Välkommen

Utvalda

Det är mycket som händer med träden och grönområdena i Göteborgsregionen just nu! Nätverket Trädplan Göteborg är en motvikt till den avverkning av välmående träd och reducering av stadsnära natur och grönområden som pågår i Göteborg. Vi är en urban och modern miljörörelse!

Nätverket Trädplan Göteborg arbetar för att bevara de gamla stadsträden och grönområdena i och omkring vår stad. Vi vill att det ska finnas kvar stadsnära natur, grönområden, stora träd, alléer och parker med många träd även för kommande generationer. De stora träden renar luften, dämpar buller och har en stor positiv social och psykologisk effekt på människor. Träd är avgörande för att miljön och för klimatet.

Vi vill att våra förtroendevalda tar ansvar för vår unika gröna stad och region nu och inför framtiden. För att kunna påverka behöver vi vara många.
Om du vill ha kontakt, gå med i vår förening och eller på annat sätt stödja vårt arbete, klicka här.

Skammens dag – Oersättliga träd avverkas vid Hagakyrkan

JUST NU SKÖVLAS ytterligare fyra gamla OERSÄTTLIGA träd på kyrkbacken.

Kulturmiljön försvinner för alltid. Den vackra gamla boken försvinner, den som var så värdefull att den skulle försöka räddas genom att flyttas. Men som nästan dog i förskräckelsen av att få rötterna kapade. Tätt intill boken växer Kärleksalmen. Den stora mäktiga almen under vilken nygifta par kom ut från kyrkan och lät sig fotograferas, samtidigt som de förevigade sin kärlek genom att rista in sina initialer i barken på almen eller boken intill. Kärleksalmen, som behöver 5 personer för att omfamnas, betraktades som så oskattbar att man tidigare planerade att spara den på plats genom att bygga en slags balkong för trädet.En stor lind och en lönn försvinner också för gott.

Trafikverket kallar det för nedtagning. Vi kallar det för irreparabel skövling. Dessutom söktes marklov av Trafikverket och Park- och Natur, som skrivit under i församlingens namn – utan att de visste om detta.

Att ersätta denna kulturmiljö är inte möjligt. Att ersätta miljöeffekten av de fyra träden kräver minst ett par tusen nya små trädpinneplantor – var har staden tänkt att plantera dem?När träden försvinner försämras luften ytterligare i en av Sveriges mest förorenade områden.
Vi har kämpat och nu sörjer vi ödeläggelsen av en av stadens mest unika kulturmiljöer.

Här våra inlägg på facebook:
Om Träden och Bilder på fällningen och film

Youtube:
Linden faller
Boken sågas sönder


Här är Trafikverkets info:”Nedtagning av träd på Haga kyrkoplanUnder vecka 13 tar vi ned ytterligare fyra träd på Haga kyrkoplan i samband med förberedelser för bygget av Västlänkens station Haga. De berörda träden är bland annat en bok, skogslönn och en lind.
Vår utgångspunkt är att bevara så många träd som möjligt, i första hand på plats, i andra hand genom att flytta dem tillfälligt för att sedan flytta tillbaka dem, i tredje hand genom att flytta dem permanent inom närområdet och i fjärde hand flytta dem till en annan plats i staden. I sista hand ska träd som måste tas ned ersättas efter byggtiden. ”

Yttrande över detaljplan Centralen-området

Synpunkter på detaljplan för verksamheter, handel och bostäder norr om Centralstationen inom stadsdelen Gullbergsvass i Göteborg, dnr. SBK 0604/13

Yrkande

  • I första hand yrkas att ovanstående detaljplan avvisas.
  • I andra hand yrkas att ovanstående detaljplan avslås.
  1.  Grunder

Inledningsvis ges en bakgrund till några syften med föreliggande detaljplan. I samrådshandling (juni 2016) anges vad gäller trafik och parkering bl.a:

”Resor: Ett lättillgängligt regioncentrum, där det är lätt att nå viktiga platser och funktioner, oavsett färdmedel och förutsättningar. Göteborg skall upplevas som lättillgängligt.” (sid 29).

Vidare anges i samrådshandlingen att: ”Området kring Centralstationen är mycket viktigt som startpunkt för resor, som bytespunkt mellan olika trafikslag och som slutdestination då det innehåller målpunkter i form av arbetsplatser, service och handel.” (sid 29).

Det finns dessutom tre huvudstrategier för Centralenområdet:

  • Skapa en attraktiv stadsmiljö & livfull regional mötesplats
  • Skapa starka stråk (binda samman stadsdelar)
  • Förbättra tillgängligheten till regionkärnan

I denna del föreligger en målkonflikt då planen motverkar dessa strategier, vilket närmare utvecklas nedan.

2.      Inga bärande motiv till detaljplanens utformning

Det framgår inte av planhandlingen vilka motiv som föreligger för att bygga huskroppar på över 30 våningar med omfattande volym. Det finns flera omfattande markreserver i direkt anslutning till Göteborgs Central och Nils Erikssonterminalen. Därför finns ingen anledning att åberopa att det föreligger några tungt vägande skäl att bygga huskroppar med denna höjd och volym. Genom en anpassning av byggnadernas skala till den omgivande platsens förutsättningar, kan samma ändamål uppnås med mindre konflikt med riksintresset för kulturmiljö och människors upplevelse av platsen. En anpassad skala kommer att bättre uppfylla målsättningen med att ”skapa en attraktiv stadsmiljö”.  Man får anstränga sig för att skapa en sämre attraktivitet på platsen än det nu föreslagna alternativet.

3.     Andelen bostäder är otillräckligt

Det föreligger om omfattande brist på bostäder i Göteborg som utgör ett betydligt större problem för Göteborgs utveckling än brist på kontor och ytor för handel. Andelen bostäder i detaljplanen är 20 procent. Detta borgar inte för att den blandstad som eftersträvas kan komma till utförande.    Planförslaget ligger därmed inte i linje med den politiska ambitionen att bostadsbyggandet skall prioriteras och öka kraftigt. Vi förespråkar en betydligt högre andel bostäder, för att skapa en levande stadsdel, och för att minska behovet av långväga pendling.

4.     Planförslaget strider mot riksintresset för kulturmiljö

Riksintresset ”Göteborgs innerstad” är en helhetsmiljö som speglar stadens utveckling sedan grundläggningen. I den ingår ett flertal områden, platser och objekt som alla utgör viktiga uttryck för olika delar i riksintresset. En särskilt värdefull del i riksintresset är området ”Stadskärnan innanför vallgraven med parkbältet” som omfattar ett flertal unika byggnader från olika epoker, lämningar efter 1600-talets befästningar och kanalsystem samt Nya Allén och parkanläggningar från 1800-talets början.  ”Göteborgs innerstad O2:1-5: Staden innanför vallgraven med parkbältet” åtnjuter skydd som riksintresse enligt kulturmiljölagen.  Det aktuella planområdet ligger inte inom men i direkt anslutning till riksintresseområdet.

Från Detaljplaneförslaget, bild ritad i grodperspektiv, som inte tydliggör höjdskillnaden på upp till ca 100 meter, mellan Riksintresset för Kulturmiljö och de nya huskropparna.
https://www5.goteborg.se/prod/fastighetskontoret/etjanst/planobygg.nsf/vyFiler/BN0604-13/$File/2.%20DT_200114_Webb_760x400.jpg?OpenElement

Detaljplaneförslaget omfattar hög tät bebyggelse med byggnader i upp till 36 våningar. En sådan storskalig husgrupp kommer att stå i bjärt kontrast till anslutande äldre mer småskaliga byggnader i upp till cirka 6 våningar. Den nya bebyggelsen ger en stor negativ påverkan på riksintresset ”Göteborgs innerstad” vilket också framhölls i samrådet 2016.

Hur kulturmiljön påverkas redovisas i MKB-bilagan ”Kulturmiljö” (2016-03-21). Bland annat sägs att påverkan på Drottningtorget blir mycket stor. Bilagan innehåller också förslag till åtgärder som skulle minska påverkan på riksintresset. Den första åtgärden som anges är att:

”Exploateringsnivån behöver minskas radikalt och volymerna omfördelas för att minimera den kraftiga skalförändringen mot Drottningtorget, vilket bland annat bör inbegripa en kraftig nedtagning av volymerna som frontar Drottningtorget och som sticker upp över bebyggelsen i Nordstadskvarteren”.

Planförslaget har nu delvis ändrats. Byggnadsvolymerna som frontar Drottningtorget har fått mer karaktär av huvudfasad. Byggnadshöjden mot Drottningtorget har delvis sänkts och huskropparnas läge har ändrats. Samtidigt har hushöjden i områdets norra del ökat och den totala byggnadsvolymen är i stort densamma som i förslaget från 2016.

Enligt stadsbyggnadskontorets bedömning innebär omfördelningen av volymerna, tillsamman med andra kompletteringar som föreslås i handlingen, att detaljplanen inte längre medför ”mycket stor konsekvens” för riksintresset utan bara ”stor konsekvens”.

Vår uppfattning är att dessa omflyttningar av byggnadsvolymer och andra justeringar, tex avstånd till riksintresset samt avsaknad av homogen byggkropp, inte innebär någon större förbättring. Den nya byggnadsgruppen kommer trots förändringarna att inte bara att starkt påverka Drottningtorget och miljön Vallgraven- Trädgårdsföreningen utan också andra delar av stadskärnan samt vyn in mot stadskärnan med sin lågt hållna bebyggelse. Detta innebär sammantaget en mycket stor påverkan på riksintresset Göteborgs innerstad, med irreversibla ingrepp i kulturmiljön i innerstaden.

Planområdet omfattar inte lämningar efter bastionsanläggningar och liknande men det ingår i före detta befästningsstråket som avgränsade staden mot landsidan. Stråket domineras idag av planteringar och områden med glest placerade låga äldre byggnader. Ett höghuskomplex i det föreslagna läget skulle minska möjligheten att uppfatta stadsbebyggelsens ursprungliga gräns i stadsbilden, vilket bidrar till den stora negativa påverkan på kulturmiljön. 

Vi hävdar att kulturmiljöutredningens (MKB-Bilaga Kulturmiljö 2016-03-21) slutsats fortfarande gäller: Den ”visar sammantaget att planförslaget innebär en mycket stor negativ påverkan på en central del av riksintresset Göteborgs innerstad, Staden inom 10 vallgraven. Planförslaget innebär en samlad negativ påverkan på riksintressegrundens upplevelse- och läsbarhet som accentueras ytterligare vid beaktandet av de kumulativa effekterna vid Drottningtorget.”

Den aktuella detaljplanen utgör första etappen av exploatering och etapp nr två har, enligt det presenterade förslaget, minst lika stor grad av exploatering med lika höga och massiva byggnadskroppar. Detta skall beaktas även inom ramen för nuvarande detaljplan då de kumulativa effekterna på kulturmiljön skall beaktas.

Flera byggnader i närområdet som Regionen Hus och kvarteret Platinan med höga och massiva byggnadskroppar påverkar riksintresset. De minskar möjligheten för tillkommande exploatering genom att ta i anspråk det eventuella utrymme som kan kvarstå för att inte komma i konflikt med riksintresset kulturmiljö. Det föreligger dessutom planer på ytterligare bebyggelse som bör beaktas vid prövningen av den aktuella planen.

