Välkommen

Utvalda

Det är mycket som händer med träden och grönområdena i Göteborg just nu! Nätverket Trädplan Göteborg är en motvikt till den avverkning av välmående träd och reducering av grönområden som pågår i Göteborg. Vi är en urban och modern miljörörelse!

Nätverket Trädplan Göteborg arbetar för att bevara de gamla stadsträden och grönområdena i vår stad. Vi vill att det ska finnas kvar stora träd, alléer och parker med många träd även för kommande generationer. De stora träden renar luften, dämpar buller och har en stor positiv social och psykologisk effekt på människor.

Vi vill att våra förtroendevalda tar ansvar för vår unika gröna stad nu och inför framtiden. För att kunna påverka behöver vi vara många. Gå med i vår förening och stöd vårt arbete, klicka här.

Sista lindallén i Flatås hotas

Trädplan publicerar tillsammans med styrelsen för Bostadsrättsföreningen Flatås 1, representerande 651 lägenheter, och boende i Flatås, en granskande debattartikel i GP för att få till ett stånd ett stopp på planen att avverka den sista och biotopskyddade lindallén i Flatås.

Länk till artikeln i Göteborgs-Posten

Artikeltexten följer nedan:

skövling i flatås

Bild 1 överst t.v: Chris Ceder. Bild 2 överst t.h: Barbara Casari. Bild 3 underst t.v: Chris Ceder. Bild 4 underst t.h: Anne Jönsson.

Under bygget av Flatås Alléer har stora delar av den enda parken i Flatås skövlats och två gamla lindalléer fällts. Helt i strid med Göteborgs Stads nya trädpolicy med utfästelser om att gamla och värdefulla träd ska skyddas och bevaras.

De boende i Flatås kämpade i fem år för alléerna, som fälldes trots löften att de skulle vara kvar. Nu hotas en tredje sista allé av fällning.

I Flatås vackra park lekte barnen fritt långt ifrån trafikerade gator och många igelkottar hade sin hemvist där. När det blev klart att parken skulle bebyggas lovade kommunen att de båda vackra lindalléerna på parkens bägge sidor skulle bli kvar. Det framgick tydligt i detaljplanen att de storvuxna träden skulle bevaras.

Fälldes utan förvarning

Våren 2016 fälldes den ena allén utan förvarning. Bestörta Flatåsbor grät när träden sågades ner. Varför det gjordes, kunde inte förvaltaren av träden, Park- och naturförvaltningen, svara på ”Till sist så räckte det ändå inte, varav den exakta orsaken inte är helt känd”.

Nästa bud från kommunen var att den andra allén åtminstone inte skulle fällas. I år avverkades plötsligt också denna. Återigen var skälen höljda i dunkel. ”Fällningen behövde stämmas av med fyra olika förvaltningar, men att svaret troligtvis är på gång”, meddelade Stadsbyggnadskontoret (SBK).

I Flatås finns en sista lindallé kvar. Delar av denna ska nu fällas, sammanlagt 65 av 113 träd, trots att den är biotopsskyddad. Resterande träd lovar kommunen än en gång att bevara, då en parkeringsplats ska bebyggas. Så är det också angivet i detaljplanen.

Vi befarar att alla de sista 113 träden försvinner trots kommunens fagra löften. Visa av erfarenheten från vad som hänt med de andra alléerna i Flatås, tror vi inte längre på gröna utfästelser och detaljplaner.

Länsstyrelsen friskriver sig ansvaret

Illavarslande tongångar från SBK varnar för att om träden ändå fälls eller råkar dö, så hamnar ärendet hos Länsstyrelsen (Lst). I ett slags moment 22 friskriver sig Lst från ansvar som tillsynsmyndighet och konstaterar att husen ska byggas så nära allén att man inte behöver ta hänsyn till biotopskyddet: ”Eftersom de kommande husen placeras nära allén, skulle man kunna anta att det medför att den bedöms vara i omedelbar anslutning till byggnaderna. Vid en sådan bedömning anses allén inte längre vara biotopskyddad och då är eventuell trädfällning ingen fråga för Länsstyrelsen”.

Som om det inte vore nog säger Byggnadsnämndens ordförande Emmali Jansson (MP) att det krävs marklov och dispens från Lst för att fälla de träd som ska bevaras: ”Det är så långt vi kan säkerställa allén i detaljplanesammanhang”.

Emmali Janssons svar angående Lst:s kafkalika slopande av biotopskyddet får oss att tappa hakan: ”Det som länsstyrelsen beskriver är ett annat sätt att säkerställa någon slags träd, medan just de nu befintliga träden genom den planbestämmelse som här var aktuell skyddas genom att reglera att det krävs marklov för att fälla träden. Sådant marklov kan naturligtvis sedan ges, men träden får inte fällas utan att särskilt lov för det ges.”

