Välkommen

Utvalda

Det är mycket som händer med träden och grönområdena i Göteborg just nu! Nätverket Trädplan Göteborg är en motvikt till den avverkning av välmående träd och reducering av grönområden som pågår i Göteborg. Vi är en urban och modern miljörörelse!

Nätverket Trädplan Göteborg arbetar för att bevara de gamla stadsträden och grönområdena i vår stad. Vi vill att det ska finnas kvar grönområden, stora träd, alléer och parker med många träd även för kommande generationer. De stora träden renar luften, dämpar buller och har en stor positiv social och psykologisk effekt på människor.

Vi vill att våra förtroendevalda tar ansvar för vår unika gröna stad nu och inför framtiden. För att kunna påverka behöver vi vara många.
Om du vill ha kontakt, gå med i vår förening och eller på annat sätt stödja vårt arbete, klicka här.

Yttrande Gathenhielmska och Söderlingska Trädgården, aug 2019

YTTRANDE ANGÅENDE

ÄNDRING AV DETALJPLAN 11-4056    

MAJORNA 722:136 OCH MAJORNA 722:116 (GATHENHIELMSKA OCH SÖDERLINGSKA TRÄDGÅRDEN)

 

Föreningens Trädplan Göteborgs YRKANDE

Föreningen Trädplan Göteborg yrkar att stadsbyggnadskontoret ser över förslaget till ändring av detaljplan 11-4056, där ett stort antal träd och buskar som nu är skyddade, riskerar avverkning. Vi yrkar att planprocessen tas om från början då den är bristfällig, och handlingar saknas.

Vidare vill vi att trädgårdens och parkområdets framtid diskuterats i nära samråd mellan Higab/Park- och naturförvaltningen å ena sidan och representanter för berörda föreningar och andra verksamma samt boende å andra sidan. Vi yrkar att Göteborgs stad inbjuder till det inledande samråd som kommunen enligt PBL 5 kap 511 skulle ha initierat i arbetet med att ta fram ett program eller förslag till detaljplan. Samrådet ska åsyfta en varsam upprustning av Gathenhielmska trädgården och angränsande parkområden mellan Bangatan och Djurgårdsgatan med bevarande och skydd av befintliga större träd.

 

Föreningen Trädplan Göteborg yrkar även att:

  • ädelträden, de större buskarna, äppleträden och parkmiljön bevaras som den är och underhålls bättre
  • EUs habitatdirektiv följs, särskilt vad gäller skydd av ”blandädellövträd”
  • de stora almarna bevaras och skyddas, då beståndet i Majorna redan minskat radikalt.
  • övriga grova träd som finns på allmän plats (park eller natur) skyddas genom särskild skyddsbestämmelse
  • kännbara viten utdöms i de fall träd skadas
  • fortsatt fragmentisering och borttagande av stora träd i denna del av Majorna stoppas,
  • Göteborgs Grönstrategi samt nya Trädpolicy följs
  • Regeringens och Naturvårdsverkets riktlinjer för tätorstnära natur följs
  • det görs en inventering av skyddade arter, bla fladdermöss, lavar, mossor, fåglar etc,
  • gällande svenska och internationella förordningar för skyddade arter följs
  • artskyddsförordningen gäller och inga undantag görs
  • ev nya planer för detta område görs i samarbete med närboende, näringsidkare och föreningar samt i respekt för de höga naturvärden som nu finns.

 

1.     Brister i samrådshandling med bilagor

Handlingarna som hittills offentliggjorts i ärendet, är inte genomarbetade; viktiga relevanta uppgifter är otydliga, motstridiga eller saknas helt. Vi hävdar att handlingarna inte uppfyller kraven för en planprocess – särskilt när det som i detta fall gäller ett stadsbyggnadshistoriskt unikt område med höga kultur- och naturvärden.  De nya planbestämmelserna är godtyckligt tolkningsbara (s 10). Dessutom är föreskrifterna till de nya planbestämmelserna otydliga, och för Söderlingska Trädgården närmast obefintliga (s 13)

Följande saknas i handlingarna:

  • Redovisning i planbeskrivningen av de överväganden som har legat till grund för planens utformning med hänsyn till motstående intressen och planens konsekvenser (PBL kap 4 533:4).
  • Bilaga trädinventering (PON) består endast av ett flygfoto med färgmarkerade prickar för befintliga träd på parkmark. Statusbedömning och åtgärdsförslag redovisas inte, men det är viktigt att detta görs.
  • Planbeskrivningen redovisar ej på karta den gallring av ca 30 st träd o buskar som nämns.
  • Skyddsvärda träd i Söderlingska Trädgården är ej redovisade på karta, motiv för det snäva urvalet av 4 träd förklaras ej (här finns flera ståtliga almar, den vackra hängpilen nämns inte).
  • Förekomst av gamla skyddsvärda träd i Gatenhjelmska trädgården nämns inte alls (här finns ek, sykomor /tysklönn/, almar, popplar, fruktträd).
  • ”Åtgärdsprogram mot buller” (Göteborgs stad 2018) bör redovisas i planbeskrivningen eftersom planområdet utgör ett av 10 utvalda parkområden vars vegetation är viktig för att minska bullerstörningar från omgivande gator (se PBL kap 4 512). Där framgår att parkernas randvegetation behöver förtätas med träd och buskage snarare än glesas ut, vilket kan ske vid ombyggnad/”restaurering” med stöd av luddiga planbestämmelser.
  • Sändlista (förteckning av remissinstanser etc).

 

Följande felaktigheter finns i ändringsförslaget:

  • Nummer på nya planbestämmelser (s 10) stämmer inte med plankartan.
  • Markens/vegetationens underhåll och användbarhet kräver ej ändrad detaljplan (s 11, 14) viss röjning sker ju faktiskt årligen sedan 2017.
  • Ej korrekt beskrivning av parkområdet i ”Samspel” och ”Vardagsliv” (s 15).
  • Situationsplan 1 och 2 är alternativa parkutföranden, men alternativa lösningar ska prövas i ett inledande programskede, vilket har valts bort i denna planprocess. Båda alternativen avviker från Higabs idéskiss beträffande gångar och träd i Gathenhielmska trädgården.

Eftersom idéskissen är daterad flera veckor efter situationsplanerna utgår vi från att det är den som gäller i förslaget. Vi efterlyser en uppdaterad situationsplan (alternativ 2, som är i överensstämmelse med idéskissen).

 

2.     Grunder för yrkandet

Föreningen Trädplan anser att kunskapen hos flera av stadens myndigheter och förvaltningar om parkmiljöernas stora betydelse idag – både vad gäller miljö- och klimatpåverkan samt som lagom lummig promenad- och viloplats för flera generationer kringboendes rekreation – verkar tyvärr tämligen begränsad.
Planarbetets i princip enda utgångspunkt, är att området behöver bli ”tryggare” och mer ”tillgängligt”. Detta bör dock inte ske på bekostnad av äldre träd och buskar, vilket ofta är fallet i Göteborg, trots att det finns mycket modern forskning på att just grönska minskar kriminalitet och skapar trygghet.

