Förberedande arbeten inför Västlänken orsakar skador och förstörelse

Ett av de tyngsta argumenten mot att flytta större träd är att de kräver mycket specialskötsel efter flytt och sällan återhämtar sig. Deras naturliga form och skönhet förstörs då kronan beskärs och glesas ut för att kompensera för beskärningen av trädets rötter, som är nödvändig om man ska kunna gräva upp trädet.

Tyska trädexperter fick inför tågtunnelprojektet Stuttgart21 bedöma möjligheterna att flytta stora och gamla träd i Schlossgarten i Stuttgart. De kom alla överens om att det var fel och omöjligt. Beskärningen som skulle krävas skulle förstöra trädens naturliga gestaltning och resultera i träd som inte längre skulle ha något skönhetsvärde. Åsynen av ett vackert träd får alla som ser det att glädjas och må bra, medan ett fult och stympat träd istället gör oss nedstämda. Något som vi upplevt med Kärleksalmen, som för ett par år sedan fick sin stam avsågad på mitten.

En av experterna, Professor Dr. Ulrich Koehnle, ledare för den statliga skogsforskningsanstalten i Freiburg i Schwarzwald och innehavare av professuren för skogsskötsel vid Freiburgs universitet, kritiserade hårt politiska utspel om att träden skulle flyttas med att det är ”ofog att flytta gamla träd”.
http://www.sueddeutsche.de/wissen/stuttgart-alte-baeume-zu-verpflanzen-ist-unfug-1.1031151

 

Siegfried Fink, professor i skogsbotanik vid Freiburgs universitet, var en annan expert som sågade möjligheten att flytta stora träd:

-Med en flytt gör man träden till obotligt sjuka patienter.

De omplanterade träden kommer förvisso skjuta nya skott, men om tio år kommer de att börja ruttna och jag förutspår att de måste sågas ner om 20 år.

http://www.t-online.de/regionales/id_53936144/forstexperte-befuerchtet-dauerpatienten-nach-baumverpflanzungen.html

Beskärningarna som krävdes skulle dessutom skapa öppna dörrar för röta och parasiter att tränga in i de redan känsliga, gamla träden. En flytt skulle också vara omöjlig av andra skäl: Träden hakar fast i andra träd och föremål när de flyttas i en tätbebyggd stad, vilket skadar både de flyttade träden och träd som står i vägen. Dessutom skulle träden kräva permanent vård och omsorg efter en flytt, vilket på sikt skulle innebära skyhöga kostnader. Därför fälldes alla 116 stora och gamla träd, mestadels plataner, i Stuttgarts Schlossgarten, medan endast små träd med en stamdiameter på maximalt 45 centimeter flyttades. Dessa träd är idag i behov av konstant vård beklagar sig chefen för Stuttgarts parkförvaltning, Volker Schirner, i tysk press.

Trädplan har undersökt träden i Haga och Kungsparken som förberetts för flytt och vi kan konstatera att de alla har förlorat sin naturliga skönhet och gestaltning som en följd av beskärningar i trädkronorna.

Gles trädkrona. En stor bok har beskurits för att kompensera för rotförlusten då den ska flyttas. Som en följd har boken fått sin gestaltning och naturliga skönhet förstörd. Foto: Chris Ceder

En stor bok i Kungsparken som är orörd, med tätbevuxen krona och naturlig skönhet. Foto: Chris Ceder

Gles trädkrona. En stor bok har beskurits för att kompensera för rotförlusten då den ska flyttas. Som en följd har boken fått sin gestaltning och naturliga skönhet förstörd. Foto: Chris Ceder

En stor lind som skall flyttas – men hur? Rotsystemet har bara beskurits på ena sidan. Foto: Chris Cede

 

Två mindre lindar i Kungsparken. Den vänstra har glesats ut i trädkronan inför flytt och har förlorat sin skönhet, den högra är orörd och vacker. Foto: Chris Ceder

Den glesa trädkronan på hästkastanj som förberetts för flytt. Foto: Chris Ceder

Svårt insjuknad, svampangripen hästkastanj i Kungsparken. Foto: Chris Ceder

Utglesad bok i Kungsparken som ska flyttas. Foto: Chris Ceder

Utglesad bok i Kungsparken som ska flyttas. Foto: Chris Ceder

En bok vid Hagakyrkan som ska flyttas, trots att dess trädkrona och rötter är sammanflätade med den jättelika Kärleksalmen. Foto: Chris Ceder

En bok vid Hagakyrkan som ska flyttas, trots att dess trädkrona och rötter är sammanflätade med den jättelika Kärleksalmen. Foto: Chris Ceder

Förstörelsen av Ardalsberget och Halvorsäng i bilder

 

Göteborgs främsta hällristning på Ardalsberget, bortglömd av Göteborgs Stad och Göteborgs Stadsmuseum. Foto: Chris Ceder