Många frågor, inga svar

Samtliga inblandade parter lägger ut den ena brasklappen efter den andra för att slippa bära ansvaret, dagen då alla träd är fällda.

  • Hur kan biotopens skydd diskvalificeras av det objekt som biotopen skall skyddas från?
  • Varför tar inte Länsstyrelsen sitt ansvar som tillsynsmyndighet?
  • Varför skövlar kommunen så lättvindigt gamla alléer, med stora naturvärden som går förlorade, när de heligt lovar att de ska bevara dem?
  • Varför ger Emmali Jansson inte ett rakt och ärligt svar på om träden kommer att bevaras?

Frågorna är många. Några svar har vi inte fått. Flatåsborna utsätts återigen för oärlig och oschysst behandling.

Lindallén i Flatås behövs i sin helhet som ett grönstråk mellan friluftsområdet Ruddalen och naturreservatet i Änggården. Viktiga grönområden blir allt mer kringskurna av exploatering med förlorad biologisk mångfald och genetisk diversitet som följd.

Är det inte värden som Göteborgs Stad håller för viktiga?

Vädjar till politikerna

Vi ser samma mönster över hela staden. Gamla friska träd försvinner som i ett plockepinnspel. Oåterkalleligen. Vi vädjar till politikerna i kommunstyrelsen att ta ett genuint grönt beslut: skicka tillbaka planen till skrivbordet och bevara hela den sista lindallén i Flatås! Så kan Göteborg börja leva upp till målet om en grön stad.

 

Chris Ceder

Maria Wennerbeck

Barbara Lindell

Föreningen Trädplan Göteborg

 

Lisbeth Johansson

ordförande, Brf Flatås 1, bestående av 651 lägenheter

 

Tommie Johansson

sekreterare, Brf Flatås 1

 

Barbara Casari

Jan Olsson

Boende i Flatås

Flatås park skövlad trots löften om bevarande av alléer. Nu hotas ytterligare drygt 100 biotopskyddade lindar!

 

Trädplan räddar träd

Aktion för att rädda lindallé i Flatås. 24 november 2017. Foto: Chris Ceder 

SKÖVLING I FLATÅS!

Var finns rättsskyddet för boende som värnar om sin boendemiljö? Var går gränsen för hur kommunen får sälja ut befintliga grönområden (till högstbjudande byggherre)?

I bostadsområdet Flatås i Järnbrott har den enda parken skövlats och förstörts.
Här levde bl a. många igelkottar, som de boende nu befarar är överkörda av grävmaskinerna.
Den skövlade parken i Flatås

Den skövlade parken i Flatås. Foto: Chris Ceder

I anslutning till parken har två lindallér till stora delar fällts, och nu hotas ett vackert grönstråk med två biotopskyddade parallella rader av lindar, bestående av 113 praktfulla lindar som aldrig beskurits och är vid mycket god hälsa, av att fällas också.

Hotad lindallé i Göteborg

Den hotade och biotopskyddade lindallén i Flatås i höst. Foto: Chris Ceder

Länsstyrelsen, som säger att man i detta ärende ”bevakar biotopskyddet, meddelar nu på rent kaftalikt manér att lindarna bedöms att hamna i omedelbar anslutning till de hus som planeras att byggas mellan lindraderna och vid en sådan bedömning anses allén inte längre vara biotopskyddad och då är ev trädfällning ingen fråga för Länsstyrelsen.”
Lsts handläggare påstår alltså att eftersom det i framtiden kommer stå hus nära allén, så behöver de inte ta hänsyn till biotopskyddet idag! Man kan undra vad vi då har biotopskydd till – och om Länsstyrelsen överhuvudtaget har någon roll att fylla vad gäller tillsyn av värdefull natur och kutlurmiljö i götebog.

hotad och biotopskyddad lindallé i Göteborg

Den hotade och biotopskyddade lindallén i Flatås i höst. Foto: Chris Ceder

När planen vunnit laga kraft är det Göteborgs Stads bygglovsenhet som beslutar i ärenden om ansökan om marklov för trädfällning.
Det svenska naturskyddet i ett nötskal!
Inför bygget av bostadskvarteret ”Flatås allé” fick oroliga Flatåsbor lugnande försäkringar från Göteborgs Stad om att endast några enstaka träd i den Södra lindallén behövde avverkas. Allting ren lögn visade det sig. Istället fälldes majoriteten av träden i allén och det innan bygget vunnit laga kraft.