Det förslag till ändring av detaljplan som nu ligger på bordet riskerar att möjliggöra en skövling av värdefull stadsnära natur. Det strider mot flera av Göteborgs Stads Miljökvalitetsmål, så som ” God bebyggd miljö”, ” Begränsad klimatpåverkan ” samt ”Frisk luft” (se bilaga 1).  Planen går även i strid mot  2:1, 2:2, 2:3:1, 2:3:2, 2:3:3 och 2:6:1 PBL samt MB 3 kap 6§, MB 6 kap 12§, MB 7 kap 9§ och Eu-direktiv 92/43/EEG  samt eventuellt även mot konventionen EUROBAT (Fladdermöss syns i parken, men ingen inventering har gjorts)

Planen är föråldrad och undermålig. Vi lever inte på 1800-talet utan på 2000-talet, då träd i vissa stadsdelar är en bristvara, och all forskning visar på den stora betydelsen av att bevara och vårda gamla träd och att de inte går att ersätta.

Planen går helt emot intentionerna i Göteborgs olika planer och direktiv för en klimatsmart och grön stad, såsom Översiktsplanen, Grönplanen och den nyligen antagna Trädpolicyn (Här talar man om hur viktigt det är att bevara stora uppvuxna träd). Det strider också helt mot Länsstyrelsens vård- och underhållsplan för Gathenhielmska, från 2008.

Vi frågar oss hur detta är möjligt?

Området omfattas av plan- och bygglagens generella varsamhetsbestämmelser och förvanskningsförbud. Åtgärden kan även anses strida mot hushållningsbestämmelserna i miljöbalken. Förändringar och andra ingrepp bör endast komma till stånd om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdets nuvarande natur- och kulturvärden.

Västra Götaland har fått i uppdrag från regeringen att se över och bevara tätortsnära grönområden, eftersom mer och mer konkurreras bort av den växande staden. Den tätortsnära naturen är den natur de flesta medborgare kommer i kontakt med i vardagen, och har visat sig vara en viktig del i människors rekreation och välbefinnande, och bidrar därmed till folkhälsa. Genomförandet av den föråldrade men antagna planen bryter mot regeringens uppdrag.

De kompensationsåtgärder (trädgårdsanläggning) som föreslås för de många grova träd och större buskar som ska avverkas, och för förlusten av den tätortsnära naturmiljön samt områden för rekreation, är inte tillräckliga. Riktlinjer i miljöbalken och PBL följs inte om den antagna detaljplanen genomförs. Att tex föreslå ett nytt träd på annan plats istället för de skyddsvärda (och fullt friska) gamla almarna är ett brott mot gällande förordningar. Kompensationsåtgärder begränsar inte den skada som uppstår på platsen för den planerade exploateringen. För att kompensationsåtgärder ska bidra till att uppväga den förväntade skadan från en exploatering måste den medföra

naturvårdsnytta i förhållande till ett scenario där ingen kompensation genomförs.  Detta innebär att kompensationen måste bidra till att öka eller upprätthålla naturvärdena på platsen där den genomförs – så är inte fallet i planens och beslutsinstansernas föreslagna åtgärder.

Politikerna har inte lyssnat på sakägare och boende i området eller andra oroade röster som höjts angående ingreppen i detta unika grönområde. Stadsbyggnadskontoret, Park och Naturförvaltningen, Higab och Länsstyrelsen har ett ansvar för att värna och bevara den kulturhistoriska miljön samt naturmiljön i staden. Hur kan man då planera ett så stort ingrepp på ett sådant sätt att stora natur- och kulturvärden hotas, och oåterkalleligen försvinner? Frånvaron av avvägning mellan motstående intressen utgör ett brott från själva huvudsyftet med detaljplanedirektiven. Eftersom planen inte uppfyller grundläggande krav, som skall ställas på en förändringsplan, bör förslaget i dess nuvarande utformning återkallas.

3. Ärendet

Göteborgs stad, Park- och naturförvaltningen (Ponf), har ansökt om ändring av detaljplan, vilket medför att skyddet för minst 60 träd på rubricerade fastigheter försvinner.

Avsikten med planändringen är att möjliggöra en ombyggnad (i samrådshandlingen kallad

”restaurering”) av parkområdet, vilket i sig klart strider mot syftet i gällande detaljplan. När denna utarbetades 1992-93 syftade den till att säkerställa en väsentlig del av kulturarvet från det förindustriella Majorna i kvarteret Gatenhjelm. Resterna av tre större trädgårdar som plansamrådet nu gäller (Gatenhjelmska trädgården respektive parken mot Bangatan, Söderlingska Trädgården mot Djurgårdsgatan och Jedeurska Trädgården mellan dessa i anslutning till Pölgatan) ingår i det kulturreservat med samma namn som avsågs få ett långsiktigt skydd i en detaljplan för nästan hela kvarteret (fastställd 1994).

Ett sämre skydd i form av otydliga planbestämmelser kan få stora konsekvenser för detta unika gröna kulturarv. Träd och buskar kommer att kunna fällas mer eller mindre godtyckligt med hänvisning till att ingreppen är planenliga. Följden av dessa nya bestämmelser kan bli en större negativ miljöpåverkan, vilket måste beskrivas och analyseras i samrådshandlingen. Det är anmärkningsvärt att inte detta skett.

Vid tidigare ansökan om marklov (för fällning av stora träd) som Ponf på begäran lämnade till stadsbyggnadskontoret 2016, uppgavs att Gathenhielmska trädgården hade vuxit igen med ”slyträd” av sorter som inte hör hemma i en historisk trädgård. Avverkningen av såväl stora trädgrupper som solitärer ansågs nödvändig även p g a trädens placering enligt dem inte stämde med den historiska trädgårdens planindelning.
Denna motivering har visat sig felaktig. Träden finns med på gamla historiska dokument, enligt

Att kalla fullt uppvuxna gamla almar, popplar, ask, äppleträd, fläder samt andra större vackra buskar och träd för slyträd, är högst ovederhäftigt och vilseledande!
Den nu föreslagna ändringen av detaljplan medger att många av träden inte längre kommer ha något skydd. Vi misstänker att detta är högst medvetet – och ett steg för senare kunna avverka utan att söka marklov.

I området har sedan 1930-talet de flesta träd längs med gatorna avverkats. Att nu ta bort detaljplanskyddet för så många stora träd i kvarteret Gathenhielm, kärnan i det äldre Majornas kulturmiljö, vore ingenting mindre än en skandal. Hur kan ansvariga aktörer bortse från stora träds viktiga funktion i staden? Känner man inte till direktiven för bevarandet av tätortsnära natur samt Naturvårdsverkets Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet?

