Hotad trädallé får inte sågas ner. Mark- och Miljödomstolen stoppar Länsstyrelsens beslut!

Länsstyrelsens, Västra Götaland, dispens avslogs av Mark-och Miljödomstolen!

Allén med de åtta biotopskyddade oxlarna på Karl Johansgatan får inte sågas ner och ärendet skickas tillbaka till Göteborgs stad och Fastighetskontoret.

Ett ärende som påminner om andra nu pågående projekt i Göteborg; Kastanjeallén vid Opaltorget, Lindalléerna i Flatås, Rosenlund m.fl. Kan detta bli det utslag som behövs för att våra hotade alléer ska kunna få det viktiga skydd de behöver? Och för att Länsstyrelsen inte kan fortsätta urholka biotopskyddet för alléer, som kraftfullt minskat i Sverige.

”I ett tidigare beslut från länsstyrelsen gavs kommunen tillstånd att såga ner oxlarna. Enligt länsstyrelsen står träden så pass nära befintliga byggnader att det är befogat att göra ett undantag från det så kallade biotopsskyddet.

Men i en dom från Mark- och miljödomstolen görs en annan bedömning än länsstyrelsens.

– Naturvårdsverket som överklagade länsstyrelsens beslut ansåg att träden inte stod så pass nära de befintliga husen att det skulle hota dessa och att det i så fall skulle vara motiverat att ta ner träden. Mark- och miljödomstolen håller med Naturvårdsverket och det betyder att de åtta träden ingår i en allé som omfattas av biotoppsskyddet, säger Joen Morales, tekniskt råd vid Mark- och Miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt.”

Hotad trädallé får inte sågas nerhttp://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/hotad-tr%C3%A4dall%C3%A9-f%C3%A5r-inte-s%C3%A5gas-ner-1.5055944

Länk till Dom gällande karl Johansgatans trädallé

Det går att bygga nytt utan att skövla tusentals träd


De små pinnar som nu planteras runt om i Göteborg och som ofta dör inom något år, kommer aldrig att bli lika stora och få samma miljöeffekt, som de träd som nu fälls, skriver Trädplan Göteborg och boende i Flatås.

Slutreplik Trädskövling,  21/17,

Publicerat av Föreningen Trädplan och boende i Flatås i GP idag: Slutreplik till Byggnadsnämndens ordförande Emmali Jansson i Miljöpartiet.

Tidigare inlägg 12/12 och 19/12, se länkar nedan

Kastanjeallén i Tynnered

Kastanjeallén i Tynnered före och efter fällning, 17 & 19 december 2017. Bild: Chris Ceder

Går att bygga nytt utan att skövla tusentals träd

Emmali Jansson (MP) visar med all önskvärd tydlighet vad ordet greenwashinginnebär. Hon lyckas i sin replik att inte besvara en enda rak fråga, varken om antal träd, varför de tidigare alléerna i Flatås försvunnit eller varför biotopskyddet knappast gäller i Göteborg längre. I stället fylls texten av ”gröna klichéer”.

Jansson romantiserar om gröna väggar och tak, nya träd. Det finns dock inget som ger bättre hälsa och rensar luften lika bra som gamla uppvuxna träd. De små pinnar som nu planteras runt om i Göteborg och som ofta dör inom något år, kommer aldrig att bli lika stora och få samma miljöeffekt, som de träd som nu fälls. Ett enda stort träd binder minst 500 gånger mer partiklar än ett nyplanterat. Det verkar inte som om Stadsbyggnadskontoret och Länsstyrelsen har den kunskapen.

Vill inte alls utöka reservatet

Vidare skriver Jansson att de driver frågan om utökat naturreservat i Delsjön. Detta är inte sant. Stadsledningskontoret avvisade planerna på en utökning av Delsjöreservatet för tio år sedan. Sedan dess har Stadsbyggnadskontoret (SBK) där Jansson är ansvarig politiker, presenterat flera detaljplaner med höga byggnader som naggar reservatet i kanterna. Men inte ett enda förslag om utökning av reservatet.