Den till stora delar fällda södra lindallén. I bakgrunden syns det nya bostadsbygget ”Flatås allé”. Foto: Barbara Casari

skövlad lindallé i Flatås

Här låg södra lindallén. Två skövlade lindalléer är facit av bygget av det nya bostadsområdet ”Flatås allé”. Foto: Chris Ceder

Den norra lindallén, på andra sidan om parken, fälldes helt med skälet att nya rör och ledningar behövde läggas där träden växte. Men några nya rör lades aldrig ner i marken. Idag ser det ut så här:
Skövlad lindallé i Flatås

– Här låg den norra lindallén. Idag är den borta – helt i onödan. Foto: Chris Ceder

Återigen har de boende i Flatås fått försäkringar om att den ena av de två lindraderna, som står utmed Distansgatan, ska bevaras. Löften som folk i Flatås inte längre tror på, efter att de blivit lurade när träden som skulle bevarats istället fälldes utan förvarning. Flatåsbon Barbara Casari berättar att hon grät när träden sågades ner.

Lindallén på Distansgatan

Lindallén på Distansgatan. Boende i Flatås försöker rädda lindarna sedan snart fem år. Foto: Chris Ceder

Låt oss se till att ytterligare planer på att avverka lindalléer i Flatås omedelbart stoppas!

Räddningsaktion för lindallé i Flatås

Räddningsaktion för lindallé i Flatås. 24 november 2017. Foto: Chris Ceder

55 tallar i historiskt arboretum på Styrsö hotade av avverkning för utsiktens skull

Den natursköna Skogen Arbores på Styrsö. Foto: Karl-Anders Karlsson

På Styrsö hotas 55 stora tallar av avverkning i Skogen Arbores, ett historiskt och uppskattat arboretum. Många styrsöbor med Karl-Anders Karlsson, professor emeritus vid Sahlgrenska Akademin, i spetsen kämpar med framgång mot fällningen och har, åtminstone tillfälligt, lyckats få till stånd ett stopp på planerna.

Trädfällningar av utsiktsskäl

På Styrsö går det rykten om att träden står i vägen för utsikten och därför måste bort.  Att styrelsens för Skogens Arbores istället vill plantera ekplantor, eftersom de menar att eken är ”ursprungsträdet” på ön, har bara spätt på ryktena. Ekplantor växer långsamt och kommer inte störa utsikten på mycket länge.

”Att fälla de märkta cirka 55 tallarna har ingen skogsvårdsmässig motivering och går emot Stiftelsens ursprungliga intentioner och historia. I generationer har Sällskapet upprätthållit sin pietetsfulla tradition. Det måste vara medlemmarnas uppgift att värna om detta.

Promenaderna för många genom Skogen till och från färjan blir även en skönhetsupplevelse. Dessa välvuxna, ovanligt vackra tallar visar upp sig mäktigt i olika dagrar och skulle säkert ha lyckliggjort Silfverskiöld och Årre, om dessa pionjärer hade fått möjlighet att vandra runt så här 100 år senare!” skriver Karl-Anders Karlsson i en debattartikel: Tänk om tallarna får stå kvar, ETC 2017-08-24

De senaste åren har också flera större träd alldeles intill Skogen Arbores fällts av fastighetsägare för att de stått i vägen för utsikten.

 

Imponerande inventering av träd och växter

Karl-Anders Karlsson har genomfört en imponerande noggrann inventering av Skogen Arbores träd och växter. Många av trädens ålder är exakt angiven. Ett par svarttallar, den ena med en sällsynt stor stamomkrets på tre och halv meter, liksom en vildapel, planterades alla på 1880-talet.

Grova svarttallar planterade år 1886 som hotas av fällning. Foto: Karl-Anders Karlsson

Mycket gammal vildapel i Skogen Arbores på Styrsö. Foto: Karl-Anders Karlsson

Karl-Anders Karlssons dokumentation av Skogen Arbores och dess historia finns att läsa i två pdf-dokument. Klicka på länkarna och de öppnas i en ny flik i webbläsaren:

Skogen Arbores berättar om Trädkultur – del 1

Skogen Arbores berättar om Trädkultur – del 2

Nedan följer en inledning skriven av Karl-Anders Karlsson:

Mitt i semestern 2017 noterade flera personer att cirka 55 stora tallar i Skogen Arbores på Styrsö var nymärkta för avverkning. Mailväxling med styrelsen för Sällskapet Arbores samt debatt på olika sajter avslöjade, att man tänkt sig låta fastighetsägare söder om Skogen att på egen bekostnad avverka träden. Styrelsen angav cirka 40 tallar som lämpligt, där intressenterna själva skulle få inkomma med detaljer och planera entreprenad som grund för ett beslut i Styrelsen att tas i samband med Skogsvårdsdagen den 11 november.

Debatten ledde efterhand emellertid till att Styrelsen beslutade att istället låta göra en utredning om Skogens framtid, ett klokt ställningstagande med tanke på både frågans känslighet ur historisk synpunkt och konsekvenserna av ett så stort ingrepp i Skogens biologi. Någon omfattande vård av skogen har inte skett sedan efter stormen 1969, vilken ledde till att bok planterades på mindre än en fjärdedel av ytan, som tidigare varit täckt av tallskog.

