HJÄLP TILL att BEVARA STORA TORP!!!

SÄLJ  INTE UT VÅR OAS VID STORA TORP!

Detta får inte ske! Det sista öppna grönområdet efter byggnationen vid Stora Torp i Delsjön måste få vara tillgängligt för göteborgarna. Vi kan inte skänka bort så värdefull mark. Hur har ett så miljövidrigt förslag kunnat komma så här långt? Inkompetens, feghet, rädsla…….?
Politiker; ta ert förnuft till fånga och riv förslaget i tusen bitar. Och ta ett oåterkalleligt beslut på måndag. Bevara Stora Torp för alltid!

SKRIV UNDER:    Namninsamling Bevara Stora Torp
MAILA ANSVARIGA nu i helgen!!!  adresser finns nedan

Stora Torp, foto fr Pixabay

Förslaget om att exploatera Stora Torp för detta ändamål kommer  från BRG, Business Region Göteborg, där Patrik Andersson är VD. Tjänstemän o politiker på Fastighetskontoret har känt till och bearbetat och lagt fram detta för godkännande av nämnden på måndag. Nedan finns mailadresser till alla ansvariga. Se till att mailbomba dem i helgen och tala om vad ni tycker om förslaget.

”Nu på måndag, den 18 december, skall Fastighetsnämnden fatta ett dramatiskt beslut kring Stora Torp och Delsjöområdet. Kina har lagt fram önskemål om att bygga ett konsulat väster om Stora Torp, man vill ha 6000 kvadratmeter till kontor och 5000 kvadratmeter till bostäder! Den historiska parkmiljön vid Stora Torp kan därmed komma att förvandlas till kinesiskt område, alltså tillträde förbjudet!

”Det är oerhört viktigt att alla med intresse för Delsjöområdet nu reagerar kraftfullt. Kontakta redan idag politikerna i Fastighetsnämnden…”
Nedan finns bild på Fastighetskontorest förslag på beslut.

Hemsida om Delsjön med mycket bra info. Kolla för senaste uppdateringar!
Kina vill bygga jättekonsulat i Stora Torps Park

”Jag blev förskräckt. Jag trodde att området betraktades som någorlunda fredat. Det är en gammal 1700-talspark som egentligen är full av lämningar, säger Per Hallén.”

Svt, väst: Fastighetskontoret föreslår att Kina får jättekonsulat i Delsjöområdet

”Det är inte lätt men den här platsen tror vi på som markägare, säger Martin Öbo.

-Med tanke på vår allt starkare förbindelse med Kina är det viktigt att de får ett fotfäste här, säger Martin Öbo.
Han är förberedd på att planerna kommer att skapa en hel del diskussion.
– Jag är medveten om det och välkomnar det. Alla utredningar har absolut inte gjorts och i en eventuell planprövning finns många möjligheter att ta upp synpunkter. All stadsutveckling innebär förändring, de utmaningar som finns här är många, säger han.”

Som det ser just nu så kommer Miljöpartiet att ha en vågmästarroll på måndag. Vi hoppas att de för en gångs skull gör skäl för sitt namn och röstar grönt för att rädda denna unika parkmiljö som är så värdefull för Göteborg

SvT: Här planeras det nya kinesiska konsulatet
SvT: Ansvariga politiker möter upprörd allmänhet

.Kina vill bygga generalkonsulat – i populära Delsjön, GöteborgDirekt

MAILA våra ansvariga kommunalråd:

ann-sofie.hermansson@stadshuset.goteborg.se
ulf.kamne@stadshuset.goteborg.se
jonas.ransgard@stadshuset.goteborg.se
daniel.bernmar@stadshuset.goteborg.se
helene.odenjung@stadshuset.goteborg.se
david.lega@stadshuset.goteborg.se
marina.johansson@stadshuset.goteborg.se (S) (bla Fritid)
maria.ryden@stadshuset.goteborg.se (M) (park- o natur)

BRG, Business Region Sweden
Patrik Andersson, VD
patrik.andersson@businessregion.se
+46 31 367 61 20
info@businessregion.se

Fastighetsnämnden:
Ordförande: Jahja Zeqiraj (S): jahja.zeqiraj@kommunfullmaktige.goteborg.se /
zeqiraj@politiker.goteborg.se
1:e vice ordförande: Hanna Bernholdsson (MP) hanna.bernholdsson@mp.se
2:e vice ordförande: Hampus Magnusson (M):hampus.magnusson@stadshuset.goteborg.se

Ledamöter:
Magnus Nylander (M):magnus.nylander@kommunfullmaktige.goteborg.se, magnus.nylander@politiker.goteborg.se
Ingrid Andreae (S): 0725-12 79 11 (mobil) (ingen angiven e-post på stadens hemsida)
Bobbo Malmström (V):bobbo.malmstrom@kommunfullmaktige.goteborg.se, bobbo.malmstrom@politiker.goteborg.se
Per I Haag (L): per.haaper.haag@fastighet.goteborg.se, per.haag@politiker.goteborg.se
Håkan Bernhardsson (S):hakan.bernhardsson@fastighet.goteborg.se, hakan.bernhardsson@politiker.goteborg.se
Birgitta Gunér (M):birgitta.guner@kommunfullmaktige.goteborg.se, birgitta.guner@politiker.goteborg.se

Ersättare:
Karin Greenberg Gelotte (S):karin.greenberg@politiker.goteborg.se
Catrin Bengtsson (M):catrin.bengtsson@fastighet.goteborg.se, catrin.bengtsson@politiker.goteborg.se
Sebastian Wessman (S):sebastian.wessman@fastighet.goteborg.se, sebastian.wessman@politiker.goteborg.se
Victoria Viklund (L): victoria.viklund@politiker.goteborg.se
Garnet Becker (MP): garnet.becker@fastighet.goteborg.se, garnet.becker@politiker.goteborg.se
Michael Wigg (M): michael.wigg@fastighet.goteborg.se, michael.wigg@politiker.goteborg.se

Tjänstemän:
Fastighetsdirektör Martin Öbo:  martin.obo@fastighet.goteborg.se
elisabet.gondinger@fastighet.goteborg.se  (ansvarig Genomförandefrågor i plan- och exploateringsprocessen)
karin.frykberg@fastighet.goteborg.se (Planering i tidiga skeden)

Miljöpartiets poliska kansli (har en avgörande roll på måndag): Mejladresser till MP

 

Förslag på beslut, Fastighetskontoret, del 1

Förslag på beslut, Fastighetskontoret, del 3

Trädplan genomför aktion för de hotade träden vid Korsvägen

      1. För sex dagar sedan kom Trafikverket med ett chockartat besked för alla trädvänner. 70 träd runtomkring Korsvägen ska flyttas redan i höst som en förberedelse inför den planerade byggstarten för Västlänken. Detta trots att detaljplan för Korsvägen ännu inte är antagen, och att det hårt kritiserade tunnelbygget inte är godkänt i Mark- och miljödomstolen, där förhandlingarna just nu pågår. Dessutom har Trädplan m.fl. just överklagat järnvägsplanen till Högsta Förvaltningsdomstolen. Men Trafikverket tjuvstartar  den hårt kritiserade Västlänken ändå. med sk förberedande arbeten.

Fruktträd som inte skötts och nu ska flyttas, Johannebergs Landeri

Fruktträd vid Johannebergs Landeri, som nu ska flyttas

Träden vid Korsvägen kommer med start denna vecka att beskäras och bindas upp inför flytten. Många av de enorma gamla skyddsvärda träden vid landeriet togs bort redan från 2006 och framåt, när de första beskeden om Västlänken togs. Detta var innan Trädplan fanns, och innan många fattat vidden av projektet och hur det påverkar staden. Så landeriets trädgård är redan förstörd. Man satte då en ”flyttbar fruktträdgård”, som inte har skötts särskilt bra och där träden knappt växt något, som syns på bilden. Nu ska dessa träd flyttas igen till en annan plats. Man kan undra hur de kommer att må då.

Vad som är värre är att många av de vackra mäktiga träd som fortfarande finns kvar är för stora för att flyttas, kommer att fällas i samband med att Trafikverket planerar att börja med bygget av Västlänken.

Under den gångna helgen genomförde Trädplan en aktion för träden vid Korsvägen – se foton nedan.

Trafikverkets delprojektledare för Station Korsvägen, försöker i e-postkommunikation med Trädplan att skönmåla trädingreppen:

Utförandet av flytt och förarbeten görs enligt rekommendationer i Tysk standard beträffande flytt av stora träd. Detta regelverk bygger på erfarenheter från flytt av träd från Tyskland och USA samt den senaste forskningen inom ämnesområdet.

Men det finns varken någon ”Tysk standard” eller ”regelverk” för trädflytt. All trädflytt är experimentell!

Just i Tyskland har man fått erfara detta efter att ha flyttat ett större antal små träd i samband med tunnelbygget Stuttgart 21.

Några år efter flytten såg Stuttgarts flyttade träd ut så här (tryck på länkarna):

lönnek, platan, björk, avenbok

En skrämmande syn! Träden är idag patienter, som är i ständigt behov av vård och omsorg för att överleva, berättar den uppgivna chefen för Stuttgarts parkförvaltning, Volker Schirner, i tysk press.

För ett år sedan flyttade Park- och naturförvaltningen i Göteborgs Stad ett antal oxlar. Träden står i Himlabacken bakom Studentkåren. I början av september i år, när alla träd fortfarande var gröna, hade bladen på de flyttade oxlarna vissnat och fallit av. Enligt Park o natur beror det på att de fått för mycket vatten, pga av regn, men som man kan se på bilderna så har även de träd som står högst upp i backen, där vattenavrinningen är god, tappat alla blad.

