Förödande nyheter – Västlänken får VERKSTÄLLIGHET!

VARFÖR GÄLLER INTE MILJÖBALKEN VID STORA INFRASTRUKTURPROJEKT?

Västlänken får verkställighet, dvs de får börja bygga trots att den inte vunnit laga kraft. Så nu kör de igång på riktigt med större arbeten utöver de redan stora inledande arbetena. Alla ca 400 sakägares överklaganden avslås. Endast Trafikverket får prövningstillstånd för att ansöka om generösare bullervillkor. Dvs att få bullra högre samt fler timmar på dygnet.

Det förefaller helt omöjligt att få miljödomstolar att följa lagstiftningen i stora infrastrukturprojekt – uppenbarligen gäller inte samma regler som i andra miljömål. Varför gäller inte miljöbalken och miljökvalitetsnormer lika för alla? Och varför får vi inte ens veta varför de avslår vår ansökan?

Vi kommer självklart att fortsätta kämpa, både med överklaganden till Högsta Domstolen samt genom att försöka påverka politiskt. Det är viktigt att ett sånt här stort infrastrukturprojekt med sån oerhörd miljöpåverkan prövas i en högre instans. Vi kommer göra allt vi kan för att nå dit!

I höst kommer vi att ha muntlig förhandling i Högsta Förvaltningsdomstolen, i en prövning av Järnvägsplanen.
I höst är det dessutom val!

En djupare analys av domen innebär kommer senare.

Se även på Skona Göteborgs hemsida och facebook-sida. Bidra gärna för vår fortsatta kamp! Hur man bidrar

Här finns domen att ladda ned:  M 1808-18 Västlänken Slutligt beslut 2018-05-18

BESLUT (från MMÖD 2018-05-14)
2. Mark- och miljööverdomstolen ger prövningstillstånd såvitt avser fråga om villkor för luftburet buller och stomljud (villkor 10 i mark- och miljödomstolens domslut).

3. Mark- och miljööverdomstolen ger inte prövningstillstånd avseende överklagandena i övrigt. Mark- och miljödomstolens avgörande står därför fast i dessa delar.

4. Mark- och miljööverdomstolen avslår Föreningen Trädplan Göteborgs m.fl. begäran om inhämtande av förhandsavgörande av EU-domstolen.

5. Mark- och miljööverdomstolen förordnar att tillståndet får tas i anspråk utan hinder av att mark- och miljödomstolens dom inte vunnit laga kraft.

Media:

GP: Västlänken får byggas direkt, 2018-05-14

Motståndare i chock efter Västlänksbesked

När GP pratar med Barbara Lindell, från föreningen Trädplan, är hon uppenbart besviken efter Mark- och miljööverdomstolens besked.

– Vi är alla chockade. Det här är helt förödande och ofattbart. Det är svårt att förstå att Trafikverket får verkställighet och får sätta spaden i jorden när juridiska processer fortfarande pågår. Det är också svårt att förstå när vi hade hållbara juridiska argument i överklagandet. ….  Vi kommer att fortsätta naturligtvis. Vi kommer att överklaga till Högsta domstolen och hoppas att flera andra sakägare går med. … projektet kommer att ta väldigt lång tid. De kommer bygga i etapper och inte börja överallt samtidigt. Om vi lyckas stoppa projektet innan det förstör ännu mer av staden är det bra för alla. Det kommer vi kämpa för.

Västnytt: Västlänken får byggas, 2018-05-14

 

Vi frågar Trafikverket om de ONÖDIGA trädfällningarna

Förra veckan när vi fick höra om att Trafikverket planerade fälla träden vid Medicinareberget kontaktade vi olika ansvariga på Trafikverket och kommunen. I normala fall brukar vi få svar omgående. Denna gång kom svaren först nu, flera dagar efter att träden fällts.

Samtliga bilder är tagna 2017-02-10, vid fällning av träd vid Medicinareberget, där servicetunnel för Västlänken planeras. Denna servicetunnel kan dock inte påbörjas förrän alla tillstånd är klara – dvs träden hade INTE behövt fällas NU!
foto Chris Ceder

Chris Ceders foto.


Trafikverket påstår också att de lagt upp info på sin hemsida redan i förväg. Vi sökte noggrant på hemsidan förra veckan, men fann inte denna info, som nu sägs ligga där sen den 9 februari. Oavsett så är det inte acceptabelt att gå ut med info så sent, dvs inte ens ett helt dygn innan fällningen satte igång. Var finns medborgardialogen?

Nedan finns några av alla de frågor vi ställt, samt de svar vi fått. Längst ned finns våra uppföljningsfrågor till TrV:

Trädplan: Stämmer det att TrVs  entreprenörer tänker ta ner träd inför byggandet av servicetunneln redan nu?Kommer det att ske i helgen och isf när?Var finns information om detta?

Trafikverket: Som du säkert känner till, tog vi i helgen ned 10 träd vid Linnéplatsen. Fastighetsägare i området var informerade om detta innan, och vi lade också ut information på vår webbplats (under Aktuellt i ditt område – Haga)

https://www.trafikverket.se/nara-dig/Vastra-gotaland/projekt-i-vastra-gotalands-lan/Vastlanken—smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/aktuellt-i-ditt-omrade/vastlanken-deletapp-haga/nyheter-i-ditt-omrade-haga/2018/2018-01/nertagning-av-trad-vid-linneplatsen/

Trädplan: När jag talade med Leif Alfredsson senast, strax innan domen från MMD kom, var det inte aktuellt med fler fällningar av träd förrän tidigast till hösten.

Bortsett från lindarna i Rosenlund.

Trafikverket: Det måste blivit något missförstånd, frågan handlade enligt Leif om flytt av träd. Men generellt gäller att vid all produktion, kan planer ändras.

Chris Ceders foto.

Trädplan: Nu får VL inte börja byggas innan den prövas i högre instans, varför fortsätter ni isf med förberedelser som innefattar så irreversibla ingrepp?

