln. Det får hitta andra kanaler för i så fall.”

 Efter flera följande telefonsamtal och mailväxlingar där formuleringarna knådades och vägdes på guldvåg accepterade till slut Patrik några av formuleringarna och artikeln är nu publicerad, men den bittra eftersmaken består.
 

Barbara Lindell

Barbara Lindell hade en liknande erfarenhet, där hon först fick svara på samma frågor som Patrik Höstmad, samma som redan ställts i den långa intervjun och sen fick samtal och mail om hur texten kunde ändras och anpassas till den bild de ville förmedla. Barbaras svarade på de skriftliga frågor vi fick (se längst ned i texten).

Sen kom kommentarerna från Vårt Göteborgs redaktör via telefon och mail, där Barbara ombads att inte nämna antal träd, samt inte prata som representant för Föreningen utan i jag form, och inte heller hänvisa till källor på sina nämnda fakta. Barbara ifrågasatte detta. 

Hon fick då besked om att saker skulle tas bort och ändras, varpå hon svarade:

”Jag vill också svara på det du säger: Att vi vill lägga till saker. Efter två timmars intervju fick vi sen också flera skriftliga frågor, som både jag och antagligen även Patrik lagt möda på att besvara. Naturligtvis vet jag att utrymmet är begränsat i en papperstidning – det är inte första gången jag blivit intervjuad. Men det är skillnad på att dra ihop essensen av en intervju och att lägga ord i munnen som man inte sagt för att främja era egna syften”

”Enligt uppgift skulle intervju-artikel handla om träden och Haga Station, att då först lägga upp helt felaktiga siffror i artikelförslaget, och sen när jag påpekar detta ta bort all info om vad som händer med träden ur artikeln, är minst sagt märkligt. Att tala om att ett enstaka träd fälls, när ansvariga för projektet (Bo Larsson Projektledare för Västlänken, Helena Bjarnegård, Stadsträgårsmästaren, Ulf Agneberg, Trv, etc.) gått ut med att det är ca 500 träd som försvinner/fälls – ja man kan knappast förvanska siffror mer än så… ” 

”När det gäller min uppgift ang grundvattnet, så är den tagen från Trafikverkets ansökan till Mark- och Miljödomstolen, Det står i det komplement som Trv gjort efter att domstolen efterfrågat mer information. Det är bara att kontakta TRV och bekräfta. Det är alltså inget som jag själv hittat på.Vi i Trädplan tror att grundvattenpåverkan kommer bli betydligt större (både lägre nivå och längre tid) än vad TrV uppger – men väljer att gå på deras siffror och hålla oss till de fakta som för tillfället finns. 2 meter under 24 månader är illa nog, när det gäller påverkan på träd och kulturmiljö.”

I de första utkasten till artikel stod alltså att ”något enstaka träd kommer att tas bort”. Barbara påpekade ett flertal gånger att detta inte stämmer, utan att det handlar om flera hundra träd som ska flyttas eller fällas. Hon skickade också de korrekta siffrorna som Trafikverket uppgivit. Då kom svaret från redaktören:

– Som jag sade igår har vi en annan artikel som berättar hur många träd som ska tas ner, flyttas etc. Där kommer vi att nämna hundratals. men kring Haga/Kungsparken är det inte ett hundratals träd som ska tas ner. Ett 30-tal? 2015 sade de i alla fall ett 30-tal. Men som sagt, vi reder ut alla dessa siffror i en sidoartikel. 

– Jag har lagt till ett citat av dig. Återigen, du får stå för det du säger själv, utan att hänvisa till ”all forskning”. Det blir samma tyngd ändå.  Patrik får inte heller hänvisa till andra. Det är intervjuns form.  – Ditt svar om Västlänken. Nu frågade vi dig. Jag tycker att du kan svara ”Jag”. Sedan förstår man att Trädplan tycker så. Men vi pratar just med dig och vill ha ditt svar. 

