Trädplan genomför aktion för de hotade träden vid Korsvägen

      1. För sex dagar sedan kom Trafikverket med ett chockartat besked för alla trädvänner. 70 träd runtomkring Korsvägen ska flyttas redan i höst som en förberedelse inför den planerade byggstarten för Västlänken. Detta trots att detaljplan för Korsvägen ännu inte är antagen, och att det hårt kritiserade tunnelbygget inte är godkänt i Mark- och miljödomstolen, där förhandlingarna just nu pågår. Dessutom har Trädplan m.fl. just överklagat järnvägsplanen till Högsta Förvaltningsdomstolen. Men Trafikverket tjuvstartar  den hårt kritiserade Västlänken ändå. med sk förberedande arbeten.

Fruktträd som inte skötts och nu ska flyttas, Johannebergs Landeri

Fruktträd vid Johannebergs Landeri, som nu ska flyttas

Träden vid Korsvägen kommer med start denna vecka att beskäras och bindas upp inför flytten. Många av de enorma gamla skyddsvärda träden vid landeriet togs bort redan från 2006 och framåt, när de första beskeden om Västlänken togs. Detta var innan Trädplan fanns, och innan många fattat vidden av projektet och hur det påverkar staden. Så landeriets trädgård är redan förstörd. Man satte då en ”flyttbar fruktträdgård”, som inte har skötts särskilt bra och där träden knappt växt något, som syns på bilden. Nu ska dessa träd flyttas igen till en annan plats. Man kan undra hur de kommer att må då.

Vad som är värre är att många av de vackra mäktiga träd som fortfarande finns kvar är för stora för att flyttas, kommer att fällas i samband med att Trafikverket planerar att börja med bygget av Västlänken.

Under den gångna helgen genomförde Trädplan en aktion för träden vid Korsvägen – se foton nedan.

Trafikverkets delprojektledare för Station Korsvägen, försöker i e-postkommunikation med Trädplan att skönmåla trädingreppen:

Utförandet av flytt och förarbeten görs enligt rekommendationer i Tysk standard beträffande flytt av stora träd. Detta regelverk bygger på erfarenheter från flytt av träd från Tyskland och USA samt den senaste forskningen inom ämnesområdet.

Men det finns varken någon ”Tysk standard” eller ”regelverk” för trädflytt. All trädflytt är experimentell!

Just i Tyskland har man fått erfara detta efter att ha flyttat ett större antal små träd i samband med tunnelbygget Stuttgart 21.

Några år efter flytten såg Stuttgarts flyttade träd ut så här (tryck på länkarna):

lönnek, platan, björk, avenbok

En skrämmande syn! Träden är idag patienter, som är i ständigt behov av vård och omsorg för att överleva, berättar den uppgivna chefen för Stuttgarts parkförvaltning, Volker Schirner, i tysk press.

För ett år sedan flyttade Park- och naturförvaltningen i Göteborgs Stad ett antal oxlar. Träden står i Himlabacken bakom Studentkåren. I början av september i år, när alla träd fortfarande var gröna, hade bladen på de flyttade oxlarna vissnat och fallit av. Enligt Park o natur beror det på att de fått för mycket vatten, pga av regn, men som man kan se på bilderna så har även de träd som står högst upp i backen, där vattenavrinningen är god, tappat alla blad.

När träd flyttas och planteras om krävs nästan dagliga insatser i form av bevattning och näringstillförsel. Vi har sett att Göteborgs Stad inte klarar av detta utan ser till träden alldeles för sällan för att de ska ha goda utsikter att återetablera sig efter flytt.

Flyttade oxlar, Himlabacken, Göteborg. Foto: Trädplan

Flyttade oxlar, Himlabacken, Göteborg. Foto: Trädplan

Flyttade oxlar, Himlabacken, Göteborg. Foto: Trädplan

Flyttade oxlar, Himlabacken, Göteborg. Foto: Trädplan

Flyttade oxlar, Himlabacken, Göteborg. Foto: Trädplan

I söndags genomförde Trädplan en aktion för träden vid Korsvägen. Rödvita band med texten ”Låt mig leva” bands runt de hotade träden, däribland många fruktträd i Landeriet.

träd runtomkring Korsvägen hotas av Västlänken

Många träd runtomkring Korsvägen hotas av Västlänken. Foto: Chris Ceder

träd vid Korsvägen som hotas av Västlänken

Stora träd vid Korsvägen som hotas av Västlänken. Foto: Chris Ceder

träd som hotas av Västlänken

Många stora gamla träd hotas av fällning vid Korsvägen. Foto: Chris Ceder

Fruktträd i Landeriet som hotas av Västlänken. Foto: Chris Ceder

Ert Göteborg eller Vårt Göteborg?

Vilket syfte fyller Göteborgs Stads nyhetstidning Vårt Göteborg egentligen? Är det journalistiskt försvarbart att endast redovisa det som passar en förutbestämd mall? Dessa frågor och många fler ställer sig idag nätverken Trädplan Göteborg och Yimby Göteborg i ett sampublicerat inlägg samtidigt som vi efterfrågar en mer öppen och levande debatt i Göteborg.

Vad kan få nätverken Yimby Göteborg och Trädplan Göteborg att vilja skriva tillsammans?

Vi gillar båda gröna blandstäder och tycker att träd och grönska är viktiga inslag i stadsväven. Däremot landar vi ofta i olika värderingar av mängden grönska som behövs och inte minst om gamla träd behöver bevaras och skyddas eller kan sågas ner och ge plats för nya i samband med att staden utvecklas. Men det är inte argument för och emot detta som vårt inlägg handlar om.

Upprinnelsen är att Göteborgs Stads nyhetstidning Vårt Göteborg har engagerat våra nätverk för en intervju och diskussion om träden vid Haga Kyrkoplan och Nya Allén som kommer att påverkas av byggandet av Västlänken. Vårt Göteborg är en gratistidning som ges ut av Göteborgs Stad som sägs ha uppdraget att berätta om vad staden gör och varför. Barbara Lindell har representerat Trädplan Göteborg och Patrik Höstmad har representerat Yimby Göteborg. Om det är en sak vi är rörande överens om så är det att staden behöver en vital och juste debatt som får leva även då den blir lite obekväm. Här har tyvärr Vårt Göteborg gjort oss besvikna.

Ert Göteborg?

Redan i början av mars blev vi kontaktade med frågan om vi ville ställa upp på en intervju i Vårt Göteborg.