Jansson påstår att de talat med de boende. Samtidigt riktar hon sig bara till Föreningen Trädplan Göteborg och ser inte att vi alla skrivit artikeln tillsammans. Styrelsen för bostadsrättföreningen i Flatås representerar 651 lägenheter med drygt 1 500 boende. De känner sig alla lika osynliggjorda som repliken visar.

Att av misstag fälla en allé är oåterkalleligt och kan klassas som miljöbrott.

När boende frågar entreprenörer som fäller träden, blir de ofta hotade och otrevligt samt okunnigt bemötta i stället för att få svar på sina frågor. Hur kan kommunen garantera att detta inte sker fler gånger framöver?

Tjänstemän på SBK har medgett att fällningen av de första alléerna i Flatås som stod inritade i detaljplanen för bevarande, var ett misstag, ”den mänskliga faktorn”. Att av misstag fälla en allé är oåterkalleligt och kan klassas som miljöbrott. Hur många andra träd och alléer fälls av misstag? Hur garanteras att detta inte händer igen?

Jansson pratar om att det är bättre nu än förr. Sanningen är att det försvinner mer stadsnära natur nu än någonsin.

Exempel efter exempel

Viss är det lovvärt att bygga på hårdgjorda ytor – men inte utan att ha med sig de kringboende och inte genom att fälla nästan alla träd i område efter område. Tusentals och åter tusentals. Här är några få exempel från västra Göteborg:

Opaltorget: Denna vecka fälldes nästan 20 träd i den biotopskyddade och vackra Kastanjeallén, en av de längsta i hela Göteborg. Totalt ska 49 träd avverkas för bostäder mitt i allén. I etapp 2 av detaljplanen, som påbörjas cirka 2020, skövlas ett helt grönområde i Tynnered, minst 1 000 träd.

Flatås: cirka 65 alléträd avverkade – trots att de skulle bevaras. Nu hotas ytterligare 65 träd av de 113 som finns i allén (vi befarar att alla fälls mot bakgrund av hur det gått tidigare).

Ruddalen: I orörd natur pågår just nu svåra skövlingar. Över fyra hektar naturskog, uppskattningsvis runt 3 000 träd har fällts för bygget av exklusiva bostadsrätter. Detta i ett mycket uppskattat och viktigt frilufts- och naturområde i tätbefolkade trakter

Uggleberget i Hovås: Hela urberget med fem hektar naturtallskog har sprängts bort för bygget av exklusiva bostadsrätter.

Sisjön: Bara några meter från det känsliga Sandsjöbackareservatet kalhöggs tio hektar naturskön skog i våras för ännu mer exklusiva bostäder.

Var i allt detta är bostäderna för de hemlösa som Jansson nämner?

Går att bygga utan att skövla

Det finns många fler av planerade eller redan genomförda skövlingar av grönområden runt om i staden – inte minst det oerhört natursköna Gårdstensberget, Kålltorp med Renströmska parken, Krokängsparken, Lundby Kyrkby med flera områden. Har Miljöpartiet reserverat sig i något av fallen? Eller lyssnat på boende och på de många förslag från medborgare som visat att det är möjligt att både bygga och bevara mycket av naturen?

Många andra städer klarar av att skydda sina träd och grönområden och samtidigt bygga. Det går att utveckla en stad i samklang med både medborgare och natur.

När får vi se detta i Göteborg?

Barbara Lindell

Chris Ceder

Maria Wennerbeck

Föreningen Trädplan Göteborg

 

Lisbeth Johansson

ordförande Brf Flatås 1

Tommie Johansson

sekreterare Brf Flatås 1

(respresenterar 651 lägenheter)

 

Barbara Casari

Jan Olsson

boende i Flatås

Länkar till alla artiklar i GP om detta:

Länk till den ursprungliga debattartikeln om Flatås i GP: ”Göteborgs ökända trädskövling fortsätter”

55 tallar i historiskt arboretum på Styrsö hotade av avverkning för utsiktens skull

Den natursköna Skogen Arbores på Styrsö. Foto: Karl-Anders Karlsson

På Styrsö hotas 55 stora tallar av avverkning i Skogen Arbores, ett historiskt och uppskattat arboretum. Många styrsöbor med Karl-Anders Karlsson, professor emeritus vid Sahlgrenska Akademin, i spetsen kämpar med framgång mot fällningen och har, åtminstone tillfälligt, lyckats få till stånd ett stopp på planerna.