Det framgår vid jämförelse mellan Ludvig Simons karta 1888 och den nu aktuella planerna att det inte alls är fråga om en historiskt korrekt återställning av trädgården, utan en fri tolkning. Den antikvariskt motiverade omgestaltning som 2016 uppgavs kräva fällning av ett stort antal gamla ståtliga träd, saknade historisk grund. Förslaget till ny detaljplan rikserar ske på bekostnad av dagens lagom lummiga och flitigt använda naturliga park. Vi anser att planen är direkt skadligt för både byggnadsminnets trädgård och anslutande park. Den kulturhistoriska miljön som helhet riskerar att minska betydligt i värde.

 

4. Gathenhielmska trädgårdens och parkens historia

Dagens situation med Gathenhielmska husets trädgård innanför staket och en fritt tillgänglig öppen parkyta mellan staketet och Dicksonska stiftelsens bostadsbebyggelse i söder har sin historiska bakgrund. År 1878 styckade ägaren av egendomen Gamla Reparebanan (e o hovrättsnotarie J N Dahlström) marken väster om Bangatan i tomter till försäljning och bebyggande men behöll tomten med Gathenhielmska huset och trädgård innanför ett plank mot söder. Fyra tomter utanför planket (Bangatan 3-9) såldes aldrig till byggintressenter och blev därför inte bebyggda. De övertogs småningom av Göteborgs stad som lät hyresgästerna i landshövdingehusen på granntomten (Bangatan 11) använda tomtmarken till trädgård. Denna blev sedan husen rivits 1976 allmän park med asfaltgångar, gamla blomsterbuskar och fruktträd. En stor rensning och nyplantering gjordes 1998-99 varvid äldre träd- och buskvegetation bevarades eller byttes ut.

Gathenhielmska huset med trädgård och ekonomibyggnader är byggnadsminne. Skyddet har på tidigare ägares initiativ utökats att omfatta även trädgården med uthuset och växthuset. En vård- och underhållsplan upprättades år 2008 för fastigheten (ägare: Higab) med bidrag från Länsstyrelsen. I denna framhålls bl a trädgårdens höga kulturhistoriska värde och dess utvecklingspotential som ”Hemlig Trädgård”. Länsstyrelsens tillstånd i maj 2016 för den planerade omgestaltningen av trädgården och dess sammanslagning med parken till en offentlig 1800-talsträdgård är förvånande eftersom det strider mot vård- och underhållsplanen. Som antikvarisk expert för kontroll av den mycket stora förändringen av byggnadsminnet, har Länsstyrelsen utsett Higab:s egen antikvarie. Detta kan uppfattas som en jävssituation.

 

5. Gathenhielmska trädgården och parken idag

En vandring i dagens trädgård och park med kartorna till aktuell ansökan i handen, uppdagar att marklovet gäller totalt ca 60 träd och buskar, varav ca 50 i Gathenhielmska trädgården och parken. De flesta utpekade träd och buskar har storlek och utseende som tyder på ansenlig ålder och av arter som är typiska för 1700- och 1800-talets trädgårdskultur. Trädgården inramas av höga almar mot Bangatan och på båda sidor om staketet mot parken höga träd av poppelsläktet utan närmare angiven sort – om det finns gråpoppel och pelarasp tillhör dessa äldre trädgårdskultur. Innanför almarna står en sykomorlönn, ett äldre parkträd som man också vill fälla. I parken utanför staketet omfattar ansökan solitärer av alm, lönn, fläder, apel m m. Utöver dessa gäller ansökan åtskilliga almar väster och söder om parken vid Bangatan, bl a en mycket välväxt fyrstammig alm i Jedeurska trädgården intill Pölgatan.

Trädgård och park innehåller även en hel del yngre sly som bör rensas bort, detta borde skötas genom normalt underhåll av området, vilket inte skett. En motivering av den mycket omfattande avverkning av karaktäristiska parkträd som kartbilagorna anger saknas. Anledningen kan inte vara enbart den historiska rekonstruktionen eftersom flera vackra solitärträd som man ansökt om att fälla står längre in i parken och således inte berörs av omgestaltningen.

I det vildvuxna kuperade parkområdet vid gränsen mot kulturreservatet finns intressanta rester av den forna trädgården att bevara och lyfta fram: en trappa till en gångstig leder förbi en tidigare spegeldamm som troligen varit omgiven av blommande buskar – bl a kan på plats konstateras att här finns en stor väldoftande jasminbuske. För denna ospecificerade inre del av Gathenhielmska parken anger kartbilagan endast ”Röjning av vegetation”. Erfarenheten visar att vid så ospecifik uppdragsbeskrivning, brukar all vegetation röjas helt urskillningslöst.

 

6. Synpunkter på aktuell omgestaltning och ändringsförslag av detaljplan

Det kan starkt ifrågasättas om en restaurering av Gathenhielmska på bekostnad av dagens lagom lummiga och flitigt använda naturliga park överhuvudtaget är meningsfull. Denna park är liksom Söderlingska trädgården omtyckt som plats för lek och picknick antingen i sol eller under vackra lövträd av olika gamla sorter. Vidare befarar vi – med tanke på den höga skötselnivå som en historisk park kräver i motsats till senare års låga skötselnivå mellan Pölgatan och Bangatan – att en rekonstruerad historisk trädgård snart kommer att förfalla i likhet med dagens slutna trädgård och delar av den öppna parken.

Att öppna upp Gathenhielmska trädgården framför huvudbyggnaden, med nuvarande förvaltning av byggnadsminnet, innebär också en stor risk för den unika byggnadens skydd mot brand och skadegörelse. Sedan huset upphörde att vara bostad och grinden mot Stigbergstorget inte längre är låst har vem som helst fritt tillträde till trädgården samtidigt som den närmaste omgivningen – parken söder om staketet och kullen med lekplatsen vid Pölgatan (i likhet med Stigbergstorget) – är en känd träffpunkt för missbrukare och droghandlare. Man kommer dock inte att få bort dessa genom att fälla de stora träden – tvärtom visar all ny erkänd forskning att stora träd i stadsmiljö, ökar tryggheten, minskar kriminaliteten och förbättrar människors hälsa. (se bilaga 1)

Den planerade omgestaltningen av parken blir från historisk synpunkt en halvmesyr men kostar ändå stora summor. Underhållet kommer inte utan stora extra anslag att kunna hållas på en nivå som krävs för att hålla anläggningen prydlig. Den investering som nyanläggning och underhåll av en historisk trädgård kräver borde istället läggas på en upprustning samt framtida underhåll och skötsel av den befintliga ”Hemliga Trädgården” och hela parkområdet utanför.

Trädgården och parken mellan Bangatan och Pölgatan behöver i första hand befrias från det späda sly som årligen bör rensas bort, som del av normalt underhåll. Viss gallring av träd borde också ske på ett sådant sätt att den lummiga karaktären behålls och främjar de grova trädens tillväxt. Däremot skulle ett marklov enligt ansökan innebära att dagens vackra trädmiljö blir avsevärt fattigare genom att den berövas sina inramningar av lövkronor, balansen mellan öppna och lummiga partier och åtskilliga karaktäristiska solitärträd av stort miljövärde.