När träd flyttas och planteras om krävs nästan dagliga insatser i form av bevattning och näringstillförsel. Vi har sett att Göteborgs Stad inte klarar av detta utan ser till träden alldeles för sällan för att de ska ha goda utsikter att återetablera sig efter flytt.

Flyttade oxlar, Himlabacken, Göteborg. Foto: Trädplan

Flyttade oxlar, Himlabacken, Göteborg. Foto: Trädplan

Flyttade oxlar, Himlabacken, Göteborg. Foto: Trädplan

Flyttade oxlar, Himlabacken, Göteborg. Foto: Trädplan

Flyttade oxlar, Himlabacken, Göteborg. Foto: Trädplan

I söndags genomförde Trädplan en aktion för träden vid Korsvägen. Rödvita band med texten ”Låt mig leva” bands runt de hotade träden, däribland många fruktträd i Landeriet.

träd runtomkring Korsvägen hotas av Västlänken

Många träd runtomkring Korsvägen hotas av Västlänken. Foto: Chris Ceder

träd vid Korsvägen som hotas av Västlänken

Stora träd vid Korsvägen som hotas av Västlänken. Foto: Chris Ceder

träd som hotas av Västlänken

Många stora gamla träd hotas av fällning vid Korsvägen. Foto: Chris Ceder

Fruktträd i Landeriet som hotas av Västlänken. Foto: Chris Ceder

Ert Göteborg eller Vårt Göteborg?

Vilket syfte fyller Göteborgs Stads nyhetstidning Vårt Göteborg egentligen? Är det journalistiskt försvarbart att endast redovisa det som passar en förutbestämd mall? Dessa frågor och många fler ställer sig idag nätverken Trädplan Göteborg och Yimby Göteborg i ett sampublicerat inlägg samtidigt som vi efterfrågar en mer öppen och levande debatt i Göteborg.

Vad kan få nätverken Yimby Göteborg och Trädplan Göteborg att vilja skriva tillsammans?

Vi gillar båda gröna blandstäder och tycker att träd och grönska är viktiga inslag i stadsväven. Däremot landar vi ofta i olika värderingar av mängden grönska som behövs och inte minst om gamla träd behöver bevaras och skyddas eller kan sågas ner och ge plats för nya i samband med att staden utvecklas. Men det är inte argument för och emot detta som vårt inlägg handlar om.

Upprinnelsen är att Göteborgs Stads nyhetstidning Vårt Göteborg har engagerat våra nätverk för en intervju och diskussion om träden vid Haga Kyrkoplan och Nya Allén som kommer att påverkas av byggandet av Västlänken. Vårt Göteborg är en gratistidning som ges ut av Göteborgs Stad som sägs ha uppdraget att berätta om vad staden gör och varför. Barbara Lindell har representerat Trädplan Göteborg och Patrik Höstmad har representerat Yimby Göteborg. Om det är en sak vi är rörande överens om så är det att staden behöver en vital och juste debatt som får leva även då den blir lite obekväm. Här har tyvärr Vårt Göteborg gjort oss besvikna.

Ert Göteborg?

Redan i början av mars blev vi kontaktade med frågan om vi ville ställa upp på en intervju i Vårt Göteborg.

Yimby kontaktades då redaktören sa sig vilja ha med en ”med en annan grupp, som kanske inte ser lika stora bekymmer med att flytta träden.” Det stämmer in på Yimby så nätverket nappade på idén och samordnaren Alvar Palm engagerades. När Vårt Göteborg förstod att han även var engagerad som hobbypolitiker så blev det stopp. Personer med partipolitiska kopplingar skulle inte få uttala sig i tidningen. Därför gick uppgiften över till samordnaren Patrik Höstmad.

I slutet av maj intervjuades Barbara Lindell och Patrik Höstmad av journalisten Marit Larsdotter som frilansade för Vårt Göteborg. I ca två timmar avhandlade vi högt och lågt om träd och Västlänken vid Haga Kyrkoplan i en härlig vårgrönska. Det går inte säga något annat än att vi behandlade frågorna både på längden och på tvären. Marit skulle återkomma med texten.

Men efter några dagar kom meddelandet att tågordningen var ändrad och att tidningens redaktör, Margareta Romare, först skulle hantera texten innan vi fick få möjlighet att återkoppla på den. Redaktionen var uppenbarligen inte nöjd för frilansjournalisten återkom med kompletterande frågor via mail och bad oss förtydliga.

”- Är Västlänken bra för staden? Varför/varför inte?

 – Varför/varför inte ska träden flyttas?

 – Vad bör man göra istället (om man inte ska flytta träden)?

 – Ni tycker båda om täta blandstäder. Hur ska de se ut enligt er och vad är det egentligen?”

Det blev ett höjt ögonbryn hos oss bägge med tanke på att det var just vad vi behandlat ingående under den långa intervjun. Längst ned i vår text hittar ni de skriftliga frågorna med Patriks och Barbaras svar.

Patrik Höstmad

 På frågan om Västlänken är bra för staden svarade Patrik nu skriftligt ungefär som han gjort under intervjun:

”Det är komplext. Västlänken är ett svar på en regional efterfrågan enligt den gamla modellen som ser regionförstoring som drivande av tillväxt. Det har varit den politiskt möjliga lösningen efter år av tragglande. På kort sikt ger projektet störningar och tar personella och finansiella resurser från staden Göteborg, vilka hade kunnat användas till något bättre. På lång sikt kan man möjligen få positiva effekter av investeringen, men det förutsätter en kraftig förtätning av centrala Göteborg. Hade jag fått bestämma helt själv hade jag lagt pengarna på driva på den central stadsutvecklingen eftersom det minskar transportbehov och ger goda möjligheter för kunskapsintensiva företag att utvecklas och växa. Men jag är tveksam till att jag skulle lyckas få nationell och regional uppslutning bakom den idén. Troligen inte ens lokalpolitisk. Vi är inte där än, men vi är på väg.”

Därefter blev Patrik uppringd av redaktören och fick frågan om han kanske skulle kunna instämma i något av det som Alvar Palm tidigare uppgett, t.ex. att det på längre sikt finns möjlighet till överflyttning från bil till spårbundet och att det är positivt att trafiken sprids ut i stan och att trafik flyttar under jord och ytor frigörs till annat. Patrik instämde i att på längre sikt kan de effekterna vara möjliga.

I utkastet på Vårt Göteborg-artikeln sammanfattades detta med:
I stort, är Västlänken bra för Göteborg?

PH: Ja, på lång sikt får vi positiva effekter med Västlänken. Vi får en bättre och snabbare kollektivtrafik i hela regionen och människor måste inte ta bilen lika ofta. Det är bra om en del trafik flyttar under jord för då vinner vi mer yta till annat, även för grönska och träd. Det är också bra att det blir fler större knutpunkter i stan, så att inte allt koncentreras till Drottningstorget (sic) och Brunnsparken.”

Inget av tveksamheterna inför Västlänken redovisades. Här blev det uppenbart att Vårt Göteborg hade en förutbestämd mall som vi skulle falla in i. Det är beklaglig journalistik och Patrik tackade för sig. Vårt Göteborg återkom med ursäkter men bekräftade samtidigt att det fanns en förutbestämd mall:

”Nu blir det istället i huvudsak två kritiska röster till Västlänken. Tanken var en positiv och en negativ röst, för att spegla olika synsätt.”

Yimby Göteborg hade genom hela resan gjort tydligt att nätverket inte tagit ställning för eller emot Västlänken. Det svar vi kan tänkas ge om Västlänken blir våra personliga.

Dessutom passade redaktören på att klaga på svaret:

”Hela det svaret du mejlade till mig får dels inte plats, dels känns det lite som om du passar på att lansera din personliga politik. Och det kan ingen av er, varken du eller Barbara, få göra i den här artikeln. Det får hitta andra kanaler för i så fall.”

 Efter flera följande telefonsamtal och mailväxlingar där formuleringarna knådades och vägdes på guldvåg accepterade till slut Patrik några av formuleringarna och artikeln är nu publicerad, men den bittra eftersmaken består.
 

Barbara Lindell

Barbara Lindell hade en liknande erfarenhet, där hon först fick svara på samma frågor som Patrik Höstmad, samma som redan ställts i den långa intervjun och sen fick samtal och mail om hur texten kunde ändras och anpassas till den bild de ville förmedla. Barbaras svarade på de skriftliga frågor vi fick (se längst ned i texten).

Sen kom kommentarerna från Vårt Göteborgs redaktör via telefon och mail, där Barbara ombads att inte nämna antal träd, samt inte prata som representant för Föreningen utan i jag form, och inte heller hänvisa till källor på sina nämnda fakta. Barbara ifrågasatte detta. 

Hon fick då besked om att saker skulle tas bort och ändras, varpå hon svarade:

”Jag vill också svara på det du säger: Att vi vill lägga till saker. Efter två timmars intervju fick vi sen också flera skriftliga frågor, som både jag och antagligen även Patrik lagt möda på att besvara. Naturligtvis vet jag att utrymmet är begränsat i en papperstidning – det är inte första gången jag blivit intervjuad. Men det är skillnad på att dra ihop essensen av en intervju och att lägga ord i munnen som man inte sagt för att främja era egna syften”

”Enligt uppgift skulle intervju-artikel handla om träden och Haga Station, att då först lägga upp helt felaktiga siffror i artikelförslaget, och sen när jag påpekar detta ta bort all info om vad som händer med träden ur artikeln, är minst sagt märkligt. Att tala om att ett enstaka träd fälls, när ansvariga för projektet (Bo Larsson Projektledare för Västlänken, Helena Bjarnegård, Stadsträgårsmästaren, Ulf Agneberg, Trv, etc.) gått ut med att det är ca 500 träd som försvinner/fälls – ja man kan knappast förvanska siffror mer än så… ” 

”När det gäller min uppgift ang grundvattnet, så är den tagen från Trafikverkets ansökan till Mark- och Miljödomstolen, Det står i det komplement som Trv gjort efter att domstolen efterfrågat mer information. Det är bara att kontakta TRV och bekräfta. Det är alltså inget som jag själv hittat på.Vi i Trädplan tror att grundvattenpåverkan kommer bli betydligt större (både lägre nivå och längre tid) än vad TrV uppger – men väljer att gå på deras siffror och hålla oss till de fakta som för tillfället finns. 2 meter under 24 månader är illa nog, när det gäller påverkan på träd och kulturmiljö.”