Trädfällningar av utsiktsskäl

På Styrsö går det rykten om att träden står i vägen för utsikten och därför måste bort.  Att styrelsens för Skogens Arbores istället vill plantera ekplantor, eftersom de menar att eken är ”ursprungsträdet” på ön, har bara spätt på ryktena. Ekplantor växer långsamt och kommer inte störa utsikten på mycket länge.

”Att fälla de märkta cirka 55 tallarna har ingen skogsvårdsmässig motivering och går emot Stiftelsens ursprungliga intentioner och historia. I generationer har Sällskapet upprätthållit sin pietetsfulla tradition. Det måste vara medlemmarnas uppgift att värna om detta.

Promenaderna för många genom Skogen till och från färjan blir även en skönhetsupplevelse. Dessa välvuxna, ovanligt vackra tallar visar upp sig mäktigt i olika dagrar och skulle säkert ha lyckliggjort Silfverskiöld och Årre, om dessa pionjärer hade fått möjlighet att vandra runt så här 100 år senare!” skriver Karl-Anders Karlsson i en debattartikel: Tänk om tallarna får stå kvar, ETC 2017-08-24

De senaste åren har också flera större träd alldeles intill Skogen Arbores fällts av fastighetsägare för att de stått i vägen för utsikten.

 

Imponerande inventering av träd och växter

Karl-Anders Karlsson har genomfört en imponerande noggrann inventering av Skogen Arbores träd och växter. Många av trädens ålder är exakt angiven. Ett par svarttallar, den ena med en sällsynt stor stamomkrets på tre och halv meter, liksom en vildapel, planterades alla på 1880-talet.

Grova svarttallar planterade år 1886 som hotas av fällning. Foto: Karl-Anders Karlsson

Mycket gammal vildapel i Skogen Arbores på Styrsö. Foto: Karl-Anders Karlsson

Karl-Anders Karlssons dokumentation av Skogen Arbores och dess historia finns att läsa i två pdf-dokument. Klicka på länkarna och de öppnas i en ny flik i webbläsaren:

Skogen Arbores berättar om Trädkultur – del 1

Skogen Arbores berättar om Trädkultur – del 2

Nedan följer en inledning skriven av Karl-Anders Karlsson:

Mitt i semestern 2017 noterade flera personer att cirka 55 stora tallar i Skogen Arbores på Styrsö var nymärkta för avverkning. Mailväxling med styrelsen för Sällskapet Arbores samt debatt på olika sajter avslöjade, att man tänkt sig låta fastighetsägare söder om Skogen att på egen bekostnad avverka träden. Styrelsen angav cirka 40 tallar som lämpligt, där intressenterna själva skulle få inkomma med detaljer och planera entreprenad som grund för ett beslut i Styrelsen att tas i samband med Skogsvårdsdagen den 11 november.

Debatten ledde efterhand emellertid till att Styrelsen beslutade att istället låta göra en utredning om Skogens framtid, ett klokt ställningstagande med tanke på både frågans känslighet ur historisk synpunkt och konsekvenserna av ett så stort ingrepp i Skogens biologi. Någon omfattande vård av skogen har inte skett sedan efter stormen 1969, vilken ledde till att bok planterades på mindre än en fjärdedel av ytan, som tidigare varit täckt av tallskog.

Med anledning av otydligheter om Skogen i den tidiga debatten gjorde jag som granne med skogen sedan nästan 50 år en enkel utredning på 4 sidor, som senare lades ut på hemsidan för ”Styrsö i Samverkan”, SIS, ”Skogsbiologi och Utvecklingshistoria Kring Skogen Arbores”. Där finns även Styrelsens modifierade intentioner formulerade.