Trafikverket: Förberedande arbeten, inklusive nedtagning av träd, omfattas inte av villkoren som Mark- och miljödomstolen gav i sitt godkännande. Förberedande arbeten är något som vi genomför för att arbetet i hela projektet ska ske så effektivt som möjligt. Vi arbetar med planering och förberedelse för Västlänken utifrån de faktum att vi har tillåtlighet från regeringen, en lagakraftvunnen järnvägsplan och Mark- och miljödomstolens godkännande. Den senare har inte gjort det mindre sannolikt att Västlänken kan byggas, utan snarare tvärt om. Det som är osäkert i nuläget är när arbetet som omfattas av dessa tillståndspliktiga delar kan sätta igång, och det avgörs utifrån de fortsatta juridiska processerna. Planeringen och arbetsgången för Västlänken, skiljer sig inte från vad som gäller för andra stora investeringsprojekt inom Trafikverket.

Trädplan: Planerar ni för fler trädfällningar framåt, innan VL vunnit laga kraft? Vi ber er översända information inkl skisser och tidplaner för samtliga de träd som berörs.

Trafikverket: Vi planerar att ta ned fler träd, men tar givetvis inte ned några träd utan de tillstånd som krävs (se även tidigare svar). Vi informerar om kommande trädnedtagningar på vår webb (under fliken ”Aktuellt i ditt område”). Dessutom ger vi information till fastighetsägare/boende i aktuellt område. De träd som ligger närmast i vår planering nu finns i anslutning till deletapp Korsvägen. När vi kommer att ta ner dessa är ännu inte klart men vi publicerar information på hemsidan i anslutning till detta.Information med skisser över berörda träd finns här  (från sid 22). Någon tidplan kan vi inte ge i nuläget, det beror på produktionsplaneringen.

Länk till Trafikverkets Åtgärdsprogram för träd

TrV Åtgärdplan för träd, 2017-05-10

 

Chris Ceders foto.

Trädplans uppföljningsfrågor till Trafikverket:

1. Vilka träd rör det sig om specifikt vid Korsvägen? Växer de också inne på Liseberg, närmare bestämt de innanför entrén?

2. Vad menar ni med att ni ”publicerar information på hemsidan i anslutning till detta”? Informationen om fällningen av träden vid Linnéplatsen/Medicinareberget publicerade ni 9 februari 2018 – träden fälldes tidig morgon dagen därpå. Att ge allmänheten mindre än en dags varsel är odemokratiskt och helt oacceptabelt. Det är lika illa som att inte ge någon information alls. Sådana allvarliga ingrepp är ni skyldiga tala om i god tid så det finns möjlighet att informera allmänheten och berörda och för att med de demokratiska och juridiska principer vi förhåller oss till i Sverige möjliggöra att göra sin sak hörd och överklaga. Nu sätter ni ju rättsprinciperna helt ur spel!

3. Vad är planerna gällande träden i Stationsparken (Bergslagsbanans Stationspark) som ni har för avsikt att ta ner? När tänker ni göra det?

 

Chris Ceders foto.

Chris Ceders foto.

Miljövänner mot Västlänken – KOM på demonstrationen lördag 9 sept. 2017

Västsvenska Folkinitiativets foto.

Skövlingen av det natursköna Ardalsberget – ett stenkast från Göteborgs centrum

Under våren avverkades ädellövskog längs Oljevägen i Arendal för att förbereda marken för en del av den bergtäktverksamhet som nyligen startat på Ardalsberget norr om Älvsborgshamnen. Skogspartiet avverkades trots att Fastighetsverket som äger marken tidigare utlovat att dessa ädellövträd skulle sparas. Skogspartiet utgjordes huvudsakligen av äldre bokar och ekar. De gamla träden var en del av ett parkskogsområde som tillsammans med planterade vårdträd inramade Arendals stamgård, den nu starkt rivningshotade ursprungsgården vid Arendal. I samband med avverkningen nedsågades även större delen av en trädallé med mestadels äldre Lindar som kantade infartsvägen till Arendals stamgård. Trädalléer har ett generellt biotopskydd enligt miljöbalken och får inte avverkas utan att dispens givits av länsstyrelsen. Det är oklart huruvida en sådan dispens inhämtats och en anmälan om eventuell olovlig avverkning har inlämnats till länsstyrelsen.  
För ett par år sedan fattades beslutet att låta Swerock bryta berg på Ardalsberget, trots att de styrande partierna i Göteborgs Stad, Miljöpartiet och Socialdemokraterna, har en valöverenskommelse om att Ardalsberget skall bevaras orört som grönområde.
Idag ser de Rödgrönas löfte ut så här:

bergtakt kalhygge göteborg ardalsberget

Enorm förödelse på Ardalsberget. Foto: Chris Ceder

Ardalsberget ligger ett stenkast ifrån centrala Göteborg: bara fem kilometer från Slottskogens parkidyll och sju kilometer från stadens hjärta på Gustav Adolfs Torg. Inte många storstäder som så nära stadskärnan kan skylta med så orörd och vacker natur – som nu håller på att utplånas!

På Ardalsberget finns Göteborgs bästa havsutsikt – till Tistlarna i söder, långt förbi Vinga och halvvägs till Danmark i väster, och till Marsstrand i norr.

Kalhygget och den industriella expansionen av Göteborgs Hamn, som göteborgspolitikerna vill göra till en av världens största hamnar trots vår ringa befolkning, har redan förstört skönheten hos de milsvida vyerna, som snart kommer vara ett minne blott när berget sprängts sönder och krossats till makadam.

På försommaren 2016 gör Swerock en provsprängning i södra änden av det beviljade täktområdet. Och för att genomföra detta lilla test kalhuggs Ardalsberget hundratals meter norrut, helt i onödan, mitt under fåglarnas häckningstid.

Utsikt och kalhygge i Göteborg

Utsikten över Götaälvmynningen från Ardalsberget. Foto: Chris Ceder

Ett par dagar senare går hela arbetsstyrkan på semester. Trädplan är på Ardalsberget och bevittnar den stora förödelsen. När vi frågar sprängaren om inte fällningen av skogen kunde väntat tills efter semestern, svarar han ”jovisst”.