I de första utkasten till artikel stod alltså att ”något enstaka träd kommer att tas bort”. Barbara påpekade ett flertal gånger att detta inte stämmer, utan att det handlar om flera hundra träd som ska flyttas eller fällas. Hon skickade också de korrekta siffrorna som Trafikverket uppgivit. Då kom svaret från redaktören:

– Som jag sade igår har vi en annan artikel som berättar hur många träd som ska tas ner, flyttas etc. Där kommer vi att nämna hundratals. men kring Haga/Kungsparken är det inte ett hundratals träd som ska tas ner. Ett 30-tal? 2015 sade de i alla fall ett 30-tal. Men som sagt, vi reder ut alla dessa siffror i en sidoartikel. 

– Jag har lagt till ett citat av dig. Återigen, du får stå för det du säger själv, utan att hänvisa till ”all forskning”. Det blir samma tyngd ändå.  Patrik får inte heller hänvisa till andra. Det är intervjuns form.  – Ditt svar om Västlänken. Nu frågade vi dig. Jag tycker att du kan svara ”Jag”. Sedan förstår man att Trädplan tycker så. Men vi pratar just med dig och vill ha ditt svar. 

Barbara svarade: ”Det är ok att ni tagit bort mina referenser till andra – men det är inte så jag talar. Om jag kommer med ett påstående så brukar jag alltid referera till forskning eller Trafikverket eller vilken källa det månde vara, även när jag talar eller blir intervjuad.

Skicka gärna texten igen, så att jag kan kolla citaten och se om jag ställer upp på denna styrda intervju”

Ny vända med korr. Några exempel:

BL:  Jag vill ha en grön blandstad där det finns bostäder, skolor, sociala funktioner, artrika grönområden och arbetstillfällen inom stadsdelarna.

Redaktören: Kan jag skriva träffpunkt istället för funktioner? 

BL:  träffpunkter är inte ett ord jag använder och inte heller samma sak som sociala funktioner. I sociala funktioner ingår många saker, både möjlighet till folkliv med mötesplatser, och tex social service, och ett fungerande socialt nätverk. Antar att du gärna vill ha med ordet mötesplatser (eller träffpunkter som är ungefär samma) – eftersom staden vill sälja in det begreppet, men jag vill gärna att mina egna ord används i mina citat.

Redaktören:  nej jag vill ingenting, tycker bara att sociala funktioner är obegripligt. I all välmening tänker jag att det bör stå något som folk kanske lite lättare förstår.

 

Papegojor

Dessa exempel från Patriks och Barbaras kontakter med tidningen Vårt Göteborg är bara en del av det som skrevs och sades, det finns fler exempel. Det är därmed uppenbart att vi skulle vara papegojor i Vårt Göteborg narrativ samtidigt som det förmedlades en bild av en vital och öppen debatt där alla får komma till tals. Både Yimby och Trädplan har erfarenheter av många intervjuer och visst, ibland blir det lite felciterat, ibland blir det ordentligt förkortat, ibland blir det en annan tonvikt än den förväntade, men aldrig har andemeningen förändrats till oigenkännlighet som i detta fall. Det här tycker vi är så långt ifrån ett värdigt sätt att behandla det offentliga samtalet i Göteborg att vi var tvungna att reagera. Reaktionen är det ni nu läser.

 

Vårt Göteborg!

Den här erfarenheten väcker frågor om Vårt Göteborg och det som förmedlas i nyhetstidningen. För det första är det en grundläggande problematik när en nyhetstidning kontrolleras av de som har den politiska och byråkratiska makten. Det blir en kortslutning mellan de demokratiska institutionerna som är tänkta att balansera varandra och Vårt Göteborg borde vara extremt vaksamma på att inte lägga egna ord i andras munnar eller att bedriva egen opinion. Det är uppenbart att skillnaden mellan journalistik, nyhetsförmedling, information och opinionsbildning behöver tydliggöras när Göteborgs Stad kommunicerar med medborgarna. Det är nog till och med rimligt att Vårt Göteborg begränsar sitt åtagande till att förmedla officiell information och inte ge sken av att bedriva en journalistik gärning i medborgarnas tjänst.

Med hopp om en bättre, vitalare och mer öppen debatt om Göteborgs framtid. Staden i vårt hjärta förtjänar det!

Barbara Lindell

för Trädplan Göteborg

Patrik Höstmad

för Yimby Göteborg

 

Här är det vi själva vill säga:



Är Västlänken bra för staden? Varför/varför inte?

BL: Nej, Västlänken är inte bra för staden, den har en negativ samhällsnytta, ger oåterkalleliga skador på stora delar av riksintresset Göteborgs innerstad m.fl. – både på kulturmiljön och naturmiljön. 500 planterade och minst lika många vilda träd försvinner. Bygget av Västlänken kommer aldrig att bli klimatneutralt pga av den stora mängd betong och armeringsjärn som behövs för att bygga i göteborgsleran.

Stationen i Haga är en av Nordeuropas mest onödiga stationer. Trafikverket har inte kunnat påvisa att det finns tillräckligt med resandeunderlag för att försvara ett sådant irreversibelt ingrepp på kultur- och naturmiljön mitt inne i dessa världsunika stadsdelar med tillhörande parker.

PH: Det är komplext. Västlänken är svar på en regional efterfrågan enligt den gamla modellen som ser regionförstoring som drivande av tillväxt. Det har varit den politiskt möjliga lösningen efter år av tragglande. På kort sikt ger projektet störningar och tar personella och finansiella resurser från staden Göteborg, vilka hade kunnat användas till något bättre. På lång sikt kan man möjligen få positiva effekter av investeringen, men det förutsätter en kraftig förtätning av centrala Göteborg. Hade jag fått bestämma helt själv hade jag lagt pengarna på driva på den central stadsutvecklingen eftersom det minskar transportbehov och ger goda möjligheter för kunskapsintensiva företag att utvecklas och växa. Men jag är tveksam till att jag skulle lyckas få nationell och regional uppslutning bakom den idén. Troligen inte ens lokalpolitisk. Vi är inte där än, men vi är på väg.

Varför/varför inte ska träden flyttas?

BL: Därför att alla tillstånd för att bygga Västlänken ännu inte är klara. Att redan nu göra så pass stor negativ inverkan på träden, utan en färdig miljödom, måste betraktas som en skandal.100-200 år gamla träd klarar inte en flytt, det visar erfarenhet från andra liknande försök att flytta gamla stadsträd (bla i Stuttgart). Beskärning av rötter och kronor gör att träden inte längre återhämtar sig. De kräver mycket extra skötsel resten av sitt synnerligen förkortade liv.

PH: Flytta träd är ett ekonomiskt tveksamt användande av allmänna medel och jag ser det snarare som ett sätt att visa god vilja mot ett särintresse.

Vad bör man göra istället (om man inte ska flytta träden)?

BL: Haga stationen ska inte byggas. Istället bör man satsa på att förbättra tågkapaciteten genom förbättringar vid getingmidjan utanför Centralen och den befintliga Lisebergsstationen. De medel som finns för Västlänken ska användas till att förbättra den lokala kollektivtrafiken samt att ta hand om och utveckla den gröna innerstadsmiljön, allt med sikte på att följa alla utsatta klimatmål och förhindra framtida översvämningar och klimatförändringar, samt skapa en bättre grön stad för alla.

 PH: Försök antingen bevara dem på plats eller såga ner och plantera nya. De planerade kommer att vara mäktiga gamla träd för våra barnbarn. Träd frösås eller planteras, växter, dör eller sågas ner, andra tar vid eller nya planteras i en ständigt pågående organiskt process. I det längre perspektivet är träd en del av den ständigt föränderliga stadens dynamik.

Ni tycker båda om täta blandstäder. Hur ska de se ut enligt er och vad är det egentligen

BL: Vi i Trädplan förespråkar en blandstad, dock inte alltför tät. En blandstad är en stad där det finns flera olika funktioner i närmiljön, både boende, arbeten, skolor, grönområden och rekreation etc. Det är viktigt att se staden som mer än bara fyrkantiga hus, det är också natur, människor, folkliv, estetik, sociala funktioner, livskvalité, mångfald och lokalt hållbar ekonomi etc. Mycket träd och grönska är avgörande för en modern blandstad, en fungerande stadsmiljö där människor mår bra, även i framtiden.



PH: Det är en gångvänlig kvartersstad med många boende och med gator som är urbana levande stråk med butiker och restauranger, och med små gröna parker i stadsväven. Linnéstaden och Kungsladugård är exempel på den typen av levande och attraktiva stadsdelar, eller Hornsbergs strand i Stockholm om man ska ta ett modernt exempel.

Länk till Yimbys inlägg: Yimby, Ert Göteborg eller Vårt Göteborg?

Den slutliga versionen av Vårt Göteborgs artikel finns att läsa här:

 

 

MALL yttrande området vid HÄRLANDA TJÄRN ————- senast idag kl 23.59

Här finns en mall att skicka in för att yttra sig ang detaljplan för området i anslutning till Härlanda Tjärn

MALL – Yttrande naturen vid Härlanda Tjärn, samråd – word
MALL – Yttrande naturen vid Härlanda Tjärn, samråd – RTF

Synpunkter angående: Detaljplan för bostäder och skola vid Robertshöjdsgatan/Smörslottsgatan inom stadsdelen Sävenäs och Delsjön.