Eftersom frågan primärt gällde de 55 tallarna fokuserades min skrivning på tallens biologi och historia i Skogen och på ön. Innevarande rapport innehåller emellertid en beskrivning av hela Skogen, som man kan avläsa den med inspektion och mätningar samt utifrån arkeologisk och historisk forskning. Tanken är att sådan konkret information om Skogen ska förtydliga den fortsatta diskussionen och bistå den kommande utredningen.

För det första blir detta en lägesbeskrivning för Skogen sommaren 2017. För det andra presenteras utvecklingen av träden på ön i ett arkeologiskt perspektiv, och jag sannolikgör hur växtligheten såg ut innan skogen skövlades på ön. För det tredje redovisas varför träden avverkades. Slutligen argumenteras för ett av flera alternativ till Skogens utformning och skötsel i framtiden.

Redovisningen blir i flera delar. Denna Första Delen är en översikt av skogens innehåll och ålder. I Den Andra Delen, som är ett separat dokument, beskrivs lite mer i detalj olika trädarters nuvarande fördelning i Skogen, deras egenskaper och arkeologiska utvecklingshistoria i skärgården, även lite trähistoria. Här finns även en snabbinventering av den stora skogen på södra delen av ön. En sista del är ytterst ännu preliminär, och den är tänkt som ett samarbete med andra engagerade medlemmar, som hört av sig, för en visuell, pedagogisk presentation i Skogen. Kanske kan detta utvecklas till Konstrundan 2018 och innan Sällskapets årsmöte i juli, som bör besluta om Skogens framtid.

Ert Göteborg eller Vårt Göteborg?

Vilket syfte fyller Göteborgs Stads nyhetstidning Vårt Göteborg egentligen? Är det journalistiskt försvarbart att endast redovisa det som passar en förutbestämd mall? Dessa frågor och många fler ställer sig idag nätverken Trädplan Göteborg och Yimby Göteborg i ett sampublicerat inlägg samtidigt som vi efterfrågar en mer öppen och levande debatt i Göteborg.

Vad kan få nätverken Yimby Göteborg och Trädplan Göteborg att vilja skriva tillsammans?

Vi gillar båda gröna blandstäder och tycker att träd och grönska är viktiga inslag i stadsväven. Däremot landar vi ofta i olika värderingar av mängden grönska som behövs och inte minst om gamla träd behöver bevaras och skyddas eller kan sågas ner och ge plats för nya i samband med att staden utvecklas. Men det är inte argument för och emot detta som vårt inlägg handlar om.

Upprinnelsen är att Göteborgs Stads nyhetstidning Vårt Göteborg har engagerat våra nätverk för en intervju och diskussion om träden vid Haga Kyrkoplan och Nya Allén som kommer att påverkas av byggandet av Västlänken. Vårt Göteborg är en gratistidning som ges ut av Göteborgs Stad som sägs ha uppdraget att berätta om vad staden gör och varför. Barbara Lindell har representerat Trädplan Göteborg och Patrik Höstmad har representerat Yimby Göteborg. Om det är en sak vi är rörande överens om så är det att staden behöver en vital och juste debatt som får leva även då den blir lite obekväm. Här har tyvärr Vårt Göteborg gjort oss besvikna.

Ert Göteborg?

Redan i början av mars blev vi kontaktade med frågan om vi ville ställa upp på en intervju i Vårt Göteborg.

Yimby kontaktades då redaktören sa sig vilja ha med en ”med en annan grupp, som kanske inte ser lika stora bekymmer med att flytta träden.” Det stämmer in på Yimby så nätverket nappade på idén och samordnaren Alvar Palm engagerades. När Vårt Göteborg förstod att han även var engagerad som hobbypolitiker så blev det stopp. Personer med partipolitiska kopplingar skulle inte få uttala sig i tidningen. Därför gick uppgiften över till samordnaren Patrik Höstmad.