Överallt ligger fällda träd, grot och ris på sönderkörd skogsmark. Förtvivlade småfåglar genomsöker de fällda träden för att hitta sina nyfödda och dödsdömda ungar, som med berått mod stjälps ur sina bon när Swerocks entreprenör Södra Skog kapar träden med tunga avverkningsmaskiner.

kalhygge i Göteborg

Kalhygget på Ardalsberget. Foto: Chris Ceder

Gäller inte längre Miljöbalken i Göteborg frågar vi oss, när vi står på denna naturens krigsskådeplats, vårt lands stränga miljölag som genom 4§ i Artskyddsförordningen säger att alla fåglar är fridlysta? Är det inte längre förbjudet att störa fåglar, särskilt under de tider som de fortplantar sig och föder upp sina ungar och är det inte förbjudet att skada eller förstöra djurens fortplantningsområden och viloplatser så som lagen föreskriver?

kalhygge på Ardalsberget i Göteborg

Trädplan tittar på förstörelsen på Ardalsberget. Foto: Chris Ceder

Vi ringer upp Länsstyrelsens artskyddsinspektör från avverkningsplatsen, gör en anmälan om brott mot Miljöbalken och uppmanar Länsstyrelsen att genast komma till Ardalsberget – men får svaret att de inte har någon möjlighet att komma dit. Istället blir vi tillfrågade om vi kan dokumentera vilka arter det finns på Ardalsberget.

Det är nu det händer, ett misstänkt miljöbrott! Många hektar skog har redan avverkats och skogsarbetarna går nu till fots och röjer i skogen vid det unika bronsåldersröset, så att avverkningsmaskinerna enkelt kan komma fram och fälla träden:

bronsåldersröse på Ardalsberget i Göteborg

Förberedelse för avverkning vid bronsålderröset på Ardalsberget. Foto: Chris Ceder

Situationen är kaotisk och Trädplans närvaro på platsen är inte uppskattad av skogsarbetarna. Och mitt i detta förväntas Trädplans aktivister bedriva tillsyn åt Länsstyrelsen och se till att våra miljölagar följs? Vårt telefonsamtal pågår i nästan 45 minuter och vi uttrycker vår stora missbelåtenhet över Länsstyrelsens ovilja att omgående bege sig till Ardalsberget för att inhämta bevis om att det just nu sker ett miljöbrott.

En månad senare kommer svaret från Länsstyrelsen. De avskriver anmälan om miljöbrott. Måhända har de tagit åt sig av kritiken under telefonsamtalet, då de nu har besökt Ardalsberget, men de har inte funnit några rödlistade fågelarter vid sitt besök, och det är till synes det enda som intresserar dem i detta ärende.

Länsstyrelsen förklarar för mig att Naturvårdsverket har en egen syn på lagstiftningen i Miljöbalken, nämligen att skyddet i artskyddsförordningen, som gäller alla fågelarter, bara bör gälla för rödlistade arter samt vissa arter vars förekomst minskat med mer än 50% de senaste 30 åren.

Och så enkelt avslår de en anmälan om miljöbrott under häckningstid. Den som tror att Miljöbalken gäller alla fåglar, så som det står skrivet, är förd bakom ljuset. Lagen är bara ett spel för gallerierna. Detta är inte första gången Länsstyrelsen avskriver Trädplans och andras anmälningar i Göteborg om avverkning under häckningstid, så det är inte förvånande, men denna gång är avverkningen så brutal och omfattande att det är nödvändigt att höja rösten och göra allmänheten medveten om vad som verkligen pågår i Göteborg – vars politiker varje dag med skryt och förakt för sanningen, utropar till den ”gröna och nära storstaden”.

Här finns en artikel från GP 5 mars 2017 om Arendal: Nu sprängs sista resterna av den gamla badorten bort.  En av Göteborgs förnämsta bronsåldersgravar försvinner och Lilla Aspholmen sprängs bort när Göteborgs hamn nu utplånar resterna den gamla badorten Arendal i stadens hamninlopp.

Här i Chris Ceders blogg finns mer att läsa:

Blogg

MALL yttrande området vid HÄRLANDA TJÄRN ————- senast idag kl 23.59

Här finns en mall att skicka in för att yttra sig ang detaljplan för området i anslutning till Härlanda Tjärn

MALL – Yttrande naturen vid Härlanda Tjärn, samråd – word
MALL – Yttrande naturen vid Härlanda Tjärn, samråd – RTF

Synpunkter angående: Detaljplan för bostäder och skola vid Robertshöjdsgatan/Smörslottsgatan inom stadsdelen Sävenäs och Delsjön.

Diarienummer SBKBN1429/15
Diarienummer TKFN5983/15

Skickas till Stadsbyggnadskontoret: sbk@sbk.goteborg.se

SENAST IDAG, onsdag 15 mars 20017, kl 23.59

Skicka in mallen som den är, eller klipp och klistra in egna texter. Det viktiga är att du yttrar dig så att du sedan kan vara med i hela processen, och ha möjlighet att ha synpunkter och ev överklaga även senare.

Du som redan skickat in ett yttrande har alltid möjlighet att komplettera ditt yttrande med ytterligare från vår mall, om du vill det.

GLÖM INTE att fylla i namn och övriga uppgifter om dig på första sidan.

Vi vill också påminna om att rösta på vårt förslag om att utöka Delsjöns naturreservat. Det har varit fel på röstningsfunktionen, så du som redan röstat tidigare: kolla om ditt namn finns med på namnlistan. Om inte, så gör om din röstning. Glöm inte att bekräfta din röst!
Ju fler röster desto större chans att vi blir hörda.

Här är länk till förslaget (Göteborgsförslaget 177): Utökat Utöka naturskyddsområdet vid Härlanda Tjärn,stoppa averkning

Här är vårt tidigare inlägg om detta:

AKTION: Hjälp till att RÄDDA naturen vid HÄRLANDA TJÄRN

Härlanda Tjärn, flygfot: Per Hallen

 

Vårt första yttrande till mark- och miljödomstolen inlämnat – NU tar vi nästa steg…

NU HAR VI SKRIVIT FÄRDIGT!
Vi har nu lämnat in vårt största yttrande hittills. Och många fler har följt vårt exempel. Media har uppmärksammat att det kommit in något som kan vara rekord i antal inskickade yttranden. Men än är det inte över.