Med anledning av otydligheter om Skogen i den tidiga debatten gjorde jag som granne med skogen sedan nästan 50 år en enkel utredning på 4 sidor, som senare lades ut på hemsidan för ”Styrsö i Samverkan”, SIS, ”Skogsbiologi och Utvecklingshistoria Kring Skogen Arbores”. Där finns även Styrelsens modifierade intentioner formulerade.

Eftersom frågan primärt gällde de 55 tallarna fokuserades min skrivning på tallens biologi och historia i Skogen och på ön. Innevarande rapport innehåller emellertid en beskrivning av hela Skogen, som man kan avläsa den med inspektion och mätningar samt utifrån arkeologisk och historisk forskning. Tanken är att sådan konkret information om Skogen ska förtydliga den fortsatta diskussionen och bistå den kommande utredningen.

För det första blir detta en lägesbeskrivning för Skogen sommaren 2017. För det andra presenteras utvecklingen av träden på ön i ett arkeologiskt perspektiv, och jag sannolikgör hur växtligheten såg ut innan skogen skövlades på ön. För det tredje redovisas varför träden avverkades. Slutligen argumenteras för ett av flera alternativ till Skogens utformning och skötsel i framtiden.

Redovisningen blir i flera delar. Denna Första Delen är en översikt av skogens innehåll och ålder. I Den Andra Delen, som är ett separat dokument, beskrivs lite mer i detalj olika trädarters nuvarande fördelning i Skogen, deras egenskaper och arkeologiska utvecklingshistoria i skärgården, även lite trähistoria. Här finns även en snabbinventering av den stora skogen på södra delen av ön. En sista del är ytterst ännu preliminär, och den är tänkt som ett samarbete med andra engagerade medlemmar, som hört av sig, för en visuell, pedagogisk presentation i Skogen. Kanske kan detta utvecklas till Konstrundan 2018 och innan Sällskapets årsmöte i juli, som bör besluta om Skogens framtid.

Stuttgarts trädflytt ett stort misslyckande

Trädplan är i kontakt med en granskande journalist i Stuttgart, Alexander Schäfer, och hans kollega Jochen Schwarz, trädgårdsmästare, trädexpert och medlem i Nätverket Parkskyddarna, en av flera miljöorganisationer som sedan många år bedriver ett hårt motstånd mot tunnelbygget Stuttgart21.

Inför byggstarten av Stuttgart21 flyttades 68 träd ifrån Schlossgarten, med samma metoder och utrustning som Trafikverket tänker använda i Göteborg vid flytten av träd inför Västlänken.

Alexander Schäfer och Jochen Schwarz har dokumenterat och följt dessa flyttade träd i fem år nu. I augusti summerade de båda Stuttgarts trädflytt: Ett katastrofalt misslyckande. Fem träd var döda och borttagna. Över 20 ytterligare träd var i dåligt skick, flera så sjuka att de inom kort kommer att avlägsnas. Av de övriga träden visade det stora flertalet inga tecken på återhämtning eller tillväxt. På många av träden har barken lossnat, enligt Jochen Schwarz är det en följd av transporten, då träden endast hölls fast i rotklumpen och trädstammarna svingade upp och ner fritt i luften.

Här är några bilder som Alexander Schäfer har tagit:

Flyttade träd i Stuttgart. ©Alexander Schäfer http://www.schaeferweltweit.de

Flyttat träd i Stuttgart. ©Alexander Schäfer http://www.schaeferweltweit.de

Döende flyttat träd med lossnande bark i Stuttgart. ©Alexander Schäfer http://www.schaeferweltweit.de

Döende flyttat träd med lossnande bark i Stuttgart. ©Alexander Schäfer http://www.schaeferweltweit.de

Döende flyttat träd med lossnande bark i Stuttgart. ©Alexander Schäfer http://www.schaeferweltweit.de

Döende flyttat träd med lossnande bark i Stuttgart. ©Alexander Schäfer http://www.schaeferweltweit.de

Flyttat träd som dött i Stuttgart. Flyttade träd i Stuttgart. ©Alexander Schäfer http://www.schaeferweltweit.de

Flyttat träd som dött i Stuttgart. Flyttade träd i Stuttgart. ©Alexander Schäfer http://www.schaeferweltweit.de

Fällda träd i Schlossgarten i Stuttgart. ©Alexander Schäfer http://www.schaeferweltweit.de

Träden som flyttades i Stuttgart var alla mindre träd med en stamdiameter på mindre än en halvmeter. De gamla och stora träden i den södra delen av Schlossgarten där tunnelschaktet grävdes fälldes alla, sammanlagt 116 träd, många över 200 år gamla, då ledande tyska trädexperter var samstämmiga i att det var utsiktlöst att försöka flytta stora och gamla träd, som inte skulle överleva flytt och omplantering. Därför fälldes 120 stora träd i Schlossgarten. I Kungsparken tänker nu Trafikverket och Göteborgs Stad flytta träd med dubbelt så tjock stam som de som flyttades i Stuttgart.

