Artikel i GP: Politikerna slätar över och vilseleder

Klicka här för att läsa artikel publicerad i GP den 21-juni-2014. Artikeln återges nedan:

Bild: Henrik Björnsson

Bild: Henrik Björnsson

Politikerna slätar över och vilseleder

Trädplan Göteborg verkar för att bevara träd och grönområden i Göteborg i en tid när dessa hotas från alla håll och kanter. Därför ifrågasätter vi Västlänken. Kommunalrådens försäkringar om att vi är rädda om våra grönytor ser vi tyvärr mest som tomma fraser.
Att man förbättrar för tågpendlarna är bra, men inte till priset av irreversibla skador på park- och kulturmiljöer, samt med enorma koldioxidutsläpp – som inte alls kompenseras av en minskad biltrafik.

Kommunalråden ser Västlänken som en ”förutsättning för ett hållbart Göteborg”, men fakta talar emot den förhoppningen.

Vad än kommunalråden vill påskina, Läs mer

På begäran: Eva Mannheimers tal

På begäran av flera av våra medlemmar publicerar vi nedan Eva Mannheimers tal den 30 mars 2014 i Hagaparken.

Människan har alltid vördat och fascinerats av Träd alltsedan begynnelsen.Med sin krona i himlen och sina rötter djupt ner i jordens osynliga inre iförbinder de himmel och jord – precis som människan med sin ande och sin kropp – Träden står i centrum i många skapelsemyter om världens tillblivelse. Som i den nordiska. Träden är heliga. Och nordbor är trädkramare – det har vi demonstrerat många gånger. Från hotade urskogar till det vi nu samlats för –Vasagatans gamla vackra lindallé i Göteborg, Lindarnas stad som vår stad fortfarande kallas i Göteborgs Trädpolicy från 2007, (som nu är under omprövning av Park o Naturs tjänstemän) I o Under o Genom Träden minns vi vårt ursprung, vår samhörighet med Naturen vår delaktighet i ett organiskt, långsamt växande. Vi tänker inte medvetet på det, men vi förnimmer det intuitivt. Genom Träden minns vi en annan slags kunskap mitt i det hektiskt teknifierade och rationalistiska moderna livet. ”Träden har aldrig gått i skola” som den tyske poeten Hölderlin skriver i en dikt!
Men det är inte bara känsla som nu driver oss att uttrycka vår solidaritet med lindarna.
Det är också förnuft och framsynthet i denna tid av ännu oöverskådliga klimatförändringar. Våra gamla stora stadsträd utgör värdefulla biotoper för fåglar, bin och andra livsnödvändiga insekter i naturens intrikata kretsloppDe dämpar vindar, reglerar temperaturskillnader och binder stora mängder vatten vid nederbörd, och de syresätter och renar luften.En enda stor gammal lind på Vasagatan kan binda 1000-3000 liter vatten per år och cirka nio kilo dammpartiklar. Vilka andra luftreningssystem kan det!I det trädfattiga Sthlm har nyligen kommit en larmrapport som visar att de tekniska dammbindningssystem som man använt där för att rena luften inte alls fungerar, luften har blivit sämre.
De gamla träden är inte bara estetiska – sköna och doftande – inslag i stadsbilden, de är livsnödvändiga medborgare i vår stad, avgörande för vår både fysiska och själsliga hälsa, en avgörande del av vårt urbana ekosystem.
Tack vare våra demonstrationer i höstas – och Trädplans fortsatta intensiva arbete – har kanske, kanske det värsta scenariot undvikits, men det finns all anledning att med örnblick övervaka den nu pågående omprövningen av den kloka trädpolicyn från 2007, vars främsta mål var att ”värna om kulturhistoriskt värdefulla träd och trädmiljöer!”
TACK!

Artikel i GP: Den förtätade stadens hållbarhet är en myt

Klicka här för att läsa artikel publicerad i GP den 7 juni 2014. Artikeln återges nedan:

Det finns inga enkla kausalsamband mellan förtätning, transporter och energiförbrukning, skriver debattören. Bild: Måns Langhjelm

Det finns inga enkla kausalsamband mellan förtätning, transporter och energiförbrukning, skriver debattören.
Bild: Måns Langhjelm

Den förtätade stadens hållbarhet är en myt

Står Göteborg över myten om den förtätade stadens hållbarhet? Kanske vill politikerna hellre experimentera med stadens form och funktion på egen hand än att lita på forskningen, skriver Göran Bengtsson, professor i ekologi.