Inslag på Västnytt 2017-02-15

Den 15 februari, exakt ett år efter att Trafikverket ansökte om miljötillstånd hos mark- och miljödomstolen (MMD), lämnade våra jurister in vårt huvudyttrande. Det blev 68 sidor juridisk framställan och 25 olika ämnesbilagor varav många med tillhörande underbilagor.

Vår expertpanel inom SKONA GÖTEBORG (där Föreningen Trädplan är en del) har arbetat sedan i oktober och vi vill rikta ett varmt tack till alla som hjälpt till och alla som bidragit med värdefull information. Eftersom vi inte kan namnge alla, namnger vi ingen. Vi vill förstås också återigen tacka alla som bidragit med pengar och som arbetat med att sprida information om vår insamling.

Snart kommer vi att publicera åtminstone det juridiska yttrandet och i möjligaste mån även bilagorna här och vi vågar utlova en del spännande nyheter vi hittat i vår utredning.

VAD HÄNDER NU?

Nu kommer MMD att gå igenom allt inlämnat material och det är en hel del. Som ses ovan i inslaget från Västnytt, är det väldigt många som lämnat in synpunkter. Över 400 yttranden har inkommit, varav flera är olika grupptalan, dvs att många finns bakom ett enda yttrande.

Efter att ha gått igenom alla yttranden, kommer MMD att förelägga Trafikverket att komplettera och besvara inkomna frågeställningar och synpunkter, till den del de är relevanta för domstolens prövning. Därefter får vi och övriga återigen möjlighet att yttra oss över Trafikverkets komplettering. Om MMD därefter anser att ärendet är tillräckligt utrett, så sätter domstolen ut tid för huvudförhandling. För närvarande är den preliminära tidplanen att huvudförhandling ska hållas under vecka 40-42. Dom meddelas i så fall troligen i december 2017. Information om processen finns här i länken:

Info från MMD om Västlänksporcessen

Oavsett utgång kommer domen överklagas till mark- och miljööverdomstolen. Men den dagen, den sorgen. Först måste vi nämligen ta itu med detaljplanen igen.

DETALJPLANEN – ANDRA INSTANS

Som vi berättat avslog Länsstyrelsen vår, och alla andras, överklagan av detaljplanen efter åtta månaders betänketid precis före jul. Länsstyrelsen gjorde dock ingen djupare juridisk analys och avslår överklagan på felaktiga grunder (bland annat påstås Västlänken öka järnvägens kapacitet vilket vi kan bevisa att den inte gör), varför vi nu överklagat till andra instans som även i detta ärende är MMD i Vänersborg.  Kompletteringsyttrandet, det vill säga där vi utvecklar våra grunder för överklagandet) ska vara inlämnat senast den 10 mars.

FORTSATT BEHOV AV PENGAR – HJÄLP TILL!

Vi jobbar alltså på för fullt men vi behöver fortsatt hjälp med insamlingen. Som ni förstår arbetar våra jurister många timmar med de juridiska aspekterna. Vi beställer inte fler timmar än vi har pengar till, så deras insats är helt beroende av donationer.  Om vi har tillräckligt med resurser kan vi gå in i fler processer, till exempel detaljplanerna för stationsområdena och Olskroken.

Hur bidrar man? – Olika sätt att betala.

Expertpanelen arbetar dock ideellt och det är många tusen timmar av ideellt arbete som görs inför varje yttrande. En del av dem arbetar även med insamlingen. Det är mer effektivt om de kan ägna all tid åt att utreda Västlänkens brister istället för att samla in pengar.

Därför – hjälp gärna till att sprida information om Skona Göteborg. Du hittar en länk till vårt flygblad här:

Flygblad för vår insamling mot Västlänken

 

Folj gärna vårt arbete med att STOPPA VÄSTLÄNKEN även på                                           Skona Göteborgs hemsida

och på Skona Göteborgs facebook-sida

Tack för ert stöd!

Måluppfyllelse-barometer

 

 

MEDLEMSAVGIFT 2017

Hej trädälskare
NU behöver vi dig mer än någonsin.

Det ser mörkt ut för många träd och grönområden i staden nu – tyvärr. Igår kom Länsstyrelsens beslut om att tillåta fällning av träd på Haga Kyrkoplan pga av Västlänken (mer info kommer inom kort). Det planeras för exploatering vid Härlanda Tjärn, in i Delsjöreservatet, i Askim, i Krokängsparken vid Eriksberg, på andra platser på Hisingen, i Västra Frölunda, i Kålltorp, i Örgryte, i Majorna, i Centrum ja – det finns inte enda stadsdel där grönområden och parker får vara ifred.

Hotade kastanjeträd vid Hagakyrkan.

Trädplan försöker tillsammans med medlemmar och övrig allmänhet skapa opinion och höja rösten för vårt gröna Göteborg. Till detta behöver vi många betalande medlemmar.
När vi yttrar oss och överklagar så är det antalet  registrerade (betalande) medlemmar i föreningen som räknas, inte bara alla de tusentals som är med i Nätverket via mail och facebook etc.

Vi ber dig att så snart som möjligt
betala in medlemsavgiften för 2017
.

Värva gärna fler medlemmar också.

(Du som betalat efter årsmötet i nov 2016 eller nu under 2017 behöver inte betala igen – men du kan naturligtvis stötta oss med en gåva).

Medlemsavgifterna går oavkortat till vårt arbete för att rädda träd och grönområden. Bla till att trycka affischer och infomaterial, samt betala vissa sakkunniga. Allt arbete inom Trädplan är ideellt, men ibland behöver vi anlita en jurist eller annan expert på träd eller juridik etc.

Vi stödjer även Skona Göteborgs arbete i de juridiska processerna för att stoppa Västlänken, både med mycket nedlagda timmar samt ekonomiska bidrag när vi har möjlighet.