Barbara svarade: ”Det är ok att ni tagit bort mina referenser till andra – men det är inte så jag talar. Om jag kommer med ett påstående så brukar jag alltid referera till forskning eller Trafikverket eller vilken källa det månde vara, även när jag talar eller blir intervjuad.

Skicka gärna texten igen, så att jag kan kolla citaten och se om jag ställer upp på denna styrda intervju”

Ny vända med korr. Några exempel:

BL:  Jag vill ha en grön blandstad där det finns bostäder, skolor, sociala funktioner, artrika grönområden och arbetstillfällen inom stadsdelarna.

Redaktören: Kan jag skriva träffpunkt istället för funktioner? 

BL:  träffpunkter är inte ett ord jag använder och inte heller samma sak som sociala funktioner. I sociala funktioner ingår många saker, både möjlighet till folkliv med mötesplatser, och tex social service, och ett fungerande socialt nätverk. Antar att du gärna vill ha med ordet mötesplatser (eller träffpunkter som är ungefär samma) – eftersom staden vill sälja in det begreppet, men jag vill gärna att mina egna ord används i mina citat.

Redaktören:  nej jag vill ingenting, tycker bara att sociala funktioner är obegripligt. I all välmening tänker jag att det bör stå något som folk kanske lite lättare förstår.

 

Papegojor

Dessa exempel från Patriks och Barbaras kontakter med tidningen Vårt Göteborg är bara en del av det som skrevs och sades, det finns fler exempel. Det är därmed uppenbart att vi skulle vara papegojor i Vårt Göteborg narrativ samtidigt som det förmedlades en bild av en vital och öppen debatt där alla får komma till tals. Både Yimby och Trädplan har erfarenheter av många intervjuer och visst, ibland blir det lite felciterat, ibland blir det ordentligt förkortat, ibland blir det en annan tonvikt än den förväntade, men aldrig har andemeningen förändrats till oigenkännlighet som i detta fall. Det här tycker vi är så långt ifrån ett värdigt sätt att behandla det offentliga samtalet i Göteborg att vi var tvungna att reagera. Reaktionen är det ni nu läser.

 

Vårt Göteborg!

Den här erfarenheten väcker frågor om Vårt Göteborg och det som förmedlas i nyhetstidningen. För det första är det en grundläggande problematik när en nyhetstidning kontrolleras av de som har den politiska och byråkratiska makten. Det blir en kortslutning mellan de demokratiska institutionerna som är tänkta att balansera varandra och Vårt Göteborg borde vara extremt vaksamma på att inte lägga egna ord i andras munnar eller att bedriva egen opinion. Det är uppenbart att skillnaden mellan journalistik, nyhetsförmedling, information och opinionsbildning behöver tydliggöras när Göteborgs Stad kommunicerar med medborgarna. Det är nog till och med rimligt att Vårt Göteborg begränsar sitt åtagande till att förmedla officiell information och inte ge sken av att bedriva en journalistik gärning i medborgarnas tjänst.

Med hopp om en bättre, vitalare och mer öppen debatt om Göteborgs framtid. Staden i vårt hjärta förtjänar det!

Barbara Lindell

för Trädplan Göteborg

Patrik Höstmad

för Yimby Göteborg

 

Här är det vi själva vill säga:



Är Västlänken bra för staden? Varför/varför inte?

BL: Nej, Västlänken är inte bra för staden, den har en negativ samhällsnytta, ger oåterkalleliga skador på stora delar av riksintresset Göteborgs innerstad m.fl. – både på kulturmiljön och naturmiljön. 500 planterade och minst lika många vilda träd försvinner. Bygget av Västlänken kommer aldrig att bli klimatneutralt pga av den stora mängd betong och armeringsjärn som behövs för att bygga i göteborgsleran.

Stationen i Haga är en av Nordeuropas mest onödiga stationer. Trafikverket har inte kunnat påvisa att det finns tillräckligt med resandeunderlag för att försvara ett sådant irreversibelt ingrepp på kultur- och naturmiljön mitt inne i dessa världsunika stadsdelar med tillhörande parker.