Göteborgs främsta hällristning på Ardalsberget, bortglömd av Göteborgs Stad och Göteborgs Stadsmuseum. Foto: Chris Ceder

Trädplans Barbara Lindell plockar förvildade blommor på Ardalsberget. Foto: Chris Ceder

Den orörda naturen på Ardalsberget. Foto: Chris Ceder

Sprängningar på Ardalsberget i Swerocks bergtäkt. Foto: Chris Ceder

Sprängningar på Ardalsberget i Swerocks bergtäkt. Foto: Chris Ceder

Göteborgs Stadsmuseum avlägsnar bronsåldersröset på Ardalsberget. Foto: Chris Ceder

Förstörelsen av Ardalsberget 2017. Foto: Chris Ceder

Den natursköna skogen som ännu finns kvar på Ardalsberget 2017. Foto: Chris Ceder

Förstörelsen av Ardalsberget 2017. Foto: Chris Ceder

Förstörelsen av Ardalsberget 2017. Foto: Chris Ceder

Förstörelsen av Ardalsberget 2017. Foto: Chris Ceder

Förstörelsen av Ardalsberget 2017. Foto: Chris Ceder

MALL – yttrande KORSVÄGEN, Skicka in senast IDAG, 2017-09-13

Pga av mycket hög arbetsbelastning kommer här i sista minuten en mall för att skicka in yttrande om nya OMARBETADE Detaljplanen om Korsvägen. Vi hoppas så många som möjligt skickar in. Alla har rätt att skicka in sina synpunkter. För att senare ha rätt att överklaga så måste du ha skickat in ett yttrande senast idag.
Ladda ned mallen och glöm inte att fylla i dina uppgifter.

MALL-Yttrande-Korsvägen-SBK 0638-11, 2017-09-13

Föreningen Trädplan Göteborg yttrade sig 2016-05-17 angående samrådshandling för detaljplan för Västlänken, station Korsvägen med omgivning.

Föreningen framhöll att planen innebär en oåterkallelig påverkan av värdefull stadsnära natur och att den medför stora ingrepp i områdets speciella natur- och kulturmiljö vilket strider både mot PBL:s generella varsamhetsbestämmelser och förvanskningsförbud (området är upptaget i Göteborgs bevaringsprogram för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse) och Miljöbalken (området är ett riksintresse för kulturmiljövården).

I yttrandet påpekas att de kompensationsåtgärder som föreslås för grova träd och förlusten av tätortsnära natur inte är tillräckliga, att de gamla skyddsvärda träden som fälls inte går att ersätta, att kopplingen mellan landeriernas park /trädgård  endast kan ”förnimmas”  om de föreslagna byggrätterna i öster utnyttjas och  att den förslagna stationsbyggnaden ute på platsen är för hög eftersom den stör siktlinjer mot kulturhistorisk värdefull bebyggelse.

Föreningen Trädplan yrkade i sitt yttrande 2016-05-17 på att den förslagna detaljplanen skulle omarbetas så att ett genomförande inte innebär någon betydande miljöpåverkan av natur- eller kulturmiljön. Så har inte skett i tillräcklig grad

I stadsbyggnadskontorets kommentar till föreningens yttrande (samrådsredogörelse 2017-05-23) sägs att det gröna sambandet ska tillvaratas så långt som möjligt genom nya trädplanteringar över stora delar av platsen och nyanlagd parkmiljö som fortsätter upp mot Liseberg samt genom att östra byggrätten begränsats ”både i höjd och utbredning”. Enligt Föreningen Trädplan är detta inte tillräckligt. Hela det öppna hörnpartiet som idag leder in mot Lisebergs park kommer att byggas för och även om den föreslagna byggnaden är lägre än i det tidigare förslaget blir påverkan stor och effekten förödande på denna del av miljön.

Beträffande den nya byggnaden som föreslås i ungefär samma läge som den befintliga ”kiosken” anger stadsbyggnadskontoret att den sänkts till 6 meters höjd istället för 7 meter. Det innebär enligt Föreningen Trädplan inte en tillräcklig förbättring. Den stör fortfarande sikten mot fondbyggnaden i kvarteret Turmalinen. Den påverkar även vyn mot Johannebergs landeri från öster eftersom den nya byggnadens övre del kommer att skymma den gröna bergsslänten nedanför den gamla landeribyggnaden.

Enligt Föreningen Trädplan medför ett genomförande av den nu delvis ändrade detaljplanen fortfarande en mycket stor negativ påverkan på områdets värdefulla natur- och kulturmiljö. Föreningen upprepar därför sitt tidigare framförda yrkande att planen omarbetas så att ett genomförande inte innebär någon betydande påverkan på natur- eller kulturmiljön.

 

 

 

Miljövänner mot Västlänken – KOM på demonstrationen lördag 9 sept. 2017

Västsvenska Folkinitiativets foto.

Ert Göteborg eller Vårt Göteborg?