Nedan finns information om hur man betalar. Av kostnadsskäl kommer vi inte att skicka ut en bankgirotalong per post. Om du är en ny medlem, så skicka din adress och email till oss, så att vi kan sätta upp dig på vår medlemslista. Meddela gärna också om du vill vara aktiv på något sätt, tex vid aktiner där vi märker ut träd.

https://www.tradplangoteborg.se/om/bli-medlem/

Medlemskap kostar 100 kronor i år.
Du kan även bli stödmedlem och välja att sätta in 300, 500 eller 1000 kronor.

Det går också bra att sponsra oss med en valfri summa, så att vi kan fortsätta göra våra yttranden, aktioner och trycksaker etc. Pengarna går till material och trycksaker samt att ibland anlita sakkunniga etc.  Arbetet i Trädplan är helt ideellt, men i vissa fall behöver vi tex kunna anlita experter för en undersökning, analys eller skrivelse.

Bankgiro: 148-7032

Swish: 123 681 9320

Kontohavare: Nätverket Trädplan Göteborg

OBS! Märk inbetalningen med ditt namn, e-mail och adress, så vi vet vem som betalat.

Skicka också ett mail med ditt namn och adressuppgifter till oss, särskilt om du är en ny medlem:
tradplangoteborg@gmail.com    

Stort tack!

God Jul och Gott Nytt År! …… Lyssna och Lär om Träd – 3

Hej alla trädvänner!
Nu nalkas snart julen och förhoppningsvis finner vi alla lite tid för att läsa och lyssna om träd.
Som ni vet så är allt fler träd och grönområden hotade. Staden tar inte tillräckligt ansvar utan tillåter skövling fortsätter på många platser av alla möjliga olika anledningar. Ibland bara för att bygga lagerlokaler, eller göra om en park. Ett av de största hoten mot våra träd och grönområden inne i staden är Västlänken. Enligt de senaste uppgifterna så kommer 493 träd att fällas. Men – detta är bara de träd som staden planterat. De vilda träd som finns längs VLs sträckning är inte kartlagda. Dessutom tillkommer de hundratals, kanske tusentals som kommer att då på lite längre sikt pga av den kraftiga grundvattensäkningen om schakten byggs.
Vi har nyligen skrivit en replik i GP nyligen om hur staden träd och grönområden skövlas.. Den finner ni här:

Staden skövlar träd

 

Träd fortsätter att vara ett stort tema

Vi är glada att alltfler ser värdet av våra stadsträd. Både allmänhet, forskare, media uppmärksammar detta.  Vi i Trädplan blir med jämna mellan intervjuade av forskare och studenter. Vi får många mail från oroade och/eller intresserade medborgare.

Allt oftare syns reportage i media, och olika böcker om träd uppmärksammas mer. Vi hoppas detta är en fortgående trend, och kommer med jämna mellanrum att lägga ut tips om intressanta program, artiklar och böcker om träd. Tipsa oss gärna!

Vi önskar vi er alla en riktigt fin jul molnlycke-4-2016-01-20och ett grönt fredfullt nytt år!!!
Styrelsen i Trädplan

 

Här är vårt förra inlägg Lyssna och ”Lär om träd – 1”, ifall ni missat det:

Lyssna och Lär om Träd – 1

Lyssna och Lär om Träd – 2

TV:

Hur smakar en julsaga?
Nu inför julen vill rekommendera en lite annorlunda perspektiv på träd. En fint och samkfyllt program om julgranen.
Dansk programserie från 2015. Del 1 av 3. Programledaren och tårtkonstnären Tobias Hamann-Pedersen får ta till all sin kreativitet när han omsätter H C Andersens klassiska julberättelser till bakverk. Denna gång: Tv-profilen och författaren Søren Ryge Pedersen läser H C Andersens ”Julgranen”, medan Tobias skapar sin tolkning av den klassiska berättelsen – som tårta.
http://www.svtplay.se/video/11401134/hur-smakar-en-julsaga/hur-smakar-en-julsaga-avsnitt-1

 

Det är detta vi i Trädplan påstått länge – när kommer Göteborgs beslutsfattare att förstå? Vi kan inte fortsätta att fälla så många av våra gamla träd! Det behövs mellan 500 och 1000 träd för att ersätta ett enda stort fullvuxet äldre träd, för att kompensera kapaciteten av att binda partiklar och omvandla Co2

”Luftföroreningar i städer är ett växande problem. Ett kostnadseffektivt sätt att ta itu med problemet är trädplantering, visar en ny amerikansk studie. Partiklarna från bland annat energiproduktion, industri och transport minskar betydligt i närheten av träd.
Luftföroreningar i form av de här mikroskopiska partiklarna fastnar i lungorna hos oss människor. Forskare uppskattar i en ny rapport att föroreningarna kommer att påverka över sex miljoner liv varje år fram till år 2050.”

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/trad-renar-stader-1

Växter kan höra dina steg och ta hand sin familj

Växter kommunicerar på två sätt. Dels genom rotsystemet och dels med hjälp av gaser och dofter i luften. Mancuso studerar i huvudsak rötterna och påpekar att de tar inte bara upp vatten och näring, utan är mycket mer avancerade organ än så. Växternas nyupptäckta förmågor har inte bara ekonomisk nytta för odlingar utan gör också att vi borde se på dem med andra och nya ögon.

Vi måste titta på de här organismerna på ett mycket mer allvarligt sätt. För det första är vi beroende av dem, och för det andra är de lika komplexa som djur. Därför har de en värdighet som vi måste erkänna

En liten växt kan ha en miljard rotspetsar som den känner sig fram med under jorden, och ett stort träd kan ha hundratals miljarder, alla små sensorer. En rot kan registrera minst 20 olika kemiska och fysikaliska signaler. Rotsystemet som har miljarder känselspröt är sammanvuxet med andra växters rötter. Tillsammans bildar de ett stort nätverk som skickar elektriska och kemiska signaler. Man  borde inte se träden i skogen som enskilda individer utan skogen är en stor varelse med ett sammanbundet rotsystem av närbesläktade träd.