Yimby kontaktades då redaktören sa sig vilja ha med en ”med en annan grupp, som kanske inte ser lika stora bekymmer med att flytta träden.” Det stämmer in på Yimby så nätverket nappade på idén och samordnaren Alvar Palm engagerades. När Vårt Göteborg förstod att han även var engagerad som hobbypolitiker så blev det stopp. Personer med partipolitiska kopplingar skulle inte få uttala sig i tidningen. Därför gick uppgiften över till samordnaren Patrik Höstmad.

I slutet av maj intervjuades Barbara Lindell och Patrik Höstmad av journalisten Marit Larsdotter som frilansade för Vårt Göteborg. I ca två timmar avhandlade vi högt och lågt om träd och Västlänken vid Haga Kyrkoplan i en härlig vårgrönska. Det går inte säga något annat än att vi behandlade frågorna både på längden och på tvären. Marit skulle återkomma med texten.

Men efter några dagar kom meddelandet att tågordningen var ändrad och att tidningens redaktör, Margareta Romare, först skulle hantera texten innan vi fick få möjlighet att återkoppla på den. Redaktionen var uppenbarligen inte nöjd för frilansjournalisten återkom med kompletterande frågor via mail och bad oss förtydliga.

”- Är Västlänken bra för staden? Varför/varför inte?

 – Varför/varför inte ska träden flyttas?

 – Vad bör man göra istället (om man inte ska flytta träden)?

 – Ni tycker båda om täta blandstäder. Hur ska de se ut enligt er och vad är det egentligen?”

Det blev ett höjt ögonbryn hos oss bägge med tanke på att det var just vad vi behandlat ingående under den långa intervjun. Längst ned i vår text hittar ni de skriftliga frågorna med Patriks och Barbaras svar.

Patrik Höstmad

 På frågan om Västlänken är bra för staden svarade Patrik nu skriftligt ungefär som han gjort under intervjun:

”Det är komplext. Västlänken är ett svar på en regional efterfrågan enligt den gamla modellen som ser regionförstoring som drivande av tillväxt. Det har varit den politiskt möjliga lösningen efter år av tragglande. På kort sikt ger projektet störningar och tar personella och finansiella resurser från staden Göteborg, vilka hade kunnat användas till något bättre. På lång sikt kan man möjligen få positiva effekter av investeringen, men det förutsätter en kraftig förtätning av centrala Göteborg. Hade jag fått bestämma helt själv hade jag lagt pengarna på driva på den central stadsutvecklingen eftersom det minskar transportbehov och ger goda möjligheter för kunskapsintensiva företag att utvecklas och växa. Men jag är tveksam till att jag skulle lyckas få nationell och regional uppslutning bakom den idén. Troligen inte ens lokalpolitisk. Vi är inte där än, men vi är på väg.”

Därefter blev Patrik uppringd av redaktören och fick frågan om han kanske skulle kunna instämma i något av det som Alvar Palm tidigare uppgett, t.ex. att det på längre sikt finns möjlighet till överflyttning från bil till spårbundet och att det är positivt att trafiken sprids ut i stan och att trafik flyttar under jord och ytor frigörs till annat. Patrik instämde i att på längre sikt kan de effekterna vara möjliga.

I utkastet på Vårt Göteborg-artikeln sammanfattades detta med:
I stort, är Västlänken bra för Göteborg?

PH: Ja, på lång sikt får vi positiva effekter med Västlänken. Vi får en bättre och snabbare kollektivtrafik i hela regionen och människor måste inte ta bilen lika ofta. Det är bra om en del trafik flyttar under jord för då vinner vi mer yta till annat, även för grönska och träd. Det är också bra att det blir fler större knutpunkter i stan, så att inte allt koncentreras till Drottningstorget (sic) och Brunnsparken.”

Inget av tveksamheterna inför Västlänken redovisades. Här blev det uppenbart att Vårt Göteborg hade en förutbestämd mall som vi skulle falla in i. Det är beklaglig journalistik och Patrik tackade för sig. Vårt Göteborg återkom med ursäkter men bekräftade samtidigt att det fanns en förutbestämd mall:

”Nu blir det istället i huvudsak två kritiska röster till Västlänken. Tanken var en positiv och en negativ röst, för att spegla olika synsätt.”

Yimby Göteborg hade genom hela resan gjort tydligt att nätverket inte tagit ställning för eller emot Västlänken. Det svar vi kan tänkas ge om Västlänken blir våra personliga.

Dessutom passade redaktören på att klaga på svaret:

”Hela det svaret du mejlade till mig får dels inte plats, dels känns det lite som om du passar på att lansera din personliga politik. Och det kan ingen av er, varken du eller Barbara, få göra i den här artikeln. Det får hitta andra kanaler för i så fall.”

 Efter flera följande telefonsamtal och mailväxlingar där formuleringarna knådades och vägdes på guldvåg accepterade till slut Patrik några av formuleringarna och artikeln är nu publicerad, men den bittra eftersmaken består.
 

Barbara Lindell

Barbara Lindell hade en liknande erfarenhet, där hon först fick svara på samma frågor som Patrik Höstmad, samma som redan ställts i den långa intervjun och sen fick samtal och mail om hur texten kunde ändras och anpassas till den bild de ville förmedla. Barbaras svarade på de skriftliga frågor vi fick (se längst ned i texten).

Sen kom kommentarerna från Vårt Göteborgs redaktör via telefon och mail, där Barbara ombads att inte nämna antal träd, samt inte prata som representant för Föreningen utan i jag form, och inte heller hänvisa till källor på sina nämnda fakta. Barbara ifrågasatte detta. 

Hon fick då besked om att saker skulle tas bort och ändras, varpå hon svarade:

”Jag vill också svara på det du säger: Att vi vill lägga till saker. Efter två timmars intervju fick vi sen också flera skriftliga frågor, som både jag och antagligen även Patrik lagt möda på att besvara. Naturligtvis vet jag att utrymmet är begränsat i en papperstidning – det är inte första gången jag blivit intervjuad. Men det är skillnad på att dra ihop essensen av en intervju och att lägga ord i munnen som man inte sagt för att främja era egna syften”

”Enligt uppgift skulle intervju-artikel handla om träden och Haga Station, att då först lägga upp helt felaktiga siffror i artikelförslaget, och sen när jag påpekar detta ta bort all info om vad som händer med träden ur artikeln, är minst sagt märkligt. Att tala om att ett enstaka träd fälls, när ansvariga för projektet (Bo Larsson Projektledare för Västlänken, Helena Bjarnegård, Stadsträgårsmästaren, Ulf Agneberg, Trv, etc.) gått ut med att det är ca 500 träd som försvinner/fälls – ja man kan knappast förvanska siffror mer än så… ” 

”När det gäller min uppgift ang grundvattnet, så är den tagen från Trafikverkets ansökan till Mark- och Miljödomstolen, Det står i det komplement som Trv gjort efter att domstolen efterfrågat mer information. Det är bara att kontakta TRV och bekräfta. Det är alltså inget som jag själv hittat på.Vi i Trädplan tror att grundvattenpåverkan kommer bli betydligt större (både lägre nivå och längre tid) än vad TrV uppger – men väljer att gå på deras siffror och hålla oss till de fakta som för tillfället finns. 2 meter under 24 månader är illa nog, när det gäller påverkan på träd och kulturmiljö.”