Att lagstiftaren ansett att den exploatering som är först på platsen skall bedömas enskilt fråntar inte planmyndigheten att se till helheten av en samlad exploatering, för att skapa en enhet som håller ihop. Det är tvärtom planmyndigetens skyldighet att så sker. Vi anser därför att graden av exploateringen måste minskas avsevärt.

5.      Planen leder inte till att en grön blandstad uppnås

Göteborgs stads ambition är att skapa en grön blandstad. Varför planeras byggnadskroppar på över 30 våningar, som innebär att skuggning och vindförhållanden försvårar för träd och växter. Avsaknaden av grönytor kan knappast anses ligga i linje med att skapa en attraktiv stadsmiljö. Detta bryter mot kraven på grönytefaktor och följer inte de riktlinjer som finns i Göteborgs Stads miljö- och klimatmål. Det bryter också mot MKN, både de nationella och de lokala miljökvalitetsnormerna samt miljöbalken 6 kap 12 §.

De mycket höga täta husen innebär att stora delar av området aldrig får tillräckligt med solljus. Detta påverkar naturligtvis möjligheten att växa och utvecklas för de mycket få träden som planeras i området.
Detaljplanen har helt missat betydelsen av sammanhängande grönstråk och vikten av att återskapa gröna kilar för att bygga bort tidigare fragmentering grönstråken. Området blir nu en istället en ännu större barriär. Betydligt fler träd bör planteras i området.

Staden bör genomföra en konnektivitetsanalys och anpassa planen för en grönare stadsdel. I detta bör ingå trädkantade gator med tillräckligt med plats och solljus på marknivå.


Den enda park som finns i anslutning till området, Bergslagsbanans stationspark har redan utsatts för irreversibla ingrepp. Sju mycket stora äldre träd har tagits bort. De kvarvarande träden riskerar att inte överleva om detaljplanen genomförs pga förändrade förhållanden för ljus (de höga husen orsakar skugga även här), buller och slitage, då tusentals arbetande och boende i området kan komma att söka sig till den enda kvarvarande grönskan i området.

Gröna tak och väggar kan på intet sätt ersätta effekten av träd, vad gäller påverkan på miljön, hälsan och tryggheten i området. Fler träd och grönska skapar mer trygghet i ett område som enligt nuvarande plan uppfattas som sterilt och ogästvänligt.

Det nuvarande planförslaget bygger även bort möjligheten till framtida trädplanteringar och grönområden på marknivå.

6.     Framtida trafikering försvåras med planförslaget

Enligt samrådshandlingen (Miljökonsekvensbeskrivning, samrådshandling, ÅF Infrastructure, 2016-05-27, sid 12) är trafikeringen idag för Centralenområdet följande:

ca. 220 000 resenärer

ca. 62 000 bilar

ca. 4 000 spårvagnar

ca. 50 000 fotgängare och cyklister

Det skall anmärkas att man i ovanstående siffror inte angivit hur många bussar eller bussresenärer som trafikerar området. Dessa ligger i antal troligen tätt följd efter antalet spårvangsresenärer då den största bussterminalen i Göteborg, Nils Erikson terminalen, ligger i anslutning till centralstationen och en rad såväl lokala som expressbusslinjer angör Centralenområdet och dess närhet. Dessa linjer ger sammantaget en mycket omfattande busstrafikering.

Genom planförslaget kommer såväl busstrafik, biltrafik och cykling att väsentligen försvåras under såväl byggskede som permanent efter planens genomförande.

7.     Kraftigt försvårande av busstrafiken med planförslaget

När Västlänkens Station Centralen byggs kommer Nils Erikssonterminalen att behöva minska antalet angöringsplatser för bussar med sju platser. Dessutom finns ytterligare åtta utomhusplatser norr om parkeringsytan i detaljplanens norra del. Det medför att ca 15 angöringsplatser för bussar behöver omlokaliseras. Den busstrafik som bedrivs är express-, regional- och långväga busstrafik. Förlusten av denna angöring skall flyttas till Åkareplatsen där ett parkeringshus har rivits för att bereda plats för bussangöring.  Detta leder till omfattande kapacitetsproblem för bussangöring då endast åtta bussangöringsplatser skapas vid Åkareplatsen. Exakt var de övriga sju skall ersättas är oklart. Åkareplatsen har idag omfattande framkomlighetsproblem i högtrafik genom den bussterminal som uppförts. Det har gått så långt att man tvingats anmäla till arbetsmiljöverket att situationen är ohållbar för förarna i kollektivtrafiken.

8.     Betydande ökning av busstrafiken krävs när Västlänken byggs

En ytterligare försvårande omständighet är att andelen busstrafik måste öka när alla infrastrukturprojekt i centrala Göteborg skall genomföras. Som exempel kommer ombyggnaden av Olskroken planskildhet att innebära att stora delar av tågtrafiken på stambanan kommer att upphöra och ersättas med busstrafik under flera månader. Denna busstrafik skall angöra nära Göteborgs Central.  Detsamma gäller när Västlänken byggs då omfattande inskränkningar i framkomligheten under flera år kommer att ske för pendelresenärer med bil. Delar av dessa bilresenärer förväntas då att primärt välja buss som alternativ vilket kommer att öka andelen pendelbusstrafik.

9.     Omfattande framkomlighetsproblem när Västlänken byggs

I trafikverkets utredning ”Mobility Management – Västlänken” (2014-09-24) beskriver trafikverket hur man skall hantera de omfattade trafikstörningar som uppkommer i samband med byggandet av Västlänken. Av rapporten framgår att ett antal av de vägar som leder in mot Göteborgs centrala delar kommer att få en kraftigt ökad biltrafik genom omfördelning av trafik från de vägar som stängs av tack vare byggandet av Västlänken. De vägar som får den största ökningen är Ullevigatan och Alléstråket med över 70 procent ökad biltrafik, eller 43 000 fler bilresor per dygn. För att erhålla samma framkomlighet som idag i Göteborg för vägtrafiken måste över 80 000 bilresor flyttas över till andra sätt att resa. Avsikten är att styra över till cykel- och kollektivtrafik.

Genom att Ullevigatan och Alléstråket får en trafikökning på över 70 procent så inses att Åkareplatsen kommer att drabbas av en mycket större trafikbelastning än idag. Genom den ombyggnad som skett av Åkareplatsen till bussterminal kommer kapaciteten att hantera en trafikökning inte att föreligga utan det kommer tvärt om att bli väsentligen försämrad framkomlighet. Ombyggnaden ger ett sämre trafikflöde än idag då de separerade gatorna till respektive från Åkareplatsen lagts samman i en gata.  Dessutom medför in- och utfart till bussterminalen att trafikflödet minskar. Anledningen till denna ombyggnad är den nu aktuella planändringen som föreslås i samband med Region City samt byggandet av Västlänken.

Att i samband med de problem som uppkommer med Västlänkens anläggande dessutom lägga sten på börda med att samtidigt ta bort buss- och bilangöring vid Göteborgs central motverkar syftet att öka antalet resenärer till kollektivtrafiken.

10.  Antalet tågresenärer ökar långsamt – permanent flytt av bussterminal ogrundad

Av detaljplanen för Västlänkens Station Centralen framgår att den norra delen av Nils Erikssonterminalen skall avvecklas permanent. Motivet till denna slutsats är att genom Västlänken så kommer fler resenärer att övergå från att resa med buss till förmån för tåg. Denna slutsats är felaktig av flera skäl. Trots nyligen genomförda omfattande investeringar för att öka antalet resenärer på pendeltåg genom förlängda perronger och nya och längre tåg, utökade pendelparkeringar och färre förseningar, ökar inte denna trafik enligt prognos. När det gäller regionaltågen har även denna trafik en blygsam utvecklig.

Ökningstakten är däremot hög vad gäller pendelbusstrafiken och denna trend ser ingen avmattning. Den enda tillkommande tåglinje som skulle kunna minska bussresandet av någon betydelse är en ny järnväg till Borås. Denna järnväg ligger däremot långt bort i tiden och förväntas vara genomförd tidigast år 2035 enligt Trafikverket. De existerande pendeltågslinjerna har alla kapacitetsproblem som medför att någon utökad trafikering under högtrafik inte kan komma till stånd innan omfattande utbyggnader sker. Trafikverket för diskussioner med Partille kommun om att avveckla stationen som pendelstation i relativ närtid och på Floda station vill Trafikverket ta bort vartannat pendeltåg. Anledningen är att fjärrtågen skall ha förtur vilket medför att antalet resenärer minskar då pendeltågen har fler resenärer än fjärrtågen.

De busslinjer som skulle kunna ersättas av pendling med tåg är få till antalet och enligt ”Trafikutredning – Centralen, Göteborg, Trafikkontoret”, (2015, sid 24) är det bara två regionala busslinjer som förväntas avvecklas till år 2035. Detta bygger på förutsättningen att en ny järnväg mellan Göteborg och Borås är färdigställd vilket tidigast kan ske år 2035. De övriga förändringarna gäller för lokala buss- och spårvagnslinjer som inte trafikerar Nils Erikssonterminalen och därmed inte påverkar behovet av angöring. Den bestående trenden vad gäller resandeutveckling är den direkt motsatta med kraftig resandeökning för expressbussar. Därav kvarstår behovet av att det finns tillräckligt med kapacitet för att även i framtiden ha kvar möjligheten att angöra med buss i anslutning till Göteborgs Central/Nils Erikssonterminalen. I annat fall kommer busstrafikens utveckling att hämmas vilket motsäger syftet att öka andelen kollektivt resande. Även i denna del brister detaljplanen i analys och slutsats.

11.  Kumulativa konsekvenser för trafik och parkering under planperioden

Det planeras omfattande byggnationer i närområdet under planperioden. Omfattande objekt förutom Region City skall genomföras som t ex Hisingsbron, nedsänkning och överdäckning av väg E45, byggnader på överdäckningen, anläggandet av Västlänkens Station Centralen samt område norr om Centralen. Alla dessa projekt kommer att leda till omfattande störningar på all form av trafik. Det finns ingen redogörelse för dessa kumulativa trafikstörningar och inte heller hur dessa skall lösas. Då genomförandetiden för aktuellt planförslag är tio år och då flera av de aktuella projekten beräknas har genomförande på upp till tio år kan denna fråga inte lämnas därhän då konsekvenserna kommer att bli omfattande.

I samband med anläggandet av Västlänken har den grupp inom Göteborgs Stad m fl som arbetar med trafikfrågorna under byggtiden, KomFram, utarbetat en rapport vid namn ”Mobility Mangagement – Västlänken”. Av denna rapport framgår att trafikstörningarna i samband med Västlänkens anläggande kommer att bli mycket omfattande speciellt i centrala Göteborg och runt Centralenområdet . Av rapporten framgår att biltrafiken på Ullevigatan kommer att öka med 80 procent samt att trafiken på Allestråket kommer att öka med 70 procent. Ombyggnaden av Åkareplatsen till bussterminal har redan lett till betydande kapacitetsproblem för alla trafikslag, inte minst busstrafiken. De kumulativa effekterna av detaljplanen för aktuell detaljplan norr om Centralen och övriga infrastruktur- och byggprojekt är inte analyserade och redovisade.

Centralenområdet är utan jämförelse den viktigaste knutpunkten för kollektivtrafiken i Göteborg och i regionen. Att försämra för resenärerna under den mångåriga byggfasen är inte ett gångbart alternativ. Detta förhållande gäller för övrigt för alla trafikslag. Då det inte finns en samlad genomlysning och strategi för hur denna fråga skall hanteras kan aktuell detaljplan inte godtas.