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/vaxter-bade-pratar-och-kanner

 

FÖR BARNEN:

:
Animerad äventyrsserie från 2012. Följ med till Trädopolis, där du kan hjälpa till att skydda och hjälpa invånarna med Träd Fu-magi

http://www.svtplay.se/video/1698552/trad-fu-tom

 

BÖCKER:

Julgranen
Och här en berättelse att läsa inför julen, se även tv-programmet ”Hur smakar en julsaga”.
”Ute i skogen stod där en sådan vacker gran; Den hade god plats, sol kunde den få, luft fanns där tillräckligt av, och runt omkring växte många större kamrater, – både gran och fur.”
Här kan ni läsa hela sagan
http://kokthansogreta.nu/?p=10465#ankare1

 

Mer om Peter Wohlebens bok, Trädens hemliga liv
Vad Peter Wohlleben gjort är att han staplat ny spännande trädforskning på hög – vilken nästan når upp till mammutträdens höjd – och sedan valt ut alla rön som befäster den nya insikten om träd som kännande, socialt interaktiva och kommunikativa väsen. För dem som inte noggrant följt rapporterna från trädforskningsfronten kommer Trädens hemliga liv att bli boken som för alltid ändrade uppfattningen om träd och skogar.
https://www.gp.se/n%C3%B6je/tr%C3%A4den-beh%C3%B6ver-varandra-1.3937667

PÅ NÄTET

Vackra bilder och beskrivningar av Malmös träd
http://malmotrad.tumblr.com

 

 TIDNINGAR och TIDSKRIFTER:

Träden ammar varandra, matar hungriga kompisar och varnar för faror. Vad de känner när vi hugger ned dem anar bara förre skogvaktaren Peter Wohlleben, som skrivit en bok om trädens kommunikation.

http://www.vi-tidningen.se/skogen-snackar/

 

Bygg mänskligt och grönt i Göteborg – utan greenwash

Å så bra, så rätt! Lyssna på dessa kloka kvinnor. Ulla Skoog och Christine Bülow på
GP Debatt 2016-10-30

”Men i filmen Älvstaden där den kommande expansionen gestaltas byggs det högt och tätt. Det är som en skräckfilm där exploatörerna leker Dubai och räknar pengar. Men husen blir inte människovänliga vare sig till höjden eller materialen.
Bryt storskaligheten, upplåt mer mark åt mindre byggbolag och byggemenskaper. Offra inte stadens grönska. Det är i längden en förlustaffär för folkhälsan, för barnen, för den biologiska mångfalden och för Göteborgs attraktionskraft.
Så tänk om, tänk rätt, tänk grönt. Hela vägen från fogmassa till grönyta. Möjligheten att bygga ett grönt och människovänligt Göteborg finns nu men kommer inte tillbaka.”

https://www.e-pages.dk/goteborgsposten/1870/article/491684/4/1/render/?token=00e8e68614a0a0a1ad81f54b3745f6b0

Tänk en stad utan träd. Utan sprödgröna blad och eldgula höstlöv som berättar om årstiderna. Utan trädkronor som vajar i vinden och skyddar mot sol och regn.
Föreställ dig Göteborg utan till exempel kungslindarna i Nya Allén. Eller tokyokörsbärsträden på Järntorget – stadens mest fotograferade plats när de blommar i april.
Utan träd och gröna områden mår människor i urbana miljöer betydligt sämre, både mentalt och fysiskt. Det finns det bevis för.

http://www.gp.se/livsstil/tr%C3%A4d-l%C3%A4ker-det-mesta-1.3927366

 

Intervju med miljöaktivisten Julia Butterfly Hill som räddar Redwoodträd i USA

Från Tidningen ”The Sun”, inte den engelska tabloiden, utan en amerikansk non-profit tidskrift

”Nature is always communicating with us, but we’ve forgotten how to listen. I think that’s why there are more and more natural disasters — more severe tsunamis and earthquakes and storms and fires. All these disasters are nature talking louder and louder and louder, trying to get our attention.”

 

http://thesunmagazine.org/issues/436/the_butterfly_effect?mc_cid=33a5019a79&mc_eid=5d1a150a03

Staden skövlar träd – replik i GP

Replik i GP till Ulf Kamne Staden skövlar grönområden 2016-12-18

Här är den längre originalversionen av TRÄDPLANS REPLIK:

Det är märkligt hur Ulf Kamne förskönar och förvränger – när han som kommunalråd och tidigare ordförande i Fastighetsnämnden, nu i Byggnadsnämnden är direkt ansvarig för en del av det stora skövlandet av Göteborgs stadsnatur. Faktum är att Göteborgs träd och grönområden sällan varit mer hotade än nu. Det fälls skyddsvärda träd och inkräktas på grönområden över hela staden. Särskilt gamla stora träd. Till och med i naturreservat.  

Stamhåligheter i nersågad knäckepil i Välens naturreservat. Foto: Chris Ceder

Nersågad knäckepil i Välens naturreservat. Foto: Chris Ceder

Ulf Kamne talar sig varm för biologisk mångfald, djur och natur – men tiger samtidigt om att Göteborgs stad, enligt sina egna jägare, har en nollversion vad gäller många vilda djur i staden. Flera gånger i veckan skjuts djur i naturreservat såsom Änggårdsbergen och Välen.

Det är bra att det sätts upp fågelholkar – men att skryta om att det satts upp 40 holkar, när tusentals stadsträd (fåglarnas naturliga habitat) försvinner är vilseledande.

Under 2016 har Trädplan räddat den sista ädellövskogen på det natursköna Ardalsberget, som de senaste åren utsatts för en skoningslös exploatering och förstörelse genom olaglig tippning av förorenade schaktmassor. Hade inte vi uppmärksammat den planerade olovliga fällningen hade hela området varit ett kalhygge nu.

Gathenhielmska reservatet i Majorna är ett annat exempel – staden planerar att fälla ca 60 stora gamla träd för att göra en park! Tack vare Trädplans yttrande och opinionsbildning så har planerna nu återgått till skrivbordet.

För några år sedan ”lovade” Ulf Kamne bort Sjöbergen till byggföretag på fastighetsmässan Mipim i Cannes. Tack vare många engagerade människor räddades Sjöbergen undan exploatering tillfälligt.

Andra exempel på onödig avverkning är Gråberget, Opaltorget och Godhemsberget, Guldheden, Askim, Brottkärr och Gårdsten etc. etc. Det går att bygga utan att skövla viktiga träd, rekreationsområden och grönytor.