I de första utkasten till artikel stod alltså att ”något enstaka träd kommer att tas bort”. Barbara påpekade ett flertal gånger att detta inte stämmer, utan att det handlar om flera hundra träd som ska flyttas eller fällas. Hon skickade också de korrekta siffrorna som Trafikverket uppgivit. Då kom svaret från redaktören:

– Som jag sade igår har vi en annan artikel som berättar hur många träd som ska tas ner, flyttas etc. Där kommer vi att nämna hundratals. men kring Haga/Kungsparken är det inte ett hundratals träd som ska tas ner. Ett 30-tal? 2015 sade de i alla fall ett 30-tal. Men som sagt, vi reder ut alla dessa siffror i en sidoartikel. 

– Jag har lagt till ett citat av dig. Återigen, du får stå för det du säger själv, utan att hänvisa till ”all forskning”. Det blir samma tyngd ändå.  Patrik får inte heller hänvisa till andra. Det är intervjuns form.  – Ditt svar om Västlänken. Nu frågade vi dig. Jag tycker att du kan svara ”Jag”. Sedan förstår man att Trädplan tycker så. Men vi pratar just med dig och vill ha ditt svar. 

Barbara svarade: ”Det är ok att ni tagit bort mina referenser till andra – men det är inte så jag talar. Om jag kommer med ett påstående så brukar jag alltid referera till forskning eller Trafikverket eller vilken källa det månde vara, även när jag talar eller blir intervjuad.

Skicka gärna texten igen, så att jag kan kolla citaten och se om jag ställer upp på denna styrda intervju”

Ny vända med korr. Några exempel:

BL:  Jag vill ha en grön blandstad där det finns bostäder, skolor, sociala funktioner, artrika grönområden och arbetstillfällen inom stadsdelarna.

Redaktören: Kan jag skriva träffpunkt istället för funktioner? 

BL:  träffpunkter är inte ett ord jag använder och inte heller samma sak som sociala funktioner. I sociala funktioner ingår många saker, både möjlighet till folkliv med mötesplatser, och tex social service, och ett fungerande socialt nätverk. Antar att du gärna vill ha med ordet mötesplatser (eller träffpunkter som är ungefär samma) – eftersom staden vill sälja in det begreppet, men jag vill gärna att mina egna ord används i mina citat.

Redaktören:  nej jag vill ingenting, tycker bara att sociala funktioner är obegripligt. I all välmening tänker jag att det bör stå något som folk kanske lite lättare förstår.

 

Papegojor

Dessa exempel från Patriks och Barbaras kontakter med tidningen Vårt Göteborg är bara en del av det som skrevs och sades, det finns fler exempel. Det är därmed uppenbart att vi skulle vara papegojor i Vårt Göteborg narrativ samtidigt som det förmedlades en bild av en vital och öppen debatt där alla får komma till tals. Både Yimby och Trädplan har erfarenheter av många intervjuer och visst, ibland blir det lite felciterat, ibland blir det ordentligt förkortat, ibland blir det en annan tonvikt än den förväntade, men aldrig har andemeningen förändrats till oigenkännlighet som i detta fall. Det här tycker vi är så långt ifrån ett värdigt sätt att behandla det offentliga samtalet i Göteborg att vi var tvungna att reagera. Reaktionen är det ni nu läser.

 

Vårt Göteborg!

Den här erfarenheten väcker frågor om Vårt Göteborg och det som förmedlas i nyhetstidningen. För det första är det en grundläggande problematik när en nyhetstidning kontrolleras av de som har den politiska och byråkratiska makten. Det blir en kortslutning mellan de demokratiska institutionerna som är tänkta att balansera varandra och Vårt Göteborg borde vara extremt vaksamma på att inte lägga egna ord i andras munnar eller att bedriva egen opinion. Det är uppenbart att skillnaden mellan journalistik, nyhetsförmedling, information och opinionsbildning behöver tydliggöras när Göteborgs Stad kommunicerar med medborgarna. Det är nog till och med rimligt att Vårt Göteborg begränsar sitt åtagande till att förmedla officiell information och inte ge sken av att bedriva en journalistik gärning i medborgarnas tjänst.

Med hopp om en bättre, vitalare och mer öppen debatt om Göteborgs framtid. Staden i vårt hjärta förtjänar det!

Barbara Lindell

för Trädplan Göteborg

Patrik Höstmad

för Yimby Göteborg

 

Här är det vi själva vill säga:



Är Västlänken bra för staden? Varför/varför inte?

BL: Nej, Västlänken är inte bra för staden, den har en negativ samhällsnytta, ger oåterkalleliga skador på stora delar av riksintresset Göteborgs innerstad m.fl. – både på kulturmiljön och naturmiljön. 500 planterade och minst lika många vilda träd försvinner. Bygget av Västlänken kommer aldrig att bli klimatneutralt pga av den stora mängd betong och armeringsjärn som behövs för att bygga i göteborgsleran.

Stationen i Haga är en av Nordeuropas mest onödiga stationer. Trafikverket har inte kunnat påvisa att det finns tillräckligt med resandeunderlag för att försvara ett sådant irreversibelt ingrepp på kultur- och naturmiljön mitt inne i dessa världsunika stadsdelar med tillhörande parker.

PH: Det är komplext. Västlänken är svar på en regional efterfrågan enligt den gamla modellen som ser regionförstoring som drivande av tillväxt. Det har varit den politiskt möjliga lösningen efter år av tragglande. På kort sikt ger projektet störningar och tar personella och finansiella resurser från staden Göteborg, vilka hade kunnat användas till något bättre. På lång sikt kan man möjligen få positiva effekter av investeringen, men det förutsätter en kraftig förtätning av centrala Göteborg. Hade jag fått bestämma helt själv hade jag lagt pengarna på driva på den central stadsutvecklingen eftersom det minskar transportbehov och ger goda möjligheter för kunskapsintensiva företag att utvecklas och växa. Men jag är tveksam till att jag skulle lyckas få nationell och regional uppslutning bakom den idén. Troligen inte ens lokalpolitisk. Vi är inte där än, men vi är på väg.