PH: Det är komplext. Västlänken är svar på en regional efterfrågan enligt den gamla modellen som ser regionförstoring som drivande av tillväxt. Det har varit den politiskt möjliga lösningen efter år av tragglande. På kort sikt ger projektet störningar och tar personella och finansiella resurser från staden Göteborg, vilka hade kunnat användas till något bättre. På lång sikt kan man möjligen få positiva effekter av investeringen, men det förutsätter en kraftig förtätning av centrala Göteborg. Hade jag fått bestämma helt själv hade jag lagt pengarna på driva på den central stadsutvecklingen eftersom det minskar transportbehov och ger goda möjligheter för kunskapsintensiva företag att utvecklas och växa. Men jag är tveksam till att jag skulle lyckas få nationell och regional uppslutning bakom den idén. Troligen inte ens lokalpolitisk. Vi är inte där än, men vi är på väg.

Varför/varför inte ska träden flyttas?

BL: Därför att alla tillstånd för att bygga Västlänken ännu inte är klara. Att redan nu göra så pass stor negativ inverkan på träden, utan en färdig miljödom, måste betraktas som en skandal.100-200 år gamla träd klarar inte en flytt, det visar erfarenhet från andra liknande försök att flytta gamla stadsträd (bla i Stuttgart). Beskärning av rötter och kronor gör att träden inte längre återhämtar sig. De kräver mycket extra skötsel resten av sitt synnerligen förkortade liv.

PH: Flytta träd är ett ekonomiskt tveksamt användande av allmänna medel och jag ser det snarare som ett sätt att visa god vilja mot ett särintresse.

Vad bör man göra istället (om man inte ska flytta träden)?

BL: Haga stationen ska inte byggas. Istället bör man satsa på att förbättra tågkapaciteten genom förbättringar vid getingmidjan utanför Centralen och den befintliga Lisebergsstationen. De medel som finns för Västlänken ska användas till att förbättra den lokala kollektivtrafiken samt att ta hand om och utveckla den gröna innerstadsmiljön, allt med sikte på att följa alla utsatta klimatmål och förhindra framtida översvämningar och klimatförändringar, samt skapa en bättre grön stad för alla.

 PH: Försök antingen bevara dem på plats eller såga ner och plantera nya. De planerade kommer att vara mäktiga gamla träd för våra barnbarn. Träd frösås eller planteras, växter, dör eller sågas ner, andra tar vid eller nya planteras i en ständigt pågående organiskt process. I det längre perspektivet är träd en del av den ständigt föränderliga stadens dynamik.

Ni tycker båda om täta blandstäder. Hur ska de se ut enligt er och vad är det egentligen

BL: Vi i Trädplan förespråkar en blandstad, dock inte alltför tät. En blandstad är en stad där det finns flera olika funktioner i närmiljön, både boende, arbeten, skolor, grönområden och rekreation etc. Det är viktigt att se staden som mer än bara fyrkantiga hus, det är också natur, människor, folkliv, estetik, sociala funktioner, livskvalité, mångfald och lokalt hållbar ekonomi etc. Mycket träd och grönska är avgörande för en modern blandstad, en fungerande stadsmiljö där människor mår bra, även i framtiden.



PH: Det är en gångvänlig kvartersstad med många boende och med gator som är urbana levande stråk med butiker och restauranger, och med små gröna parker i stadsväven. Linnéstaden och Kungsladugård är exempel på den typen av levande och attraktiva stadsdelar, eller Hornsbergs strand i Stockholm om man ska ta ett modernt exempel.

Länk till Yimbys inlägg: Yimby, Ert Göteborg eller Vårt Göteborg?