12.  Planering utan redovisade konsekvenser under planperioden

Den trafikutredning (Trafikutredning – Centralenområdet , Göteborg, Trivektor, 2016-01-14) om genomförts inom ramen för detaljplanen bygger på förutsättningen att det analyserade årtalet är 2035. Det bygger vidare på det förhållande att såväl Västlänken som Bangårdsviadukten är etablerade. Vad som är resultatet av trafikåtgärder innan år 2035 framgår dessvärre inte av utredningen. Västlänken förväntas vara invigd år 2026 men det finns inget datum när en Bangårdsviadukt kan stå klar. Frågan hur trafiken skall lösas under de mer än tio år som återstår till ett eventuellt färdigställande av Västlänken och Bangårdsviadukten eller tiden fram till 2035 har inte belysts i detaljplanen. Att inte belysa trafiksituationen under de kommande 15 åren är givetvis en omfattande brist som måste undanröjas innan beslut om planen kan fattas.

13.  Målsättningen om trefaldigad tågtrafik kan inte uppnås

Västtrafik har formulerat ett mål att tågtrafiken till/från Göteborg skall trefaldigas mellan år 2010 och 2035. Under år 2013 beräknades att den investering som var nödvändig för att nå detta mål till 45 miljarder kronor i järnvägssystemet. Denna kostnad har enligt Trafikverket nu ökat till ca 150 miljarder kronor. Under innevarande planperiod till år 2029 för nationell infrastruktur har ca fem miljarder kronor avsatts för järnväg förutom Västlänken runt Göteborg. Denna extrema kostnadsökning kommer att medföra att kapaciteten att öka trafiken med persontåg till/från Göteborg kommer att vara mycket begränsad under lång tid. Det i sin tur medför att någon större ökning av antalet tågresenärer till Göteborg Central inte kan förutses under lång tid.

14.  Bangårdsviadukten och dess sträckning

Av planen framgår att den planerade Bangårdsviadukten har en klen koppling till den planerade Hisingsbron. Gatustrukturen innebär att Bangårdsviadukten skall angöra norr om bangården för att vika av i nordostlig riktning och mynna ut vid Kämpegatan. Anledningen till denna dragning av Bangårdsviadukten är svår att förstå. Syftet förefaller att vara ett försvårande för trafiken till och från Hisingsbron att passera Centralenområdet  då den extra omväg som måste företas är ca 500 m i förhållande till om en rakare sträckning av Bangårdsviadukten görs för att möta Hisingsbron. Denna trafiklösning synes inte har något sakligt baserat trafikberoende syfte. Denna omväg leder till att alla trafikslag i form av bil, buss och cykel drabbas av väsentligen längre restidsuppoffring och knyter inte ihop Hisingen med den centrala staden.

En starkare koppling mellan Hisingen och centrala Göteborg är ett av de utpekade syftena med Hisingsbron. Med beaktande av att en stor del av den tillkommande bostadsbebyggelsen i Göteborg kommer att etableras på Hisingen stärker förhållandet att denna koppling måste förstärkas vad gäller såväl kapacitet som koppling till trafiksystemet i centrala Göteborg och inte minst Centralenområdet . Den aktuella detaljplanen motverkar tyvärr detta förhållande.

För de omfattande investeringar på flera miljarder kronor som Hisingsbron och Bangårdsviadukten kostar, måste nyttan av dessa investeringar komma till sin fulla rätt. Att kopplingen mellan Hisingsbron och Bangårdsviadukten skall ske genom en omväg på lokalgator och dessutom passage genom flera trafikplatser/rondeller medför att restiderna och framkomligheten påverkas negativt och nyttan med dessa investeringar till stor del eroderas.

15.  Cykling försvåras med planförslaget

Inriktningen på ett kraftigt ökat resande med cykel som detaljplanen ger uttryck för, är inte i alla delar genomtänkt. Planen baseras på att cyklister bara reser till eller från Centralenområdet, men inte förbi. Därför har barriäreffekten för genomresande cyklister och cykeltransporter tappats bort. Utvecklingen av Centralenområdet riskerar att mer och mer isolera Hisingen och södra älvstranden från Göteborg söder om Centralen. Det går att åtgärda, men bara om man inte först murar igen alla möjligheter.

Göteborgs Stad har som ett av argumenten för en låg Hisingsbro angett att det underlättar för cyklister, ett förhållande som är oomtvistat. När man i detaljplanen samtidigt skriver att den planerade Bangårdsviadukten är viktigt som cykelstråk för att underlätta för cyklister och knyta ihop staden brister det i logik. Av planens bilaga om cykelstråk framgår att även cykelstråket från Bangårdsviadukten skall angöra vid Kämpegatan som resulterar i en omväg på ca 500 meter, jämfört med en rakare koppling mellan Bangårdsviadukten och Hisingsbron.  Därtill skall sägas att det är en försvårande faktor att resa med cykel i västlig riktning då även detta medför en omväg på en halv kilometer för att passera Centralenområdet, i för hållande till att få en rakare anslutning mellan Hisingsbron och Allén, där Bangårdsviadukten angör söderut.

Området mellan Göteborgs Central/Nils Ericsonsplatsen och Nordstan kommer dessutom att vara hårt belastat av cykeltrafik om de cykelplaner som föreligger kommer att materialiseras. Detta område kommer dessutom att ha omfattande gångtrafik som kommer att komma i konflikt med cykeltrafiken om den nuvarande planen genomförs. Den föreslagna sträckningen av Bangårdsviadukten förefaller inte genomtänkt och föreliggande detaljplan måste inriktas på en rakare koppling mellan Hisingsbron och Bangårdsviadukten. I denna fråga biträder vi ett yttrande från Cykelfrämjandet, se bilaga 1.

16.  Angöring med bil och korttidsparkering vid Centralenområdet försvåras

Av ”Trafikutredning – Centralenområdet , Göteborg”, PM 2015:98, framgår att det är ca. 7 700 personbilar som angör Centralen och Nils Erikssonterminalen en vardag i dagsläget. Dessa fordon använder nästan uteslutande det område som utgör aktuellt detaljplaneområde. Av trafikutredningen framgår att detta område, efter planens genomförande, inte kommer att ha funktionen att medföra angöring av någon betydelse. Av samrådshandlingen framgår att: ”Kruthusgatans förlängning norr om planområdet kan komma att få omfattande angöringstrafik till stationsområdet med risk för köbildning, vilket måste bevakas med genomförandet av detaljplanen för Station Centralen” (sid 31). 

Efter samrådet framgår att det att denna anslutning istället kommer att vara en enkelriktad gata, i anslutning till det torg som ligger i planområdets centrum för angöring av bil till Göteborgs Central och Nils Erikssonterminalen i markplan. Ett mycket litet antal, ca ett dussin, parkeringsplatser planeras i markplan. Därutöver planeras en anslutning från öster till en underjordisk parkering med 40 platser. Det medför mycket begränsade möjligheter att angöra Centralenområdet med bil i förhållande till dagsläget, dvs att enkelt hämta och lämna bagage och resenärer. Detta innebär en kraftig begränsning för att öka andelen långväga kollektivtrafikresenärer med tåg och buss. Att överföra ansvaret för parkering till att kommande detaljplaner/fastighetsägare kommer att hantera denna fråga är inte lämpligt. Redan i föreliggande detaljplan måste denna fråga hanteras, då det är denna detaljplan som tar bort möjligheterna för den angöring som sker idag.

Planförslaget förefaller i denna del inte ligga i linje med intentionen att det kollektiva resande skall öka. Genom att andelen kollektiva resor, inklusive långväga resor, planeras att öka till Centralenområdet, så kommer behovet av angöring med bil även att öka. Med planförslaget så kommer effekten att bli den omvända, dvs att kollektivtrafikresenärer som är i behov av att angöra med bil kommer att minska.

De möjligheter som idag föreligger att angöra Göteborgs Centralen och Nils Erikssonterminalen med bil är i det aktuella planområdet. Söder om Göteborgs Central kan endast taxi angöra området och detta förhållande kommer inte att ändras. I väster ligger bangården och i öster ligger angöringsplatsplats för taxi och bilar, med mycket begränsad kapacitet och parkeringsförbud för privatbilar.

I en parallell planläggning så kommer framkomligheten mellan Centralen och Nordstan att försämras drastiskt då ett körfält i varje riktning för bilar kommer att tas bort permanent. Det medför att angöring till Göteborgs Central och Nils Erikssonterminalen söderifrån kommer att avsevärt försvåras. Det är först om och när en Bangårdsviadukt kommer att vara färdig som detta förhållande kan förbättras. Detta ligger emellertid långt fram i tiden då byggande av Bangårdsviadukten är framflyttad på obestämd tid.

Ett förslag som skisserats bygger på att en underjordisk parkering skapas där området nordväst om planområdet får utgöra parkering. Ett problem är att kommunen uttalar att man har begränsad rådighet över området.  Här måste inriktningen vara att detta utrymme säkras för att möjliggöra en direkt närhet till Göteborgs Central och Nils Erikssonterminalen. Enligt den parkeringsutredning som genomförts inom ramen för detaljplanen ligger parkeringsbehovet som minst på 400 fordon och då har mycket låga parkeringstal tillämpats, vilket är positivt. Men detta behov av parkeringsplatser måste kunna säkerställas i närområdet.  

17.  Planen leder inte till att huvudstrategierna för Centralenområdet uppnås

Den första huvudstrategin är att ”skapa en attraktiv stadsmiljö”. Vilka är de bärande motiven för att motivera byggnadskroppar på 36 våningar? Kan dessa sörja för att möta detta mål? Det innebär att skuggning, siktfält och vindförhållanden går i motsatt riktning. Avsaknaden av grönytor kan knappast anses ligga i linje med att skapa en attraktiv stadsmiljö. Att skapa en levande blandstad förhindras när 80% av fastigheterna upplåts till dyra kontor.

Den andra strategin är att ”skapa starka stråk” (binda samman stadsdelar). Hur ser planen till att leva upp till att detta förverkligas? Den utformning som Hisingsbrons anslutning till den planerade bangårdsviadukten har, gör att det inte skapas starka stråk utan utformningen är den direkt motsatta.  Kommunikationer för såväl bil, buss och cykel försvåras i för hållande till idag. Att investera ca. tre miljarder kronor i en ny Hisingsbro som inte får en optimal anslutning till den planerade bangårdsviadukten är ren kapitalförstöring. 

Den tredje huvudstrategin är att ”förbättra tillgängligheten till regionkärnan”. Det är svårt att se på vilket sätt den föreslagna detaljplanen lever upp till detta syfte. Förhållandet är det direkt motsatta genom den omfattande försämring som såväl cykel-, bil- som busstrafiken får genom planens förverkligande. Detta förhållande gäller för såväl angöring som för framkomlighet. Dessutom ligger de förstärkningar av kapaciteten, som måste genomföras i järnvägsnätet för att öka antalet tågresenärer, mycket långt bort i tiden, givet de mycket stora kostnader detta medför.

Den placering som Västlänkens stor Station Centralen har med dess uppgångar, ger betydande försämringar även när det gäller förutsättningar till regionförstoring.  Alla resenärer som skall stiga om till den lokala kollektivtrafiken på Drottningtorget och Brunnsparken, vilket huvuddelen pendel- och regiontågsresenärer gör, får betydande restidsförluster genom att gångavstånden från den nya stationen ökar jämfört med från dagens centralstation. Ökade restider för såväl buss som tågresenärer leder till att färre resenärer kommer att resa kollektivt, tvärt emot Västlänkens och planens syfte.