Diarienummer SBKBN1429/15
Diarienummer TKFN5983/15

Skickas till Stadsbyggnadskontoret: sbk@sbk.goteborg.se

SENAST IDAG, onsdag 15 mars 20017, kl 23.59

Skicka in mallen som den är, eller klipp och klistra in egna texter. Det viktiga är att du yttrar dig så att du sedan kan vara med i hela processen, och ha möjlighet att ha synpunkter och ev överklaga även senare.

Du som redan skickat in ett yttrande har alltid möjlighet att komplettera ditt yttrande med ytterligare från vår mall, om du vill det.

GLÖM INTE att fylla i namn och övriga uppgifter om dig på första sidan.

Vi vill också påminna om att rösta på vårt förslag om att utöka Delsjöns naturreservat. Det har varit fel på röstningsfunktionen, så du som redan röstat tidigare: kolla om ditt namn finns med på namnlistan. Om inte, så gör om din röstning. Glöm inte att bekräfta din röst!
Ju fler röster desto större chans att vi blir hörda.

Här är länk till förslaget (Göteborgsförslaget 177): Utökat Utöka naturskyddsområdet vid Härlanda Tjärn,stoppa averkning

Här är vårt tidigare inlägg om detta:

AKTION: Hjälp till att RÄDDA naturen vid HÄRLANDA TJÄRN

Härlanda Tjärn, flygfot: Per Hallen

 

AKTION: Hjälp till att RÄDDA naturen vid HÄRLANDA TJÄRN

Skriv på här i länken: Utöka naturskyddsområdet vid Härlanda Tjärn, STOPPA avverkning  

OBS! När man varit inne och röstat på förslaget är det lätt att missa att även själva röstningen skall bekräftas. Detta görs precis nedanför där man röstat. Ju fler som röstar, desto bättre!

 

RÄDDA NATUREN VID HÄRLANDA TJÄRN

Nu kan du påverka! Vi behöver just din röst!

Staden planerar att exploatera grönområden som delvis ingår i riksintresset Delsjöns Naturreservat! 

Härlanda Tjärn, foto: Per Hallen


Sedan tidigare finns ett förslag från Länsstyrelsen om att utöka Delsjöreservatet och inkludera bl.a Härlanda Tjärn, Renströmska i Kålltorp och omkringliggande grönkilar. Trädplan har tillsammans med boende i området gjort ett förslag på kommunens hemsida om att rädda grönområdet runt Härlanda Tjärn. Om tillräckligt många skriver under, så måste kommunen ta upp frågan igen.

Så hjälp till – det är enkelt och tar inte lång tid. Din röst kan vara den som avgör!

Vi vill att byggnadsnämnden stoppar exploateringen av grönområden nära Härlanda Tjärn mellan Smörslotts- och Robertshöjdsgatan genom att utöka Delsjöreservatet enl. Länsstyrelsens förslag 2007, och i detta även inkludera kringliggande grönkilar. Härlanda SDN ställde sig positiva till detta förslag tidigare.

För att det ska kunna bli ett utökat naturreservat, i enlighet med länsstyrelsens förslag, krävs ett samarbete med markägaren – Göteborg stad – för att få igenom förslaget. Nedan finns mer info.

Du hittar vårt förslag här:

Förslag 177: Utöka naturskyddsområdet vid Härlanda Tjärn, stoppa avverkning

För att rösta behöver du registrera dig på sidan, ungefär som en traditionell namninsamling. Glöm inte att bekräfta din röst, det är lätt att missa! Detta görs precis nedanför där man röstat.

Om vi får mer än 200 röster inom 90 dagar, skall berörd nämnd ta upp förslaget. Vi siktar på att få betydligt fler personer som röstar för förslaget. Desto fler desto tydligare visar vi politikerna att det är många medborgare som vill bevara den stadsnära naturen i detta område.

Nybyggnationer väcker alltid olika känslor där behov av bostäder vägs mot effekter på omgivningen. Vi som har tagit fram förslaget är inte negativa till all nybyggnation och förstår behovet av nya bostäder i Göteborg. Men vi menar att vi måste värna de naturskyddsområden som finns, bla runt Delsjön, Härlanda, Kålltorp. Detta är en viktig del i Björkekärrs & Robertshöjds-områdets karaktär. Dessutom är område t redan ett bra exempel på tät bebyggelse med väl fungerande grönkilar.  

Bakgrund

Mellan Smörslottsgatan och Robertshöjdsgatan och vid Härlanda tjärn, invid Delsjöns Naturreservat planeras 340 lägenheter och en skola för 550 elever.  Den detaljplan som föreslås (Diarienr 1429/15, se länk nedan) innebär en mycket kraftig exploatering i ”ett område som av länsstyrelsen har utpekats som riksintresse för friluftsliv och kulturmiljövård

Området idag med bevarade grönkilar, norr om Härlända Tjärn

Nuvarande förslag hotar de grönkilar som dämpar trafikbuller, rymmer skyddsvärda/fridlysta djurarter, växter och träd,  ger värdefull grönska, avkoppling och lekmöjligheter för barn samt bidrar till det gröna stråk som binder samman Delsjöreservatet med andra områden. Det bryter även mot miljöbalken och mot flera miljökvalitetsmål bla ’God bebyggd miljö’ som kräver ”ökade insatser mot buller och dålig inomhusmiljö liksom stärkt samhällsplanering och skyddade tätortsnära grönområden och kulturvärden”

Vi vill att:         

  • Kommunen gör ett omtag med denna detaljplan
  • nuvarande naturskyddsområdet utökas för att skydda Härlanda Tjärns-området från framtida exploatering enligt Länstyrelsens förslag 2007[2] (där Delsjöreservatet skulle utvidgas vilket Göteborgs stad då stoppade)
  • Länsstyrelsens ursprungliga förslag 0519/07 tas upp igen och uppdateras till att även omfatta de ”grönkilar” som idag finns mellan Smörslottsgatan och Robertshöjdsgatan. (Se bifogade bilder)
  • andra alternativa lokaliseringar för nya bostadsområden, som inte inkräktar på skyddsvärd tätortsnära natur i Naturreservat ses över
  • Kommunen tar större ansvar för kommande generationer genom att bevara och förstärka den skyddsvärda tätortsnära naturen, särskilt i Delsjö-området.
  • Att exploateringsplaner tar hänsyn till nationella och lokala riktlinjer, såsom miljökvalitetsmål, Göteborgs Grönplan, Miljöbalken, de nationella och regionala miljömålen. etc.
  • Att framtida ny bebyggelse planeras i samklang med boende och med stor respekt för den stadsnära naturen, dess ekosystemtjänster och betydelse för människor väl och ve

Det finns idag en rik kunskapsbank om naturens roll för att skapa en god bebyggd miljö med rika upplevelser genom variation, avkoppling mm.  Likaså om de ekosystemtjänster som staden och vi medborgare får gratis av naturen, tex ren luft, vattenrening, hantering av ökad nederbörd, bullerskydd, biologisk mångfald, för bättrad hälsa, etc, vilka finns prioriterade i de svenska miljömålen.

Det krävs en annan politisk tankelogik, där inte antal bostäder till ett jubileum är det största målet, eller där varje obebyggd grönyta inte per automatik är en yta att bebygga. Ett omtag kan leda till tankar och praktiska experiment om hur ökat bostadsbyggande kan kombineras med ökat bevarande av nuvarande träd och grönområden, en varsam och grön utveckling av staden.

Här finns länkar om planprocessen och annan info, (tryck på texten så öppnas länkarna):

Delsjöområdet: Mycket bra hemsida om Delsjön, med allt du behöver veta om projektet
Facebook: 

Rädda Naturen vid Härlanda Tjärn

Delsjöområdet

Länsstyrelsens förslag:

Länsstyrelsens föreläggande: Förslag till utökning av naturreservatet Delsjöområdet i Göteborgs, Härryda och Mölndals kommuner Diarienr 0519/07
Alla handlingar: Lst: utökning av Delsjöns reservat, alla handlingar, KS, 201017 07

KARTA:  KARTA, LST förslag utökat reservat Delsjön, aug 2007

Park- och naturs positiva svar på Lsts förslag:  PONF, yttrandet utökning av Delsjöns reservat, 2007
Stadskansliets avvisande av Lst förslag: Stadskansliet, avvisad utökning av Delsjöns reservat, 2007

LONA-utredning Delsjön-Härskogen
Betydelsen av Delsjöområdet har betonats i Göteborgsregionens stora utredning (LONA-projekt) kring Delsjön-Härskogen

De svenska miljömålen

iInfo från Naturvårdsverket: Så bildas ett NATURRESERVAT

SAMRÅD har inletts den 18 januari och sista dag för yttrande är 22 februari 2017. Här är alla handlingar samt ev tidpunkt för öppet hus eller samrådsmöte, där man kan ställa frågor:
 LÄNK: Bostäder och skola vid Robertshöjdsgatan/Smörslottsgatan

 

Så blir det om den föreslagna planen genomförs!

 

 

 

 

Lyssna och läs om träd – 2

Träd fortsätter att vara ett stort tema – vilket vi är glada för. dsc_0664Allt oftare syns reportage i media, och böcker om träd uppmärksammas mer. Vi hoppas detta är en fortgående trend, och kommer med jämna mellanrum att lägga ut tips om intressanta program, artiklar och böcker om träd. Tipsa oss gärna!

Ett inlägg med Trädplan i media från juni till oktober 2016 finns här: http://www.tradplangoteborg.se/tradplan-i-media-juni-okt-2016/

Här är vårt förra inlägg Lyssna och ”Lär om träd – 1”, ifall ni missat det: http://www.tradplangoteborg.se/lyssna-och-las-om-trad/

TV:

Planet Earth – BBC:s storslagna naturserie

SISTA CHANSEN  – kan ses till kl 23:59 den 22 okt.