Varför/varför inte ska träden flyttas?

BL: Därför att alla tillstånd för att bygga Västlänken ännu inte är klara. Att redan nu göra så pass stor negativ inverkan på träden, utan en färdig miljödom, måste betraktas som en skandal.100-200 år gamla träd klarar inte en flytt, det visar erfarenhet från andra liknande försök att flytta gamla stadsträd (bla i Stuttgart). Beskärning av rötter och kronor gör att träden inte längre återhämtar sig. De kräver mycket extra skötsel resten av sitt synnerligen förkortade liv.

PH: Flytta träd är ett ekonomiskt tveksamt användande av allmänna medel och jag ser det snarare som ett sätt att visa god vilja mot ett särintresse.

Vad bör man göra istället (om man inte ska flytta träden)?

BL: Haga stationen ska inte byggas. Istället bör man satsa på att förbättra tågkapaciteten genom förbättringar vid getingmidjan utanför Centralen och den befintliga Lisebergsstationen. De medel som finns för Västlänken ska användas till att förbättra den lokala kollektivtrafiken samt att ta hand om och utveckla den gröna innerstadsmiljön, allt med sikte på att följa alla utsatta klimatmål och förhindra framtida översvämningar och klimatförändringar, samt skapa en bättre grön stad för alla.

 PH: Försök antingen bevara dem på plats eller såga ner och plantera nya. De planerade kommer att vara mäktiga gamla träd för våra barnbarn. Träd frösås eller planteras, växter, dör eller sågas ner, andra tar vid eller nya planteras i en ständigt pågående organiskt process. I det längre perspektivet är träd en del av den ständigt föränderliga stadens dynamik.

Ni tycker båda om täta blandstäder. Hur ska de se ut enligt er och vad är det egentligen

BL: Vi i Trädplan förespråkar en blandstad, dock inte alltför tät. En blandstad är en stad där det finns flera olika funktioner i närmiljön, både boende, arbeten, skolor, grönområden och rekreation etc. Det är viktigt att se staden som mer än bara fyrkantiga hus, det är också natur, människor, folkliv, estetik, sociala funktioner, livskvalité, mångfald och lokalt hållbar ekonomi etc. Mycket träd och grönska är avgörande för en modern blandstad, en fungerande stadsmiljö där människor mår bra, även i framtiden.



PH: Det är en gångvänlig kvartersstad med många boende och med gator som är urbana levande stråk med butiker och restauranger, och med små gröna parker i stadsväven. Linnéstaden och Kungsladugård är exempel på den typen av levande och attraktiva stadsdelar, eller Hornsbergs strand i Stockholm om man ska ta ett modernt exempel.

Länk till Yimbys inlägg: Yimby, Ert Göteborg eller Vårt Göteborg?

Den slutliga versionen av Vårt Göteborgs artikel finns att läsa här:

 

 

MALL yttrande området vid HÄRLANDA TJÄRN ————- senast idag kl 23.59

Här finns en mall att skicka in för att yttra sig ang detaljplan för området i anslutning till Härlanda Tjärn

MALL – Yttrande naturen vid Härlanda Tjärn, samråd – word
MALL – Yttrande naturen vid Härlanda Tjärn, samråd – RTF

Synpunkter angående: Detaljplan för bostäder och skola vid Robertshöjdsgatan/Smörslottsgatan inom stadsdelen Sävenäs och Delsjön.

Diarienummer SBKBN1429/15
Diarienummer TKFN5983/15

Skickas till Stadsbyggnadskontoret: sbk@sbk.goteborg.se

SENAST IDAG, onsdag 15 mars 20017, kl 23.59

Skicka in mallen som den är, eller klipp och klistra in egna texter. Det viktiga är att du yttrar dig så att du sedan kan vara med i hela processen, och ha möjlighet att ha synpunkter och ev överklaga även senare.

Du som redan skickat in ett yttrande har alltid möjlighet att komplettera ditt yttrande med ytterligare från vår mall, om du vill det.

GLÖM INTE att fylla i namn och övriga uppgifter om dig på första sidan.

Vi vill också påminna om att rösta på vårt förslag om att utöka Delsjöns naturreservat. Det har varit fel på röstningsfunktionen, så du som redan röstat tidigare: kolla om ditt namn finns med på namnlistan. Om inte, så gör om din röstning. Glöm inte att bekräfta din röst!
Ju fler röster desto större chans att vi blir hörda.

Här är länk till förslaget (Göteborgsförslaget 177): Utökat Utöka naturskyddsområdet vid Härlanda Tjärn,stoppa averkning

Här är vårt tidigare inlägg om detta:

AKTION: Hjälp till att RÄDDA naturen vid HÄRLANDA TJÄRN

Härlanda Tjärn, flygfot: Per Hallen

 

Vårt första yttrande till mark- och miljödomstolen inlämnat – NU tar vi nästa steg…

NU HAR VI SKRIVIT FÄRDIGT!
Vi har nu lämnat in vårt största yttrande hittills. Och många fler har följt vårt exempel. Media har uppmärksammat att det kommit in något som kan vara rekord i antal inskickade yttranden. Men än är det inte över.

Inslag på Västnytt 2017-02-15

Den 15 februari, exakt ett år efter att Trafikverket ansökte om miljötillstånd hos mark- och miljödomstolen (MMD), lämnade våra jurister in vårt huvudyttrande. Det blev 68 sidor juridisk framställan och 25 olika ämnesbilagor varav många med tillhörande underbilagor.

Vår expertpanel inom SKONA GÖTEBORG (där Föreningen Trädplan är en del) har arbetat sedan i oktober och vi vill rikta ett varmt tack till alla som hjälpt till och alla som bidragit med värdefull information. Eftersom vi inte kan namnge alla, namnger vi ingen. Vi vill förstås också återigen tacka alla som bidragit med pengar och som arbetat med att sprida information om vår insamling.

Snart kommer vi att publicera åtminstone det juridiska yttrandet och i möjligaste mån även bilagorna här och vi vågar utlova en del spännande nyheter vi hittat i vår utredning.

VAD HÄNDER NU?

Nu kommer MMD att gå igenom allt inlämnat material och det är en hel del. Som ses ovan i inslaget från Västnytt, är det väldigt många som lämnat in synpunkter. Över 400 yttranden har inkommit, varav flera är olika grupptalan, dvs att många finns bakom ett enda yttrande.