Vilket syfte fyller Göteborgs Stads nyhetstidning Vårt Göteborg egentligen? Är det journalistiskt försvarbart att endast redovisa det som passar en förutbestämd mall? Dessa frågor och många fler ställer sig idag nätverken Trädplan Göteborg och Yimby Göteborg i ett sampublicerat inlägg samtidigt som vi efterfrågar en mer öppen och levande debatt i Göteborg.

Vad kan få nätverken Yimby Göteborg och Trädplan Göteborg att vilja skriva tillsammans?

Vi gillar båda gröna blandstäder och tycker att träd och grönska är viktiga inslag i stadsväven. Däremot landar vi ofta i olika värderingar av mängden grönska som behövs och inte minst om gamla träd behöver bevaras och skyddas eller kan sågas ner och ge plats för nya i samband med att staden utvecklas. Men det är inte argument för och emot detta som vårt inlägg handlar om.

Upprinnelsen är att Göteborgs Stads nyhetstidning Vårt Göteborg har engagerat våra nätverk för en intervju och diskussion om träden vid Haga Kyrkoplan och Nya Allén som kommer att påverkas av byggandet av Västlänken. Vårt Göteborg är en gratistidning som ges ut av Göteborgs Stad som sägs ha uppdraget att berätta om vad staden gör och varför. Barbara Lindell har representerat Trädplan Göteborg och Patrik Höstmad har representerat Yimby Göteborg. Om det är en sak vi är rörande överens om så är det att staden behöver en vital och juste debatt som får leva även då den blir lite obekväm. Här har tyvärr Vårt Göteborg gjort oss besvikna.

Ert Göteborg?

Redan i början av mars blev vi kontaktade med frågan om vi ville ställa upp på en intervju i Vårt Göteborg.

Yimby kontaktades då redaktören sa sig vilja ha med en ”med en annan grupp, som kanske inte ser lika stora bekymmer med att flytta träden.” Det stämmer in på Yimby så nätverket nappade på idén och samordnaren Alvar Palm engagerades. När Vårt Göteborg förstod att han även var engagerad som hobbypolitiker så blev det stopp. Personer med partipolitiska kopplingar skulle inte få uttala sig i tidningen. Därför gick uppgiften över till samordnaren Patrik Höstmad.

I slutet av maj intervjuades Barbara Lindell och Patrik Höstmad av journalisten Marit Larsdotter som frilansade för Vårt Göteborg. I ca två timmar avhandlade vi högt och lågt om träd och Västlänken vid Haga Kyrkoplan i en härlig vårgrönska. Det går inte säga något annat än att vi behandlade frågorna både på längden och på tvären. Marit skulle återkomma med texten.

Men efter några dagar kom meddelandet att tågordningen var ändrad och att tidningens redaktör, Margareta Romare, först skulle hantera texten innan vi fick få möjlighet att återkoppla på den. Redaktionen var uppenbarligen inte nöjd för frilansjournalisten återkom med kompletterande frågor via mail och bad oss förtydliga.

”- Är Västlänken bra för staden? Varför/varför inte?

 – Varför/varför inte ska träden flyttas?

 – Vad bör man göra istället (om man inte ska flytta träden)?

 – Ni tycker båda om täta blandstäder. Hur ska de se ut enligt er och vad är det egentligen?”

Det blev ett höjt ögonbryn hos oss bägge med tanke på att det var just vad vi behandlat ingående under den långa intervjun. Längst ned i vår text hittar ni de skriftliga frågorna med Patriks och Barbaras svar.

Patrik Höstmad

 På frågan om Västlänken är bra för staden svarade Patrik nu skriftligt ungefär som han gjort under intervjun:

”Det är komplext. Västlänken är ett svar på en regional efterfrågan enligt den gamla modellen som ser regionförstoring som drivande av tillväxt. Det har varit den politiskt möjliga lösningen efter år av tragglande. På kort sikt ger projektet störningar och tar personella och finansiella resurser från staden Göteborg, vilka hade kunnat användas till något bättre. På lång sikt kan man möjligen få positiva effekter av investeringen, men det förutsätter en kraftig förtätning av centrala Göteborg. Hade jag fått bestämma helt själv hade jag lagt pengarna på driva på den central stadsutvecklingen eftersom det minskar transportbehov och ger goda möjligheter för kunskapsintensiva företag att utvecklas och växa. Men jag är tveksam till att jag skulle lyckas få nationell och regional uppslutning bakom den idén. Troligen inte ens lokalpolitisk. Vi är inte där än, men vi är på väg.”

Därefter blev Patrik uppringd av redaktören och fick frågan om han kanske skulle kunna instämma i något av det som Alvar Palm tidigare uppgett, t.ex. att det på längre sikt finns möjlighet till överflyttning från bil till spårbundet och att det är positivt att trafiken sprids ut i stan och att trafik flyttar under jord och ytor frigörs till annat. Patrik instämde i att på längre sikt kan de effekterna vara möjliga.