Den slutliga versionen av Vårt Göteborgs artikel finns att läsa här:

 

 

Skövlingen av det natursköna Ardalsberget – ett stenkast från Göteborgs centrum

Under våren avverkades ädellövskog längs Oljevägen i Arendal för att förbereda marken för en del av den bergtäktverksamhet som nyligen startat på Ardalsberget norr om Älvsborgshamnen. Skogspartiet avverkades trots att Fastighetsverket som äger marken tidigare utlovat att dessa ädellövträd skulle sparas. Skogspartiet utgjordes huvudsakligen av äldre bokar och ekar. De gamla träden var en del av ett parkskogsområde som tillsammans med planterade vårdträd inramade Arendals stamgård, den nu starkt rivningshotade ursprungsgården vid Arendal. I samband med avverkningen nedsågades även större delen av en trädallé med mestadels äldre Lindar som kantade infartsvägen till Arendals stamgård. Trädalléer har ett generellt biotopskydd enligt miljöbalken och får inte avverkas utan att dispens givits av länsstyrelsen. Det är oklart huruvida en sådan dispens inhämtats och en anmälan om eventuell olovlig avverkning har inlämnats till länsstyrelsen.  
För ett par år sedan fattades beslutet att låta Swerock bryta berg på Ardalsberget, trots att de styrande partierna i Göteborgs Stad, Miljöpartiet och Socialdemokraterna, har en valöverenskommelse om att Ardalsberget skall bevaras orört som grönområde.
Idag ser de Rödgrönas löfte ut så här:

bergtakt kalhygge göteborg ardalsberget

Enorm förödelse på Ardalsberget. Foto: Chris Ceder

Ardalsberget ligger ett stenkast ifrån centrala Göteborg: bara fem kilometer från Slottskogens parkidyll och sju kilometer från stadens hjärta på Gustav Adolfs Torg. Inte många storstäder som så nära stadskärnan kan skylta med så orörd och vacker natur – som nu håller på att utplånas!

På Ardalsberget finns Göteborgs bästa havsutsikt – till Tistlarna i söder, långt förbi Vinga och halvvägs till Danmark i väster, och till Marsstrand i norr.

Kalhygget och den industriella expansionen av Göteborgs Hamn, som göteborgspolitikerna vill göra till en av världens största hamnar trots vår ringa befolkning, har redan förstört skönheten hos de milsvida vyerna, som snart kommer vara ett minne blott när berget sprängts sönder och krossats till makadam.

På försommaren 2016 gör Swerock en provsprängning i södra änden av det beviljade täktområdet. Och för att genomföra detta lilla test kalhuggs Ardalsberget hundratals meter norrut, helt i onödan, mitt under fåglarnas häckningstid.

Utsikt och kalhygge i Göteborg

Utsikten över Götaälvmynningen från Ardalsberget. Foto: Chris Ceder

Ett par dagar senare går hela arbetsstyrkan på semester. Trädplan är på Ardalsberget och bevittnar den stora förödelsen. När vi frågar sprängaren om inte fällningen av skogen kunde väntat tills efter semestern, svarar han ”jovisst”.

Överallt ligger fällda träd, grot och ris på sönderkörd skogsmark. Förtvivlade småfåglar genomsöker de fällda träden för att hitta sina nyfödda och dödsdömda ungar, som med berått mod stjälps ur sina bon när Swerocks entreprenör Södra Skog kapar träden med tunga avverkningsmaskiner.

kalhygge i Göteborg

Kalhygget på Ardalsberget. Foto: Chris Ceder

Gäller inte längre Miljöbalken i Göteborg frågar vi oss, när vi står på denna naturens krigsskådeplats, vårt lands stränga miljölag som genom 4§ i Artskyddsförordningen säger att alla fåglar är fridlysta? Är det inte längre förbjudet att störa fåglar, särskilt under de tider som de fortplantar sig och föder upp sina ungar och är det inte förbjudet att skada eller förstöra djurens fortplantningsområden och viloplatser så som lagen föreskriver?

kalhygge på Ardalsberget i Göteborg

Trädplan tittar på förstörelsen på Ardalsberget. Foto: Chris Ceder

Vi ringer upp Länsstyrelsens artskyddsinspektör från avverkningsplatsen, gör en anmälan om brott mot Miljöbalken och uppmanar Länsstyrelsen att genast komma till Ardalsberget – men får svaret att de inte har någon möjlighet att komma dit. Istället blir vi tillfrågade om vi kan dokumentera vilka arter det finns på Ardalsberget.