Efter att ha gått igenom alla yttranden, kommer MMD att förelägga Trafikverket att komplettera och besvara inkomna frågeställningar och synpunkter, till den del de är relevanta för domstolens prövning. Därefter får vi och övriga återigen möjlighet att yttra oss över Trafikverkets komplettering. Om MMD därefter anser att ärendet är tillräckligt utrett, så sätter domstolen ut tid för huvudförhandling. För närvarande är den preliminära tidplanen att huvudförhandling ska hållas under vecka 40-42. Dom meddelas i så fall troligen i december 2017. Information om processen finns här i länken:

Info från MMD om Västlänksporcessen

Oavsett utgång kommer domen överklagas till mark- och miljööverdomstolen. Men den dagen, den sorgen. Först måste vi nämligen ta itu med detaljplanen igen.

DETALJPLANEN – ANDRA INSTANS

Som vi berättat avslog Länsstyrelsen vår, och alla andras, överklagan av detaljplanen efter åtta månaders betänketid precis före jul. Länsstyrelsen gjorde dock ingen djupare juridisk analys och avslår överklagan på felaktiga grunder (bland annat påstås Västlänken öka järnvägens kapacitet vilket vi kan bevisa att den inte gör), varför vi nu överklagat till andra instans som även i detta ärende är MMD i Vänersborg.  Kompletteringsyttrandet, det vill säga där vi utvecklar våra grunder för överklagandet) ska vara inlämnat senast den 10 mars.

FORTSATT BEHOV AV PENGAR – HJÄLP TILL!

Vi jobbar alltså på för fullt men vi behöver fortsatt hjälp med insamlingen. Som ni förstår arbetar våra jurister många timmar med de juridiska aspekterna. Vi beställer inte fler timmar än vi har pengar till, så deras insats är helt beroende av donationer.  Om vi har tillräckligt med resurser kan vi gå in i fler processer, till exempel detaljplanerna för stationsområdena och Olskroken.

Hur bidrar man? – Olika sätt att betala.

Expertpanelen arbetar dock ideellt och det är många tusen timmar av ideellt arbete som görs inför varje yttrande. En del av dem arbetar även med insamlingen. Det är mer effektivt om de kan ägna all tid åt att utreda Västlänkens brister istället för att samla in pengar.

Därför – hjälp gärna till att sprida information om Skona Göteborg. Du hittar en länk till vårt flygblad här:

Flygblad för vår insamling mot Västlänken

 

Folj gärna vårt arbete med att STOPPA VÄSTLÄNKEN även på                                           Skona Göteborgs hemsida

och på Skona Göteborgs facebook-sida

Tack för ert stöd!

Måluppfyllelse-barometer

 

 

Överklagan till MMÖD – Detaljplan Östra Kålltorp

Trädplans överklagande till Mark- och Miljö-Överdomstolen, målnummer P 3804 – 16

Läs hela överklagan här: MMÖD-Överklagan-Kålltorp-Trädplan-2016-12-29

 

Föreningen Trädplan Göteborg yrkar att

  • Trädplan Göteborg har rätt att överklaga, dvs att föreningens överklagande inte avvisas då den föreslagna detaljplanen utgör en betydande miljöpåverkan. (Se nedan)

Vidare yrkar vi på att:

Kålltorps skog

Kålltorps skog

  • det görs en Miljökonsekvensbeskrivning, i enlighet med I 5 kap. 18 § tredje stycket ÄPBL
  • att ädellövskogen och parkmiljön bevaras
  • att EUs habitatdirektiv följs, särskilt vad gäller skydd av ”blandädellövskog” och
  • ”blandädellövsträd i brant sluttning”att den stora rödboken utanför sjuksköterskebostaden bevaras och naturminnesförklaras
  • att de grova träd som hamnar på allmän plats (park eller natur) skyddas genom särskild skyddsbestämmelseatt kännbara viten utdöms i de fall träd skadas
  • att kännbara viten utdöms i de fall kulturhistoriska byggnader och kulturmiljöer skadas
  • att områden med högt naturvärde klassas som naturskyddsområde enligt miljöbalken
  • att artskyddsförordningen gäller och inga undantag görs
  • att fortsatt fragmentisering av Kålltorps grönområden undviks, och att Göteborgs Grönplan, Miljökvalitetsmål, regionala direktiv samt nya Trädpolicy följs
  •  att fladdermössen fredas och gällande svenska och internationella förordningar följs

 

1.          GRUNDER:

1.1            Föreningen Trädplans grunder för överklagan och därmed rätt till prövningstillstånd.

1.1.1        I 5 kap. 18 § tredje stycket ÄPBL anges att MKB ska upprättas, om detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan bl.a. på grund av de stora skövlingar av skyddsvärd barrskog och ädellövskog som kommer att ske när planområdet tas i anspråk för ” projekt för sammanhållen bebyggelse”.

1.1.2        Det förslag som nu är antaget uppfyller inte grundläggande krav för detaljplan och innebär en skövling av värdefull stadsnära natur. Det strider mot 1:5, 2:1 och 2:2 ÄPBL samt MB 3 kap 6§, MB 6 kap 12§, MB 7 kap 9§ och Eu-direktiv 92/43/EEG  samt konventionen EUROBAT

1.1.3        Ett unikt område med stort ekologiskt värde, bestående av flerskiktad gammal barrskog och unik ädellövskog, hotas och skapar en allvarlig barriär i det viktiga blandsskogssambandet som ingår i den gröna kilen från Delsjöreservatet via Kålltorp mot stadens centrum.

1.1.4        Om området exploateras enligt nuvarande detaljplan försvagas och fragmenteras blandsskogssambandet samt rekreationsmöjligheterna i hela stadsdelen.

1.1.5        Kommunen har inte undersökt lämpliga alternativ, i området, för att därigenom minska den miljöpåverkan som exploateringen orsakar.

1.1.6        Kommunen har inte upprättat en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som på ett riktigt sätt beskriver konsekvenserna av exploateringen på området och blandsskogssambandet som utgör en viktig länk i de gröna lungor som går från Delsjöreservatet via Kålltorp in mot stadens centrum. Påverkan på miljömålen har också redovisats felaktigt eftersom felaktiga utgångspunkter för miljöriktlinjer används

1.1.7        Frånvaron av avvägning mellan motstående intressen utgör ett brott från själva huvudsyftet med detaljplanedirektiven. Eftersom planförslaget inte uppfyller grundläggande krav, som skall ställas på en detaljplan, bör förslaget i dess nuvarande utformning upphävas. 

1.2      Det planerade uppförandet av bostäderna, infrastrukturen och utomhusområdena skulle  innebära  en  stor  utökning  av  den  eventuella  tomtavgränsningen respektive hemfridszonen och ett ianspråktagande av mark som idag  är  tillgänglig  för allmänheten. Av planhandlingarna framgår tydligt att detta kommer innebära ett mer intensivt utnyttjande av området, vilket då borde kräva att det genomförs en MKB.