Trädplan genomför aktion för de hotade träden vid Korsvägen

      1. För sex dagar sedan kom Trafikverket med ett chockartat besked för alla trädvänner. 70 träd runtomkring Korsvägen ska flyttas redan i höst som en förberedelse inför den planerade byggstarten för Västlänken. Detta trots att detaljplan för Korsvägen ännu inte är antagen, och att det hårt kritiserade tunnelbygget inte är godkänt i Mark- och miljödomstolen, där förhandlingarna just nu pågår. Dessutom har Trädplan m.fl. just överklagat järnvägsplanen till Högsta Förvaltningsdomstolen. Men Trafikverket tjuvstartar  den hårt kritiserade Västlänken ändå. med sk förberedande arbeten.

Fruktträd som inte skötts och nu ska flyttas, Johannebergs Landeri

Fruktträd vid Johannebergs Landeri, som nu ska flyttas

Träden vid Korsvägen kommer med start denna vecka att beskäras och bindas upp inför flytten. Många av de enorma gamla skyddsvärda träden vid landeriet togs bort redan från 2006 och framåt, när de första beskeden om Västlänken togs. Detta var innan Trädplan fanns, och innan många fattat vidden av projektet och hur det påverkar staden. Så landeriets trädgård är redan förstörd. Man satte då en ”flyttbar fruktträdgård”, som inte har skötts särskilt bra och där träden knappt växt något, som syns på bilden. Nu ska dessa träd flyttas igen till en annan plats. Man kan undra hur de kommer att må då.

Vad som är värre är att många av de vackra mäktiga träd som fortfarande finns kvar är för stora för att flyttas, kommer att fällas i samband med att Trafikverket planerar att börja med bygget av Västlänken.

Under den gångna helgen genomförde Trädplan en aktion för träden vid Korsvägen – se foton nedan.

Trafikverkets delprojektledare för Station Korsvägen, försöker i e-postkommunikation med Trädplan att skönmåla trädingreppen:

Utförandet av flytt och förarbeten görs enligt rekommendationer i Tysk standard beträffande flytt av stora träd. Detta regelverk bygger på erfarenheter från flytt av träd från Tyskland och USA samt den senaste forskningen inom ämnesområdet.

Men det finns varken någon ”Tysk standard” eller ”regelverk” för trädflytt. All trädflytt är experimentell!

Just i Tyskland har man fått erfara detta efter att ha flyttat ett större antal små träd i samband med tunnelbygget Stuttgart 21.

Några år efter flytten såg Stuttgarts flyttade träd ut så här (tryck på länkarna):

lönnek, platan, björk, avenbok

En skrämmande syn! Träden är idag patienter, som är i ständigt behov av vård och omsorg för att överleva, berättar den uppgivna chefen för Stuttgarts parkförvaltning, Volker Schirner, i tysk press.

För ett år sedan flyttade Park- och naturförvaltningen i Göteborgs Stad ett antal oxlar. Träden står i Himlabacken bakom Studentkåren. I början av september i år, när alla träd fortfarande var gröna, hade bladen på de flyttade oxlarna vissnat och fallit av. Enligt Park o natur beror det på att de fått för mycket vatten, pga av regn, men som man kan se på bilderna så har även de träd som står högst upp i backen, där vattenavrinningen är god, tappat alla blad.

När träd flyttas och planteras om krävs nästan dagliga insatser i form av bevattning och näringstillförsel. Vi har sett att Göteborgs Stad inte klarar av detta utan ser till träden alldeles för sällan för att de ska ha goda utsikter att återetablera sig efter flytt.

Flyttade oxlar, Himlabacken, Göteborg. Foto: Trädplan

Flyttade oxlar, Himlabacken, Göteborg. Foto: Trädplan

Flyttade oxlar, Himlabacken, Göteborg. Foto: Trädplan

Flyttade oxlar, Himlabacken, Göteborg. Foto: Trädplan

Flyttade oxlar, Himlabacken, Göteborg. Foto: Trädplan

I söndags genomförde Trädplan en aktion för träden vid Korsvägen. Rödvita band med texten ”Låt mig leva” bands runt de hotade träden, däribland många fruktträd i Landeriet.