Idén att den kompakta europeiska storstaden skulle representera den ideala och mest hållbara urbana formen är rotad i svensk stadsplanering som om den vore en sanning snarare än hypotes. Men som den obarmhärtigt klarsynte engelske geografiprofessorn och stadsplaneraren Peter Hall lakoniskt påpekat: ”Like most such fixed ideas, this one has a small element of truth and a much larger element of myth.”

Transporter och energiförbrukning i förhållande till tätortens form brukar Läs mer

Artikel i GP: Västlänken förstör vårt gröna Göteborg

Klicka här för att läsa artikel publicerad i GP den 4 juni 2014. Artikeln återges nedan:

Hagagropen, ca 100 träd fälls. Byggarbetsplats till år 2026.

Hagagropen, ca 100 träd fälls. Byggarbetsplats till år 2026.

Västlänken förstör vårt gröna Göteborg

Västlänken är ett enormt miljöingrepp. Att som projektledningen för Västlänken räkna med att flytta på 25 träd räcker inte långt. Hundratals träd kommer att avverkas i hela centrala Göteborg, skriver Trädplan Göteborg.

Om Västlänken invigs cirka 2026 kommer Göteborgs centrum att ha varit en gigantisk byggarbetsplats under 8–10 år.

Enbart arbetsgropen vid Hagastationen skulle omfatta en yta på cirka 40 000 kvadratmeter, vilket motsvarar åtta fotbollsplaner. Liknande gäller för Korsvägen.

Mängder av träd fälls

En tunnel behöver ha schakt för luft och säkerhet varje 300–400 meter längs hela sträckan – så många fler platser riskerar att grävas upp! Detta skulle medföra stor påverkan på Fogelbergsparken, grönområdet vid Fjäderborgen och Medicinarberget med flera platser. Mängder av träd skulle fällas, berg sprängas bort och ler- och stenmassor köras bort. Hundratals träd skulle avverkas i hela centrala Göteborg. Att som projektledningen för Västlänken räknar med att flytta på 25 träd räcker inte långt.

Västlänken är inget miljöprojekt! Beaktar man alla stora ingrepp i parkmiljöer, trafikomläggningar, tunga transporter av lera och sten, samt inte minst den enorma betongproduktionen med åtföljande koldioxidutsläpp, så blir Västlänken troligen inte klimatneutralt förrän efter 60 år Läs mer

Öppet hus om Korsvägen

Klicka här för att läsa en kallelse publicerad på Göteborgs Stads webbsajt den 13 maj 2014. Kallelsens text återges nedan:

Öppet Hus Korsvägen – Vi vill veta vad du tycker!

Vi ska utveckla staden kring Västlänkens stationer. Kom och dela med dig av dina synpunkter och din kunskap om området kring station Korsvägen. Vad tycker du är bra i dag? Hur vill du ha det i framtiden?

Var: Bod utanför Universeum
När: Tis 20/5 och Tors 22/5, kl 15-19
Fre 23/5 kl 11-15 och Lör 24/5 kl 11-14

Inbjudan till Öppet hus
Program för Korsvägen

Nätverket Trädplan Göteborgs kommentar

Tyvärr framgår ej i kallelsen till vad den efterfrågade informationen skall användas. Kommer utformningen av Korsvägen bli enligt de önskemål som framförs?

Artikel i GP: Nej till skatt krävs för att ompröva Västlänken

Klicka här för att läsa artikel publicerad i GP den 31 maj 2014. Artikelns text återges nedan:

Vi menar att ett nej i höstens folkomröstning om trängselskatten är den sista möjligheten att få till stånd en omprövning av Västlänken, skriver debattörerna. Bild: Elisabeth Alvenby

Vi menar att ett nej i höstens folkomröstning om trängselskatten är den sista möjligheten att få till stånd en omprövning av Västlänken, skriver debattörerna.
Bild: Elisabeth Alvenby

Nej till skatt krävs för att ompröva Västlänken

Det är oansvarigt att driva igenom Västlänken när det tillkommit flera nya förutsättningar sedan beslutet togs, skriver Ingvar Bogdanoff och Stefan Jonvall.