1.3      Den planerade bebyggelsen kommer inte enbart att ske på det som bedöms vara Kålltorp, hotad skog”ianspråktagen mark” utan även på icke ianspråktagen mark. Det är oklart var gränsen för ianspråktagen mark och kvarters-bebyggelsen går och varför områden som inte är ianspråktagna får bebyggas. Det är tydligt att exploateringen inte slutar vid huskropparna, utan även omfattar vägar och annan tomtmark intill de planerade byggnaderna.

1.4      Detaljplanen och Länsstyrelsens motivering för avslag på överklaganden av densamma, bör underkännas då de inte tillräckligt redogör för en intresseavvägning mellan att bebygga det icke ianspråktagna området och exploateringens påverkan på miljön, naturen och friluftslivet.

1.5      Länsstyrelsen hänvisar till ett kommunalt självbestämmande i markanvändningsfrågor och menar att kommunen skall bestämma hur avgränsningen skall ske av det område, som den väljer att planlägga. Länsstyrelsen bortser därvid från, att detaljplanen i detta fall får påtagliga negativa konsekvenser för samtliga boende och brukare av hela området samt har stor negativ miljöpåverkan.

1.6      Länsstyrelsens slutsats, att de avvägningar kommunen gjort mellan motstående intressen är skäliga, lämnas helt utan någon form av motivering.

 

 

 

 

Staden skövlar träd – replik i GP

Replik i GP till Ulf Kamne Staden skövlar grönområden 2016-12-18

Här är den längre originalversionen av TRÄDPLANS REPLIK:

Det är märkligt hur Ulf Kamne förskönar och förvränger – när han som kommunalråd och tidigare ordförande i Fastighetsnämnden, nu i Byggnadsnämnden är direkt ansvarig för en del av det stora skövlandet av Göteborgs stadsnatur. Faktum är att Göteborgs träd och grönområden sällan varit mer hotade än nu. Det fälls skyddsvärda träd och inkräktas på grönområden över hela staden. Särskilt gamla stora träd. Till och med i naturreservat.  

Stamhåligheter i nersågad knäckepil i Välens naturreservat. Foto: Chris Ceder

Nersågad knäckepil i Välens naturreservat. Foto: Chris Ceder

Ulf Kamne talar sig varm för biologisk mångfald, djur och natur – men tiger samtidigt om att Göteborgs stad, enligt sina egna jägare, har en nollversion vad gäller många vilda djur i staden. Flera gånger i veckan skjuts djur i naturreservat såsom Änggårdsbergen och Välen.

Det är bra att det sätts upp fågelholkar – men att skryta om att det satts upp 40 holkar, när tusentals stadsträd (fåglarnas naturliga habitat) försvinner är vilseledande.

Under 2016 har Trädplan räddat den sista ädellövskogen på det natursköna Ardalsberget, som de senaste åren utsatts för en skoningslös exploatering och förstörelse genom olaglig tippning av förorenade schaktmassor. Hade inte vi uppmärksammat den planerade olovliga fällningen hade hela området varit ett kalhygge nu.

Gathenhielmska reservatet i Majorna är ett annat exempel – staden planerar att fälla ca 60 stora gamla träd för att göra en park! Tack vare Trädplans yttrande och opinionsbildning så har planerna nu återgått till skrivbordet.

För några år sedan ”lovade” Ulf Kamne bort Sjöbergen till byggföretag på fastighetsmässan Mipim i Cannes. Tack vare många engagerade människor räddades Sjöbergen undan exploatering tillfälligt.

Andra exempel på onödig avverkning är Gråberget, Opaltorget och Godhemsberget, Guldheden, Askim, Brottkärr och Gårdsten etc. etc. Det går att bygga utan att skövla viktiga träd, rekreationsområden och grönytor.

I Östra Kålltorp, skulle man mycket väl kunna bygga både bostäder och väg – utan att avverka nästan hela den stadsnära naturen och de rekreationsområden som finns i området. Till och med en flera hundra år gammal rödbok ska bort av ren bekvämlighet.

Runt Näckrosdammen och Renströmska parken försvinner stora mängder träd och vild stadsnatur de närmaste åren. Redan planeras många gamla träd att fällas, trots att de inte står precis där fastigheter ska byggas.

I Sisjön utmed Stora Åns flöde avverkas nästan all triviallövskog, som är av stor betydelse för fåglar och de bävrar som levde där innan Göteborgs Stad sköt ihjäl dem i Fastighetskontorets regi. Åns stränder hårdgörs och den sista naturliga vegetationen försvinner för byggen av nya parkeringar, kontor och köpcentrum.

På Hisingenskövlas de sista grön- och skogsområdena i rasande fart. Några exempel: Lindholmen, Eriksberg och Lundby Kyrkby som har bevarandestatus, ekhagar vid Lilla Rödjan och utmed Sörredsvägen, där logistikanläggningar byggts. I Kålsered skövlades värdefull alsumpskog, likaså de unika hällmarkerna på Halvorsäng. På båda ställen fanns flera rödlistade arter, nu byggs stora logistikanläggningar – men inga bostäder.

Sist men inte minst har vi Västlänksbygget som hotar stora parker och viktig stadsnatur över en stor del av staden. Om Hagaschaktet grävs kommer vi efter 10-20 år inte längre ha några stora gamla träd kvar i området. Grundvattensänkningarna är så drastiska och permanenta att samtliga träd vid Hagaplan, Kungsparken, Fogelberget och angränsande områden riskerar att torka ut på sikt. Västlänken kommer aldrig att bli klimatneutral – trots påståenden om motsatsen. Allt finns i handlingarna inför miljödomsansökan.

Göteborgs Stad bryter ständigt mot nationella och egna policys, miljömål och miljökvalitetsnormer. Och ju fler träd som fälls desto värre blir det. När ska Ulf Kamne och Göteborgs Stad ta sitt verkliga miljöansvar?

//Trädplan Göteborg

Kamnes debattartikel i GP 2016-12-11

lat-mig-leva

 

 

INTERVJU med Trädplan i Tidningen Centrum (Direktpress) om träden i Haga/Kungsparken

Infekterad trädstrid i Haga – mer än 100 träd ska flyttas eller fällas

Bygget av Västlänken påverkar omkring 500 träd i Göteborg, många av dem i Haga. Där ska cirka 70 träd flyttas och omkring 45 fällas. Det pågår en trädstrid i stan.

lat-mig-leva

”– De flesta av de gamla träden över schaktet fälls. Risken är att det blir så stora skador i området att det inte går att återställa, träden visar redan tydliga tecken på stress, menar Barbara Lindell, ordförande för Trädplan Göteborg.