Det är nu det händer, ett misstänkt miljöbrott! Många hektar skog har redan avverkats och skogsarbetarna går nu till fots och röjer i skogen vid det unika bronsåldersröset, så att avverkningsmaskinerna enkelt kan komma fram och fälla träden:

bronsåldersröse på Ardalsberget i Göteborg

Förberedelse för avverkning vid bronsålderröset på Ardalsberget. Foto: Chris Ceder

Situationen är kaotisk och Trädplans närvaro på platsen är inte uppskattad av skogsarbetarna. Och mitt i detta förväntas Trädplans aktivister bedriva tillsyn åt Länsstyrelsen och se till att våra miljölagar följs? Vårt telefonsamtal pågår i nästan 45 minuter och vi uttrycker vår stora missbelåtenhet över Länsstyrelsens ovilja att omgående bege sig till Ardalsberget för att inhämta bevis om att det just nu sker ett miljöbrott.

En månad senare kommer svaret från Länsstyrelsen. De avskriver anmälan om miljöbrott. Måhända har de tagit åt sig av kritiken under telefonsamtalet, då de nu har besökt Ardalsberget, men de har inte funnit några rödlistade fågelarter vid sitt besök, och det är till synes det enda som intresserar dem i detta ärende.

Länsstyrelsen förklarar för mig att Naturvårdsverket har en egen syn på lagstiftningen i Miljöbalken, nämligen att skyddet i artskyddsförordningen, som gäller alla fågelarter, bara bör gälla för rödlistade arter samt vissa arter vars förekomst minskat med mer än 50% de senaste 30 åren.

Och så enkelt avslår de en anmälan om miljöbrott under häckningstid. Den som tror att Miljöbalken gäller alla fåglar, så som det står skrivet, är förd bakom ljuset. Lagen är bara ett spel för gallerierna. Detta är inte första gången Länsstyrelsen avskriver Trädplans och andras anmälningar i Göteborg om avverkning under häckningstid, så det är inte förvånande, men denna gång är avverkningen så brutal och omfattande att det är nödvändigt att höja rösten och göra allmänheten medveten om vad som verkligen pågår i Göteborg – vars politiker varje dag med skryt och förakt för sanningen, utropar till den ”gröna och nära storstaden”.

Här finns en artikel från GP 5 mars 2017 om Arendal: Nu sprängs sista resterna av den gamla badorten bort.  En av Göteborgs förnämsta bronsåldersgravar försvinner och Lilla Aspholmen sprängs bort när Göteborgs hamn nu utplånar resterna den gamla badorten Arendal i stadens hamninlopp.

Här i Chris Ceders blogg finns mer att läsa:

Blogg

EN sista (?) FEST FÖR TRÄDEN på Hagaplan 6 och 20 maj 2017

KOM OCH VISA ATT DU VILL HA KVAR TRÄDEN VID HAGA KYRKOPLAN OCH I KUNGSPARKEN!

HAGAKYRKOPLAN

6 och 20 maj 2017

Kl 12.30 – 16

Nu har Länsstyrelsen, Kammarrätten och Högsta Förvaltningsdomstolen avslagit vår överklagan ang träden på Hagaplan.
Det betyder att de nu kan börja fälla tre av de största träden nedanför kyrkan längs med Allén.

I höst planerar man också att börja fälla stora gamla träd i Kungsparken.
Vi förstår inte varför man fäller träd, nu innan alla beslut är tagna om Västlänken. Det kommer att dröja ett bra tag innan alla beslut är tagna och tillstånd finns för att det eventuellt skulle vara aktuellt med att gräva schaktet vid Haga. Trots detta vill man nu redan börja avverka träd!