Missa inte detta fantastiska program om Tempererade skogar. Barr- och lövskogar täcker stora delar av jordens tempererade områden, och från Sibiriens ändlösa skogar till det inre av Tasmanien finns ännu mycket att upptäcka och kartlägga. I det norra barrskogsbältet, Taigan, finns en tredjedel av världens alla träd och i Kalifornien finns de allra högsta träden, jättelika redwood-träd, mer än 100 meter höga. I USA finns också de allra äldsta träden, mer än 4 000 år gamla. I barrskogsområdet är djurlivet artfattigt, djur som lo och järv strövar oftast ensamma omkring. I lövskogarna däremot är djursamhällena artrika med mängder av däggdjur, fåglar och insekter. En skildring av vår jord som den aldrig någonsin visats tidigare. 30-40 BBC-fotografer har gjort upptagningar på de kallaste, hetaste, torraste, fuktigaste, högsta och lägst belägna platserna på jorden. http://www.svtplay.se/video/10561460/planet-earth/planet-earth-tempererade-skogar?info=visa Här finns stream till originalet på engelska: https://vimeo.com/123700368

Låt dig fascineras av världens trädhus i ZDF:s nya TV-serie Wipfelglück (”Trädtoppslycka”). I det tredje avsnittet besöker vi trädhusens föregångsland Frankrike. Sändningen är på tyska, men är mycket sevärd bara för bildernas skull om man inte förstår spåket. Del tre sänds direkt på länken nedan, där också de tidigare sända avsnitten kan ses (i högerspalten). Obs, på tyska. http://www.arte.tv/guide/de/060788-005-A/wipfelgluck-3-5?country=SE

Ännu ett program på Tyska: En föreläsning om ”Urban Forestry”, Vikten av Stadsträd, på Münchens Vetenskapsdagar 2015 http://www.br.de/fernsehen/ard-alpha/sendungen/alpha-campus/auditorium/campus-wissenschaftstage-2015-urban-forestry100.html

 

Babylons hängande trädgårdar: http://www.svtplay.se/video/2569979/jakten-pa-babylons-hangande-tradgardar/jakten-pa-babylons-hangande-tradgardar-sasong-1-avsnitt-1 För barnen: Animerad äventyrsserie från 2012. Följ med till Trädopolis, där du kan hjälpa till att skydda och hjälpa invånarna med Träd Fu-magi http://www.svtplay.se/video/1698552/trad-fu-tom

RADIO:

Om träd ur Sveriges Radios arkiv: Här finns länk till flera program, även ett program där Västkustens trädkramare från 2001: http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=1602&grupp=2627 dsc_0867

 

 

 

 

 

Naturmorgon om träden stora betydelse för en stads luftkvalitet! Träd i en stadsmiljö är inte bara vackra. De skapar också en bättre luftkvalitet och hjälper till att reglera temperaturen i en stad. Det har de bägge Göteborgsforskarna Jenny Klingberg och Janina Konarska visat med sin forskning vid Göteborgs universitet. Lena Näslund följde de bägge forskarna på en rundvandring i centrala Göteborg.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1027&artikel=6536439

Skyddsvärd skog hotas i Dalarna: Miljömärkta skogsbolag i Dalarna anmäler att de vill avverka skog med utrotningshotade djur och växter, så kallade nyckelbiotoper, trots att de lovat att bevara sådana skogar. Det kan P4 Dalarna avslöja idag.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=161&artikel=6511606

BÖCKER:

Vad kostar ett träd? En berättelse av Monika Gora och Gunilla Bandolin om en park som skövlas i Malmö och en sällsynt jättelik blodbok som varit klätterträd åt generationer av barn. Vad är ett träd för vedförsäljaren, för stadsträdgårdsmästaren, för ekologen. Vad är ett träd värt för ett barn som klättrar i det eller för någon som bara stå intill det och känna dess närvaro. Boken finns även på Engelska ”How much for a tree”. http://www.adlibris.com/se/bok/vad-kostar-ett-trad-9789170611605

Se även länk till 3D-videosimulering av installationen om boken. How much for a tree: Monika Gora, Gunilla Bandolin och Nils Bergendahl https://vimeo.com/84686494 https://www.youtube.com/watch?v=4e_EK2TMXjw

Träd i urbana landskap och Stadsträdslexikon Två böcker om STADSTRÄD fick pris för Årets trädgårdsbok på Bokmässan – Med denna utmärkelse – Årets

dsc_0816Trädgårdsbok – hoppas vi att kunskap och inspiration om träd når så många som möjligt eftersom träd är en förutsättning för både hållbarhet och glädje i den privata trädgården som i det offentliga rummet, sa en glad Henrik Sjöman när han tog emot priset på Bokmässan. Stockholms Gartnersällskap delade ut det prestigefulla priset årets trädgårdsbok till Henrik Sjöman, botanist och vetenskaplig intendent i Botaniska trädgården i Göteborg. Han och medförfattaren Johan Slagstedt fick priset för sina två böcker Träd i urbana landskap och Stadsträdslexikon http://news.cision.com/se/goteborgs-botaniska-tradgard/r/botaniskas-henrik-sjoman-fick-pris-for-arets-tradgardsbok-pa-bokmassan,c2084874 https://www.studentlitteratur.se/#9789144073385/Tr%C3%A4d+i+urbana+landskap https://www.studentlitteratur.se/#9789144106939/Stadsträdslexikon

Trädens hemliga liv, av Peter Wohlleben Naturen är fantastisk, långt mer än vi människor någonsin kommer att förstå. ”Bästsäljaren ”Trädens hemliga liv” har redan fått kritiker att utbrista att Peter Wohlleben har återgett skogen dess själ. Bokens rön skulle kunna vara ett led i en förändring av vår syn på växter i allmänhet och träd i synnerhet.” ”Ännu mer fantastiskt förhåller det sig med svamparnas tunna trådar, hyferna, som kan breda ut sig kilometervis och därmed koppla samman hela skogar, ungefär som fibernät. Genom hyferna och via elektriska impulser i rötternas nervceller – de har sådana – kan träd hålla kontakt med varandra, varna för annalkande skadeinsekter eller torka. När exempelvis någon skadeorganism är i görningen i en barrskog, sänder träden ut fytoncider för att varna varandra, så att trädindividerna kan aktivera försvarsmekanismer. Det är fytoncider man känner doften av om man går i en tallskog en het sommardag.” http://www.svd.se/traden-hamtar-sina-tankar-fran-roten

Så pratar träden med varandra: Träd hör, smakar, minns och kommunicerar. Skogvaktaren Peter Wohlleben har skapat en oväntad bästsäljare genom att sätta nya ord på vad som händer i naturen har Nu hoppas han att fler ska få en ny syn på växtligheten omkring oss. http://www.e-pages.dk/svenskadagbladet/48814/article/485887/16/1/render/?token=68fbc250375e6604721f277f00276a3b http://www.svd.se/en-hyllning-till-skogens-trad  

Mannen som planterade träd, av Jean Giono

Runt om hela jordklotet sker nu uthålliga trädplanteringar eftersom människor insett att det är ett sätt att försöka rädda vår planet från undergång. En insikt som i Gionos berättelse i all tysthet bärs fram av en ensam fåraherde. Förutom denna tidiga ekologiska fabel om herden Elzeard Bouffier, som på eget bevåg planterade stora skogar i Provence allra kargaste områden, får vi också höra den fantastiska historien om hur en påhittad litterär gestalt börjar leva ett liv utanför bokpärmarna. En av författarens döttrar, Aline Giono, har i ett efterord till utgåvan av Mannen som planterade träd, skrivit ner berättelsen om hur herden i hennes fars historia, plötsligt blivit verklig. Recension av boken: http://dagensbok.com/2007/09/22/jean-giono-mannen-som-planterade-trad/ http://www.svd.se/gionos-herde-gor-underverk

 

YOUTUBE:

How do trees communicate They use the Wood Wide Web

https://www.youtube.com/watch?v=SXIBukP5oUQ

Wood-wibe-web, trees and plants talk to each other: Forest ecologist Dr. Suzanne Simard and her students have discovered that Mothertrees can recognize their own kin over unrelated seedlings and help them survive. Also starring forester and bestselling author Peter Wohlleben (‘the Hidden Life of Trees’). https://www.youtube.com/watch?v=VNnKPJYiM-w Episodes 2 and 3 as well as a long documentary version (45 mins) available via:  www.intelligent-trees.com

Träd talar till varandra genom rötterna: http://www.esalq.usp.br/lepse/imgs/conteudo_thumb/Plants-talk-to-each-other-using-an-internet-of-fungus.pdf

Vad är ett träd värt? / How much for a tree: Monika Gora, Gunilla Bandolin och Nils Bergendahl https://vimeo.com/84686494 https://www.youtube.com/watch?v=4e_EK2TMXjw

 

TIDNINGAR och TIDSKRIFTER:

Mer vildmark ska skyddas, Göteborg får nya naturreservat: Enligt Naturvårdsverket avverkas betydligt mer skyddsvärd skog än vad som bevaras. Under de senaste femtio åren har människan förstört naturmiljöer i en aldrig tidigare skådad takt. Nu pågår en nationell satsning för att utöka de skyddade områdena och i höst har Göteborgsregionen fått flera nya naturreservat. Förutom Risveden har ytterligare tre områden naturskyddats i Göteborgsregionen efter sommaren. Iglekärrs gammelskog i Ale kommun, Tråkärrsslätt i Billdal och så har Änggårdsbergen i Göteborg utökats.

https://www.e-pages.dk/goteborgsposten/1849/article/482734/16/1/render/?token=4f8f81b65269aad1b770272df2b3515d http://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/nytt-naturreservat-pa-hisingen