I utkastet på Vårt Göteborg-artikeln sammanfattades detta med:
I stort, är Västlänken bra för Göteborg?

PH: Ja, på lång sikt får vi positiva effekter med Västlänken. Vi får en bättre och snabbare kollektivtrafik i hela regionen och människor måste inte ta bilen lika ofta. Det är bra om en del trafik flyttar under jord för då vinner vi mer yta till annat, även för grönska och träd. Det är också bra att det blir fler större knutpunkter i stan, så att inte allt koncentreras till Drottningstorget (sic) och Brunnsparken.”

Inget av tveksamheterna inför Västlänken redovisades. Här blev det uppenbart att Vårt Göteborg hade en förutbestämd mall som vi skulle falla in i. Det är beklaglig journalistik och Patrik tackade för sig. Vårt Göteborg återkom med ursäkter men bekräftade samtidigt att det fanns en förutbestämd mall:

”Nu blir det istället i huvudsak två kritiska röster till Västlänken. Tanken var en positiv och en negativ röst, för att spegla olika synsätt.”

Yimby Göteborg hade genom hela resan gjort tydligt att nätverket inte tagit ställning för eller emot Västlänken. Det svar vi kan tänkas ge om Västlänken blir våra personliga.

Dessutom passade redaktören på att klaga på svaret:

”Hela det svaret du mejlade till mig får dels inte plats, dels känns det lite som om du passar på att lansera din personliga politik. Och det kan ingen av er, varken du eller Barbara, få göra i den här artikeln. Det får hitta andra kanaler för i så fall.”

 Efter flera följande telefonsamtal och mailväxlingar där formuleringarna knådades och vägdes på guldvåg accepterade till slut Patrik några av formuleringarna och artikeln är nu publicerad, men den bittra eftersmaken består.
 

Barbara Lindell

Barbara Lindell hade en liknande erfarenhet, där hon först fick svara på samma frågor som Patrik Höstmad, samma som redan ställts i den långa intervjun och sen fick samtal och mail om hur texten kunde ändras och anpassas till den bild de ville förmedla. Barbaras svarade på de skriftliga frågor vi fick (se längst ned i texten).

Sen kom kommentarerna från Vårt Göteborgs redaktör via telefon och mail, där Barbara ombads att inte nämna antal träd, samt inte prata som representant för Föreningen utan i jag form, och inte heller hänvisa till källor på sina nämnda fakta. Barbara ifrågasatte detta. 

Hon fick då besked om att saker skulle tas bort och ändras, varpå hon svarade:

”Jag vill också svara på det du säger: Att vi vill lägga till saker. Efter två timmars intervju fick vi sen också flera skriftliga frågor, som både jag och antagligen även Patrik lagt möda på att besvara. Naturligtvis vet jag att utrymmet är begränsat i en papperstidning – det är inte första gången jag blivit intervjuad. Men det är skillnad på att dra ihop essensen av en intervju och att lägga ord i munnen som man inte sagt för att främja era egna syften”

”Enligt uppgift skulle intervju-artikel handla om träden och Haga Station, att då först lägga upp helt felaktiga siffror i artikelförslaget, och sen när jag påpekar detta ta bort all info om vad som händer med träden ur artikeln, är minst sagt märkligt. Att tala om att ett enstaka träd fälls, när ansvariga för projektet (Bo Larsson Projektledare för Västlänken, Helena Bjarnegård, Stadsträgårsmästaren, Ulf Agneberg, Trv, etc.) gått ut med att det är ca 500 träd som försvinner/fälls – ja man kan knappast förvanska siffror mer än så… ” 

”När det gäller min uppgift ang grundvattnet, så är den tagen från Trafikverkets ansökan till Mark- och Miljödomstolen, Det står i det komplement som Trv gjort efter att domstolen efterfrågat mer information. Det är bara att kontakta TRV och bekräfta. Det är alltså inget som jag själv hittat på.Vi i Trädplan tror att grundvattenpåverkan kommer bli betydligt större (både lägre nivå och längre tid) än vad TrV uppger – men väljer att gå på deras siffror och hålla oss till de fakta som för tillfället finns. 2 meter under 24 månader är illa nog, när det gäller påverkan på träd och kulturmiljö.”

I de första utkasten till artikel stod alltså att ”något enstaka träd kommer att tas bort”. Barbara påpekade ett flertal gånger att detta inte stämmer, utan att det handlar om flera hundra träd som ska flyttas eller fällas. Hon skickade också de korrekta siffrorna som Trafikverket uppgivit. Då kom svaret från redaktören:

– Som jag sade igår har vi en annan artikel som berättar hur många träd som ska tas ner, flyttas etc. Där kommer vi att nämna hundratals. men kring Haga/Kungsparken är det inte ett hundratals träd som ska tas ner. Ett 30-tal? 2015 sade de i alla fall ett 30-tal. Men som sagt, vi reder ut alla dessa siffror i en sidoartikel. 