Det bör i sammanhanget framhållas att ett stort bestånd av gamla friska almar karaktäriserar de sammanhängande historiska trädgårdarna mellan Djurgårdsgatan och Bangatan, tillsammans utgörande största delen av kvarteret Gatenhjelm. Detta almbestånd är sällsynt välbevarat och mycket värdefullt för såväl rekreation som från estetisk och historisk synpunkt. Beståndet bör därför behandlas med stor försiktighet och så länge träden är friska endast glesas ur där enskilda större träd behöver mer utrymme. Det är viktigt för parkmiljön och omgivande bostadsbebyggelse vid livligt trafikerade gator att gamla almar och stora träd i allmänhet med välutvecklat lövverk bevaras så länge som möjligt för att luftkvaliteten ska upprätthållas. Alm är ett skyddat trädslag.

Dessvärre råder som nämnts oklarheter i kartmaterialet, dels vad gäller träd/buskar som inte finns utmärkta, dels saknas i många fall närmare uppgift om befintliga individers art/sort liksom deras verkliga placering. Exempelvis är på kartan över Gathenhielmska parken, dess kuperade västra del ett skrafferat område med enstaka träd/buskar markerade, medan mycket av vegetationen inte är angiven, vare sig placering eller typ. Underlaget för ansökan om marklov är således bristfälligt då kartbilagorna är delvis otydliga och innehåller felaktigheter.

Angående information om projektet borde sådan ha sänts direkt till de mest berörda, nämligen boende och verksamma i närområdet, samt intresseföreningar såsom Föreningen Trädplan Göteborg, Göteorgs Hembygdsförening och Kulturminnesföreningen Gathenhielm. Varken vi eller andra personer – inte ens boende i direkt anslutning till det område som är direkt berörda, t ex Pölgatan och Bangatan – har dock blivit informerade. I vissa fall har man efter inledande kontakt väntat förgäves på utlovad redovisning av förslag. Det är därför vi med bestörtning nu har tagit del av de bristfälliga handlingarna och insett konsekvenserna av planförändringens effekter på trädmiljön i kvarteret.

När den förra stora upprustningen av parken mot Bangatan inletts hösten 1998 liknade planen ett kalhygge. De närboende reagerade mycket kraftigt med påföljd att vissa planerade trädfällningar inställdes. Den mycket stora almen mellan kulturreservatet och Dicksonska stiftelsens hus räddades och kunde tack vare kronbeskärning leva vidare – detta mäktiga och 21 år senare alltjämt friska träd, ska nu bevaras enligt kartbilagan till ansökan om marklov. Vi vill att man gör likadant med de nu hotade fullvuxna träden och större buskarna. Bevara dem och vårda dem!

 

7. Naturmiljön och rekreation

Planen bryter mot Miljöbalken 3 kap 6 § ”Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas.”

De höga naturvärdena och vikten av att ha en sammanhängande grön lunga, gör att hela området bör jämställas med reglerna om Kulturreservat i Miljöbalken 7 kap. 9§. Man kan därför ifrågasätta om Kommunen, överhuvudtaget äger rådighet att disponera marken för så stora förändringar. Man kan också ifrågasätta om staden har rätt att planera området på ett sätt som medför att träd och övriga naturvärden i stor omfattning ödeläggs. 

Ändringsförslagen i detaljplanen bryter även mot EU:s habitatdirektiv. I området, som nu riskerar avverkning, finns flera olika ädellövträdslag, Blandädellövskogar omnämns speciellt när ex. olika Natura 2000 områden ska skydds-klassas, eftersom de finns med bland de ”skogliga naturtyper” som EU:s habitatdirektiv ålagt Sverige att skydda.

Gathenhielmska Trädgården, med omkringliggande parker är ett uppskattat rekreationsområde, och en viktig grön lunga för denna del av staden. Väsentliga delar av denna park har stort naturvärde och är en del av en sammanhängande och avgörande grön lunga i staden, med biotoper och skyddade arter av växt och djurliv.  Att riskera ytterligare fragmentering av detta grönstråk är oansvarigt och oåterkalleligt.

Detta bör Göteborgs Kommun värna och inte låta förstöras. De gamla träd som fälls går inte att ersättas. Nya träd som planteras i sådan stressad stadsmiljö blir aldrig lika stora, de dör ofta inom några år (forskning visar att stadsträd lever mellan 20-50 år). Trädgårdsväxter utgör inte samma grund för den biologiska mångfalden.

I Miljöbalken 6 kap 12 § står ”Inom ramen för en miljöbedömning enligt 11 § skall myndigheten eller kommunen upprätta en miljökonsekvensbeskrivning där den betydande miljöpåverkan som planens eller programmets genomförande kan antas medföra identifieras, beskrivs och bedöms. Rimliga alternativ med hänsyn till planens eller programmets syfte och geografiska räckvidd skall också identifieras, beskrivas och bedömas.”  Då avverkningsplanerna har en bytande negativ påverkan på miljön bör en miljökonsekvensbeskrivning upprättas. Denna ska innehålla en ” beskrivning av den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma med avseende på biologisk mångfald, befolkning, människors hälsa, djurliv, växtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer, materiella tillgångar, landskap, bebyggelse, forn- och kulturlämningar och annat kulturarv samt det inbördes förhållandet mellan dessa miljöaspekter”.

I Regeringens prop. 1985/86:1 (s. 366) anförde departementschefen bla: ”Vidare bör en viktig uppgift för besvärsinstanserna vara att pröva eventuellt föreslagna alternativa sätt att lösa den planeringsfråga som är aktuell i ärendet. Intrånget för de enskilda kanske kan minskas eller elimineras, om man gör vissa jämkningar av läget eller utförandet av en byggnad eller en annan anläggning. Det visar sig i praktiken ofta möjligt att tillgodose klagandenas önskemål helt eller delvis, utan att det behöver innebära något ingrepp i den kommunala självstyrelsen.”

Av 2 kap. 1 och 2 § PBL följer bl.a. att mark ska användas för det eller de ändamål den är mest lämpad för och att planläggning ska göras med beaktande av bl.a. natur- och kulturvärden och främja en ändamålsenlig struktur – vi anser att så inte skett med denna plan.

Enligt 2 kap. 1 § PBL och 3 kap. 6 § första stycket miljöbalken ska områden som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras kulturvärden, så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada kulturmiljön. Den tänkta exploateringen kommer att påtagligt skada kulturmiljön.

Enligt 2:2 PBL skall planläggning, med beaktande av natur- och kulturvärden, främja bl.a. en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse och goda miljöförhållanden i övrigt. Regeringen framhöll (prop 1994/95:230 s.31) bl.a.: ”För det tredje handlar det om att skapa en rik och levande vardagsmiljö…. Lokalisering och utformning av bebyggelse och anläggningar måste därför ske med stor hänsyn till den byggda miljöns värden och kvaliteter.”  Regeringen underströk kraftigt (a. prop. s. 49), att kravet på hänsyn till befintliga natur- och kulturvärden beaktas särskilt vid förändringar i bebyggelsestrukturen. Detta gäller även avverkning av träd för trädgårdsanläggning. Därför bör den nuvarande planen väsentligt omarbetas.