I slutet av maj intervjuades Barbara Lindell och Patrik Höstmad av journalisten Marit Larsdotter som frilansade för Vårt Göteborg. I ca två timmar avhandlade vi högt och lågt om träd och Västlänken vid Haga Kyrkoplan i en härlig vårgrönska. Det går inte säga något annat än att vi behandlade frågorna både på längden och på tvären. Marit skulle återkomma med texten.

Men efter några dagar kom meddelandet att tågordningen var ändrad och att tidningens redaktör, Margareta Romare, först skulle hantera texten innan vi fick få möjlighet att återkoppla på den. Redaktionen var uppenbarligen inte nöjd för frilansjournalisten återkom med kompletterande frågor via mail och bad oss förtydliga.

”- Är Västlänken bra för staden? Varför/varför inte?

 – Varför/varför inte ska träden flyttas?

 – Vad bör man göra istället (om man inte ska flytta träden)?

 – Ni tycker båda om täta blandstäder. Hur ska de se ut enligt er och vad är det egentligen?”

Det blev ett höjt ögonbryn hos oss bägge med tanke på att det var just vad vi behandlat ingående under den långa intervjun. Längst ned i vår text hittar ni de skriftliga frågorna med Patriks och Barbaras svar.

Patrik Höstmad

 På frågan om Västlänken är bra för staden svarade Patrik nu skriftligt ungefär som han gjort under intervjun:

”Det är komplext. Västlänken är ett svar på en regional efterfrågan enligt den gamla modellen som ser regionförstoring som drivande av tillväxt. Det har varit den politiskt möjliga lösningen efter år av tragglande. På kort sikt ger projektet störningar och tar personella och finansiella resurser från staden Göteborg, vilka hade kunnat användas till något bättre. På lång sikt kan man möjligen få positiva effekter av investeringen, men det förutsätter en kraftig förtätning av centrala Göteborg. Hade jag fått bestämma helt själv hade jag lagt pengarna på driva på den central stadsutvecklingen eftersom det minskar transportbehov och ger goda möjligheter för kunskapsintensiva företag att utvecklas och växa. Men jag är tveksam till att jag skulle lyckas få nationell och regional uppslutning bakom den idén. Troligen inte ens lokalpolitisk. Vi är inte där än, men vi är på väg.”

Därefter blev Patrik uppringd av redaktören och fick frågan om han kanske skulle kunna instämma i något av det som Alvar Palm tidigare uppgett, t.ex. att det på längre sikt finns möjlighet till överflyttning från bil till spårbundet och att det är positivt att trafiken sprids ut i stan och att trafik flyttar under jord och ytor frigörs till annat. Patrik instämde i att på längre sikt kan de effekterna vara möjliga.

I utkastet på Vårt Göteborg-artikeln sammanfattades detta med:
I stort, är Västlänken bra för Göteborg?

PH: Ja, på lång sikt får vi positiva effekter med Västlänken. Vi får en bättre och snabbare kollektivtrafik i hela regionen och människor måste inte ta bilen lika ofta. Det är bra om en del trafik flyttar under jord för då vinner vi mer yta till annat, även för grönska och träd. Det är också bra att det blir fler större knutpunkter i stan, så att inte allt koncentreras till Drottningstorget (sic) och Brunnsparken.”

Inget av tveksamheterna inför Västlänken redovisades. Här blev det uppenbart att Vårt Göteborg hade en förutbestämd mall som vi skulle falla in i. Det är beklaglig journalistik och Patrik tackade för sig. Vårt Göteborg återkom med ursäkter men bekräftade samtidigt att det fanns en förutbestämd mall:

”Nu blir det istället i huvudsak två kritiska röster till Västlänken. Tanken var en positiv och en negativ röst, för att spegla olika synsätt.”

Yimby Göteborg hade genom hela resan gjort tydligt att nätverket inte tagit ställning för eller emot Västlänken. Det svar vi kan tänkas ge om Västlänken blir våra personliga.