Nu, strax innan spadarna sätts i leran och de hundra träden fälls i Haga, finns fortfarande tid att göra en sista genomgång. Allt fler börjar nu se konsekvenserna av den stora investeringen. I perspektivet femtio till hundra år finns både anledning och tid att tänka en gång till.

Varför hänger Göteborgs tillväxt på att tågen tar en dyr sväng under Haga? Läs mer

Artikel i GP: Chatt: Duell om framtidens Göteborg

Klicka här för att läsa artikel publicerad i GP den 19 maj 2014. Artikeln återges nedan:

Bilder: GP

Bilder: GP

Chatt: Duell om framtidens Göteborg

Förtätning av Göteborg är stadsarkitekt Björn Siesjös vision. Professor Göran Bengtsson menar däremot att det inte går ihop med önskade miljömål. I stället riskerar vi att Göteborg ska bli en komprimerad konservburk. Ställ frågor till Siesjö och Bengtsson redan nu.

Artikel i GP: Göteborgs stadsplanering bygger på villfarelser

Klicka här för att läsa artikel publicerad i GP den 19 maj 2014. Artikeln återges nedan:

Varför inte grunda hållbarhetsbygget på Göteborgs fantastiska treenighet; havet, berget och skogen, och förverkliga staden som konstverk snarare än som komprimerad konservburk? skriver debattören. Bild: Per Wahlberg

Varför inte grunda hållbarhetsbygget på Göteborgs fantastiska treenighet; havet, berget och skogen, och förverkliga staden som konstverk snarare än som komprimerad konservburk? skriver debattören.
Bild: Per Wahlberg

Göteborgs stadsplanering bygger på villfarelser

Den som driver på förtätningen av Göteborg tar ett stort ansvar för att staden blir något helt annat än hållbar. Den vetenskapliga litteraturen visar nämligen att förtätning sällan leder till de önskade miljömålen, skriver ekologiprofessor Göran Bengtsson, Lunds universitet.

Några menar att Göteborg är bäst före gryningen, andra att staden redan sett sina bästa dagar. Men i kommunalpolitiska måldokument Läs mer

Artikel i GP: Gör upp över blockgränserna om stadens grönområden

Klicka här för att läsa artikel publicerad i GP den 13 maj 2014. Artikeln återges nedan:

Bild: Elisabeth Alvenby

Bild: Elisabeth Alvenby

Gör upp över blockgränserna om stadens grönområden

Det räcker inte med att prata om behovet av gröna ytor i en stad. Retoriken och gröna mål i översiktsplaner måste även nå ut till besluten. Det gör de inte i dag, skriver nätverket Grön Samverkan Göteborg.

GP:s artiklar om hur staden påverkar klimatet (11/5) gör det än tydligare: De gröna områdena i Göteborg är nödvändiga för klimatanpassning, hälsa och livskvalitet. De behövs också för luftrening, biologisk mångfald, för våra barns fria lek och för att vi ska ha kvar den attraktiva, gröna och nära storstad som politikerna säger att vi ska ha år 2021 när Göteborg fyller 400 år.

Det är fint att miljöpartiet och moderaterna (GP Debatt 4/5) hyllar grönområdena och att de Läs mer

Artikel i GP: Ord och handling går i sär

Klicka här för att läsa artikel publicerad i GP den 4 maj 2014. Artikeln återges nedan:

Bild: Henrik Björnsson

Bild: Henrik Björnsson

Ord och handling går i sär

Agneta Hammer, ytterst ansvarig tjänsteman när det gäller stadsbyggandet i Göteborg, framför i en replik i onsdagens tidning att ”grönområden med stort värde planerar vi inte bebyggelse på”. Om det vore så väl, skriver Lars Kérla och Anders Hillgren.

Välkommen till Näckrosdammen och Trollspisberget så ska vi peka ut de käppar som visar var en utbyggnad av Humanisten ska ske. De står i ett område som kommunfullmäktige i gällande översiktsplan har pekat ut som ett särskilt värdefullt naturområde. De står i ett område där stadens expertis i gröna frågor, Park- och Naturförvaltningen, med stöd av sin nämnd, avstyrker ingrepp. Trots det har Fastighetskontoret, tillsammans med Akademiska Hus och Higab, tagit fram en skiss där stora delar av Trollspisberget sprängs sönder för en bebyggelse i Vidablicksgatans förlängning. Hur var det nu – grönområden med stort värde planerar vi inte bebyggelse på?

Vi befarar Läs mer