18.  Sammanfattande synpunkter över detaljplanen:

  • detaljplanen skall inte antas, utan avslås då den står i strid med intentionerna för området
  • planen står i strid med riksintresset kulturmiljö genom att stor påtaglig skada uppkommer på riksintresset
  • planen innebär en ytterligare barriär för samt fragmentering av grönstråk och saknar en konnektivitetsanalys
  • planen strider mot Göteborgs stads uttalade ambition att bygga en grön blandstad
  • planen bör ha betydligt fler trädkantade gator med tillräckligt med plats och solljus på marknivå
  • planen saknar kunskap om att gröna tak aldrig kan ersätta träd på marknivå
  • planen motverkar syftet att ”skapa en attraktiv stadsmiljö”
  • planens strider mot Göteborgs stads ambition att bygga bostäder i centrala lägen genom att endast 20 procent av den byggda arealen blir bostäder
  • såväl höjd som volym på byggnader står i skarp kontrast med omgivande byggnader och skadan på riksintresset kulturmiljön blir mycket påtaglig
  • inget behov föreligger att uppföra byggnader på över 30 våningar då omfattande exploateringsytor finns i direkt anslutning till Göteborgs Central
  • utformningen av anslutande gator och cykelbanor mellan den planerade Hisingsbron och Bangårdsviadukten leder till omfattande restidförluster
  • kollektivtrafiken kommer att minska för de som angör Göteborgs Central och Nils Erikssonterminalen med bil, då de delvis kommer att välja bort detta alternativ
  • omfattande trafikstörningar uppkommer under den mycket långa genomförandetiden med betydande samhällskostnader som resultat
  • en permanent brist på bussangöring uppkommer med planens genomförande som leder till minskat järnvägsresande och bussresande
  • ingen redovisning finns av vilka kumulativa trafikstörningar som uppkommer av de omfattande infrastruktur- och byggprojekt (bl a Västlänken) som kommer att pågå i närområdet fram till år 2035
  • omfattande begränsningar av kapaciteten i busstrafiken vid Centralenområdet kommer att ske under byggfasen då flera infrastrukturprojekt pågår parallellt, vilket leder till att fler förväntas resa med buss och kapaciteten då behöver öka
  • planen leder till att angöring med bil till Centralenområdet för att hämta och lämna kraftigt försvåras
  • trots ett lågt antal parkeringsplatser för bil för de verksamheter som ligger i planområdet är dessa inte säkrade i planen

Göteborg 12 mars 2020

Föreningen Trädplan Göteborg
Föreningen Nej Till Västlänken
Götiska Förbundet

BILAGA: ” Central cykelbarriär v200220”, Cykelfrämjandets yttrande

Stoppa avverkningen av skogar med höga naturvärden i Sverige!

70 organisationer från 25 länder och 30 forskare i ett gemensamt internationellt upprop

I uppropet hänvisar organisationerna och forskarna till EU:s habitatdirektiv. I det rapporteras om att 14 av 15 skogliga naturtyper har dålig bevarandestatus i Sverige. Drygt 1 800 skogslevande växt- och djurarter är rödlistade, det vill säga nära hotade eller hotade, i landet idag. En stor bidragande orsak anses vara förlusten av livsmiljöer för många arter.

Trädplan Göteborg har under flera år försökt få Göteborgs stad att ta hänsyn till EUs habitat direktiv och andra internationella och nationella riktlinjer, även när det gäller stadsnära natur – men hittills får dessa direktiv inte någon tyngd i ny stadsplanering. Det är alltid träden och den biologiska mångfalden som förlorar. Vi ställer oss därför självklart bakom uppropet.

Världens skogar och klimat står inför en omfattande kris och beslutsfattare måste snarast agera, menar undertecknarna.

Ladda ner uppropet i sin helhet här (på engelska).

Ladda ner en svensk översättning av uppropet här.

Läs debattartikel i Altinget här.

Alla skogar med höga naturvärden måste skyddas och att kalhyggesbruket behöver fasas ut till förmån för kalhyggesfria metoder. Världens skogar och klimat står inför en omfattande kris och beslutsfattare måste agera, menar undertecknarna.

De 70 organisationer och 30 forskare som undertecknat uppropet framhåller att Sverige inte når nationella och internationella miljömål. De hänvisar till EU:s habitatdirektiv där det rapporteras om att hela 14 av 15 skogliga naturtyper har ogynnsam bevarandestatus i Sverige. Förlusten av livsmiljöer anses vara en stor bidragande orsak till att drygt 1 800 skogslevande växt- och djurarter är rödlistade, det vill säga nära hotade eller hotade, i landet idag.

– Med tanke på hur kritisk situationen är för den biologiska mångfalden och klimatet är det både skamligt och ofattbart att skogar med höga naturvärden fortfarande avverkas och planeras för avverkning i Sverige. Ödet för den sista lilla spillran av forna nordvästra Europas gammelskogar, och alla som är beroende av att den får stå kvar, vilar på dagens politiker. Sverige tillhör ett av de rikare länderna i världen och det är obegripligt om vi inte tar vårt ansvar gentemot omvärlden och agerar föredömligt genom att skydda dessa värdefulla skogar, säger Julian Klein, talesperson för Skydda Skogen.

Skogsstyrelsen har nyligen beslutat sig för att sluta registrera nyckelbiotoper i samband med avverkningsanmälningar senast sista december 2020. En nyckelbiotop är ett skogsområde som har en stor betydelse för skogens flora och fauna och där finns eller kan finnas rödlistade arter. Enligt skogsbrukscertifieringen FSC måste nyckelbiotoper undantas från skogsbruk.

Skogsstyrelsen har även släppt en rapport med ett flertal åtgärdsförslag för ett intensifierat skogsbruk. Åtgärderna förordar ökad avverkning, dikesrensning och ökad andel trädplantager istället för att förhindra förlusten av biologisk mångfald och minska utsläppen av växthusgaser.

– Istället för att förhindra att skogar med höga naturvärden avverkas i Sverige, agerar Skogsstyrelsen i motsatt riktning genom att underlätta för intensifierad skogsproduktion. Detta är förödande för klimatet och den biologiska mångfalden som utsätts för en extrem stress i den pågående klimatkrisen, säger Isadora Wronski, tf Sverigechef, Greenpeace.

I uppropet menar de 70 organisationerna och de 30 forskarna att situationen kräver att:

– nyckelbiotoper fortsatt registreras i samband med inkommande avverkningsanmälningar, även efter 2020.

– skogsbruksåtgärder stoppas omgående i alla skogar med höga naturvärden i hela Sverige. Detta omfattar registrerade och oregistrerade nyckelbiotoper, värdekärnor och naturvärdesobjekt. Samtliga kontinuitetsskogar och värdetrakter med höga naturvärden behöver noggrant kartläggas och om höga naturvärden påträffas skyddas dessa.

– Sveaskog ges ändrade ägardirektiv med sänkta avkastningskrav för att möjliggöra att miljömålet Levande skogar nås.

– anslaget till skydd av skog höjs till 5 miljarder kronor per år, med start under denna mandatperiod, tills alla skogar med höga naturvärden är skyddade via ett långsiktigt, kvalitetssäkrat och transparent skydd i ett landskapsekologiskt perspektiv.

– kalavverkningar fasas ut och ersätts med hyggesfritt skogsbruk i skogar utan höga naturvärden.

Bland de undertecknande organisationerna från Sverige finns bland annat Skydda Skogen, Greenpeace SverigeJordens Vänner, flera av Naturskyddsföreningens länsförbund och kretsarFältbiologernaKlimataktionEnd Ecocide Sverige och Naturfotograferna/N samt en representant från en sameby. Även Föreningen Trädplan Göteborg ställer sig bakom uppropet

Bland de internationella organisationer som undertecknat finns bland annat Friends of the Earth EuropeFERN (EU), Biofuelwatch (England/USA), Global Forest Coaltion (internationell), Robin Wood (Tyskland) och Australian Forests and Climate Alliance (Australien).

Bland de 30 forskare som undertecknat uppropet finns professorer, docenter, lektorer och doktorander.

Yttrande Gathenhielmska och Söderlingska Trädgården, aug 2019

YTTRANDE ANGÅENDE

ÄNDRING AV DETALJPLAN 11-4056    

MAJORNA 722:136 OCH MAJORNA 722:116 (GATHENHIELMSKA OCH SÖDERLINGSKA TRÄDGÅRDEN)

 

Föreningens Trädplan Göteborgs YRKANDE

Föreningen Trädplan Göteborg yrkar att stadsbyggnadskontoret ser över förslaget till ändring av detaljplan 11-4056, där ett stort antal träd och buskar som nu är skyddade, riskerar avverkning. Vi yrkar att planprocessen tas om från början då den är bristfällig, och handlingar saknas.

Vidare vill vi att trädgårdens och parkområdets framtid diskuterats i nära samråd mellan Higab/Park- och naturförvaltningen å ena sidan och representanter för berörda föreningar och andra verksamma samt boende å andra sidan. Vi yrkar att Göteborgs stad inbjuder till det inledande samråd som kommunen enligt PBL 5 kap 511 skulle ha initierat i arbetet med att ta fram ett program eller förslag till detaljplan. Samrådet ska åsyfta en varsam upprustning av Gathenhielmska trädgården och angränsande parkområden mellan Bangatan och Djurgårdsgatan med bevarande och skydd av befintliga större träd.

 

Föreningen Trädplan Göteborg yrkar även att:

  • ädelträden, de större buskarna, äppleträden och parkmiljön bevaras som den är och underhålls bättre
  • EUs habitatdirektiv följs, särskilt vad gäller skydd av ”blandädellövträd”
  • de stora almarna bevaras och skyddas, då beståndet i Majorna redan minskat radikalt.
  • övriga grova träd som finns på allmän plats (park eller natur) skyddas genom särskild skyddsbestämmelse
  • kännbara viten utdöms i de fall träd skadas
  • fortsatt fragmentisering och borttagande av stora träd i denna del av Majorna stoppas,
  • Göteborgs Grönstrategi samt nya Trädpolicy följs
  • Regeringens och Naturvårdsverkets riktlinjer för tätorstnära natur följs
  • det görs en inventering av skyddade arter, bla fladdermöss, lavar, mossor, fåglar etc,
  • gällande svenska och internationella förordningar för skyddade arter följs
  • artskyddsförordningen gäller och inga undantag görs
  • ev nya planer för detta område görs i samarbete med närboende, näringsidkare och föreningar samt i respekt för de höga naturvärden som nu finns.