– Jag har lagt till ett citat av dig. Återigen, du får stå för det du säger själv, utan att hänvisa till ”all forskning”. Det blir samma tyngd ändå.  Patrik får inte heller hänvisa till andra. Det är intervjuns form.  – Ditt svar om Västlänken. Nu frågade vi dig. Jag tycker att du kan svara ”Jag”. Sedan förstår man att Trädplan tycker så. Men vi pratar just med dig och vill ha ditt svar. 

Barbara svarade: ”Det är ok att ni tagit bort mina referenser till andra – men det är inte så jag talar. Om jag kommer med ett påstående så brukar jag alltid referera till forskning eller Trafikverket eller vilken källa det månde vara, även när jag talar eller blir intervjuad.

Skicka gärna texten igen, så att jag kan kolla citaten och se om jag ställer upp på denna styrda intervju”

Ny vända med korr. Några exempel:

BL:  Jag vill ha en grön blandstad där det finns bostäder, skolor, sociala funktioner, artrika grönområden och arbetstillfällen inom stadsdelarna.

Redaktören: Kan jag skriva träffpunkt istället för funktioner? 

BL:  träffpunkter är inte ett ord jag använder och inte heller samma sak som sociala funktioner. I sociala funktioner ingår många saker, både möjlighet till folkliv med mötesplatser, och tex social service, och ett fungerande socialt nätverk. Antar att du gärna vill ha med ordet mötesplatser (eller träffpunkter som är ungefär samma) – eftersom staden vill sälja in det begreppet, men jag vill gärna att mina egna ord används i mina citat.

Redaktören:  nej jag vill ingenting, tycker bara att sociala funktioner är obegripligt. I all välmening tänker jag att det bör stå något som folk kanske lite lättare förstår.

 

Papegojor

Dessa exempel från Patriks och Barbaras kontakter med tidningen Vårt Göteborg är bara en del av det som skrevs och sades, det finns fler exempel. Det är därmed uppenbart att vi skulle vara papegojor i Vårt Göteborg narrativ samtidigt som det förmedlades en bild av en vital och öppen debatt där alla får komma till tals. Både Yimby och Trädplan har erfarenheter av många intervjuer och visst, ibland blir det lite felciterat, ibland blir det ordentligt förkortat, ibland blir det en annan tonvikt än den förväntade, men aldrig har andemeningen förändrats till oigenkännlighet som i detta fall. Det här tycker vi är så långt ifrån ett värdigt sätt att behandla det offentliga samtalet i Göteborg att vi var tvungna att reagera. Reaktionen är det ni nu läser.

 

Vårt Göteborg!

Den här erfarenheten väcker frågor om Vårt Göteborg och det som förmedlas i nyhetstidningen. För det första är det en grundläggande problematik när en nyhetstidning kontrolleras av de som har den politiska och byråkratiska makten. Det blir en kortslutning mellan de demokratiska institutionerna som är tänkta att balansera varandra och Vårt Göteborg borde vara extremt vaksamma på att inte lägga egna ord i andras munnar eller att bedriva egen opinion. Det är uppenbart att skillnaden mellan journalistik, nyhetsförmedling, information och opinionsbildning behöver tydliggöras när Göteborgs Stad kommunicerar med medborgarna. Det är nog till och med rimligt att Vårt Göteborg begränsar sitt åtagande till att förmedla officiell information och inte ge sken av att bedriva en journalistik gärning i medborgarnas tjänst.

Med hopp om en bättre, vitalare och mer öppen debatt om Göteborgs framtid. Staden i vårt hjärta förtjänar det!

Barbara Lindell

för Trädplan Göteborg

Patrik Höstmad

för Yimby Göteborg

 

Här är det vi själva vill säga:



Är Västlänken bra för staden? Varför/varför inte?

BL: Nej, Västlänken är inte bra för staden, den har en negativ samhällsnytta, ger oåterkalleliga skador på stora delar av riksintresset Göteborgs innerstad m.fl. – både på kulturmiljön och naturmiljön. 500 planterade och minst lika många vilda träd försvinner. Bygget av Västlänken kommer aldrig att bli klimatneutralt pga av den stora mängd betong och armeringsjärn som behövs för att bygga i göteborgsleran.

Stationen i Haga är en av Nordeuropas mest onödiga stationer. Trafikverket har inte kunnat påvisa att det finns tillräckligt med resandeunderlag för att försvara ett sådant irreversibelt ingrepp på kultur- och naturmiljön mitt inne i dessa världsunika stadsdelar med tillhörande parker.