Nätverket har i flera skeden yttrat sig kring Västlänken och ingår i grupperingen Skona Göteborg, som just nu strider för att bygget läggs ner helt och hållet i sin föreslagna form, med hänvisning till både kultur- och naturmiljö. Trädflytten är ytterst tveksam, menar hon.
– Vi ser på liknande situationer i Tyskland exempelvis, där stora gamla träd inte mått bra av att flyttas. Mindre träd har man flyttat med bättre resultat, men bland de stora är det få som är friska och överlever på längre sikt, säger hon.”

Här är hela artikeln:  Trädstrid i Haga – Kungsparken

hotade-trad-kungsparken-allen-hagaplan-med-text-o-logo

 

Miljömålet om Västlänken nu kungjort! —————— STÖD VÅR INSAMLING till juridisk hjälp!!!

Igår den 13 oktober kungjordes miljömålet av mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt. Det innebär att Skona Göteborgs jurister och expertpanelen nu kan börja jobba på allvar. Den 15 december ska vårt första yttrande vara inlämnat.

Våra jurister kommer företräda ett handplockat urval av boende och näringsidkare längs Västlänkens korridor, samt de ideella föreningarna Götiska Förbundet och Trädplan.  domstol-tingsratt-1280-jpg-jpg-1160x652_q85_crop-smart_upscaleSyftet är att lyfta fram de mycket långtgående olägenheter och miljökonsekvenser anläggandet av Västlänken skulle skapa i förhållande till den ytterst marginella nyttan, för att övertyga domstolen att avslå Trafikverkets ansökan om miljötillstånd.

Detta är ett svårt och djuplodande arbete. Vår expertpanel har 135 omfattande dokument i detta mål att gå igenom. Panelen arbetar ideellt. Skona Göteborg har anlitat en av Sveriges främsta miljörättsbyråer, Mark- och miljörättsbyrån, att företräda oss i målet och samarbeta med vår expertpanel. logga-insamling-gifFör detta behöver vi ekonomiskt bistånd.
VI BEHÖVER DITT STÖD!

Hjälp oss genom att skänka en slant och berätta för vänner och bekanta om insamlingen och vår verksamhet.  Inget bidrag är för litet – tillsammans kan vi nå målet!

 

Om olika sätt att betala:     http://skonagoteborg.nu/hur-bidrar-man/

Här finns information om vad vi uträttat hittills:

http://skonagoteborg.nu/lagesrapport-i-de-juridiska-processerna/

Här finns ett flygblad att sprida: http://skonagoteborg.nu/flygblad-for-var-insamling/

Här finns kungöreslen och en preliminär tidplan för miljömålet:

http://www.vanersborgstingsratt.domstol.se/Om-tingsratten/Mark–och-miljodomstolen/Uppmarksammat-malVastlanken/

Vi råder särskilt alla fastighetsägare, boende och näringsidkare att läsa hela kungörelsen  det finns information som berör er!

Vi tackar på förhand för er hjälp att avgöra Västlänkens öde en gång för alla!

/Trädplan Göteborg som är en del av
Styrelsen för Nätverket Skona Göteborg

kungorelse-mmd-vastlank-2016-10-14

Trädplans yttrande om HAGA STATION

Saken:
Yttranden har lämnats av bl.a Föreningen Trädplan Göteborg tidigare under samrådskedet.  Detta yttrande avser rubricerade granskningshandlingar i ärendet.

Yrkande:hagakyrkan-1

–     Att planen återtas för omarbetning då de synpunkter som Föreningen Trädplan Göteborg m.fl. framförde i samrådet inte är beaktade och därmed kvarstår

–     att byggnadsnämnden väntar med att anta detaljplanen till dess Trafikverket eventuellt fått alla nödvändiga tillstånd för genomförande av projekt Västlänken

–     att man låter en oberoende kommission utreda ett samhällsekonomiskt, miljömässigt, socialt hållbart och medborgar-förankrat alternativ till Västlänken

HÄR finns hela yttrandet:   Tradplans-yttrande-dp-vl-haga-station-2016-10-04

Bilagor:   bilaga_2_miljokvalitetsmal-trad

bilaga_5_paverkan-kulturmiljo-riksintressen

Detaljplanen för station Haga innebär den största samlade negativa miljökonsekvensen av hela projektet Västlänken – och en av de största miljökatastroferna i Göteborgs moderna stadsplanering. Vårt yttrande omfattar därför inte bara synpunkter på aktuell detaljplan för Station Haga med kumulativa effekter (se kapitel 17), utan även på Västlänken som helhet.

Järnvägsplanen har inte vunnit laga kraft utan ska prövas av regeringen, vilket på grund av de många synpunkter som inkommit från olika remissinstanser, sakägare och intressegrupper tar längre tid än planerat. Mark- och miljödomstolen har ännu inte prövat Trafikverkets ansökan om tillstånd att påbörja arbetet med Västlänken, även detta en lång och tidskrävande process, där utfallet ännu är oklart.

Om Västlänken inte blir av och staden med länsstyrelsens tillstyrkan har antagit detaljplanen för Station Haga med omgivning, kan ett stort problem uppstå. Detaljplanen medger byggrätter som i så fall inte behövs – men som innebär stor skada för kultur- och naturmiljön i hela omgivningen inom stadsdelarna Haga, Vasastaden, Inom Vallgraven och Pustervik.

I trafikbilagan till detaljplanen för Haga Station står att man planerar att flytta in spåren i Parkgatan mellan Sprängkullsgatan och Viktoriagatan, samt ge plats för bussar och stationsbyggnad. Detta innebär att i princip hela Kungsparken mellan nuvarande hållplats och Nya Allén försvinner. De illustrationer som följer med i detaljplanen och som sprids i olika reklamkampanjer om Västlänken är missvisande. Här står de gamla träden kvar, samt stora minst 60-åriga björkar växer på perrongerna. (Björkar skulle bli ett nytillskott främmande för detta parkavsnitt som därför skulle sänka kulturmiljöns värde ytterligare). Att stadsbyggnadskontoret förmedlar felaktig information till alla berörda och intresserade är anmärkningsvärt.

Föreningen Trädplan Göteborg m.fl. framförde i tidigare yttrande att detaljplanen för station Haga strider mot bl a Plan- och bygglagen (1kap 1§ och 2 kap 2§, 6§ och 7§) och Miljöbalken (1 kap1§ och 3 kap). Västlänken är även i konflikt med kulturmiljölagen KML 1988:950, statliga byggnadsminnen 2013:558 och Göteborgs Stads Bevarandeprogram, Göteborgs Stads Översikstplan, Göteborgs Stads Grönplan och den nyligen antagna Trädpolicyn, samt § 9  i Raserings-kontraktet  med kronan 1807.