 

1.     Brister i samrådshandling med bilagor

Handlingarna som hittills offentliggjorts i ärendet, är inte genomarbetade; viktiga relevanta uppgifter är otydliga, motstridiga eller saknas helt. Vi hävdar att handlingarna inte uppfyller kraven för en planprocess – särskilt när det som i detta fall gäller ett stadsbyggnadshistoriskt unikt område med höga kultur- och naturvärden.  De nya planbestämmelserna är godtyckligt tolkningsbara (s 10). Dessutom är föreskrifterna till de nya planbestämmelserna otydliga, och för Söderlingska Trädgården närmast obefintliga (s 13)

Följande saknas i handlingarna:

  • Redovisning i planbeskrivningen av de överväganden som har legat till grund för planens utformning med hänsyn till motstående intressen och planens konsekvenser (PBL kap 4 533:4).
  • Bilaga trädinventering (PON) består endast av ett flygfoto med färgmarkerade prickar för befintliga träd på parkmark. Statusbedömning och åtgärdsförslag redovisas inte, men det är viktigt att detta görs.
  • Planbeskrivningen redovisar ej på karta den gallring av ca 30 st träd o buskar som nämns.
  • Skyddsvärda träd i Söderlingska Trädgården är ej redovisade på karta, motiv för det snäva urvalet av 4 träd förklaras ej (här finns flera ståtliga almar, den vackra hängpilen nämns inte).
  • Förekomst av gamla skyddsvärda träd i Gatenhjelmska trädgården nämns inte alls (här finns ek, sykomor /tysklönn/, almar, popplar, fruktträd).
  • ”Åtgärdsprogram mot buller” (Göteborgs stad 2018) bör redovisas i planbeskrivningen eftersom planområdet utgör ett av 10 utvalda parkområden vars vegetation är viktig för att minska bullerstörningar från omgivande gator (se PBL kap 4 512). Där framgår att parkernas randvegetation behöver förtätas med träd och buskage snarare än glesas ut, vilket kan ske vid ombyggnad/”restaurering” med stöd av luddiga planbestämmelser.
  • Sändlista (förteckning av remissinstanser etc).

 

Följande felaktigheter finns i ändringsförslaget:

  • Nummer på nya planbestämmelser (s 10) stämmer inte med plankartan.
  • Markens/vegetationens underhåll och användbarhet kräver ej ändrad detaljplan (s 11, 14) viss röjning sker ju faktiskt årligen sedan 2017.
  • Ej korrekt beskrivning av parkområdet i ”Samspel” och ”Vardagsliv” (s 15).
  • Situationsplan 1 och 2 är alternativa parkutföranden, men alternativa lösningar ska prövas i ett inledande programskede, vilket har valts bort i denna planprocess. Båda alternativen avviker från Higabs idéskiss beträffande gångar och träd i Gathenhielmska trädgården.

Eftersom idéskissen är daterad flera veckor efter situationsplanerna utgår vi från att det är den som gäller i förslaget. Vi efterlyser en uppdaterad situationsplan (alternativ 2, som är i överensstämmelse med idéskissen).

 

2.     Grunder för yrkandet

Föreningen Trädplan anser att kunskapen hos flera av stadens myndigheter och förvaltningar om parkmiljöernas stora betydelse idag – både vad gäller miljö- och klimatpåverkan samt som lagom lummig promenad- och viloplats för flera generationer kringboendes rekreation – verkar tyvärr tämligen begränsad.
Planarbetets i princip enda utgångspunkt, är att området behöver bli ”tryggare” och mer ”tillgängligt”. Detta bör dock inte ske på bekostnad av äldre träd och buskar, vilket ofta är fallet i Göteborg, trots att det finns mycket modern forskning på att just grönska minskar kriminalitet och skapar trygghet.

Det förslag till ändring av detaljplan som nu ligger på bordet riskerar att möjliggöra en skövling av värdefull stadsnära natur. Det strider mot flera av Göteborgs Stads Miljökvalitetsmål, så som ” God bebyggd miljö”, ” Begränsad klimatpåverkan ” samt ”Frisk luft” (se bilaga 1).  Planen går även i strid mot  2:1, 2:2, 2:3:1, 2:3:2, 2:3:3 och 2:6:1 PBL samt MB 3 kap 6§, MB 6 kap 12§, MB 7 kap 9§ och Eu-direktiv 92/43/EEG  samt eventuellt även mot konventionen EUROBAT (Fladdermöss syns i parken, men ingen inventering har gjorts)

Planen är föråldrad och undermålig. Vi lever inte på 1800-talet utan på 2000-talet, då träd i vissa stadsdelar är en bristvara, och all forskning visar på den stora betydelsen av att bevara och vårda gamla träd och att de inte går att ersätta.

Planen går helt emot intentionerna i Göteborgs olika planer och direktiv för en klimatsmart och grön stad, såsom Översiktsplanen, Grönplanen och den nyligen antagna Trädpolicyn (Här talar man om hur viktigt det är att bevara stora uppvuxna träd). Det strider också helt mot Länsstyrelsens vård- och underhållsplan för Gathenhielmska, från 2008.

Vi frågar oss hur detta är möjligt?

Området omfattas av plan- och bygglagens generella varsamhetsbestämmelser och förvanskningsförbud. Åtgärden kan även anses strida mot hushållningsbestämmelserna i miljöbalken. Förändringar och andra ingrepp bör endast komma till stånd om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdets nuvarande natur- och kulturvärden.

Västra Götaland har fått i uppdrag från regeringen att se över och bevara tätortsnära grönområden, eftersom mer och mer konkurreras bort av den växande staden. Den tätortsnära naturen är den natur de flesta medborgare kommer i kontakt med i vardagen, och har visat sig vara en viktig del i människors rekreation och välbefinnande, och bidrar därmed till folkhälsa. Genomförandet av den föråldrade men antagna planen bryter mot regeringens uppdrag.

De kompensationsåtgärder (trädgårdsanläggning) som föreslås för de många grova träd och större buskar som ska avverkas, och för förlusten av den tätortsnära naturmiljön samt områden för rekreation, är inte tillräckliga. Riktlinjer i miljöbalken och PBL följs inte om den antagna detaljplanen genomförs. Att tex föreslå ett nytt träd på annan plats istället för de skyddsvärda (och fullt friska) gamla almarna är ett brott mot gällande förordningar. Kompensationsåtgärder begränsar inte den skada som uppstår på platsen för den planerade exploateringen. För att kompensationsåtgärder ska bidra till att uppväga den förväntade skadan från en exploatering måste den medföra

naturvårdsnytta i förhållande till ett scenario där ingen kompensation genomförs.  Detta innebär att kompensationen måste bidra till att öka eller upprätthålla naturvärdena på platsen där den genomförs – så är inte fallet i planens och beslutsinstansernas föreslagna åtgärder.

Politikerna har inte lyssnat på sakägare och boende i området eller andra oroade röster som höjts angående ingreppen i detta unika grönområde. Stadsbyggnadskontoret, Park och Naturförvaltningen, Higab och Länsstyrelsen har ett ansvar för att värna och bevara den kulturhistoriska miljön samt naturmiljön i staden. Hur kan man då planera ett så stort ingrepp på ett sådant sätt att stora natur- och kulturvärden hotas, och oåterkalleligen försvinner? Frånvaron av avvägning mellan motstående intressen utgör ett brott från själva huvudsyftet med detaljplanedirektiven. Eftersom planen inte uppfyller grundläggande krav, som skall ställas på en förändringsplan, bör förslaget i dess nuvarande utformning återkallas.

3. Ärendet

Göteborgs stad, Park- och naturförvaltningen (Ponf), har ansökt om ändring av detaljplan, vilket medför att skyddet för minst 60 träd på rubricerade fastigheter försvinner.

Avsikten med planändringen är att möjliggöra en ombyggnad (i samrådshandlingen kallad

”restaurering”) av parkområdet, vilket i sig klart strider mot syftet i gällande detaljplan. När denna utarbetades 1992-93 syftade den till att säkerställa en väsentlig del av kulturarvet från det förindustriella Majorna i kvarteret Gatenhjelm. Resterna av tre större trädgårdar som plansamrådet nu gäller (Gatenhjelmska trädgården respektive parken mot Bangatan, Söderlingska Trädgården mot Djurgårdsgatan och Jedeurska Trädgården mellan dessa i anslutning till Pölgatan) ingår i det kulturreservat med samma namn som avsågs få ett långsiktigt skydd i en detaljplan för nästan hela kvarteret (fastställd 1994).

Ett sämre skydd i form av otydliga planbestämmelser kan få stora konsekvenser för detta unika gröna kulturarv. Träd och buskar kommer att kunna fällas mer eller mindre godtyckligt med hänvisning till att ingreppen är planenliga. Följden av dessa nya bestämmelser kan bli en större negativ miljöpåverkan, vilket måste beskrivas och analyseras i samrådshandlingen. Det är anmärkningsvärt att inte detta skett.

Vid tidigare ansökan om marklov (för fällning av stora träd) som Ponf på begäran lämnade till stadsbyggnadskontoret 2016, uppgavs att Gathenhielmska trädgården hade vuxit igen med ”slyträd” av sorter som inte hör hemma i en historisk trädgård. Avverkningen av såväl stora trädgrupper som solitärer ansågs nödvändig även p g a trädens placering enligt dem inte stämde med den historiska trädgårdens planindelning.
Denna motivering har visat sig felaktig. Träden finns med på gamla historiska dokument, enligt

Att kalla fullt uppvuxna gamla almar, popplar, ask, äppleträd, fläder samt andra större vackra buskar och träd för slyträd, är högst ovederhäftigt och vilseledande!
Den nu föreslagna ändringen av detaljplan medger att många av träden inte längre kommer ha något skydd. Vi misstänker att detta är högst medvetet – och ett steg för senare kunna avverka utan att söka marklov.

I området har sedan 1930-talet de flesta träd längs med gatorna avverkats. Att nu ta bort detaljplanskyddet för så många stora träd i kvarteret Gathenhielm, kärnan i det äldre Majornas kulturmiljö, vore ingenting mindre än en skandal. Hur kan ansvariga aktörer bortse från stora träds viktiga funktion i staden? Känner man inte till direktiven för bevarandet av tätortsnära natur samt Naturvårdsverkets Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet?

Det framgår vid jämförelse mellan Ludvig Simons karta 1888 och den nu aktuella planerna att det inte alls är fråga om en historiskt korrekt återställning av trädgården, utan en fri tolkning. Den antikvariskt motiverade omgestaltning som 2016 uppgavs kräva fällning av ett stort antal gamla ståtliga träd, saknade historisk grund. Förslaget till ny detaljplan rikserar ske på bekostnad av dagens lagom lummiga och flitigt använda naturliga park. Vi anser att planen är direkt skadligt för både byggnadsminnets trädgård och anslutande park. Den kulturhistoriska miljön som helhet riskerar att minska betydligt i värde.

 

4. Gathenhielmska trädgårdens och parkens historia

Dagens situation med Gathenhielmska husets trädgård innanför staket och en fritt tillgänglig öppen parkyta mellan staketet och Dicksonska stiftelsens bostadsbebyggelse i söder har sin historiska bakgrund. År 1878 styckade ägaren av egendomen Gamla Reparebanan (e o hovrättsnotarie J N Dahlström) marken väster om Bangatan i tomter till försäljning och bebyggande men behöll tomten med Gathenhielmska huset och trädgård innanför ett plank mot söder. Fyra tomter utanför planket (Bangatan 3-9) såldes aldrig till byggintressenter och blev därför inte bebyggda. De övertogs småningom av Göteborgs stad som lät hyresgästerna i landshövdingehusen på granntomten (Bangatan 11) använda tomtmarken till trädgård. Denna blev sedan husen rivits 1976 allmän park med asfaltgångar, gamla blomsterbuskar och fruktträd. En stor rensning och nyplantering gjordes 1998-99 varvid äldre träd- och buskvegetation bevarades eller byttes ut.