PH: Det är komplext. Västlänken är svar på en regional efterfrågan enligt den gamla modellen som ser regionförstoring som drivande av tillväxt. Det har varit den politiskt möjliga lösningen efter år av tragglande. På kort sikt ger projektet störningar och tar personella och finansiella resurser från staden Göteborg, vilka hade kunnat användas till något bättre. På lång sikt kan man möjligen få positiva effekter av investeringen, men det förutsätter en kraftig förtätning av centrala Göteborg. Hade jag fått bestämma helt själv hade jag lagt pengarna på driva på den central stadsutvecklingen eftersom det minskar transportbehov och ger goda möjligheter för kunskapsintensiva företag att utvecklas och växa. Men jag är tveksam till att jag skulle lyckas få nationell och regional uppslutning bakom den idén. Troligen inte ens lokalpolitisk. Vi är inte där än, men vi är på väg.

Varför/varför inte ska träden flyttas?

BL: Därför att alla tillstånd för att bygga Västlänken ännu inte är klara. Att redan nu göra så pass stor negativ inverkan på träden, utan en färdig miljödom, måste betraktas som en skandal.100-200 år gamla träd klarar inte en flytt, det visar erfarenhet från andra liknande försök att flytta gamla stadsträd (bla i Stuttgart). Beskärning av rötter och kronor gör att träden inte längre återhämtar sig. De kräver mycket extra skötsel resten av sitt synnerligen förkortade liv.

PH: Flytta träd är ett ekonomiskt tveksamt användande av allmänna medel och jag ser det snarare som ett sätt att visa god vilja mot ett särintresse.

Vad bör man göra istället (om man inte ska flytta träden)?

BL: Haga stationen ska inte byggas. Istället bör man satsa på att förbättra tågkapaciteten genom förbättringar vid getingmidjan utanför Centralen och den befintliga Lisebergsstationen. De medel som finns för Västlänken ska användas till att förbättra den lokala kollektivtrafiken samt att ta hand om och utveckla den gröna innerstadsmiljön, allt med sikte på att följa alla utsatta klimatmål och förhindra framtida översvämningar och klimatförändringar, samt skapa en bättre grön stad för alla.

 PH: Försök antingen bevara dem på plats eller såga ner och plantera nya. De planerade kommer att vara mäktiga gamla träd för våra barnbarn. Träd frösås eller planteras, växter, dör eller sågas ner, andra tar vid eller nya planteras i en ständigt pågående organiskt process. I det längre perspektivet är träd en del av den ständigt föränderliga stadens dynamik.

Ni tycker båda om täta blandstäder. Hur ska de se ut enligt er och vad är det egentligen

BL: Vi i Trädplan förespråkar en blandstad, dock inte alltför tät. En blandstad är en stad där det finns flera olika funktioner i närmiljön, både boende, arbeten, skolor, grönområden och rekreation etc. Det är viktigt att se staden som mer än bara fyrkantiga hus, det är också natur, människor, folkliv, estetik, sociala funktioner, livskvalité, mångfald och lokalt hållbar ekonomi etc. Mycket träd och grönska är avgörande för en modern blandstad, en fungerande stadsmiljö där människor mår bra, även i framtiden.



PH: Det är en gångvänlig kvartersstad med många boende och med gator som är urbana levande stråk med butiker och restauranger, och med små gröna parker i stadsväven. Linnéstaden och Kungsladugård är exempel på den typen av levande och attraktiva stadsdelar, eller Hornsbergs strand i Stockholm om man ska ta ett modernt exempel.

Länk till Yimbys inlägg: Yimby, Ert Göteborg eller Vårt Göteborg?

Den slutliga versionen av Vårt Göteborgs artikel finns att läsa här:

 

 

Gränseken mot Västlänken – kom och DEMONSTRERA 9 sept!

DEMONSTRERA 9 september kl 12 på Gustav Adolfs Torg. Sen går vi mot Götaplatsen
KOM o HJÄLP TILL att bära Trädplans plakat o banderoller. Vi samlas kl 11.30 i hörnet mellan Kommunhuset och Rådhuset.

 

Om gränseken och hur den påverkas av Västlänken 

Hundratals gamla träd i Göteborg hotas av Västlänken. Gränseken, Göteborgs äldsta och största ek, är ett av de hotade träden. Trädet växer vid Delsjövägen, som ska byggas ut till bärighetsklass 1 för att klara av upp till 64 ton tunga lastbilstransporter.
På några decimeters avstånd från Gränsekens stam kommer det köras tunga lass med schaktmassor när Korsvägen ska grävas upp för bygget av Västlänken. Det gamla trädet har stått på denna plats sedan början av 1500-talet och kommer inte överleva den tunga trafiken. Vill du ha kvar Gränseken?

1948 skildrade den framstående professorn i botanik Carl Skottberg Gränseken i sin utläggning om stadens träd i Svenska stadsmonografiers bibliofilupplaga. Carl Skottberg var mäkta tagen av detta underbara träd:

”Vida märkligare är dock den ek, som pietetsfullt sparats ovanför ravinen i själva kanten av Delsjövägens asfalt, ty den är, så vitt jag vet, med sina 515 cm. stadens grövsta och säkerligen äldsta. Egendomligt nog är detta verkliga naturminnesmärke, som kanske varit till stadens grundläggning, icke fridlyst.”