Listan fortsätter efter denna insändare:

insandare-vi-behover-de-stora-traden-okt-2016-utklipp

 

Har träd känslor: http://www.dn.se/kultur-noje/mitt-i-naturen-har-trad-kanslor/

”Vi borde behandla träden och skogen bättre”

http://www.dn.se/insidan/vi-borde-behandla-traden-och-skogen-battre/

 

Det finns 3 biljoner träd på jorden: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/sa-manga-trad-finns-det-pa-jorden/

 

insandare-vi-behover-parkernaKära träd, En artikelserie från Idagsidan om nära relationer till ekar, almar och annat med stam.  http://www.svd.se/om/kara-trad                                                                                                                                                                                                                                                    I  denna serie ingår flera påminnelser om varför våra träd är så livsviktiga.  ”Träden förser oss med en rad ekosystemtjänster. Tjänsterna är gratis, och dessutom osynliga för ögat, vilket kanske är två anledningar till att vi knappt skänker dem en tanke – så länge de fungerar. Förutom att träd producerar syre – ett träd avger lika mycket syre som en människa behöver – och binder koldioxid, så renar de även den luft vi andas och vattnet omkring oss från föroreningar. Träd påverkar även klimatet positivt genom att ta hand om regnvatten, dämpa vindar och sänka temperaturen under varma årstider.  – Sen har vi så klart alla mjuka värden i form av förbättrad hälsa, ökat välbefinnande och minskade stressnivåer som träd och grönområden ger oss, för att inte tala om alla lärdomar och upplevelser träden ger våra barn, säger Johan Colding.”

http://www.svd.se/tufft-gratisjobb-for-grona-tjanare/om/kara-trad

 

insandare-om-kalltorp-okt-2016

ANDRA LÄNDER:

Indien Forest Man: Fin film om en man som ensam planterat en hel skog Since the 1970’s Majuli islander Jadav Payeng has been planting trees in order to save his island. To date he has single handedly planted a forest larger than Central Park NYC. His forest has transformed what was once a barren wasteland, into a lush oasis. https://www.youtube.com/watch?v=HkZDSqyE1do https://en.wikipedia.org/wiki/Jadav_Payeng  India Plants 50 Million Trees in One Day, Smashing World Record:

http://news.nationalgeographic.com/2016/07/india-plants-50-million-trees-uttar-pradesh-reforestation/

Kalifornien David Milarch’s near-death experience inspired a personal quest: to archive the genetics of the world’s largest trees before they’re gone. This short film from The Story Group documents his effort to save the redwood champions of Northern California from the effects of climate change. https://www.youtube.com/watch?v=wW9w6eCQQkU

Polen: Naturmorgon: Träden i den unika Bialowiezaskogen

En berättelse om en skog som funnits i 10 000 år, där träden kan bli höga som 16-våningshus och där det finns nio olika hackspettsarter. Den polska regeringen beslöt i mars om omfattande avverkningar i den skyddade Bialowiezaskogen, den sista någorlunda intakta spillran av den skog som en gång täckte centraleuropa. Naturmorgons Lisa Henkow söker efter förklaringarna till konflikten om Bialowiezaskogen. Vad är fakta och vad är ideologi? Avverkningsbeslutet är föremål för granskning av EU-kommissionen (hela polska delen av skogen är Natura2000-område) och UNESCO som utser världsarv (Bialowiezaskogen är världsarv, både polska och vitryska delen). Dessutom pågår en process i Polska förvaltningsdomstolen om avverkningsbeslutet. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1027&artikel=6534619 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1027&artikel=6540188  

Mexico:

Mexiko satsar på träd mot smogen. Omkring 18 miljoner träd kommer att planteras av myndigheten i jättemetropolen Mexico City, för att bekämpa luftföroreningarna i staden och dess omgivningar, uppger regeringen

http://www.svd.se/mexiko-satsar-pa-trad-mot-smogen

Avslutningsvis Rädda skyddsvärda träd i Göteborg,  en inlägg från Trädplans hemsida som tål att läsas igen. “Gamla träd är en bristvara i dagens landskap och bör betraktas som omistliga oavsett var de än påträffas. Förutom att de ofta har höga kulturhistoriska värden så finns det ett stort antal hotade växter och djur som är beroende av dem. Bevarandet av gamla träd anses därför i många avseenden som nyckeln till bevarandet av denna mångfald.” “Gamla träd har en fantastisk förmåga att överleva. Samtidigt måste de behandlas med försiktighet om de ska leva så länge som möjligt” skriver Länsstyrelsen Enligt bestämmelserna i Miljöbalken så kan ett särpräglat naturföremål som behöver skyddas eller vårdas särskilt förklaras som naturminne av Länsstyrelsen eller kommunen. Tyvärr verkar detta inte gälla Göteborg. Här finns endast ett träd förklarat som naturminne av Lst, det är den 900-åriga linden på Torslanda Kyrkogård. Trädplan Göteborg anser att det är NU är dags att naturminnesförklara ytterligare ett antal träd i vår stad. http://www.tradplangoteborg.se/radda-skyddsvarda-trad-i-goteborg/    

 

Överklagan av Länsstyrelsens beslut om Detaljplan Kålltorp

Läs hela yttrande här:
MMD-overklagan-kalltorp-tradplan-2016-10-07


Vi yrkar att:

– Trädplan Göteborg har rätt att överklaga, dvs att föreningens överklagande inte avvisas då den föreslagna detaljplanen utgör en betydande miljöpåverkan.

Vidare yrkar vi på att:

– det görs en Miljökonsekvensbeskrivning, i enlighet med I 5 kap. 18 § tredje stycket ÄPBL

– att ädellövskogen och parkmiljön bevaras

–  att EUs habitatdirektiv följs, särskilt vad gäller skydd av ”blandädellövskog” och

”blandädellövsträd i brant sluttning”

–  att den stora rödboken utanför sjuksköterskebostaden bevaras och naturminnesförklaras

– att de grova träd som hamnar på allmän plats (park eller natur) skyddas genom särskild skyddsbestämmelse

–  att kännbara viten utdöms i de fall träd skadas

–  att kännbara viten utdöms i de fall kulturhistoriska byggnader och kulturmiljöer skadas

–  att områden med högt naturvärde klassas som naturskyddsområde enligt miljöbalken

–  att artskyddsförordningen gäller och inga undantag görs

–  att fortsatt fragmentisering av Kålltorps grönområden undviks, och att Göteborgs Grönplan samt nya Trädpolicy följs

–  att fladdermössen fredas och gällande svenska och internationella förordningar följs

kalltorp-1-magnus-mott

Grunder för överklagandet

Det förslag som nu är antaget uppfyller inte grundläggande krav för detaljplan och innebär en skövling av värdefull stadsnära natur. Det strider mot 1:5, 2:1 och 2:2 ÄPBL samt MB 3 kap 6§, MB 6 kap 12§, MB 7 kap 9§ och Eu-direktiv 92/43/EEG  samt konventionen EUROBAT

I 5 kap. 18 § tredje stycket ÄPBL anges att MKB ska upprättas, om detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan bl.a. på grund av de stora skövlingar av skyddsvärd ädellövsskog som kommer att ske när planområdet tas i anspråk för ” projekt för sammanhållen bebyggelse”.

Det planerade uppförandet av bostäderna, infrastrukturen och utomhusområdena  skulle  innebära  en  stor  utökning  av  den  eventuella  tomtavgränsningen respektive hemfridszonen och ett ianspråktagande av mark som idag  är  tillgänglig  för allmänheten. Av planhandlingarna framgår tydligt att  den kommer innebära ett mer intensivt utnyttjande av området, vilket då borde kräva en det genomförs en MKB. Den planerade bebyggelsen kommer inte enbart att ske på det som bedöms vara ”ianspråktagen mark” utan även på icke ianspråktagen mark. Det är oklart var gränsen för ianspråktagen mark och kvarters-bebyggelsen går och varför områden som inte är ianspråktagna får bebyggas. Det är tydligt att exploateringen inte slutar vid huskropparna, utan även omfattar vägar och annan tomtmark intill de planerade byggnaderna. Detaljplanen och Länsstyrelsens motivering för avslag på överklaganden av densamma, bör underkännas då de inte tillräckligt redogör för en intresseavvägning mellan att bebygga det icke ianspråktagna området och exploateringens påverkan på miljön, naturen och friluftslivet.

Länsstyrelsen hänvisar till ett kommunalt självbestämmande i markanvändningsfrågor och menar att kommunen skall bestämma hur avgränsningen skall ske av det område, som den väljer att planlägga. Länsstyrelsen bortser därvid från, att detaljplanen i detta fall får påtagliga negativa konsekvenser för samtliga boende och brukare av hela området samt har stor negativ miljöpåverkan.

Länsstyrelsens slutsats, att de avvägningar kommunen gjort mellan motstående intressen är skäliga, lämnas helt utan någon form av motivering.

Detaljplanen är föråldrad och undermålig. Den går helt emot intentionerna i Göteborgs olika planer och direktiv för en klimatsmart och grön stad (tex översiktsplanen, Grönplanen och den nya Trädpolicyn). Hur är detta möjligt? Området omfattas av plan- och bygglagens generella varsamhetsbestämmelser och förvanskningsförbud. Åtgärden kan även anses strida mot hushållningsbestämmelserna i miljöbalken. Exploatering och andra ingrepp får endast komma till stånd om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdets natur- och kulturvärden.

Naturvärdesinventeringen (NVI) gav att cirka 16,5 hektar bedömdes ha naturvärden, varav 9 hektar har höga naturvärden. Några av de exploateringsytor som angetts i detaljplanen ligger inom områden med höga naturvärden. Exploatering inom dessa områden kan därför ge stora negativa konsekvenser för naturen i området. Detta går tydligt emot Göteborgs Stads Översiktsplan, Göteborg Stads Grönplan, samt ny Trädpolicy för Göteborgs Stad.