I Östra Kålltorp, skulle man mycket väl kunna bygga både bostäder och väg – utan att avverka nästan hela den stadsnära naturen och de rekreationsområden som finns i området. Till och med en flera hundra år gammal rödbok ska bort av ren bekvämlighet.

Runt Näckrosdammen och Renströmska parken försvinner stora mängder träd och vild stadsnatur de närmaste åren. Redan planeras många gamla träd att fällas, trots att de inte står precis där fastigheter ska byggas.

I Sisjön utmed Stora Åns flöde avverkas nästan all triviallövskog, som är av stor betydelse för fåglar och de bävrar som levde där innan Göteborgs Stad sköt ihjäl dem i Fastighetskontorets regi. Åns stränder hårdgörs och den sista naturliga vegetationen försvinner för byggen av nya parkeringar, kontor och köpcentrum.

På Hisingenskövlas de sista grön- och skogsområdena i rasande fart. Några exempel: Lindholmen, Eriksberg och Lundby Kyrkby som har bevarandestatus, ekhagar vid Lilla Rödjan och utmed Sörredsvägen, där logistikanläggningar byggts. I Kålsered skövlades värdefull alsumpskog, likaså de unika hällmarkerna på Halvorsäng. På båda ställen fanns flera rödlistade arter, nu byggs stora logistikanläggningar – men inga bostäder.

Sist men inte minst har vi Västlänksbygget som hotar stora parker och viktig stadsnatur över en stor del av staden. Om Hagaschaktet grävs kommer vi efter 10-20 år inte längre ha några stora gamla träd kvar i området. Grundvattensänkningarna är så drastiska och permanenta att samtliga träd vid Hagaplan, Kungsparken, Fogelberget och angränsande områden riskerar att torka ut på sikt. Västlänken kommer aldrig att bli klimatneutral – trots påståenden om motsatsen. Allt finns i handlingarna inför miljödomsansökan.

Göteborgs Stad bryter ständigt mot nationella och egna policys, miljömål och miljökvalitetsnormer. Och ju fler träd som fälls desto värre blir det. När ska Ulf Kamne och Göteborgs Stad ta sitt verkliga miljöansvar?

//Trädplan Göteborg

Kamnes debattartikel i GP 2016-12-11

lat-mig-leva

 

 

Så dör en av Göteborgs äldsta och största träd: Gränseken på Delsjövägen —————— Trädplan kräver att trädet räddas och naturminnesförklaras

På Delsjövägen står en mycket stor ek. Foto: Chris Ceder

På Delsjövägen står en mycket stor ek. Foto: Chris Ceder

Göteborg senhösten 2016. Vädret är gråmulet och ruggigt. En hårt trafikerad gata. I vägkanten står ett träd, bilar och lastbilar dundrar förbi på några centimeters avstånd. Luften är fylld med en stickande avgaslukt.

Trädet är stort. Väldigt stort.

Stammen är grövre än på något annat träd jag sett i Göteborg.

Av en ren slump har jag fått syn på trädet.

Jag tänker omedelbart att jag måste se trädet på nära håll, det är fängslande och ovanligt. Men det är farligt att korsa den hårt trafikerade gatan och trädet står i en otillgänglig och brant slänt. Att ta mig till trädet från andra sidan gatan innebär att jag måste gå en halv kilometer till fots för att komma till en gångväg varifrån jag kan klättra upp för slänten till trädet.

Det är verkligen inget träd för gamla eller barn att besöka, bara för personer med god benstyrka och balans. I Wien är dylika träd hyllade naturminnen och turistattraktioner som är lättillgängliga för gamla och rörelsehindrade:

Naturminnesmärkt orientalisk platan i Wien. Trädet är bara 88 år gammalt, ett barn jämfört med den gamla eken på Delsjövägen. Foto: Chris Ceder

Naturminnesmärkt orientalisk platan i Wien. Trädet är bara 88 år gammalt, ett barn jämfört med den gamla eken på Delsjövägen. Foto: Chris Ceder

Till slut uppstår ändå en lucka i rusningstrafiken och jag småspringer över gatan och kliver över vägräcket. Jag står direkt framför trädet. Det är enormt. Stammen är klart bredare än bilarna som kör förbi i hög fart på mindre än en armlängds avstånd. Någon har spikat fast plankor på stammen. På marken ligger skräp. Jag fylls med olust. Det är en ganska avskyvärd plats att vistas på.

Unikt monumentalträd i Göteborg: Tung trafik dånar förbi Göteborgs största ek på några centimeters avstånd. Foto: Chris Ceder

Unikt monumentalträd i Göteborg: Tung trafik dånar förbi Göteborgs största ek på några centimeters avstånd. Foto: Chris Ceder

I Örgryteföreningens arkiv finner vi den lilla information som finns bevarad om trädet: På det tidiga 1500-talet stod Gränseken på gården Gårdas ägor.

Konstnären Richard Holmström avbilade i början av 1950-talet trädet som då kallades den tusenåriga eken vid Delsjövägen:

granseken-teckning

Tusenåriga eken vid Delsjövägen. Av Richard Holmström (1951). Licens: Creative Commons (CC BY-NC-ND 2.5 SE)


Idag är Gränseken bortglömd och lämnad att dö, på grund av den allvarliga vanskötsel som trädet utsätts för.

Vägräcket äter sig djupt in i trädstammen. Och någon decimeter nedanför tränger gatan in i ekens inre.

Vägräcket och vägbanan äter sig in i Gränseken. Foto: Chris Ceder.

Vägräcket och vägbanan äter sig in i Gränseken. Foto: Chris Ceder.

En av de tre huvudgrenarna har vårdslöst sågats av och svampar tränger ut ur såret på stammen som eken inte klarat att läka ihop. Grenen växte bort från gatan och riskerade inte att falla i huvudet på någon (av de förbipasserande bilarna).