Vi hävdar att områdets höga kultur- och miljövärden kommer utsättas för omfattande negativ påverkan av förslaget till ändring av detaljplanen.

 

8. Slutsats

Den föreslagna ändringen av detaljplan är otydlig och ofullständig samtS innebär omfattande ingrepp i Gathenhielmska trädgården och anslutande offentliga parkområden.

Den riskerar att tillåta fällning av minst ca 60 träd och större buskar. Detta skulle medföra att områdets lummiga karaktär till stor del försvinner, vilket syftar till att en öppen ”historisk” trädgårdsaxel med små gräsytor i ett regelbundet gångsystem skapas mellan Gathenhielmska huset i norr och Dicksonska stiftelsens fastighet i söder. Förslaget strider radikalt mot vård- och underhållsplanen för Gathenhielmska huset och trädgården som upprättades 2008 i samråd med Länsstyrelsen. I Länsstyrelsens beslut villkoras bl a att arbetet ska stå under antikvarisk kontroll av Higab, vilket är högst anmärkningsvärt eftersom företaget, tillsammans med Park- och naturförvaltningen, är en stor intressent i projektet.

Den drastiska förändring av kvarterets unika kulturhistoriska miljö som förutsätter omfattande trädfällning enligt ansökan om marklov, är inte förankrad hos berörda boende och verksamma i kvarteret och närområdet. Den har inte heller stöd i lagar och direktiv för en grön och miljövänlig stad. Ansökan om marklov bör därför inte beviljas. Istället bör trädgårdens och parkens upprustning/underhåll kontra en genomgripande omgestaltning, snarast diskuteras i nära samverkan med representanter för berörda föreningar, samt boende och verksamma i närområdet.

Parken bör inte göras om till ett museum som har dåliga förutsättningar att få äkthetsprägel och bli en långsiktigt bra lösning. Den bör istället underhållas normalt och vid behov gallras försiktigt med bibehållen karaktär. Då kan området förbli den för människors vardagliga behov anpassade park den har varit och faktiskt ännu är – trots de senare årens låga skötselnivå.

 

Föreningen Trädplan Göteborg begär med hänsyn till ovan beskrivna sakförhållanden att:

  • planprocessen tas om från början
  • Göteborgs stad inbjuder berörda boende, föreningar och verksamma i närområdet – vilka har väsentligt intresse av en förändring av gällande detaljplan till det inledande samråd som kommunen enligt PBL 5 kap 511 skulle ha initierat i arbetet med att ta fram ett program eller förslag till detaljplan.

Föreningen Trädplan Göteborg anser att en plan för området bör tas fram i samverkan med de som nyttjar och värnar parken. Samrådet ska följa PBL och åsyfta en varsam upprustning av Gathenhielmska trädgården och angränsande parkområden mellan Bangatan och Djurgårdsgatan. Planen bör ha en större respekt för lagar och förordningar samt för de natur- och kulturvärden som finns i detta unika område. De befintliga stora träden bör få ett starkt skydd i detaljplanen.

Vi vill att Göteborgs stad tar bättre ansvar för framtiden och planerar förändringar i så känslig miljö, i samklang med berörda parter och med hänsyns till de befintliga kultur- och naturmiljöerna. Även kommande generationer bör få möjlighet att uppleva gamla träd och unika väl bevarade stadsmiljöer med tätortsnära natur.

  

Göteborg 2019-08-30

 

 

 

Trädplan deltar Global Climate Strike Göteborg 27 sept

Global Climate Strike Göteborg 27 sept

Fredag kl. 15:00 i Bältesspännarparken

Vi träffas vid kiosken i Bältesspännarparken från kl 13.30 och går sen tillsammans med våra skyltar och banderoller kl 15

Trädplan deltar i den globala rörelsen Fridays For Future!
Låt oss gå tillsammans på fredag!

Ungdomar över hela världen har hakat på Greta Thunbergs uppmaning till en manifestation för klimatet. Ungdomarna har uppmanat vuxna att delta nu på fredag den 27 – dagen vald med anledning av FN:s klimattoppmöte.
Massor av manifestationer hålls globalt denna dag, som kan bli historisk. Miljoner människor världen över kommer att delta.

I Göteborg börjar förberedelserna inne i Trädgårdsföreningen redan klockan 09, men själva evenemanget startar klockan 15 i Bältesspännarparken och avslutas 17 på Gustav Adolfs torg.

https://facebook.com/events/2304242653158922

Som alla vet så är träd helt nödvändiga om vi ska kunna vända klimatkrisen.
Även de lokala träd som Trädplan ständigt försöker skydda. Varje löv eller barr i varje trädkrona hjälper oss genom att göra världen möjlig att bo i. Se mer om trädens betydelse i denna lilla film:

https://www.facebook.com/theguardian/videos/511461779628725/

Här finns mer att läsa:

Trees and Climate Change: Why Reforestation is Vital
https://onetreeplanted.org/blogs/stories/trees-climate-change-reforestation

To what extent could planting trees help solve climate change?

https://www.theguardian.com/environment/2012/nov/29/planting-trees-climate-change

Träd kan bli räddningen för jordens klimat
https://www.expressen.se/nyheter/klimat/nya-klimatlosningen-sa-kan-traden-radda-jorden/

Föreningen Trädplan har bjudits in, och ska självklart vara med på Fridays For Future – denna viktiga manifestation!
Vi tar med våra fina gröna plakat och våra banderoller. Kom och hjälp till att bära och visa att vi vill bevara träden!
Det vore härligt om vi är många. För att visa ungdomarna bakom evenemanget att vi står på klimatet och miljöns sida – och helt enkelt för att det kan vara den viktigaste manifestation vi deltar i på mycket länge!

Visst vill du offra några timmar för träden och klimatet?
Vi träffas vid kiosken i Bältesspännarparken från kl 13.30 och går tillsammans. Kom i tid för det blir nog mycket folk

Välkommen!


 

 

 

 

Flyttade yngre träd mår bra – hundraårsträden är fällda

Dagens reportage på SvT Väst om de hotade träden i Kungsparken nämner Trädplans arbete för att rädda och bevara stadens träd. Tyvärr innehåller texten en missuppfattning eller feltolkning. I texten som leder till ett inslag om de många träd som flyttats till plantskola skriver man ”Det var bland andra Trädplan Göteborg som var skeptiska och var rädda att träden skulle dö på grund av flytten.”
Länk: Svt Väst – Flyttade träd mår bra, 2019-05-12

Kungsparken februari 2019

Problemet är att i reportaget framstår det som om att majoriteten av träden som hotas av Västlänken har flyttats till en plantskola. Detta är inte korrekt. Det är betydligt fler träd som fälls än som flyttas. De träd som flyttats till plantskolan från Allén är unga träd, från 1985 eller senare. Medan de stora mycket äldre träden, 100-200 år gamla och skyddsvärda, alla utom ett har tagits ner eller ska avverkas. Detta nämns överhuvudtaget inte i reportaget, vilket får det att framstå som att samtliga träd räddas och mår bra, tom bättre än förut.