Politikerna har inte lyssnat på sakägare och boende i området eller andra oroade röster som höjts angående ingreppen i denna del av stadsmiljön. Stadsbyggnadskontoret, Fastighetskontoret och Park och Naturförvaltningen har ett ansvar för att värna och bevara den kulturhistoriska miljön samt naturmiljön i staden. Hur kan man då planera ett nytt bostadsområde på ett sådant sätt att stora natur- och kulturvärden hotas, och oåterkalleligen försvinner? Frånvaron av avvägning mellan motstående intressen utgör ett brott från själva huvudsyftet med detaljplanedirektiven. Eftersom planförslaget inte uppfyller grundläggande krav, som skall ställas på en detaljplan, bör förslaget i dess nuvarande utformning upphävas.

Det finns möjlighet att ändra detaljplanen, det finns alternativa förslag på nya bostäder som bättre bevarar den befintliga natur- och kulturmiljön.

Utveckling av alla argument finns i vårt kompletta yttrande i länken ovan

Slutsats

Föreningen Trädplan Göteborg anser att det är nödvändigt att Länsstyrelsens beslut undanröjs och kommunens antagandebeslut upphävs för att göra det möjligt att ompröva planerna för Östra Kålltorp. Den antagna detaljplanen bryter mot regleringar i bl.a. EUs Habitatdirektiv, PBL och miljöbalken på ett flertal punkter. Alternativ med mer yteffektiv bebyggelse bör utredas och planer tas fram i samverkan med de boende i området, samt med större respekt för de natur- och kulturvärden som finns i detta unika område. Vi vill att Göteborgs Stad tar bättre ansvar för framtiden och planerar nya bostäder i samklang med berörda parter och med hänsyns till de befintliga kultur- och naturmiljöerna. Även kommande generationer bör få möjlighet att uppleva gamla träd och unika väl bevarade stadsmiljöer med tätortsnära natur. 


 

 

Trädplans yttrande om HAGA STATION

Saken:
Yttranden har lämnats av bl.a Föreningen Trädplan Göteborg tidigare under samrådskedet.  Detta yttrande avser rubricerade granskningshandlingar i ärendet.

Yrkande:hagakyrkan-1

–     Att planen återtas för omarbetning då de synpunkter som Föreningen Trädplan Göteborg m.fl. framförde i samrådet inte är beaktade och därmed kvarstår

–     att byggnadsnämnden väntar med att anta detaljplanen till dess Trafikverket eventuellt fått alla nödvändiga tillstånd för genomförande av projekt Västlänken

–     att man låter en oberoende kommission utreda ett samhällsekonomiskt, miljömässigt, socialt hållbart och medborgar-förankrat alternativ till Västlänken

HÄR finns hela yttrandet:   Tradplans-yttrande-dp-vl-haga-station-2016-10-04

Bilagor:   bilaga_2_miljokvalitetsmal-trad

bilaga_5_paverkan-kulturmiljo-riksintressen

Detaljplanen för station Haga innebär den största samlade negativa miljökonsekvensen av hela projektet Västlänken – och en av de största miljökatastroferna i Göteborgs moderna stadsplanering. Vårt yttrande omfattar därför inte bara synpunkter på aktuell detaljplan för Station Haga med kumulativa effekter (se kapitel 17), utan även på Västlänken som helhet.

Järnvägsplanen har inte vunnit laga kraft utan ska prövas av regeringen, vilket på grund av de många synpunkter som inkommit från olika remissinstanser, sakägare och intressegrupper tar längre tid än planerat. Mark- och miljödomstolen har ännu inte prövat Trafikverkets ansökan om tillstånd att påbörja arbetet med Västlänken, även detta en lång och tidskrävande process, där utfallet ännu är oklart.

Om Västlänken inte blir av och staden med länsstyrelsens tillstyrkan har antagit detaljplanen för Station Haga med omgivning, kan ett stort problem uppstå. Detaljplanen medger byggrätter som i så fall inte behövs – men som innebär stor skada för kultur- och naturmiljön i hela omgivningen inom stadsdelarna Haga, Vasastaden, Inom Vallgraven och Pustervik.

I trafikbilagan till detaljplanen för Haga Station står att man planerar att flytta in spåren i Parkgatan mellan Sprängkullsgatan och Viktoriagatan, samt ge plats för bussar och stationsbyggnad. Detta innebär att i princip hela Kungsparken mellan nuvarande hållplats och Nya Allén försvinner. De illustrationer som följer med i detaljplanen och som sprids i olika reklamkampanjer om Västlänken är missvisande. Här står de gamla träden kvar, samt stora minst 60-åriga björkar växer på perrongerna. (Björkar skulle bli ett nytillskott främmande för detta parkavsnitt som därför skulle sänka kulturmiljöns värde ytterligare). Att stadsbyggnadskontoret förmedlar felaktig information till alla berörda och intresserade är anmärkningsvärt.

Föreningen Trädplan Göteborg m.fl. framförde i tidigare yttrande att detaljplanen för station Haga strider mot bl a Plan- och bygglagen (1kap 1§ och 2 kap 2§, 6§ och 7§) och Miljöbalken (1 kap1§ och 3 kap). Västlänken är även i konflikt med kulturmiljölagen KML 1988:950, statliga byggnadsminnen 2013:558 och Göteborgs Stads Bevarandeprogram, Göteborgs Stads Översikstplan, Göteborgs Stads Grönplan och den nyligen antagna Trädpolicyn, samt § 9  i Raserings-kontraktet  med kronan 1807.

Invändningarna gäller Västlänkens sträckning och stationens läge inom ett område som har stora natur- och kulturvärden och är ett riksintresse för kulturmiljövården. Detaljplanen medger omfattande trädfällningar / trädflyttningar som det valda läget medför, skrymmande stationsentréer i Kungsparken, Nya Allén och vid Vasagatan, olämplig storlek och utformning av byggnader och platser i anslutning till stationsentréerna, samt respektlös behandling av Haga Kyrkoplan både som kulturminne och mycket värdefull rekreationsmiljö m m.

Den föreslagna detaljplanen innebär, om den genomförs, att området genomgår en genomgripande förändring vad gäller utseende och karaktär. Platsens naturvärden, kulturhistoriska värden och rekreationsvärden kommer att minskas och delvis förstöras för alltid.

En stor andel träd och grönska i norra delen – bl a åtskilliga av Kungsparkens äldsta och mest karaktäristiska träd av sorter som staden numera inte gärna vill plantera – försvinner. Stationsbyggnaden i det för Sverige unika parkstråket, tillsammans med nya hårdgjorda ytor blir dominerande inslag i stadsbilden –  istället för dagens gräsplaner med mäktiga träd med stora miljö-, hälso- och skönhetsvärden som inte kan ersättas genom nyplantering.

Vid Vasagatan i områdets södra del rivs en kulturhistoriskt värdefull byggnad och ersätts av ett nytt ”höghus” utan den nuvarande byggnadens anpassning till befintlig boende- och kulturmiljö eller till siktlinjer i stadsbilden.

Föreningen Trädplan Göteborg anser att stationsläget bör omprövas och istället för den framtagna detaljplanen, bör en helt ny plan, som säkerställer och skyddar områdets unika kultur- och naturmiljövärden för framtiden, tas fram.  

 

 

 

 

 

 

 

Den hotade svartpoppeln vid gasklockan måste skyddas och bevaras

Svartpoppeln vid gasklockan

Svartpoppeln vid gasklockan

 

En av Sveriges få svartpopplar är hotad nu när gasklockan rivs. Istället borde Park- och Natur att kartlägga och skydda trädet samt bevara det för det nya bostadsområde som ska växa fram så småningom i området Gullbergsvass (efter att området använts som uppställningsplats för fordon vid bygget av Västlänken). Det finns bara ett fåtal svartpopplar kvar i hela landet. De andra, som finns i andra städer, är noggrant kartlagda och strängt skyddade.

Under helgen inventerade Trädplan den avverkningshotade svartpoppeln vid gasklockan. Trädet är vid god hälsa och är mycket sannolikt planterat under 1800-talet, kanske så tidigt som 1830-talet, då den andra kända svartpoppeln i Göteborg sattes i jorden vid Kaserngränden.

Svartpoppeln vid gasklockan har ett stamomfång på imponerande 570 centimeter – utan tvekan ett av Göteborgs största och mest ovanliga träd.

Under trädkronan surrar stora knottsvärmar i kvällningen, och inne i det täta bladverket fanns mycket nattfjärilar. Åtta arter av nattfjärilar utvecklas i svartpoppeln, bl a poppelsvärmaren.  Allt detta gör svartpoppeln till ett ypperligt skafferi för många djur, och det var ingen överraskning när en fladdermus flög in under trädkronan i skymningen.

Svartpoppeln är grunden i hela det ovanliga och för en stor stad mycket attraktiva ekosystemet runt gasklockan. I svartpoppeln är bordet dukat för många mindre fåglar, som i sin tur står på pilgrimsfalkens matsedel.

Det är ofattbart att svartpoppeln vid gasklockan inte finns omnämnd någonstans i stadens elektroniskt tillgängliga handlingar, där en mängd andra träd som är mindre i storlek och inte lika unika, förekommer i många av stadens naturvärdesutvärderingar.

Svartpopplar kan leva i över 300 år, så stadens invånare och djur skulle kunna glädjas åt trädet i minst 150 år till om nu inte Göteborgs Stad har så bråttom att hugga ner det för att  bereda plats åt den uppställningsplats för arbetsfordon som planeras inför bygget av Västlänken.