Gränseken - svampangripen. Foto: Chris Ceder

Gränseken – svampangripen. Foto: Chris Ceder

I det svampangripna såret syns flera hål. Hålen kommer att växa allteftersom förruttnelse sprider sig och trädet kommer att gröpas ur och bli ihåligt om det överlever tillräckligt länge. Det är en naturlig process som till slut orsakar trädets död, men genom att såga av en stor gren har man påskyndat händelseförloppet. Naturliga hålträd är viktiga boplatser för många djur – ett oskadat träd däremot bibehåller sin vitalitet och friskhet bättre och kommer att leva betydligt längre än ett träd som utsätts för stora och destruktiva ingrepp.

Främmande föremål skadar träd

Träd har en förmåga att ”svälja” främmande föremål som tränger in genom barken – genom en process som kallas CODIT (se denna utmärkta video för en förklaring). Ett vasst och orubbligt föremål som är i vägen för ett träds naturliga tillväxt skaver upp ett öppet sår som trädets kambium och de levande cellerna i splintveden måste läka. Sårvävnad, kallus, kan genom övervallning (länk till bild) kapsla in skadan och föremålet, men samtidigt har svampar, bakterier och parasiter fått en öppen dörr till trädets inre. Trädet kan fortsätta att leva till synes opåverkat, men svamp- och bakterieangrepp är ofta en långsam process och resulterar i ett successivt försvagande av trädet – ett sjukdomsförlopp som kan pågå i tiotals eller rent av hundratals år som i gamla ekar.

Gränseken måste nu försvara sig mot det konstanta angreppet från det vassa vägräcket och den giftiga vägbanan. Det är inga små föremål – de kommer snart att skava sig in i trädet längs hela dess bredd. Sårytan utvidgas hela tiden och Gränseken kommer under resten av sitt liv att tvingas bekämpa angreppet. Om inget görs. Än så länge vore det enkelt att avlägsna vägräcket och flytta vägen och därmed förlänga trädets liv med många år.

Den stora sårknölen (kallus) som Gränseken nu bildat i försvar mot vägräcket försämrar också dess styrka, jämvikt och stabilitet – som ökar risken för att det väldiga trädet ska knäckas av sin egen tyngd.

En närbild vittnar om att skadan redan är omfattande. Trädstammen har deformerats av vägräckets och vägbanans intrång och en stor spricka är synlig vid stammens bas:

Gränseken förstörs långsamt av ett vägräcke. Foto: Chris Ceder.

Gränseken förstörs långsamt av ett vägräcke. Foto: Chris Ceder.

Dessutom visar vetenskapliga studier att stamskador ökar risken för frostsprickor.

Trädens kambiumlager utsätts för kraftiga spänningar som uppstår vid snabba temperaturväxlingar mellan dag och natt under vintern. Detta kan orsaka frostsprickor, som inledningsvis kan vara mycket små och efter en tid vidga sig till kraftiga sprickor.

Frostsprickor är öppna sår i stammen som är en angreppsyta för svampar, bakterier och skadedjur. Ek är ett av de trädslag som är speciellt utsatta för frostsprickor.

Sjuka träd kan undvikas genom enkla åtgärder

Sjukdom i träd uppstår inte av en slump utan är något som i stor utsträckning kan undvikas genom vanlig miljömedvetenhet, korrekta riktlinjer för trädskötsel och skydd av utsatta träd. 

Den vanskötsel som Göteborgs Stad däremot utsätter våra gamla evighetsträd för garanterar träden en alldeles för tidig död. Hade Göteborg Stad istället skyddat de gamla träden hade de levt mycket längre, i vissa fall i hundratals år längre.

Kartläggning av skyddsvärda träd

I Sverige pågår det en rikstäckande kartläggning av skyddsvärda träd under Länsstyrelsens ledning. I Göteborg blev den klar 2011.

Så här upplyst och lovvärt inleder Miljöförvaltningen i Göteborgs Stad presentationen om kartläggningen:

I Sverige finns en stor andel av Europas kvarvarande jätteträd, framförallt av grova ekar, vilket gör att vi har ett internationellt ansvar att bevara dem. För att kartlägga förekomsten av sådana träd i Göteborg, har miljöförvaltningen och länsstyrelsen inventerat kommunen under de senaste åren.

Gränseken kartlades av Miljöförvalningen i september 2011. Resultatet var följande:

Stamomkrets: 500 cm
Trädstatus: Friskt
Åtgärdsbehov: Inget

I själva verket är Gränsekens omkrets 602 centimeter mätt på det smalaste stället under brösthöjd – den största eken i Göteborg och ett av några få unika monumentalträd som vår stad kan skylta med.*

Men Gränseken är sorgligt nog inget träd att skylta med – det är ett träd att skämmas över.

Det väldiga och urgamla trädet är angripet, vanskött och allvarligt hotat. Det hade aldrig hänt om Göteborgs Stad hade haft ett uppriktigt miljötänkande och regler för att skydda stadens träd. Nu kan vi bara reagera på försummelsen och hoppas på att trädet kommer leva ett tag till.

Gränseken är ett av naturens underverk som hade kunnat vara en turistattraktion på dryga fem minuters gångväg från Liseberg!

Om inte omedelbara åtgärder vidtas för att rädda Gränseken kommer den snart vara ett minne blott!

 

Gränseken inventerades av Göteborgs Stads Miljöförvaltning 2011. Resultaten är felaktiga. Trädets verkliga stamomkrets är över 600 cm - inte 500 cm som uppges.

Gränseken inventerades av Göteborgs Stads Miljöförvaltning 2011. Resultaten är felaktiga. Trädets verkliga stamomkrets är över 600 cm – inte 500 cm som uppges.

Rusningstrafiken på Delsjövägen på några centimeters avstånd från den minst 500-åriga Gränseken. Foto: Chris Ceder

Rusningstrafiken på Delsjövägen på några centimeters avstånd från den minst 500-åriga Gränseken. Foto: Chris Ceder

*På Ellesbo Herrgård i Surte utanför Göteborg finns en kraftigt beskuren ek som enligt Miljöförvaltningens kartläggning mäter 608 cm i omkrets.

…..
Artikeln om Gränseken är publicerad av Chris Ceder på Göteborg21: http://goteborg21.se/834/sa-dor-stadens-storsta-och-aldsta-trad-granseken/