Naturligtvis har yngre träd en bättre chans att överleva en flytt om de hamnar på en professionell plantskola. Vi har aldrig påstått något annat. Däremot visar erfarenheten från andra trädflyttar att det behövs mellan 10-20 år på den nya permanenta platsen (alltså inte plantskolan), för att se om träden kommer klara sig och må bra på lång sikt.

Sankt Sigfrids Plan augusti 2019

Trädplan har gedigna kunskaper om träd i stadsmiljö, det är föreningens ämnesområde. Att man ger några av de flyttade träden en chans i professionell plantskola är utmärkt. Men Göteborgs Stad har tidigare medgivit att flera av de andra flyttade träden inte klarat sig, inte ens av de små, unga. De träd som hade oturen att inte komma till plantskola utan hamnade tex på Sankt Sigfrids plan – de är redan döda och utbytta mot nya plantor.

Små träd som flyttas runt som dekoration på olika platser kan vara fint att se på. Men de tillför inte mycket till den biologiska mångfalden.

Trädplan värnar stora vuxna träd för att de bidrar till bättre klimat och miljö, de tar hand om buller och luftföroreningar, skapar bra mikroklimat och är livsmiljö för fåglar och insekter. I Haga är luften bedrövlig, varje stort gammalt träd behövs! De äldre hundraårsträden ingår i riksintresset och är oersättliga.

Trädplans kritik är att så många oersättliga träd fälls, samt att TrV och kommunen lägger stora resurser på att försöka bevisa att de kan flytta något enstaka stort gammalt träd. För att klara det fälldes 10 andra friska gamla träd! Bara ett gammalt stort träd, en bok, har alltså flyttats hittills – och det har kostat en stor del av trädbudgeten. Om detta träd kommer att växa och klara några hundra år till efter flytten återstår att se. Att trädet nu fått gröna blad är positivt, men säger inget om dess långsiktiga överlevnadsförmåga.

Träd som ska avverkas på Haga Kyrkoplan.

Vad vi tyvärr däremot vet, är att den andra stora boken nedanför Hagakyrkan som också skulle flyttas, istället kommer att avverkas, eftersom den blev sjuk när rötterna och kronan kapades. Den klarade alltså inte ens förberedelserna för flytt.

 

Stadens trädflytt kritiseras nu på vissa håll för att den kostat projektet pengar. Men hade inte Trädplan och andra miljövänner reagerat hade förmodligen än fler träd berövats oss. Än sämre luft och miljö kostar massor i framtida kostnader för klimat, biologisk mångfald, människors hälsa och välmående etc. De stora skyddsvärda hundraårsträd som avverkas får vi aldrig åter. Bevarandet av träden är en försumbar och försvarbar kostnad i ett projekt av Västlänkens tiotals miljarder. Det som varken kan försvaras eller återbetalas är den negativa miljöeffekten.

 

Kungsparken juli 2018

Kungsparken februari 2019

Överklagan Detaljplan Station Haga, 8 mars 2019

Vi har nu skickat in en överklagan gällande Station Haga.
Föreningens Trädplan Göteborgs överklagan med bilagor:                                        Trädplan ÖK MMD Västlänken dpl haga 2019-03-08                                                      Bilaga, SOCIALA konsekvenser                                                Bilaga_2_Miljökvalitetsmål, träd                                                                Bilaga_5_Påverkan kulturmiljö, riksintressen

Vi har även gjort en MALL som du som tidigare yttrat dig vid samrådet 2016, kan använda. Det är alltså endast de personer och företag/föreningar som tidigare yttrat sig (juni 2016 samt okt. 2016) som har rätt att överklaga nu.
Använd gärna mallen och skriv även gärna till egna kommentarer och argument.

Länk:  MALL, ÖK dpl, HAGA STATION 2019-03-07
Texten (mallen) finns även inlagd nedan (längst ned på sidan) ifall du inte kan öppna dokumentet

 

”Kommunfullmäktige har vid sitt sammanträde den 31 januari 2019 beslutat att anta detaljplan för Västlänken, Station Haga med omgivning inom stadsdelarna Inom Vallgraven, Pustervik samt Vasastaden och med stadsledningskontorets diarienummer 1580/18.

Handlingarna i ärendet finns tillgängliga på Stadsbyggnadskontoret, Köpmansgatan 20
Kundservice har öppet: Måndag – onsdag kl 9-16 och Torsdag – fredag kl 9-12

Detta beslut kan överklagas hos Mark- och miljödomstolen. Överklagan ska vara skriftlig och ha kommit in till stadsledningskontoret senast inom tre veckor från den 15 februari 2019 då ett justerat protokoll beräknas finns tillgängligt på kommunens anslagstavla. Senaste dag för överklagandet är därmed 8 mars 2019.”

Trädplans överklagan kommer att läggas upp när den är färdig. Just nu jobbar vi med att komplettera frågor om PBL (Plan och bygg- lagen)

Här finns alla handlingar i ärendet. I högerkolumnen finns granskningsutlåtande etc:
Detaljplan, SBK, Västlänken – station Haga

Här är mallen till yttrandet på samrådshandling från okt 2016

MALL: Yttrande Detaljplan för Västlänken, Station Haga , senast 4 okt 2016

………….

Till:    Mark- och miljödomstolen via Stadsledningskontoret Göteborg

e-mail: stadsledningskontoret@stadshuset.goteborg.se

Postadress: Stadsledningskontoret
404 82 Göteborg

Besöksadress: Gustaf Adolfs Torg 4a

Vänligen bekräfta att detta har diarieförts och skicka ärendenummer!

 

Överklagan av kommunfullmäktiges beslut att anta

Detaljplan för Västlänken, station Haga med omgivning inom stadsdelarna Haga, Inom Vallgraven, Pustervik och Vasastaden / Diarienummer 1580/18

 Datum:

 

Privatperson:

Namn:

Personnumer:

Adress:
e-mail:

Telefon:

Eller:

Företag /Förening:

Organisationsnummer:

Firmatecknare, namn:

Adress:
e-mail:

Telefon:

 

Yrkande och Grunder:

Undertecknad anser att beslutet att anta detaljplanen är felaktigt och att den bör omarbetas.