Idag mäter Gränseken 602 centimeter i omkrets runt stammen.

Tidigare inlägg om den unika skyddsvärda gränseken finns här: Trädplan kräver att Gränseken naturminnesförklaras

Reportage i ‘Vårt Göteborg’: Träden hotas i Haga – väcker starka känslor!

Göteborgs Stads nyhetstidning ‘Vårt Göteborg’ har idag ett uppslag om träden i Haga inför det tänkta Västlänksbygget!

Barbara Lindell, ordf i Trädplan och Patrik Höstmark från Yimby (yes in my backyard) delar sina syn på våra träds betydelse i staden.

Patrik Höstmark menar ”I stället för att flytta träden kan man såga ner och plantera nya. De kommer att växa upp och bli mäktiga träd för våra barnbarn”.

Men som Barbara riktigt påpekar blir de nyplanterade träden sällan gamla, ofta inte över 20 år. Det är få träd som klarar av att etablera sig i dagens tätt bebyggda och kraftigt förorenade stadsmiljö. Dessutom får de nyplanterade träden felaktig eller bristande vård. Många trädarter planteras på olämpliga platser och konkurrerar ofta med andra träd om en mycket begränsad tillgång på näring och vatten.

 

På frågan om Västlänken i stort är bra för Göteborg försöker ‘Vårt Göteborg’ att få Patrik och Barbara att tycka olika, när de egentligen har en liknande syn på saken. Mer info om detta kommer snart.

Trädplan vill återigen fråga:
Är det rimligt att göra en investering på 20-50 Miljarder och gräva upp stora delar av stan under minst 10 år för en gammal skrivbordsprodukt som inte fungerar, och som skulle förstöra stora delar av natur- och kulturmiljön i stan?

Självklart inte. Det är hög tid att sätta punkt för detta helt onödiga miljöförstörande projekt nu!

Låt mig leva! Gamla träd hotas hotas av Västlänken.

 

 

Trädplans engagemang för att rädda äppelträd bär frukt

I våras stoppade Trädplan tillfälligt den hotande avverkningen av ett unikt gammalt äppelträd i Sisjön. Nu har vårt förslag om hur trädet kan räddas fått genomslag hos Trafikkontoret, som har tagit fram en ny plan där trädet bevaras.

Äppelträdet i Sisjön blommar i maj 2017. Foto: Chris Ceder

I början av april i våras uppmärksammade Föreningen Trädplan Göteborg att ett stort och gammalt äppelträd i Sisjön skulle fällas. Äppelträdets stam hade sprejats med gula kors och trädets fällning skulle ske under de närmsta dagarna berättade entreprenören, Kungsbacka skogsentreprenad, som var i färd med att avverka ett stort viktigt naturområde i Sisjön för bygget av det nya bostadsområdet Sisjödal.

Äppelträdet i Sisjön målat med gula kors för avverkning i april 2017 Foto: Chris Ceder

Där äppelträdet växer skall Trafikkontoret bygga en cykel- och gångbana som leder till det nya bostadsområdet.

Personen vi talade med på Kungsbacka skogsentreprenad höll med om att det vore synd om det gamla äppelträdet skulle försvinna och lovade att avvakta med fällningen samt tala med huvudentreprenören Mark- och miljöbyggarna först.

Trädplan kontaktade omgående Trafikkontoret i Göteborgs Stad. Vi föreslog att Trafikkontoret skulle anlägga cykel- och gångbanan i en båge runt trädet istället för rakt över den yta äppelträdet lever på som Trafikkontoret planerat. Vi påpekade att det finns tillräckligt med plats i slänten nedanför trädet och det skulle inte vara någon svårighet att bygga upp en liten vall där för gång- och cykelbanan. På så sätt skulle äppelträdet få stå kvar på en grön ö mellan den trafikerade gatan och cykel- och gångbanan. Trafikkontoret svarade att de skulle tala med entreprenörern, Mark- och energibyggarna, och se om de kunde hitta en lösning men att det inte gick att lova någonting.

Äppelträdet i Sisjön blommar i maj 2017. Foto: Chris Ceder

Idag kontaktade Trädplan Trafikkontoret på nytt för att höra efter om äppelträdet.

Glädjande nog fick vi idag veta att Trafikkontoret tagit fram ett förslag för äppelträdets bevarande. – Lösningen kanske inte är jättebra ur cykelsynpunkt, men förhoppningsvis accepterar cyklisterna att det blir en liten krok runt äppelträdet, berättar Trafikkontorets handläggare Marit Sternang för oss.

Förslaget som Trafikkontoret nu lagt är precis det Trädplan föreslog i våras för att rädda trädet:

Trädplans förslag att rädda äppelträdet har antagits av Trafikkontoret.