Dessutom passade redaktören på att klaga på svaret:

”Hela det svaret du mejlade till mig får dels inte plats, dels känns det lite som om du passar på att lansera din personliga politik. Och det kan ingen av er, varken du eller Barbara, få göra i den här artikeln. Det får hitta andra kanaler för i så fall.”

 Efter flera följande telefonsamtal och mailväxlingar där formuleringarna knådades och vägdes på guldvåg accepterade till slut Patrik några av formuleringarna och artikeln är nu publicerad, men den bittra eftersmaken består.
 

Barbara Lindell

Barbara Lindell hade en liknande erfarenhet, där hon först fick svara på samma frågor som Patrik Höstmad, samma som redan ställts i den långa intervjun och sen fick samtal och mail om hur texten kunde ändras och anpassas till den bild de ville förmedla. Barbaras svarade på de skriftliga frågor vi fick (se längst ned i texten).

Sen kom kommentarerna från Vårt Göteborgs redaktör via telefon och mail, där Barbara ombads att inte nämna antal träd, samt inte prata som representant för Föreningen utan i jag form, och inte heller hänvisa till källor på sina nämnda fakta. Barbara ifrågasatte detta. 

Hon fick då besked om att saker skulle tas bort och ändras, varpå hon svarade:

”Jag vill också svara på det du säger: Att vi vill lägga till saker. Efter två timmars intervju fick vi sen också flera skriftliga frågor, som både jag och antagligen även Patrik lagt möda på att besvara. Naturligtvis vet jag att utrymmet är begränsat i en papperstidning – det är inte första gången jag blivit intervjuad. Men det är skillnad på att dra ihop essensen av en intervju och att lägga ord i munnen som man inte sagt för att främja era egna syften”

”Enligt uppgift skulle intervju-artikel handla om träden och Haga Station, att då först lägga upp helt felaktiga siffror i artikelförslaget, och sen när jag påpekar detta ta bort all info om vad som händer med träden ur artikeln, är minst sagt märkligt. Att tala om att ett enstaka träd fälls, när ansvariga för projektet (Bo Larsson Projektledare för Västlänken, Helena Bjarnegård, Stadsträgårsmästaren, Ulf Agneberg, Trv, etc.) gått ut med att det är ca 500 träd som försvinner/fälls – ja man kan knappast förvanska siffror mer än så… ” 

”När det gäller min uppgift ang grundvattnet, så är den tagen från Trafikverkets ansökan till Mark- och Miljödomstolen, Det står i det komplement som Trv gjort efter att domstolen efterfrågat mer information. Det är bara att kontakta TRV och bekräfta. Det är alltså inget som jag själv hittat på.Vi i Trädplan tror att grundvattenpåverkan kommer bli betydligt större (både lägre nivå och längre tid) än vad TrV uppger – men väljer att gå på deras siffror och hålla oss till de fakta som för tillfället finns. 2 meter under 24 månader är illa nog, när det gäller påverkan på träd och kulturmiljö.”

I de första utkasten till artikel stod alltså att ”något enstaka träd kommer att tas bort”. Barbara påpekade ett flertal gånger att detta inte stämmer, utan att det handlar om flera hundra träd som ska flyttas eller fällas. Hon skickade också de korrekta siffrorna som Trafikverket uppgivit. Då kom svaret från redaktören:

– Som jag sade igår har vi en annan artikel som berättar hur många träd som ska tas ner, flyttas etc. Där kommer vi att nämna hundratals. men kring Haga/Kungsparken är det inte ett hundratals träd som ska tas ner. Ett 30-tal? 2015 sade de i alla fall ett 30-tal. Men som sagt, vi reder ut alla dessa siffror i en sidoartikel. 

– Jag har lagt till ett citat av dig. Återigen, du får stå för det du säger själv, utan att hänvisa till ”all forskning”. Det blir samma tyngd ändå.  Patrik får inte heller hänvisa till andra. Det är intervjuns form.  – Ditt svar om Västlänken. Nu frågade vi dig. Jag tycker att du kan svara ”Jag”. Sedan förstår man att Trädplan tycker så. Men vi pratar just med dig och vill ha ditt svar. 