Trädplan Göteborg har hittat mycket konstigt i ansökan om åtgärder vid träden. Trots detta har Länsstyrelsen utan någon protest godkänt ansökan om fällning.

Våra överklaganden blev avslagna på vändande post – vilket endast kan betyda att även rätten är meddelad och informerad innan vi ens skickat in våra argument för överklagan. Man kan undra hur oberoende de juridiska processerna då är.
På lördag kommer vi att finnas på Haga Kyrkoplan från kl 12.30 till kl 16 för att visa vad vi tycker om detta.

Vi hade tänkt göra en Fest För Träden nu när de spricker upp och är som vackrast – och det blir det. Men samtidigt kanske det blir sista gångerna vi kan fira en del av dessa träd.
SÅ slut upp. Ta med vänner och bekanta och kom dit och visa vad du tycker!

Det blir info-utställning, positiv-spelning, musik och möjlighet att aktivt engagera sig på olika sätt

 

Bakgrundsinfo: 

Syftet med Länsstyrelsens beslut, 2017-01-31 är trädflytt och trädfällning som förberedelse för arbete med Västlänken.

Föreningen Trädplan Göteborg anser att Länsstyrelsen negligerat de irreversibla och mycket negativa konsekvenser för kyrkotomtens miljö som ingreppen medför. Åtgärderna är så pass stora att de bör ingå i projektet och därmed i stundande prövning inför miljöbalken.

Enligt Föreningen Trädplan Göteborg är det mycket anmärkningsvärt att Länsstyrelsen fattat beslut om tillstånd till åtgärder som innebär fällning och flytt av flera kulturhistoriskt värdefulla träd innan något av de pågående tillståndsärendena för Västlänken vunnit laga kraft.

 

Här finns vår överklagan: ÖK, KR, Talerätt Trädplan, Intrång Kyrkotomt, 2017-04-13

MALL yttrande området vid HÄRLANDA TJÄRN ————- senast idag kl 23.59

Här finns en mall att skicka in för att yttra sig ang detaljplan för området i anslutning till Härlanda Tjärn

MALL – Yttrande naturen vid Härlanda Tjärn, samråd – word
MALL – Yttrande naturen vid Härlanda Tjärn, samråd – RTF

Synpunkter angående: Detaljplan för bostäder och skola vid Robertshöjdsgatan/Smörslottsgatan inom stadsdelen Sävenäs och Delsjön.

Diarienummer SBKBN1429/15
Diarienummer TKFN5983/15

Skickas till Stadsbyggnadskontoret: sbk@sbk.goteborg.se

SENAST IDAG, onsdag 15 mars 20017, kl 23.59

Skicka in mallen som den är, eller klipp och klistra in egna texter. Det viktiga är att du yttrar dig så att du sedan kan vara med i hela processen, och ha möjlighet att ha synpunkter och ev överklaga även senare.

Du som redan skickat in ett yttrande har alltid möjlighet att komplettera ditt yttrande med ytterligare från vår mall, om du vill det.

GLÖM INTE att fylla i namn och övriga uppgifter om dig på första sidan.

Vi vill också påminna om att rösta på vårt förslag om att utöka Delsjöns naturreservat. Det har varit fel på röstningsfunktionen, så du som redan röstat tidigare: kolla om ditt namn finns med på namnlistan. Om inte, så gör om din röstning. Glöm inte att bekräfta din röst!
Ju fler röster desto större chans att vi blir hörda.

Här är länk till förslaget (Göteborgsförslaget 177): Utökat Utöka naturskyddsområdet vid Härlanda Tjärn,stoppa averkning

Här är vårt tidigare inlägg om detta:

AKTION: Hjälp till att RÄDDA naturen vid HÄRLANDA TJÄRN

Härlanda Tjärn, flygfot: Per Hallen