  • Detaljplanen följer inte bestämmelserna i PBL 2 kap §6 och bör omarbetas. Utöver de omfattande irreversibla ingreppen som redan beslutade planer medför, innebär detaljplanen stor negativ påverkan på riksintressets natur och kulturvärden. 
  • Ett starkare skydd för park- och allémiljön bör ingå i detaljplanen. Detaljplanen ger inte tillräckligt skydd för park- och allémiljön och de kvarstående träden inom planområdet.
  • Stationsbyggnadens och den anslutande platsens storlek bör minskas väsentligt. Stationsbyggnaden norr om Hagakyrkan har en storlek som innebär att den dominerar platsen och minskar möjligheten att återställa park- och allémiljön.
  • En annan placering av nedgången till cykelgaraget bör väljas. Den föreslagna trappan till cykelgaraget stör miljön i denna del av park- och alléstråket och minskar möjligheten att återställa miljön.
  • Bron över vallgraven bör utgå. Bron utgör (pga av redan stor påverkan i grönområdet) ett stort intrång i Kungsparkens sammanhängande gröna slänt mot vattnet.
  • Detaljplanen för Handelshögskolans nya byggnad bör omarbetas. Nuvarande förslag innebär att en kulturhistorisk värdefull byggnads rivs och ersätts med en ny högre del som har stor negativ påverka på befintlig miljö. I det reviderade planförslaget har maxhöjden för byggnaden dessutom utökats.

I övrigt ställer sig undertecknad bakom Föreningen Trädplan Göteborgs m.fl. överklagande

Sammanfattning

Den förslagna detaljplanen innebär, om den genomförs, att området genomgår en genomgripande förändring vad gäller utseende och karaktär.

Platsens naturvärden, kulturhistoriska värden och rekreationsvärden kommer ytterligare att minskas och delvis förstöras för alltid.

En stor andel av norra delens träd och grönska försvinner eller har redan försvunnit, och stationsbyggnader tillsammans med hårdgjorda ytor blir dominerande inslag stadsbilden. I söder rivs en kulturhistoriskt värdefull byggnad och ett nytt ”höghus” uppförs, med stor påverkan för kulturmiljö, stadsbild och boende i området

Sammantaget visar detta att planen inte tar hänsyn till områdets unika kvaliteter och att den därigenom strider mot flera bestämmelser bland annat i Plan- och Bygglagen och Miljöbalken.

Detaljplanen bör därför omprövas och istället för den framtagna planen, bör en ny plan, som går ut på att säkerställa områdets kvarvarande unika värden, tas fram. 

 

Trädslakten i Kungsparken/ Allén/Haga fortsätter

På måndag den 4 februari 2019 fortsätter fällningarna av träd i Kungsparken och Allén. 25 träd ska fällas – inte flyttas. Det handlar nu om de stora gamla träden.

Trädkram under minnesstund för träden i Kungsparken

Vi vet inte när träden utanför Hagakyrkan (bland annat kastanjerna, boken och almen) avverkas. På bilden finns de inte ens inritade – som om de redan vore borta.
Det är en skandal utan dessa like, en oåterkallelig skada mot vår kultur- och naturmiljö, mot stadens ekonomi, mot boende och näringsverksamheter.

I länken står mer info, men inget datum om när schaktningen börjar:

TRV; arbeten i Rosenlundsområdet 2019

MALL – yttrande KORSVÄGEN, Detaljplan för Universitetet vid Renströmsparken i Göteborg

SISTA DAG ATT SKICKA IN 29 JANUARI – det går alltid att komplettera om man skickat in ett första yttrande i tid.

Här finns en mall att använda. Lägg gärna till dina egna synpunkter och tankar.

MALL-kort-Yttrande-Universitetet Renströmsparken-samråd, 2019-01-29

 

Till:

Stadsbyggnadskontoret:

sbk@sbk.goteborg.se

 

Vänligen bekräfta att detta har diarieförts och skicka ärendenummer!

 

Yttrande över samrådshandling

SBK: 0548/11  och FK: 5210/16

Detaljplan för Universitetet vid Renströmsparken i Göteborg

 

Datum:

 

Klagande:

Namn:

Personnr:

Adress:

e-mail:

 

1.                                     Yrkande

Jag yrkar på att detaljplanen för Korsvägen omarbetas så att ett genomförande inte innebär någon betydande miljöpåverkan på varken kultur- eller naturmiljön.

Jag yrkar att följande förändringar skall göras i detaljplanen:

att ädellövskogen och parkmiljön runt Korsvägen bevaras

  • att EUs habitatdirektiv följs, särskilt vad gäller skydd av ”blandädellövskog” och ”blandädellövsträd i brant sluttning”
  • att de skyddsvärda stora träden upp mot Landeriet bevaras och naturminnesförklaras
  • att de skyddsvärda träden på och runt Lisebergs mark bevaras
  • att de grova träd som hamnar på allmän plats (park eller natur) skyddas genom särskild skyddsbestämmelse
  • att kännbara viten utdöms i de fall träd skadas
  • att kulturhistoriska byggnader och kulturmiljöer bevaras
  • att viktiga siktlinjer inte förstörs
  • att kännbara viten utdöms i de fall kulturhistoriska byggnader och kulturmiljöer skadas
  • att områden med högt naturvärde klassas som naturskyddsområde enligt miljöbalken
  • att artskyddsförordningen gäller och inga undantag görs
  • att fortsatt fragmentisering av Korsvägens grönområden undviks
  • att Göteborgs Grönplan samt nya Trädpolicy följs

 

2.                                     Grunder

Planen innebär en oåterkallelig påverkan av värdefull stadsnära natur och att den medför stora ingrepp i områdets speciella natur- och kulturmiljö vilket strider både mot PBL:s generella varsamhetsbestämmelser och förvanskningsförbud (området är upptaget i Göteborgs bevaringsprogram för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse) och Miljöbalken (området är ett riksintresse för kulturmiljövården).
De kompensationsåtgärder som föreslås för grova träd och förlusten av tätortsnära natur är inte är tillräckliga. De gamla skyddsvärda träden som fälls går inte att ersätta. Kopplingen mellan landeriernas park /trädgård kan endast ”förnimmas”  om de föreslagna byggrätterna i öster utnyttjas och de förslagna byggnaderna på platsen är för höga, eftersom den stör siktlinjen mot kulturhistorisk värdefull bebyggelse.

Den förslagna detaljplanen omarbetas så att ett genomförande inte innebär någon betydande miljöpåverkan av natur- eller kulturmiljön

I samrådsredogörelsen sägs att det gröna sambandet ska tillvaratas så långt som möjligt genom nya trädplanteringar över stora delar av platsen och nyanlagd parkmiljö som fortsätter upp mot Liseberg samt genom att östra byggrätten begränsats ”både i höjd och utbredning”. Enligt Föreningen Trädplan är detta inte tillräckligt. Hela det öppna hörnpartiet som idag leder in mot Lisebergs park kommer att byggas för och även om den föreslagna byggnaden är lägre än i det tidigare förslaget blir påverkan stor och effekten förödande på denna del av miljön.

Planen som föreslås, innebär att en stor mängd träd avverkas i ett viktigt grönstråk, som redan kraftigt decimerats, från alla håll. Detta ersätts inte på samma plats, då byggnader och en genomfartsgata kommer att ligga på platsen. Byggnaderna stör också sikten mot fondbyggnaden i kvarteret Turmalinen. De påverkar även vyn mot Johannebergs landeri från öster eftersom den nya byggnadernas övre del kommer att skymma den bergsslänten ovanför den gamla landeribyggnaden.