Istället för att göra den enastående svartpoppeln tillgänglig att besöka och uppleva för göteborgarna står den undangömd och inspärrad bakom taggtråd och hotfulla förbudsskyltar. Det borde ha varit en självklar sak att lägga avspärrningen runt gasklockan så att svartpoppeln hamnade utanför och blev tillgänglig för allmänheten.

Gasklockans svartpoppel är skyddsvärd, dess storlek, och ålder skapar gynnsamma livsbetingelser åt insekter och djur, däribland fladdermöss, varav många arter är rödlistade, samt den likaså rödlistade pilgrimsfalken, ett topprovdjur som finner tillräckligt med föda i det lilla grönområdet som domineras av svartpoppeln.

På gamla foton från 1930-talet syns svartpoppeln tydligt, redan då var den präktig och stor, så den är med säkerhet planterad under 1800-talet, som den gamla “Kärlekspoppeln” som sattes ner i jorden vid Kaserngränden i Göteborg 1834.

EXEMPLARISK SYN PÅ GAMLA TRÄD I BL.A. WIEN OCH LINKÖPING

På andra håll har man en helt annan syn på svartpoppeln och andra gamla träd. I Tyskland korades svartpoppeln till Årets Träd, och de få tusental exemplar som finns kvar skyddas enligt landets stränga naturskyddslagar. Trädet förekommer naturligt på flodslätter och tyskarna poängterar hur viktigt det är att skydda de sällsynta genetiskt rena svartpopplarna* som finns.

Svartpoppeln vid gasklockan står också på en flodslätt, den vid Göta Älv, som nu exploaterats och nästan helt förlorat sin naturliga karaktär. På den tiden då Götaälvlandskapet ännu var oförstört och ursprungligt växte svartpoppeln redan på platsen och idag vet ingen hur trädet har kommit dit.

I Österrike huvustad Wien, är det största trädet den berömda svartpoppeln i Praterparken, med namnet “Det svarta tornet”, som har en stamomkrets på 820 centimeter. Svartpopplarna i Wien är naturligtvis naturminnesmärkta i staden som är en av de världsledande i trädskydd och nu ID-märker alla park- och alléträd, sammanlagt över 100.000 träd, med datachip förutom den ID-plakett de redan har.

Redan idag är över 70.000 av Wiens träd chipmärkta och alla träd i Wien är dessutom märkta med ID-plakett – det handlar om hundratusentals träd som finns registrerade. Och inte ett enda träd får lov att fällas utan grundlig rättslig prövning.

Men Wiens magnifika svartpoppel är inte den största. Tro det eller ej, i Sverige har vi en ännu större svartpoppel i Gottlösa utanför Mjölby. Stammen mäter 832 cm i omkrets och har en hålighet stor nog för en fullvuxen människa att kliva in i. Det är en självklarhet att Länsstyrelsen har skyddat den fantastiska svartpoppeln i Mjölby – som är ett av Sveriges absolut största träd och landets största poppel. Trädet står på den svenska Jätteträdlistan – där svartpoppeln vid gasklockan inte finns med som den skulle gjort om den hade fått existera officiellt – dvs om ansvariga myndigheter i Göteborg hade inventerat och registrerat den.

I Linköping är svartpoppeln i Nykvarnsparken märkt med plakett som ett av stadens 200 Evighetsträd som ska finnas för alltid.

I den grunda flodmynningen i Välen i Askim har botanikern Sven-Olov Strandhede funnit träd som han tolkat som svartpoppel, och det ger starka skäl att undersöka och genetiskt kartlägga ytterligare svartpopplar som kan finnas i Göteborgsområdet samt att genast skydda svartpoppeln vid gasklockan. Allt annat vore en stor skandal för Göteborgs ambitioner som en grön och miljövänlig storstad.

Även om Sveriges alla svartpopplar är inplanterade är de oerhört värdefulla om de växer i flodslättsmiljöer som vid Göta älv, där de har stora naturvärden och därför måste skyddas som de görs i övriga Europa.

Så slutsatsen är enkel: Göteborgs Stad gör mycket lite för att skydda gamla stora träd med höga naturvärden. Nästan ingenting. Som vi belyst tidigare (och ovan) finns vedertagna metoder för hur gamla träd kartläggs, skyddas och bevaras i många andra städer, även i Sverige. En förändring till en grön politik där de gamla träden skyddas och bevaras i Göteborg vore mycket enkel att åstadkomma, bara om viljan fanns.

Se även på:
Trädplans facebook-sida: Inlägg på facebook om svartpoppeln
N
yhetssidan Göteborg 21: Göteborg 21 om svartpoppeln  och  Hotat praktträd inventerat

svartpoppel-gasklockan-foto-chris-ceder

 

 

Lyssna och läs om träd

Trädvänner!
Just nu skrivs och pratas det mycket om träd. körsbärsbladVi är glada över detta och hoppas att det ger avtryck även hos de som planerar och fattar beslut som gäller våra träd och grönområden. Många är fortfarande drabbade av förtätningssjukan som sker på bekostnad av träd och grönområden – istället för att bygga staden i samklang med medborgare och stadsnatur. Det vore det verkligt moderna!

Här har ni en lång lista på tips, så ni kan lyssna och läsa om träd hela sommaren. Obs att vissa program har kort tid kvar.

Samtal om träd på Pocket med Mera

Samtal här på hemmaplan; en kväll om träd och fåglar på Pocket med mera, Landala. Torsdag 9 juni, kl 18.30

http://pocketmedmera.se/torsdag-9-juni-kl-18-30-en-kvall-om-goteborgs-faglar-och-trad/

 

Artikelserie i Svenska Dagbladet:

Kära träd, en serie om vad träd betyder för människor runt om i Sverige

http://www.svd.se/nykoping-gor-pr-for-sina-trad/om/kara-trad

http://www.svd.se/alla-hade-en-relation-till-tv-eken/om/kara-trad

http://www.svd.se/tufft-gratisjobb-for-grona-tjanare/om/kara-trad

http://www.svd.se/tradmord–vad-ar-ett-trads-liv-vart

 

Träden berättar i TV

På SvT går just nu en vacker serie ”Träden Berättar”. Gamla träd fyller oss med vördnad. Tänk om de kunde berätta, säger vi. Då skulle vi få höra om kungar som vilat under lövverket och skalder som diktat i skuggan. Här får de vördnadsbjudande träden hjälp att berätta sin historia. Missa inte dessa avsnitt, några har kort tid kvar. Sammanlagt kommer det bli fem program. De sänds på torsdagar kl 20 i Kunskapskanale, men kan även ses på Svt Play.

http://www.svtplay.se/traden-berattar

Om trädens hemliga liv,  Peter Wohlleben i Skavlan och på  Bayerischer Rundfunk

https://www.youtube.com/watch?v=1djibBPOfto

https://www.youtube.com/watch?v=T4-YcVj_nqk

https://www.youtube.com/watch?v=fAetLEAjJJw

 

På Radio:

Intervju med Barbara Lindell, trädplan samt Göran Bengtsson, professor emeritus i ekologi: Radio P1, 2016-04-27, Studio ett om Västlänkens hot mot Träden i Kungsparken och på Hagaplan. Sänds i Studio Ett:s andra timme, kl 17.40 ca 1:33:12 in i programmet.

Studio Ett, Om hoten mot träden i Göteborg – Trädplan och professor emeritus Göran Bengtsson

Magiska träd och heliga källor. Från vårdträd och heliga källor till domedagen och Ragnarök – veckans Vetenskapsradion Forum utforskar folktron om naturen

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/705557?programid=1302

Intervju med Biologen Linnéa Jägrud: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1027&artikel=6417760

Vad betyder ett träd? Har du ett sådant träd som du minns från barndommen? Eyy sådant träd som nästan var en kompis, en trygghet? För Zinat Pirzadeh var det trädet ett mullbärsträd vid Kaspiska havet, som hennes farfar hade planterat. Hör hennes Kråkvinkel om träd.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1027&artikel=6373960

 

Övriga artiklar

Dags att börja visa hänsyn till trädens sociala behov. Intressant forskning från Tyskland

http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/darfor-ar-det-dags-att-borja-visa-hansyn-for-tradens-sociala-behov/

Passa på att besöka Stockholms största träd, om ni är i Stockholm i sommar:
http://www.dn.se/sthlm/har-ar-stockholms-nya-storsta-trad/

 

 Hur träd får oss att må bra:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1027&artikel=6373960

http://land.se/halsa/nya-ron-skogen-skyddar-dig-mot-farliga-sjukdomar/

http://land.se/dra-at-skogen-da-blir-du-lyckligare/

http://well.blogs.nytimes.com/2016/03/17/the-picture-of-health/?_r=1

http://www.telegraph.co.uk/news/earth/earthnews/4612176/AAAS-Living-near-trees-makes-people-live-longer-and-feel-happier.html

http://www.nature.com/articles/srep11610

 

Böcker

Ny bok om skogsträd i ett humanistiskt perspektiv. Biologen Linnea Jägrud från Björkö hittar likheter mellan träd och människor i sin bok ”Rynkor och Bark”. Linnea kommer till Pocket med Mera på torsdag 9 juni 2016. Då kan man passa på att köpa boken och få den signerad.

http://noatunforlag.se/rynkor-och-bark/

 

”Trädens hemliga liv” kommer på svenska i  höst (Norstedts), finns i norsk översättning av Cecilie Horge Walleha, samt naturligtvis på tyska och engelska. Den har redan blivit en bästsäljare i bla Tyskland. Vi hoppas att alla som fattar beslut om träd och stadsnatur får den i julklapp – och läser den! Helst tillsammans med forskningsrapporter om vad träd gör för vår hälsa.

http://www.norstedts.se/bocker/utgiven/2016/Host/wohlleben_peter-tradens_hemliga_liv-inbunden/

Trädplan i media under våren: Trädplan ger svar på tal

 

Rododendron