träd runtomkring Korsvägen hotas av Västlänken

Många träd runtomkring Korsvägen hotas av Västlänken. Foto: Chris Ceder

träd vid Korsvägen som hotas av Västlänken

Stora träd vid Korsvägen som hotas av Västlänken. Foto: Chris Ceder

träd som hotas av Västlänken

Många stora gamla träd hotas av fällning vid Korsvägen. Foto: Chris Ceder

Fruktträd i Landeriet som hotas av Västlänken. Foto: Chris Ceder

Förhandlingar om Västlänken i Mark- och Miljödomstolen, 2-17 oktober 2017

Huvudförhandling äger rum v. 40 – 42

Med början måndagen den 2 oktober 2017, kl. 09.00

i Kajskjul 105 på Bananpiren i Göteborg

Nu på måndag börjar alltså huvudförhandlingarna i miljömålet om Västlänken i Mark- och Miljödomstolen. Förhandlingarna håller på i två veckor med två reservdagar på slutet, dvs till och med den 17 oktober 2017.
Förhandlingarna är flyttade till Göteborg och öppna för allmänheten. De som vill får gärna närvara. Det är dock mycket viktigt att alla som kommer är seriösa och respekterar de regler som finns. Kom i tid, räkna med att det tar tid att gå till Kajskulet samt att det kan ta lite tid att komma in i lokalen för att registrera sig etc. Det är inte tillåtet att ha med skyltar eller protestera eller på annat sätt avbryta under förhandlingen eller pläderingar.

Stor del av förhandlingstiden kommer att användas av Trafikverket för presentation av ansökt verksamhet och dess konsekvenser i olika avseenden. Myndigheter och övriga sakägare, däribland Föreningen Trädplan m.fl. kommer till tals vid några tillfällen, bland annat dag ett (måndag 2 oktober) och dag fyra (torsdag 5 oktober). Rätten fördelar ordet och den som yttrar sig ska begära ordet och ange sitt namn för protokollet. Det är inte säkert att man får ordet även om man begär det.

Trädplan m.fl. yttrande på ca 2000 sidor, inlämnat till MMD i februari 2017

Vi vill be den som tänker yttra sig att endast göra det, om det verkligen är något relevant för fallet. Tiden är mycket begränsad för oss och vi har noga förberett våra muntliga framställningar. Vi har många bra argument som är viktiga att vi framför. Andra sakägare som står bakom Trädplan m.fl. yttrande behöver inte upprepa det som vi för fram – det minskar vår möjlighet att få tid att presentera alla våra punkter.

De synpunkter som lämnats skriftligen utgör del av processmaterialet och det finns inget krav på att skriftligen framförda synpunkter och yrkanden måste framföras även muntligen. Det betyder att alla ni som skickat in yttrande inte behöver framföra dem muntligen, utan MMD tar dem i beaktande ändå.

Som vi tidigare förklarat så är fortfarande allt öppet. Domstolen kan säga nej till projektet, trots att Trafikverket hävdar motsatsen. Nedan kan man läsa mer om detta i en intervju med Rådman Göran Stenman.

Dom meddelas troligen i slutet av januari 2018.

GLÖM INTE ATT GE DITT BIDRAG till vårt juridiska arbete, varje krona är viktig:
Skona Göteborg: Hur bidrar man

Här är förhandlingsordningen för de olika dagarna. Länk Förhandlingsplan

Här är kungörelsen i målet: Kungörelse Förhandlingar MMD

 

Den 15 februari lämnade vi in vårt huvudyttrande som bestod av 50 sidor juridiska invändningar samt närmare 2000 sidor utredningsmaterial som vår expertpanel tagit fram.   Du kan läsa huvudyttrandet här: Trädplan m.fl. huvudyttrande till MMD

Här finns en intervju med Rådman Göran Stenman:  Intervju Stenman, ETC

Finns det en risk att hela projektet stoppas?

– Ja, det finns parter som begärt att Trafikverket inte ska få sitt tillstånd. I en tillståndsprocess så finns det en risk att man inte får sitt tillstånd. Vår prövning sker enligt Miljöbalken, där finns det vissa bestämmelser som måste var uppfyllda. Det finns också EU-rättsliga regler. Uppfyller inte ansökan alla de här reglerna så blir det inget tillstånd, säger Göran Stenman, rådman på Mark- och miljödomstolen och involverad i förhandlingarna.

Han nämner grundvatten-förändringar som riskerar sättningar på byggnader i tunnelns närhet, utsläpp till luft och vatten, kulturhistoriskt värdefulla byggnader och påverkan på parker som några av de större frågorna som kommer att behandlas. När beslutet kommer är det sannolikt att det överklagas ända upp till Högsta domstolen, via Mark- och miljööverdomstolen. Även om Trafikverket inte får något tillstånd, så kan de gå tillbaka och omarbeta sitt underlag och ansöka igen.”