Gathenhielmska huset med trädgård och ekonomibyggnader är byggnadsminne. Skyddet har på tidigare ägares initiativ utökats att omfatta även trädgården med uthuset och växthuset. En vård- och underhållsplan upprättades år 2008 för fastigheten (ägare: Higab) med bidrag från Länsstyrelsen. I denna framhålls bl a trädgårdens höga kulturhistoriska värde och dess utvecklingspotential som ”Hemlig Trädgård”. Länsstyrelsens tillstånd i maj 2016 för den planerade omgestaltningen av trädgården och dess sammanslagning med parken till en offentlig 1800-talsträdgård är förvånande eftersom det strider mot vård- och underhållsplanen. Som antikvarisk expert för kontroll av den mycket stora förändringen av byggnadsminnet, har Länsstyrelsen utsett Higab:s egen antikvarie. Detta kan uppfattas som en jävssituation.

 

5. Gathenhielmska trädgården och parken idag

En vandring i dagens trädgård och park med kartorna till aktuell ansökan i handen, uppdagar att marklovet gäller totalt ca 60 träd och buskar, varav ca 50 i Gathenhielmska trädgården och parken. De flesta utpekade träd och buskar har storlek och utseende som tyder på ansenlig ålder och av arter som är typiska för 1700- och 1800-talets trädgårdskultur. Trädgården inramas av höga almar mot Bangatan och på båda sidor om staketet mot parken höga träd av poppelsläktet utan närmare angiven sort – om det finns gråpoppel och pelarasp tillhör dessa äldre trädgårdskultur. Innanför almarna står en sykomorlönn, ett äldre parkträd som man också vill fälla. I parken utanför staketet omfattar ansökan solitärer av alm, lönn, fläder, apel m m. Utöver dessa gäller ansökan åtskilliga almar väster och söder om parken vid Bangatan, bl a en mycket välväxt fyrstammig alm i Jedeurska trädgården intill Pölgatan.

Trädgård och park innehåller även en hel del yngre sly som bör rensas bort, detta borde skötas genom normalt underhåll av området, vilket inte skett. En motivering av den mycket omfattande avverkning av karaktäristiska parkträd som kartbilagorna anger saknas. Anledningen kan inte vara enbart den historiska rekonstruktionen eftersom flera vackra solitärträd som man ansökt om att fälla står längre in i parken och således inte berörs av omgestaltningen.

I det vildvuxna kuperade parkområdet vid gränsen mot kulturreservatet finns intressanta rester av den forna trädgården att bevara och lyfta fram: en trappa till en gångstig leder förbi en tidigare spegeldamm som troligen varit omgiven av blommande buskar – bl a kan på plats konstateras att här finns en stor väldoftande jasminbuske. För denna ospecificerade inre del av Gathenhielmska parken anger kartbilagan endast ”Röjning av vegetation”. Erfarenheten visar att vid så ospecifik uppdragsbeskrivning, brukar all vegetation röjas helt urskillningslöst.

 

6. Synpunkter på aktuell omgestaltning och ändringsförslag av detaljplan

Det kan starkt ifrågasättas om en restaurering av Gathenhielmska på bekostnad av dagens lagom lummiga och flitigt använda naturliga park överhuvudtaget är meningsfull. Denna park är liksom Söderlingska trädgården omtyckt som plats för lek och picknick antingen i sol eller under vackra lövträd av olika gamla sorter. Vidare befarar vi – med tanke på den höga skötselnivå som en historisk park kräver i motsats till senare års låga skötselnivå mellan Pölgatan och Bangatan – att en rekonstruerad historisk trädgård snart kommer att förfalla i likhet med dagens slutna trädgård och delar av den öppna parken.

Att öppna upp Gathenhielmska trädgården framför huvudbyggnaden, med nuvarande förvaltning av byggnadsminnet, innebär också en stor risk för den unika byggnadens skydd mot brand och skadegörelse. Sedan huset upphörde att vara bostad och grinden mot Stigbergstorget inte längre är låst har vem som helst fritt tillträde till trädgården samtidigt som den närmaste omgivningen – parken söder om staketet och kullen med lekplatsen vid Pölgatan (i likhet med Stigbergstorget) – är en känd träffpunkt för missbrukare och droghandlare. Man kommer dock inte att få bort dessa genom att fälla de stora träden – tvärtom visar all ny erkänd forskning att stora träd i stadsmiljö, ökar tryggheten, minskar kriminaliteten och förbättrar människors hälsa. (se bilaga 1)

Den planerade omgestaltningen av parken blir från historisk synpunkt en halvmesyr men kostar ändå stora summor. Underhållet kommer inte utan stora extra anslag att kunna hållas på en nivå som krävs för att hålla anläggningen prydlig. Den investering som nyanläggning och underhåll av en historisk trädgård kräver borde istället läggas på en upprustning samt framtida underhåll och skötsel av den befintliga ”Hemliga Trädgården” och hela parkområdet utanför.

Trädgården och parken mellan Bangatan och Pölgatan behöver i första hand befrias från det späda sly som årligen bör rensas bort, som del av normalt underhåll. Viss gallring av träd borde också ske på ett sådant sätt att den lummiga karaktären behålls och främjar de grova trädens tillväxt. Däremot skulle ett marklov enligt ansökan innebära att dagens vackra trädmiljö blir avsevärt fattigare genom att den berövas sina inramningar av lövkronor, balansen mellan öppna och lummiga partier och åtskilliga karaktäristiska solitärträd av stort miljövärde.

Det bör i sammanhanget framhållas att ett stort bestånd av gamla friska almar karaktäriserar de sammanhängande historiska trädgårdarna mellan Djurgårdsgatan och Bangatan, tillsammans utgörande största delen av kvarteret Gatenhjelm. Detta almbestånd är sällsynt välbevarat och mycket värdefullt för såväl rekreation som från estetisk och historisk synpunkt. Beståndet bör därför behandlas med stor försiktighet och så länge träden är friska endast glesas ur där enskilda större träd behöver mer utrymme. Det är viktigt för parkmiljön och omgivande bostadsbebyggelse vid livligt trafikerade gator att gamla almar och stora träd i allmänhet med välutvecklat lövverk bevaras så länge som möjligt för att luftkvaliteten ska upprätthållas. Alm är ett skyddat trädslag.

Dessvärre råder som nämnts oklarheter i kartmaterialet, dels vad gäller träd/buskar som inte finns utmärkta, dels saknas i många fall närmare uppgift om befintliga individers art/sort liksom deras verkliga placering. Exempelvis är på kartan över Gathenhielmska parken, dess kuperade västra del ett skrafferat område med enstaka träd/buskar markerade, medan mycket av vegetationen inte är angiven, vare sig placering eller typ. Underlaget för ansökan om marklov är således bristfälligt då kartbilagorna är delvis otydliga och innehåller felaktigheter.

Angående information om projektet borde sådan ha sänts direkt till de mest berörda, nämligen boende och verksamma i närområdet, samt intresseföreningar såsom Föreningen Trädplan Göteborg, Göteorgs Hembygdsförening och Kulturminnesföreningen Gathenhielm. Varken vi eller andra personer – inte ens boende i direkt anslutning till det område som är direkt berörda, t ex Pölgatan och Bangatan – har dock blivit informerade. I vissa fall har man efter inledande kontakt väntat förgäves på utlovad redovisning av förslag. Det är därför vi med bestörtning nu har tagit del av de bristfälliga handlingarna och insett konsekvenserna av planförändringens effekter på trädmiljön i kvarteret.

När den förra stora upprustningen av parken mot Bangatan inletts hösten 1998 liknade planen ett kalhygge. De närboende reagerade mycket kraftigt med påföljd att vissa planerade trädfällningar inställdes. Den mycket stora almen mellan kulturreservatet och Dicksonska stiftelsens hus räddades och kunde tack vare kronbeskärning leva vidare – detta mäktiga och 21 år senare alltjämt friska träd, ska nu bevaras enligt kartbilagan till ansökan om marklov. Vi vill att man gör likadant med de nu hotade fullvuxna träden och större buskarna. Bevara dem och vårda dem!

 

7. Naturmiljön och rekreation

Planen bryter mot Miljöbalken 3 kap 6 § ”Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas.”

De höga naturvärdena och vikten av att ha en sammanhängande grön lunga, gör att hela området bör jämställas med reglerna om Kulturreservat i Miljöbalken 7 kap. 9§. Man kan därför ifrågasätta om Kommunen, överhuvudtaget äger rådighet att disponera marken för så stora förändringar. Man kan också ifrågasätta om staden har rätt att planera området på ett sätt som medför att träd och övriga naturvärden i stor omfattning ödeläggs. 

Ändringsförslagen i detaljplanen bryter även mot EU:s habitatdirektiv. I området, som nu riskerar avverkning, finns flera olika ädellövträdslag, Blandädellövskogar omnämns speciellt när ex. olika Natura 2000 områden ska skydds-klassas, eftersom de finns med bland de ”skogliga naturtyper” som EU:s habitatdirektiv ålagt Sverige att skydda.

Gathenhielmska Trädgården, med omkringliggande parker är ett uppskattat rekreationsområde, och en viktig grön lunga för denna del av staden. Väsentliga delar av denna park har stort naturvärde och är en del av en sammanhängande och avgörande grön lunga i staden, med biotoper och skyddade arter av växt och djurliv.  Att riskera ytterligare fragmentering av detta grönstråk är oansvarigt och oåterkalleligt.

Detta bör Göteborgs Kommun värna och inte låta förstöras. De gamla träd som fälls går inte att ersättas. Nya träd som planteras i sådan stressad stadsmiljö blir aldrig lika stora, de dör ofta inom några år (forskning visar att stadsträd lever mellan 20-50 år). Trädgårdsväxter utgör inte samma grund för den biologiska mångfalden.

I Miljöbalken 6 kap 12 § står ”Inom ramen för en miljöbedömning enligt 11 § skall myndigheten eller kommunen upprätta en miljökonsekvensbeskrivning där den betydande miljöpåverkan som planens eller programmets genomförande kan antas medföra identifieras, beskrivs och bedöms. Rimliga alternativ med hänsyn till planens eller programmets syfte och geografiska räckvidd skall också identifieras, beskrivas och bedömas.”  Då avverkningsplanerna har en bytande negativ påverkan på miljön bör en miljökonsekvensbeskrivning upprättas. Denna ska innehålla en ” beskrivning av den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma med avseende på biologisk mångfald, befolkning, människors hälsa, djurliv, växtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer, materiella tillgångar, landskap, bebyggelse, forn- och kulturlämningar och annat kulturarv samt det inbördes förhållandet mellan dessa miljöaspekter”.

I Regeringens prop. 1985/86:1 (s. 366) anförde departementschefen bla: ”Vidare bör en viktig uppgift för besvärsinstanserna vara att pröva eventuellt föreslagna alternativa sätt att lösa den planeringsfråga som är aktuell i ärendet. Intrånget för de enskilda kanske kan minskas eller elimineras, om man gör vissa jämkningar av läget eller utförandet av en byggnad eller en annan anläggning. Det visar sig i praktiken ofta möjligt att tillgodose klagandenas önskemål helt eller delvis, utan att det behöver innebära något ingrepp i den kommunala självstyrelsen.”

Av 2 kap. 1 och 2 § PBL följer bl.a. att mark ska användas för det eller de ändamål den är mest lämpad för och att planläggning ska göras med beaktande av bl.a. natur- och kulturvärden och främja en ändamålsenlig struktur – vi anser att så inte skett med denna plan.