Invändningarna gäller Västlänkens sträckning och stationens läge inom ett område som har stora natur- och kulturvärden och är ett riksintresse för kulturmiljövården. Detaljplanen medger omfattande trädfällningar / trädflyttningar som det valda läget medför, skrymmande stationsentréer i Kungsparken, Nya Allén och vid Vasagatan, olämplig storlek och utformning av byggnader och platser i anslutning till stationsentréerna, samt respektlös behandling av Haga Kyrkoplan både som kulturminne och mycket värdefull rekreationsmiljö m m.

Den föreslagna detaljplanen innebär, om den genomförs, att området genomgår en genomgripande förändring vad gäller utseende och karaktär. Platsens naturvärden, kulturhistoriska värden och rekreationsvärden kommer att minskas och delvis förstöras för alltid.

En stor andel träd och grönska i norra delen – bl a åtskilliga av Kungsparkens äldsta och mest karaktäristiska träd av sorter som staden numera inte gärna vill plantera – försvinner. Stationsbyggnaden i det för Sverige unika parkstråket, tillsammans med nya hårdgjorda ytor blir dominerande inslag i stadsbilden –  istället för dagens gräsplaner med mäktiga träd med stora miljö-, hälso- och skönhetsvärden som inte kan ersättas genom nyplantering.

Vid Vasagatan i områdets södra del rivs en kulturhistoriskt värdefull byggnad och ersätts av ett nytt ”höghus” utan den nuvarande byggnadens anpassning till befintlig boende- och kulturmiljö eller till siktlinjer i stadsbilden.

Föreningen Trädplan Göteborg anser att stationsläget bör omprövas och istället för den framtagna detaljplanen, bör en helt ny plan, som säkerställer och skyddar områdets unika kultur- och naturmiljövärden för framtiden, tas fram.  

 

 

 

 

 

 

 

MALL: Yttrande Detaljplan för Västlänken, Station Haga , senast 4 okt 2016

Yrkande

–     Att planen återtas och omarbetas då de synpunkter som Föreningen Trädplan Göteborg m.fl. framförde i samrådet kvarstår eftersom de inte är beaktade

–     att Byggnadsnämnden väntar med att anta detaljplanen till dess Trafikverket eventuellt fått alla nödvändiga tillstånd för projekt Västlänken

–     att man tillsätter en oberoende kommission för att utreda ett samhällsekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart alternativ till Västlänken

 

HÄR FINNS EN MALL  för hela yttrandet om Station Haga (Om du inte kan öppna länken så skicka ett mail till oss så skickar vi MALLEN till dig:  tradplangoteborg@gmail.com).

MALL-yttrande-detaljplan-Haga-Station-2016

 

Fyll i namn och adress, antingen som privatperson eller som företagare/förening. Ta bort den del du inte använder. Använd mallen som du vill, klipp och klistra och lägg gärna till egna argument.

Just nu befinner sig planen i ett nytt granskningsskede (det förra var 2014). Det innebär att alla kan lämna skriftliga synpunkter på förslaget.  Dessa ska vara inlämnade senast  kl 24, 2016-10-04.

Om du inte lämnar in synpunkter nu så har du sen inte rätt att överklaga. Så vi hoppas att så många som möjligt skickar in ett yttrande – det tar bara några minuter av din tid.

Det är säkrast att maila in yttrandet (istället för att fylla i direkt på Göteborgs Stads hemsida). Håll koll på att du får berkäftelse på mottagendet med ärendenummer. Här är maildresser:

Stadsbyggnadskontoret:   sbk@sbk.goteborg.se

Fastighetskontoret: fastighetskontoret@fastighet.goteborg.se

Förslaget visas på:
– Stadsbyggnadskontoret Köpmansgatan 20

Här finns hela detaljplanen med alla underlagen: Detaljplan Haga Station med handlingar

peter-olausson-6

Järnvägsplanen har inte vunnit laga kraft utan ska prövas av regeringen vilket pga av de många synpunkterna som inkommit från olika remissinstanser och sakägare tar längre tid än planerat. Mark- och miljödomstolen har ännu inte prövat Trafikverkets ansökan om tillstånd att påbörja arbetet med Västlänken, även detta en lång och tidskrävande process, där utfallet ännu är oklart.

Om Västlänken inte blir av och byggnadsnämnden har antagit detaljplanen för Station Haga med omgivning, kan ett stort problem uppstå. Byggnadsnämnden kommer att etablera byggrätter som inte behövs – men som är till stor skada för kultur- och naturmiljön i hela omgivningen inom stadsdelen Haga, inom Vallgraven, Pustervik och Vasastaden.

I trafikbilagan till detaljplanen för Hagakyrkan står att man planerar att flytta in spåren i Parkgatan mellan Sprängkullsgatan och Viktoriagatan, samt ge plats för bussar och stationsbyggnad. Detta innebär att i princip hela parken försvinner. De illustrationer som följer med i detaljplanen och som sprids i olika reklamkampanjer om Västlänken är helt felaktiga. Här står de gamla träden kvar, samt stora minst 60-åriga björkar (som inte passar in i kulrutmiljön) växer på perrongerna. Varför står stadsbyggnadskontoret m.fl. bakom att ge ut felaktig information?

I föreningen Trädplan Göteborgs m.fl. tidigare yttrande framfördes att detaljplanen för station Haga strider mot bl a Plan- och bygglagen (1kap 1§ och 2 kap 2§, 6§ och 7§) och Miljöbalken (1 kap1§ och 3 kap). Västlänken är även i konflikt med kulturmiljölagen KML 1988:950, statliga byggnadsminnen 2013:558 och Göteborgs Stads Bevarandeprogram, Göteborgs stads Översiktplan samt Grönplan och den nyligen antagna Trädpolicyn.

Invändningarna gäller Västlänkens sträckning och stationens läge inom ett område som har stora natur- och kulturvärden och är ett riksintresse för kulturmiljövården. Det gäller också de omfattande trädfällningar / trädflyttningar som det valda läget medför, stationsentréernas placering i Kungsparken, Nya Allén och på Vasagatan, storleken och utformningen av byggnader och platser i anslutning till stationsentréerna, behandlingen av Haga Kyrkoplan både som kulturminne och mycket värdefull rekreationsmiljö mm.

Detaljplanen för station Haga har ett direkt samband med hela projektet Västlänken. Detta yttrande omfattar därför både synpunkter på hela Västlänken och synpunkter på detaljplanen för station Haga.