 

Förberedande arbeten inför Västlänken orsakar skador och förstörelse

Ett av de tyngsta argumenten mot att flytta större träd är att de kräver mycket specialskötsel efter flytt och sällan återhämtar sig. Deras naturliga form och skönhet förstörs då kronan beskärs och glesas ut för att kompensera för beskärningen av trädets rötter, som är nödvändig om man ska kunna gräva upp trädet.

Tyska trädexperter fick inför tågtunnelprojektet Stuttgart21 bedöma möjligheterna att flytta stora och gamla träd i Schlossgarten i Stuttgart. De kom alla överens om att det var fel och omöjligt. Beskärningen som skulle krävas skulle förstöra trädens naturliga gestaltning och resultera i träd som inte längre skulle ha något skönhetsvärde. Åsynen av ett vackert träd får alla som ser det att glädjas och må bra, medan ett fult och stympat träd istället gör oss nedstämda. Något som vi upplevt med Kärleksalmen, som för ett par år sedan fick sin stam avsågad på mitten.

En av experterna, Professor Dr. Ulrich Koehnle, ledare för den statliga skogsforskningsanstalten i Freiburg i Schwarzwald och innehavare av professuren för skogsskötsel vid Freiburgs universitet, kritiserade hårt politiska utspel om att träden skulle flyttas med att det är ”ofog att flytta gamla träd”.
http://www.sueddeutsche.de/wissen/stuttgart-alte-baeume-zu-verpflanzen-ist-unfug-1.1031151

 

Siegfried Fink, professor i skogsbotanik vid Freiburgs universitet, var en annan expert som sågade möjligheten att flytta stora träd:

-Med en flytt gör man träden till obotligt sjuka patienter.

De omplanterade träden kommer förvisso skjuta nya skott, men om tio år kommer de att börja ruttna och jag förutspår att de måste sågas ner om 20 år.

http://www.t-online.de/regionales/id_53936144/forstexperte-befuerchtet-dauerpatienten-nach-baumverpflanzungen.html

Beskärningarna som krävdes skulle dessutom skapa öppna dörrar för röta och parasiter att tränga in i de redan känsliga, gamla träden. En flytt skulle också vara omöjlig av andra skäl: Träden hakar fast i andra träd och föremål när de flyttas i en tätbebyggd stad, vilket skadar både de flyttade träden och träd som står i vägen. Dessutom skulle träden kräva permanent vård och omsorg efter en flytt, vilket på sikt skulle innebära skyhöga kostnader. Därför fälldes alla 116 stora och gamla träd, mestadels plataner, i Stuttgarts Schlossgarten, medan endast små träd med en stamdiameter på maximalt 45 centimeter flyttades. Dessa träd är idag i behov av konstant vård beklagar sig chefen för Stuttgarts parkförvaltning, Volker Schirner, i tysk press.

Trädplan har undersökt träden i Haga och Kungsparken som förberetts för flytt och vi kan konstatera att de alla har förlorat sin naturliga skönhet och gestaltning som en följd av beskärningar i trädkronorna.

Gles trädkrona. En stor bok har beskurits för att kompensera för rotförlusten då den ska flyttas. Som en följd har boken fått sin gestaltning och naturliga skönhet förstörd. Foto: Chris Ceder

En stor bok i Kungsparken som är orörd, med tätbevuxen krona och naturlig skönhet. Foto: Chris Ceder

Gles trädkrona. En stor bok har beskurits för att kompensera för rotförlusten då den ska flyttas. Som en följd har boken fått sin gestaltning och naturliga skönhet förstörd. Foto: Chris Ceder

En stor lind som skall flyttas – men hur? Rotsystemet har bara beskurits på ena sidan. Foto: Chris Cede

 

Två mindre lindar i Kungsparken. Den vänstra har glesats ut i trädkronan inför flytt och har förlorat sin skönhet, den högra är orörd och vacker. Foto: Chris Ceder

Den glesa trädkronan på hästkastanj som förberetts för flytt. Foto: Chris Ceder

Svårt insjuknad, svampangripen hästkastanj i Kungsparken. Foto: Chris Ceder

Utglesad bok i Kungsparken som ska flyttas. Foto: Chris Ceder

Utglesad bok i Kungsparken som ska flyttas. Foto: Chris Ceder

En bok vid Hagakyrkan som ska flyttas, trots att dess trädkrona och rötter är sammanflätade med den jättelika Kärleksalmen. Foto: Chris Ceder

En bok vid Hagakyrkan som ska flyttas, trots att dess trädkrona och rötter är sammanflätade med den jättelika Kärleksalmen. Foto: Chris Ceder

Förstörelsen av Ardalsberget och Halvorsäng i bilder

 

Göteborgs främsta hällristning på Ardalsberget, bortglömd av Göteborgs Stad och Göteborgs Stadsmuseum. Foto: Chris Ceder