Enligt 2 kap. 1 § PBL och 3 kap. 6 § första stycket miljöbalken ska områden som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras kulturvärden, så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada kulturmiljön. Den tänkta exploateringen kommer att påtagligt skada kulturmiljön.

Enligt 2:2 PBL skall planläggning, med beaktande av natur- och kulturvärden, främja bl.a. en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse och goda miljöförhållanden i övrigt. Regeringen framhöll (prop 1994/95:230 s.31) bl.a.: ”För det tredje handlar det om att skapa en rik och levande vardagsmiljö…. Lokalisering och utformning av bebyggelse och anläggningar måste därför ske med stor hänsyn till den byggda miljöns värden och kvaliteter.”  Regeringen underströk kraftigt (a. prop. s. 49), att kravet på hänsyn till befintliga natur- och kulturvärden beaktas särskilt vid förändringar i bebyggelsestrukturen. Detta gäller även avverkning av träd för trädgårdsanläggning. Därför bör den nuvarande planen väsentligt omarbetas.

Vi hävdar att områdets höga kultur- och miljövärden kommer utsättas för omfattande negativ påverkan av förslaget till ändring av detaljplanen.

 

8. Slutsats

Den föreslagna ändringen av detaljplan är otydlig och ofullständig samtS innebär omfattande ingrepp i Gathenhielmska trädgården och anslutande offentliga parkområden.

Den riskerar att tillåta fällning av minst ca 60 träd och större buskar. Detta skulle medföra att områdets lummiga karaktär till stor del försvinner, vilket syftar till att en öppen ”historisk” trädgårdsaxel med små gräsytor i ett regelbundet gångsystem skapas mellan Gathenhielmska huset i norr och Dicksonska stiftelsens fastighet i söder. Förslaget strider radikalt mot vård- och underhållsplanen för Gathenhielmska huset och trädgården som upprättades 2008 i samråd med Länsstyrelsen. I Länsstyrelsens beslut villkoras bl a att arbetet ska stå under antikvarisk kontroll av Higab, vilket är högst anmärkningsvärt eftersom företaget, tillsammans med Park- och naturförvaltningen, är en stor intressent i projektet.

Den drastiska förändring av kvarterets unika kulturhistoriska miljö som förutsätter omfattande trädfällning enligt ansökan om marklov, är inte förankrad hos berörda boende och verksamma i kvarteret och närområdet. Den har inte heller stöd i lagar och direktiv för en grön och miljövänlig stad. Ansökan om marklov bör därför inte beviljas. Istället bör trädgårdens och parkens upprustning/underhåll kontra en genomgripande omgestaltning, snarast diskuteras i nära samverkan med representanter för berörda föreningar, samt boende och verksamma i närområdet.

Parken bör inte göras om till ett museum som har dåliga förutsättningar att få äkthetsprägel och bli en långsiktigt bra lösning. Den bör istället underhållas normalt och vid behov gallras försiktigt med bibehållen karaktär. Då kan området förbli den för människors vardagliga behov anpassade park den har varit och faktiskt ännu är – trots de senare årens låga skötselnivå.

 

Föreningen Trädplan Göteborg begär med hänsyn till ovan beskrivna sakförhållanden att:

  • planprocessen tas om från början
  • Göteborgs stad inbjuder berörda boende, föreningar och verksamma i närområdet – vilka har väsentligt intresse av en förändring av gällande detaljplan till det inledande samråd som kommunen enligt PBL 5 kap 511 skulle ha initierat i arbetet med att ta fram ett program eller förslag till detaljplan.

Föreningen Trädplan Göteborg anser att en plan för området bör tas fram i samverkan med de som nyttjar och värnar parken. Samrådet ska följa PBL och åsyfta en varsam upprustning av Gathenhielmska trädgården och angränsande parkområden mellan Bangatan och Djurgårdsgatan. Planen bör ha en större respekt för lagar och förordningar samt för de natur- och kulturvärden som finns i detta unika område. De befintliga stora träden bör få ett starkt skydd i detaljplanen.

Vi vill att Göteborgs stad tar bättre ansvar för framtiden och planerar förändringar i så känslig miljö, i samklang med berörda parter och med hänsyns till de befintliga kultur- och naturmiljöerna. Även kommande generationer bör få möjlighet att uppleva gamla träd och unika väl bevarade stadsmiljöer med tätortsnära natur.

  

Göteborg 2019-08-30

 

 

 

Trädplan deltar Global Climate Strike Göteborg 27 sept

Global Climate Strike Göteborg 27 sept

Fredag kl. 15:00 i Bältesspännarparken

Vi träffas vid kiosken i Bältesspännarparken från kl 13.30 och går sen tillsammans med våra skyltar och banderoller kl 15

Trädplan deltar i den globala rörelsen Fridays For Future!
Låt oss gå tillsammans på fredag!

Ungdomar över hela världen har hakat på Greta Thunbergs uppmaning till en manifestation för klimatet. Ungdomarna har uppmanat vuxna att delta nu på fredag den 27 – dagen vald med anledning av FN:s klimattoppmöte.
Massor av manifestationer hålls globalt denna dag, som kan bli historisk. Miljoner människor världen över kommer att delta.

I Göteborg börjar förberedelserna inne i Trädgårdsföreningen redan klockan 09, men själva evenemanget startar klockan 15 i Bältesspännarparken och avslutas 17 på Gustav Adolfs torg.

https://facebook.com/events/2304242653158922

Som alla vet så är träd helt nödvändiga om vi ska kunna vända klimatkrisen.
Även de lokala träd som Trädplan ständigt försöker skydda. Varje löv eller barr i varje trädkrona hjälper oss genom att göra världen möjlig att bo i. Se mer om trädens betydelse i denna lilla film:

https://www.facebook.com/theguardian/videos/511461779628725/

Här finns mer att läsa:

Trees and Climate Change: Why Reforestation is Vital
https://onetreeplanted.org/blogs/stories/trees-climate-change-reforestation

To what extent could planting trees help solve climate change?

https://www.theguardian.com/environment/2012/nov/29/planting-trees-climate-change

Träd kan bli räddningen för jordens klimat
https://www.expressen.se/nyheter/klimat/nya-klimatlosningen-sa-kan-traden-radda-jorden/

Föreningen Trädplan har bjudits in, och ska självklart vara med på Fridays For Future – denna viktiga manifestation!
Vi tar med våra fina gröna plakat och våra banderoller. Kom och hjälp till att bära och visa att vi vill bevara träden!
Det vore härligt om vi är många. För att visa ungdomarna bakom evenemanget att vi står på klimatet och miljöns sida – och helt enkelt för att det kan vara den viktigaste manifestation vi deltar i på mycket länge!

Visst vill du offra några timmar för träden och klimatet?
Vi träffas vid kiosken i Bältesspännarparken från kl 13.30 och går tillsammans. Kom i tid för det blir nog mycket folk

Välkommen!


 

 

 

 

Flyttade yngre träd mår bra – hundraårsträden är fällda

Dagens reportage på SvT Väst om de hotade träden i Kungsparken nämner Trädplans arbete för att rädda och bevara stadens träd. Tyvärr innehåller texten en missuppfattning eller feltolkning. I texten som leder till ett inslag om de många träd som flyttats till plantskola skriver man ”Det var bland andra Trädplan Göteborg som var skeptiska och var rädda att träden skulle dö på grund av flytten.”
Länk: Svt Väst – Flyttade träd mår bra, 2019-05-12

Kungsparken februari 2019

Problemet är att i reportaget framstår det som om att majoriteten av träden som hotas av Västlänken har flyttats till en plantskola. Detta är inte korrekt. Det är betydligt fler träd som fälls än som flyttas. De träd som flyttats till plantskolan från Allén är unga träd, från 1985 eller senare. Medan de stora mycket äldre träden, 100-200 år gamla och skyddsvärda, alla utom ett har tagits ner eller ska avverkas. Detta nämns överhuvudtaget inte i reportaget, vilket får det att framstå som att samtliga träd räddas och mår bra, tom bättre än förut.

Naturligtvis har yngre träd en bättre chans att överleva en flytt om de hamnar på en professionell plantskola. Vi har aldrig påstått något annat. Däremot visar erfarenheten från andra trädflyttar att det behövs mellan 10-20 år på den nya permanenta platsen (alltså inte plantskolan), för att se om träden kommer klara sig och må bra på lång sikt.

Sankt Sigfrids Plan augusti 2019

Trädplan har gedigna kunskaper om träd i stadsmiljö, det är föreningens ämnesområde. Att man ger några av de flyttade träden en chans i professionell plantskola är utmärkt. Men Göteborgs Stad har tidigare medgivit att flera av de andra flyttade träden inte klarat sig, inte ens av de små, unga. De träd som hade oturen att inte komma till plantskola utan hamnade tex på Sankt Sigfrids plan – de är redan döda och utbytta mot nya plantor.

Små träd som flyttas runt som dekoration på olika platser kan vara fint att se på. Men de tillför inte mycket till den biologiska mångfalden.

Trädplan värnar stora vuxna träd för att de bidrar till bättre klimat och miljö, de tar hand om buller och luftföroreningar, skapar bra mikroklimat och är livsmiljö för fåglar och insekter. I Haga är luften bedrövlig, varje stort gammalt träd behövs! De äldre hundraårsträden ingår i riksintresset och är oersättliga.

Trädplans kritik är att så många oersättliga träd fälls, samt att TrV och kommunen lägger stora resurser på att försöka bevisa att de kan flytta något enstaka stort gammalt träd. För att klara det fälldes 10 andra friska gamla träd! Bara ett gammalt stort träd, en bok, har alltså flyttats hittills – och det har kostat en stor del av trädbudgeten. Om detta träd kommer att växa och klara några hundra år till efter flytten återstår att se. Att trädet nu fått gröna blad är positivt, men säger inget om dess långsiktiga överlevnadsförmåga.

Träd som ska avverkas på Haga Kyrkoplan.

Vad vi tyvärr däremot vet, är att den andra stora boken nedanför Hagakyrkan som också skulle flyttas, istället kommer att avverkas, eftersom den blev sjuk när rötterna och kronan kapades. Den klarade alltså inte ens förberedelserna för flytt.

 

Stadens trädflytt kritiseras nu på vissa håll för att den kostat projektet pengar. Men hade inte Trädplan och andra miljövänner reagerat hade förmodligen än fler träd berövats oss. Än sämre luft och miljö kostar massor i framtida kostnader för klimat, biologisk mångfald, människors hälsa och välmående etc. De stora skyddsvärda hundraårsträd som avverkas får vi aldrig åter. Bevarandet av träden är en försumbar och försvarbar kostnad i ett projekt av Västlänkens tiotals miljarder. Det som varken kan försvaras eller återbetalas är den negativa miljöeffekten.

 

Kungsparken juli 2018

Kungsparken februari 2019

Överklagan Detaljplan Station Haga, 8 mars 2019

Vi har nu skickat in en överklagan gällande Station Haga.
Föreningens Trädplan Göteborgs överklagan med bilagor:                                        Trädplan ÖK MMD Västlänken dpl haga 2019-03-08                                                      Bilaga, SOCIALA konsekvenser                                                Bilaga_2_Miljökvalitetsmål, träd                                                                Bilaga_5_Påverkan kulturmiljö, riksintressen

Vi har även gjort en MALL som du som tidigare yttrat dig vid samrådet 2016, kan använda. Det är alltså endast de personer och företag/föreningar som tidigare yttrat sig (juni 2016 samt okt. 2016) som har rätt att överklaga nu.
Använd gärna mallen och skriv även gärna till egna kommentarer och argument.