Ett genomförande av detaljplanen en mycket stor negativ påverkan på områdets värdefulla natur- och kulturmiljö. Föreningen upprepar därför sina tidigare framförda yrkande att planen omarbetas så att ett genomförande inte innebär någon betydande påverkan på natur- eller kulturmiljön.

3.                                     Slutsats

Universitetet och Staden har tidigare utlovat att projektet inte ska medföra betydande påverkan på miljö- och bevaringsintressen. Det vore då självklart att detta också följs upp i de detaljplaner som skyddar värdefull natur kultur.

Jag yrkar på att detaljplanen för Korsvägen omarbetas så att ett genomförande inte innebär någon betydande miljöpåverkan på varken kultur- eller naturmiljön.

Detaljplanen bryter mot regleringar i bl.a. EUs Habitatdirektiv, PBL och miljöbalken på ett flertal punkter. Alternativ plan bör utredas och nya planer tas fram i samverkan med de boende i området, samt med större respekt för de natur- och kulturvärden som finns i detta unika område. Jag vill att Göteborgs stad tar bättre ansvar för framtiden. Även kommande generationer bör få möjlighet att uppleva gamla träd och unika väl bevarade stadsmiljöer med tätortsnära natur.

 

4.          I övrigt ansluter jag mig till Föreningen Trädplan Göteborgs yttrande

 

 

    

 

Kungsparkens trädkyrkogård

Minnesstund i Kungsparken

Sorglig trädkram i Kungsparken

“Låt mig leva”. “Välkommen till min begravning”.
Budskapen har synts länge och kanske någon makthavare fått ett litet stygn av samvetskval.
Men trädslakten i Kungsparken började, och fortsatte.
Plötsligt förstod göteborgarna, det blev på riktigt, naket, tydligt. Vi har sett människor på spårvagnen vända bort blicken i ledsenhet, andra har suckat högt och skakat på huvudet i vantro och pratat med medpassagerare. Men vi har också sett ilska och kamplust. Bilister och cyklister har gjort tummen upp mot oss som samlats vid träden, människor har kommit gående och stannat till, många har fällt bittra kommentarer om politiker… “Vad kan vi göra?” “Hur KAN de!”

Trafikverkets “flytt av träd” gör göteborgare engagerade.
Redan första kvällen kom några till platsen och tände gravljus och omfamnade människor de inte ens kände, för att allt var så sorgligt.
Och de spontana samlingarna där vid maskiner och gropar har fortsatt, med gravljus och marschaller, med symboliska gravkors och med Trädplans vädjande texter. Flera har kramat om träden för att försöka hämta lite styrka. Eller för att säga farväl.
De senaste veckorna har varit förfärliga för träd i Göteborg, och för trädens alla vänner.

Se bilderna och minns.

Trädplan fortsätter att strida för stadens grönska. Det finns alltid nya hot, nya exploateringar där träd och växtlighet anses mindre viktiga, nya byggplaner i naturområden. Och ibland vinner vi.
Men i Kungsparken har vi förlorat. Alla invånare i Göteborg har förlorat. Framtiden har förlorat.

Kungsparken vid Haga hösten 2016

Kungsparken vid Haga hösten 2018

Kärleksalmen och den vackra boken

Kärleksalmen är hem åt grönfinken – en fågel på kraftig tillbakagång i Europa, där de flesta grönfinkar lever

Bofinken lever också i Kärleksalmen

Skogslönnen vid Hagakyrkan

På denna bild ser man hur stor och sällsynt vacker den gamla skogslönnen är

Det är Göteborgs grövsta och troligtvis äldsta lönn

Kontraktet mellan landshövdingen och regeringen från 1807

Trots detta bindande kontrakt om skyddet av Kungsparken och Allén fälls träden

Andra träd rycks upp…

…och fraktas bort i skydd av mörkret

Minnesstund för fällda träd i Kungsparken den 3 oktober 2018

Minnesstund för träden i Kungsparken

Trädkram under minnesstund för träden i Kungsparken

Minnesvaka för fällda träd den 3 oktober 2018

Minnesvaka för fällda träd i Kungsparken den 3 oktober 2018

Flytt av gammal bok

Flytt av gammal bok

I förgrunden syns en av de fällda gamla hästkastanjerna

Ödeläggelse i Kungsparken oktober 2018

Innan förstörelsen hösten 2017

Kärleksalmen och boken hösten 2017

Manifestation för träden i april 2018

Kungsparken vid Haga snart en trädkyrkogård

Hundratals visade sin sorg vid KUNGSPARKENS TRÄDKYRKOGÅRD vid Haga!

Många samlades spontant här ikväll. Nästan alla kom med gravljus eller marschaller. Förbipasserande stannade till, med tårar i ögonen. Det blev en sorgesam och allvarlig manifestation. Denna del av Kungsparken är snart ett kalhygge. Sen väntar avverkning av de fantastiska stora gamla träden vid Hagakyrkan. Den stora boken vid kyrkan, som skulle flyttas har nästan dött av den av rotkapning om gjordes och kommer nu att fällas istället för att försöka flyttas.

se fler bilder på Trädplans facebook-sida 
samt under hashtaggen #räddaträden

Trädplan i Aktuellt 2018-10-03

Aktuellt, SvT har gjort ett längre reportage om motståndet mot Västlänken i Göteborg
 
Med fokus på träden och den onödiga stationen i Haga beskriver Trädplans representant, kampen för stadens stora viktiga träd och mot Västlänken. Trädplan och motståndarna till Västlänken är inte negativa till bra infrastrukturlösningar men kämpar för bättre och mer miljövänliga alternativ.
 
Vi instämmer i statsvetare Maria Solevids kommentar om att det vore intressant att se om det går att stoppa Västlänken. Det ser vi fram emot.
 
Inslaget börjar ca 26:45 min in i sändningen.
Bilden kan innehålla: en eller flera personer och personer som sitter
Bilden kan innehålla: en eller flera personer, växt, utomhus och natur

Trädflytt eller trädslakt?

Trots att de juridiska och politiska besluten inte är tagna angående Västlänken, så pågår nu förberedelser för att både flytta och fälla många träd i Kungsparken. Det är inget mindre än en skandal att dessa oåterkalleliga arbeten får ske nu innan processerna är klara.

Bok som ska flyttas, Kungsparken. Notera de hårt beskurna kronan

Trafikverket börjar flytten av tre stora träd i Kungsparken nära Haga i oktober. Det största trädet är den vackra boken med en stam som mäts tll 3,70 meter runtom. Tidigare talades det om att flytta fem stora träd, och ca 75 träd lindar längs med Allén. Dessa är alla planterade efter 1985.

För att komma åt de tre stora träden måste tio andra stora träd tas ner. För de tio bedöms vara i så dåligt skick att de inte går att flytta. De är dock i tillräckligt bra skicka för att kunna stå kvar på samma plats och leva i ytterligare hundra år.

Trädslakten pågår trots att alla juridiska turer inte är avklarade.  Läs mer nedan…

Läs mer