Göteborgs främsta hällristning på Ardalsberget, bortglömd av Göteborgs Stad och Göteborgs Stadsmuseum. Foto: Chris Ceder

Trädplans Barbara Lindell plockar förvildade blommor på Ardalsberget. Foto: Chris Ceder

Den orörda naturen på Ardalsberget. Foto: Chris Ceder

Sprängningar på Ardalsberget i Swerocks bergtäkt. Foto: Chris Ceder

Sprängningar på Ardalsberget i Swerocks bergtäkt. Foto: Chris Ceder

Göteborgs Stadsmuseum avlägsnar bronsåldersröset på Ardalsberget. Foto: Chris Ceder

Förstörelsen av Ardalsberget 2017. Foto: Chris Ceder

Den natursköna skogen som ännu finns kvar på Ardalsberget 2017. Foto: Chris Ceder

Förstörelsen av Ardalsberget 2017. Foto: Chris Ceder

Förstörelsen av Ardalsberget 2017. Foto: Chris Ceder

Förstörelsen av Ardalsberget 2017. Foto: Chris Ceder

Förstörelsen av Ardalsberget 2017. Foto: Chris Ceder

MALL – yttrande KORSVÄGEN, Skicka in senast IDAG, 2017-09-13

Pga av mycket hög arbetsbelastning kommer här i sista minuten en mall för att skicka in yttrande om nya OMARBETADE Detaljplanen om Korsvägen. Vi hoppas så många som möjligt skickar in. Alla har rätt att skicka in sina synpunkter. För att senare ha rätt att överklaga så måste du ha skickat in ett yttrande senast idag.
Ladda ned mallen och glöm inte att fylla i dina uppgifter.

MALL-Yttrande-Korsvägen-SBK 0638-11, 2017-09-13

Föreningen Trädplan Göteborg yttrade sig 2016-05-17 angående samrådshandling för detaljplan för Västlänken, station Korsvägen med omgivning.

Föreningen framhöll att planen innebär en oåterkallelig påverkan av värdefull stadsnära natur och att den medför stora ingrepp i områdets speciella natur- och kulturmiljö vilket strider både mot PBL:s generella varsamhetsbestämmelser och förvanskningsförbud (området är upptaget i Göteborgs bevaringsprogram för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse) och Miljöbalken (området är ett riksintresse för kulturmiljövården).

I yttrandet påpekas att de kompensationsåtgärder som föreslås för grova träd och förlusten av tätortsnära natur inte är tillräckliga, att de gamla skyddsvärda träden som fälls inte går att ersätta, att kopplingen mellan landeriernas park /trädgård  endast kan ”förnimmas”  om de föreslagna byggrätterna i öster utnyttjas och  att den förslagna stationsbyggnaden ute på platsen är för hög eftersom den stör siktlinjer mot kulturhistorisk värdefull bebyggelse.

Föreningen Trädplan yrkade i sitt yttrande 2016-05-17 på att den förslagna detaljplanen skulle omarbetas så att ett genomförande inte innebär någon betydande miljöpåverkan av natur- eller kulturmiljön. Så har inte skett i tillräcklig grad

I stadsbyggnadskontorets kommentar till föreningens yttrande (samrådsredogörelse 2017-05-23) sägs att det gröna sambandet ska tillvaratas så långt som möjligt genom nya trädplanteringar över stora delar av platsen och nyanlagd parkmiljö som fortsätter upp mot Liseberg samt genom att östra byggrätten begränsats ”både i höjd och utbredning”. Enligt Föreningen Trädplan är detta inte tillräckligt. Hela det öppna hörnpartiet som idag leder in mot Lisebergs park kommer att byggas för och även om den föreslagna byggnaden är lägre än i det tidigare förslaget blir påverkan stor och effekten förödande på denna del av miljön.

Beträffande den nya byggnaden som föreslås i ungefär samma läge som den befintliga ”kiosken” anger stadsbyggnadskontoret att den sänkts till 6 meters höjd istället för 7 meter. Det innebär enligt Föreningen Trädplan inte en tillräcklig förbättring. Den stör fortfarande sikten mot fondbyggnaden i kvarteret Turmalinen. Den påverkar även vyn mot Johannebergs landeri från öster eftersom den nya byggnadens övre del kommer att skymma den gröna bergsslänten nedanför den gamla landeribyggnaden.

Enligt Föreningen Trädplan medför ett genomförande av den nu delvis ändrade detaljplanen fortfarande en mycket stor negativ påverkan på områdets värdefulla natur- och kulturmiljö. Föreningen upprepar därför sitt tidigare framförda yrkande att planen omarbetas så att ett genomförande inte innebär någon betydande påverkan på natur- eller kulturmiljön.

 

 

 

Miljövänner mot Västlänken – KOM på demonstrationen lördag 9 sept. 2017

Västsvenska Folkinitiativets foto.