Nu förutsätter vi att de beslutsfattande politikerna i Trafiknämnden i Göteborgs Stad tar till sig detta och antar förslaget för att rädda detta vackra, unika och ekologiskt värdefulla äppelträd  i en miljö där nästan allt skövlats bort.

Stora avverkningar i Sisjön

I området där äppelträdet växer har i år ett ca 10 hektar stort naturområde bestående av mestadels blandskog skövlats.

På några få veckor i våras grävdes jordtäcket bort, som uppstått under årtusendenas lopp. Det tar 100 år för marken i skogen att bilda en enda centimeter jord.

Jordtäcket avlägsnas efter avverkningar i Sisjön. Foto: Chris Ceder

Därefter sprängdes berggrunden bort för byggandet av det nya och exklusiva bostadsområdet Sisjödal, i luftiga omgivningar med trädtoppsutsikt.

Området utgjorde en stor del av det mycket viktig gröna buffertområdet mellan Sisjöns industriområde och naturreservatet i Sandsjöbacka. Exploateringen innebär en en fragmentering av de sammanhängande grönområdena, dvs en ytterligare isolering och störning för Sandsjöbacka, vilket redan skett på flera andra ställen runtomkring naturreservatet de senaste åren.

Avverkningar i Sisjön våren 2017. Foto: Chris Ceder

Green washing för att sälja bostäder

Boendet i Sisjödal marknadsförs just nu med green washing: sköna slogans som döljer den svåra miljöförstörelsen, vilken ytterligare decimerat de så ekologiskt viktiga buffertzonerna vid Sandsjöbackas naturreservat:

Ta friska morgondopp i Sisjön efter sköna rundor i naturreservatet, andas in och pusta ut.

 

Där kan barnen plocka bär, fylla lungorna med frisk luft och komma hem med fina rosor på kind.

 

På våren njuter du av vitsipporna precis utanför dörren.

Avverkningar under häckningstid

Under våra besök i Sisjön under den tidiga våren la vi också märke till att fåglarna byggde bon och börjat sin häckningsperiod. Detta inträffade tidigt i mars då årets senvinter och tidiga vår återigen var rekordvarm. Trädavverkningarna som Göteborgs Stad lät utföra i Sisjön pågick fortfarande under första hälften av april 2017 och tveklöst fick många fåglar sin häckning förstörd som en följd.

Avverkning i Sisjön i april 2017. Foto: Chris Ceder

I Tyskland är alla trädfällningar och all störande aktivitet där fåglar häckar förbjuden enligt lag efter den sista februari. Det är något som den svenska tillsynsmyndigheten för djur- och naturskydd Länsstyrelsen borde ta till sig av!

Avverkning i Sisjön i april 2017. Foto: Chris Ceder

I Sverige är det också förbjudet att störa fåglarna under häckningen, men gång efter annan har vi blivit vittne till hur det avverkas träd och genomförs störande ingrepp i våra grönområden mitt under häckningen, som en följd av att Länsstyrelsen valt att inte följa bestämmelserna i Miljöbalken utan istället hänvisar till en ”gällande praxis”.

Ett generellt lagstadgat stopp för avverkningar efter ett visst datum vore det enda sättet att få stopp på de många avverkningar som beviljas trots att de utförs i strid med Miljöbalkens bestämmelser.

Många grova träd fällda i Sisjön på våren 2017. Foto: Chris Ceder

Äppelträdet blommar – förhoppningsvis inte för sista gången

Under tiden har äppelträdet hunnit med att blomma ljuvligt till stor glädje för humlor och bin. Förhoppningsvis inte för sista gången!

Trädplan Göteborg förväntar sig nu att Göteborgs Stad åtminstone låter det gamla äppelträdet få leva vidare och skänka glädje och liv åt människor och djur en lång tid framöver!

Äppelträdet i Sisjön besöks av mycket humlor och bin under blomningen i maj 2017 Foto: Chris Ceder

Äppelträdet i Sisjön blommar vackert i maj 2017 Foto: Chris Ceder

Fler utvalda bilder från avverkningarna i Sisjön under 2017:

Berget sprängs bort i Sisjön i juni 2017. Foto: Chris Ceder

Skövlad terräng i Sisjön i maj 2017. Foto: Chris Ceder

Många grova träd fällda i Sisjön våren 2017. Foto: Chris Ceder

Avverkningar i Sisjön. Foto: Chris Ceder

Avverkningar i Sisjön i mars 2017. Foto: Chris Ceder

Avverkningar i Sisjön i april 2017. Foto: Chris Ceder

Skövlad terräng i Sisjön i april 2017. Foto: Chris Ceder

Skövlad terräng i Sisjön i april 2017. Foto: Chris Ceder

Äppelträdet i Sisjön besöks av mycket humlor och bin under blomningen i maj 2017 Foto: Chris Ceder