Länk:  MALL, ÖK dpl, HAGA STATION 2019-03-07
Texten (mallen) finns även inlagd nedan (längst ned på sidan) ifall du inte kan öppna dokumentet

 

”Kommunfullmäktige har vid sitt sammanträde den 31 januari 2019 beslutat att anta detaljplan för Västlänken, Station Haga med omgivning inom stadsdelarna Inom Vallgraven, Pustervik samt Vasastaden och med stadsledningskontorets diarienummer 1580/18.

Handlingarna i ärendet finns tillgängliga på Stadsbyggnadskontoret, Köpmansgatan 20
Kundservice har öppet: Måndag – onsdag kl 9-16 och Torsdag – fredag kl 9-12

Detta beslut kan överklagas hos Mark- och miljödomstolen. Överklagan ska vara skriftlig och ha kommit in till stadsledningskontoret senast inom tre veckor från den 15 februari 2019 då ett justerat protokoll beräknas finns tillgängligt på kommunens anslagstavla. Senaste dag för överklagandet är därmed 8 mars 2019.”

Trädplans överklagan kommer att läggas upp när den är färdig. Just nu jobbar vi med att komplettera frågor om PBL (Plan och bygg- lagen)

Här finns alla handlingar i ärendet. I högerkolumnen finns granskningsutlåtande etc:
Detaljplan, SBK, Västlänken – station Haga

Här är mallen till yttrandet på samrådshandling från okt 2016

MALL: Yttrande Detaljplan för Västlänken, Station Haga , senast 4 okt 2016

………….

Till:    Mark- och miljödomstolen via Stadsledningskontoret Göteborg

e-mail: stadsledningskontoret@stadshuset.goteborg.se

Postadress: Stadsledningskontoret
404 82 Göteborg

Besöksadress: Gustaf Adolfs Torg 4a

Vänligen bekräfta att detta har diarieförts och skicka ärendenummer!

 

Överklagan av kommunfullmäktiges beslut att anta

Detaljplan för Västlänken, station Haga med omgivning inom stadsdelarna Haga, Inom Vallgraven, Pustervik och Vasastaden / Diarienummer 1580/18

 Datum:

 

Privatperson:

Namn:

Personnumer:

Adress:
e-mail:

Telefon:

Eller:

Företag /Förening:

Organisationsnummer:

Firmatecknare, namn:

Adress:
e-mail:

Telefon:

 

Yrkande och Grunder:

Undertecknad anser att beslutet att anta detaljplanen är felaktigt och att den bör omarbetas.

  • Detaljplanen följer inte bestämmelserna i PBL 2 kap §6 och bör omarbetas. Utöver de omfattande irreversibla ingreppen som redan beslutade planer medför, innebär detaljplanen stor negativ påverkan på riksintressets natur och kulturvärden. 
  • Ett starkare skydd för park- och allémiljön bör ingå i detaljplanen. Detaljplanen ger inte tillräckligt skydd för park- och allémiljön och de kvarstående träden inom planområdet.
  • Stationsbyggnadens och den anslutande platsens storlek bör minskas väsentligt. Stationsbyggnaden norr om Hagakyrkan har en storlek som innebär att den dominerar platsen och minskar möjligheten att återställa park- och allémiljön.
  • En annan placering av nedgången till cykelgaraget bör väljas. Den föreslagna trappan till cykelgaraget stör miljön i denna del av park- och alléstråket och minskar möjligheten att återställa miljön.
  • Bron över vallgraven bör utgå. Bron utgör (pga av redan stor påverkan i grönområdet) ett stort intrång i Kungsparkens sammanhängande gröna slänt mot vattnet.
  • Detaljplanen för Handelshögskolans nya byggnad bör omarbetas. Nuvarande förslag innebär att en kulturhistorisk värdefull byggnads rivs och ersätts med en ny högre del som har stor negativ påverka på befintlig miljö. I det reviderade planförslaget har maxhöjden för byggnaden dessutom utökats.

I övrigt ställer sig undertecknad bakom Föreningen Trädplan Göteborgs m.fl. överklagande

Sammanfattning

Den förslagna detaljplanen innebär, om den genomförs, att området genomgår en genomgripande förändring vad gäller utseende och karaktär.

Platsens naturvärden, kulturhistoriska värden och rekreationsvärden kommer ytterligare att minskas och delvis förstöras för alltid.

En stor andel av norra delens träd och grönska försvinner eller har redan försvunnit, och stationsbyggnader tillsammans med hårdgjorda ytor blir dominerande inslag stadsbilden. I söder rivs en kulturhistoriskt värdefull byggnad och ett nytt ”höghus” uppförs, med stor påverkan för kulturmiljö, stadsbild och boende i området

Sammantaget visar detta att planen inte tar hänsyn till områdets unika kvaliteter och att den därigenom strider mot flera bestämmelser bland annat i Plan- och Bygglagen och Miljöbalken.

Detaljplanen bör därför omprövas och istället för den framtagna planen, bör en ny plan, som går ut på att säkerställa områdets kvarvarande unika värden, tas fram. 

 

Trädslakten i Kungsparken/ Allén/Haga fortsätter

På måndag den 4 februari 2019 fortsätter fällningarna av träd i Kungsparken och Allén. 25 träd ska fällas – inte flyttas. Det handlar nu om de stora gamla träden.

Trädkram under minnesstund för träden i Kungsparken

Vi vet inte när träden utanför Hagakyrkan (bland annat kastanjerna, boken och almen) avverkas. På bilden finns de inte ens inritade – som om de redan vore borta.
Det är en skandal utan dessa like, en oåterkallelig skada mot vår kultur- och naturmiljö, mot stadens ekonomi, mot boende och näringsverksamheter.

I länken står mer info, men inget datum om när schaktningen börjar:

TRV; arbeten i Rosenlundsområdet 2019

MALL – yttrande KORSVÄGEN, Detaljplan för Universitetet vid Renströmsparken i Göteborg

SISTA DAG ATT SKICKA IN 29 JANUARI – det går alltid att komplettera om man skickat in ett första yttrande i tid.

Här finns en mall att använda. Lägg gärna till dina egna synpunkter och tankar.

MALL-kort-Yttrande-Universitetet Renströmsparken-samråd, 2019-01-29

 

Till:

Stadsbyggnadskontoret:

sbk@sbk.goteborg.se

 

Vänligen bekräfta att detta har diarieförts och skicka ärendenummer!

 

Yttrande över samrådshandling

SBK: 0548/11  och FK: 5210/16

Detaljplan för Universitetet vid Renströmsparken i Göteborg

 

Datum:

 

Klagande:

Namn:

Personnr:

Adress:

e-mail:

 

1.                                     Yrkande

Jag yrkar på att detaljplanen för Korsvägen omarbetas så att ett genomförande inte innebär någon betydande miljöpåverkan på varken kultur- eller naturmiljön.

Jag yrkar att följande förändringar skall göras i detaljplanen:

att ädellövskogen och parkmiljön runt Korsvägen bevaras

  • att EUs habitatdirektiv följs, särskilt vad gäller skydd av ”blandädellövskog” och ”blandädellövsträd i brant sluttning”
  • att de skyddsvärda stora träden upp mot Landeriet bevaras och naturminnesförklaras
  • att de skyddsvärda träden på och runt Lisebergs mark bevaras
  • att de grova träd som hamnar på allmän plats (park eller natur) skyddas genom särskild skyddsbestämmelse
  • att kännbara viten utdöms i de fall träd skadas
  • att kulturhistoriska byggnader och kulturmiljöer bevaras
  • att viktiga siktlinjer inte förstörs
  • att kännbara viten utdöms i de fall kulturhistoriska byggnader och kulturmiljöer skadas
  • att områden med högt naturvärde klassas som naturskyddsområde enligt miljöbalken
  • att artskyddsförordningen gäller och inga undantag görs
  • att fortsatt fragmentisering av Korsvägens grönområden undviks
  • att Göteborgs Grönplan samt nya Trädpolicy följs

 

2.                                     Grunder

Planen innebär en oåterkallelig påverkan av värdefull stadsnära natur och att den medför stora ingrepp i områdets speciella natur- och kulturmiljö vilket strider både mot PBL:s generella varsamhetsbestämmelser och förvanskningsförbud (området är upptaget i Göteborgs bevaringsprogram för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse) och Miljöbalken (området är ett riksintresse för kulturmiljövården).
De kompensationsåtgärder som föreslås för grova träd och förlusten av tätortsnära natur är inte är tillräckliga. De gamla skyddsvärda träden som fälls går inte att ersätta. Kopplingen mellan landeriernas park /trädgård kan endast ”förnimmas”  om de föreslagna byggrätterna i öster utnyttjas och de förslagna byggnaderna på platsen är för höga, eftersom den stör siktlinjen mot kulturhistorisk värdefull bebyggelse.

Den förslagna detaljplanen omarbetas så att ett genomförande inte innebär någon betydande miljöpåverkan av natur- eller kulturmiljön

I samrådsredogörelsen sägs att det gröna sambandet ska tillvaratas så långt som möjligt genom nya trädplanteringar över stora delar av platsen och nyanlagd parkmiljö som fortsätter upp mot Liseberg samt genom att östra byggrätten begränsats ”både i höjd och utbredning”. Enligt Föreningen Trädplan är detta inte tillräckligt. Hela det öppna hörnpartiet som idag leder in mot Lisebergs park kommer att byggas för och även om den föreslagna byggnaden är lägre än i det tidigare förslaget blir påverkan stor och effekten förödande på denna del av miljön.

Planen som föreslås, innebär att en stor mängd träd avverkas i ett viktigt grönstråk, som redan kraftigt decimerats, från alla håll. Detta ersätts inte på samma plats, då byggnader och en genomfartsgata kommer att ligga på platsen. Byggnaderna stör också sikten mot fondbyggnaden i kvarteret Turmalinen. De påverkar även vyn mot Johannebergs landeri från öster eftersom den nya byggnadernas övre del kommer att skymma den bergsslänten ovanför den gamla landeribyggnaden.

Ett genomförande av detaljplanen en mycket stor negativ påverkan på områdets värdefulla natur- och kulturmiljö. Föreningen upprepar därför sina tidigare framförda yrkande att planen omarbetas så att ett genomförande inte innebär någon betydande påverkan på natur- eller kulturmiljön.

3.                                     Slutsats

Universitetet och Staden har tidigare utlovat att projektet inte ska medföra betydande påverkan på miljö- och bevaringsintressen. Det vore då självklart att detta också följs upp i de detaljplaner som skyddar värdefull natur kultur.

Jag yrkar på att detaljplanen för Korsvägen omarbetas så att ett genomförande inte innebär någon betydande miljöpåverkan på varken kultur- eller naturmiljön.

Detaljplanen bryter mot regleringar i bl.a. EUs Habitatdirektiv, PBL och miljöbalken på ett flertal punkter. Alternativ plan bör utredas och nya planer tas fram i samverkan med de boende i området, samt med större respekt för de natur- och kulturvärden som finns i detta unika område. Jag vill att Göteborgs stad tar bättre ansvar för framtiden. Även kommande generationer bör få möjlighet att uppleva gamla träd och unika väl bevarade stadsmiljöer med tätortsnära natur.

 

4.          I övrigt ansluter jag mig till Föreningen Trädplan Göteborgs yttrande