Barbara svarade: ”Det är ok att ni tagit bort mina referenser till andra – men det är inte så jag talar. Om jag kommer med ett påstående så brukar jag alltid referera till forskning eller Trafikverket eller vilken källa det månde vara, även när jag talar eller blir intervjuad.

Skicka gärna texten igen, så att jag kan kolla citaten och se om jag ställer upp på denna styrda intervju”

Ny vända med korr. Några exempel:

BL:  Jag vill ha en grön blandstad där det finns bostäder, skolor, sociala funktioner, artrika grönområden och arbetstillfällen inom stadsdelarna.

Redaktören: Kan jag skriva träffpunkt istället för funktioner? 

BL:  träffpunkter är inte ett ord jag använder och inte heller samma sak som sociala funktioner. I sociala funktioner ingår många saker, både möjlighet till folkliv med mötesplatser, och tex social service, och ett fungerande socialt nätverk. Antar att du gärna vill ha med ordet mötesplatser (eller träffpunkter som är ungefär samma) – eftersom staden vill sälja in det begreppet, men jag vill gärna att mina egna ord används i mina citat.

Redaktören:  nej jag vill ingenting, tycker bara att sociala funktioner är obegripligt. I all välmening tänker jag att det bör stå något som folk kanske lite lättare förstår.

 

Papegojor

Dessa exempel från Patriks och Barbaras kontakter med tidningen Vårt Göteborg är bara en del av det som skrevs och sades, det finns fler exempel. Det är därmed uppenbart att vi skulle vara papegojor i Vårt Göteborg narrativ samtidigt som det förmedlades en bild av en vital och öppen debatt där alla får komma till tals. Både Yimby och Trädplan har erfarenheter av många intervjuer och visst, ibland blir det lite felciterat, ibland blir det ordentligt förkortat, ibland blir det en annan tonvikt än den förväntade, men aldrig har andemeningen förändrats till oigenkännlighet som i detta fall. Det här tycker vi är så långt ifrån ett värdigt sätt att behandla det offentliga samtalet i Göteborg att vi var tvungna att reagera. Reaktionen är det ni nu läser.

 

Vårt Göteborg!

Den här erfarenheten väcker frågor om Vårt Göteborg och det som förmedlas i nyhetstidningen. För det första är det en grundläggande problematik när en nyhetstidning kontrolleras av de som har den politiska och byråkratiska makten. Det blir en kortslutning mellan de demokratiska institutionerna som är tänkta att balansera varandra och Vårt Göteborg borde vara extremt vaksamma på att inte lägga egna ord i andras munnar eller att bedriva egen opinion. Det är uppenbart att skillnaden mellan journalistik, nyhetsförmedling, information och opinionsbildning behöver tydliggöras när Göteborgs Stad kommunicerar med medborgarna. Det är nog till och med rimligt att Vårt Göteborg begränsar sitt åtagande till att förmedla officiell information och inte ge sken av att bedriva en journalistik gärning i medborgarnas tjänst.

Med hopp om en bättre, vitalare och mer öppen debatt om Göteborgs framtid. Staden i vårt hjärta förtjänar det!

Barbara Lindell

för Trädplan Göteborg

Patrik Höstmad

för Yimby Göteborg

 

Här är det vi själva vill säga:



Är Västlänken bra för staden? Varför/varför inte?

BL: Nej, Västlänken är inte bra för staden, den har en negativ samhällsnytta, ger oåterkalleliga skador på stora delar av riksintresset Göteborgs innerstad m.fl. – både på kulturmiljön och naturmiljön. 500 planterade och minst lika många vilda träd försvinner. Bygget av Västlänken kommer aldrig att bli klimatneutralt pga av den stora mängd betong och armeringsjärn som behövs för att bygga i göteborgsleran.

Stationen i Haga är en av Nordeuropas mest onödiga stationer. Trafikverket har inte kunnat påvisa att det finns tillräckligt med resandeunderlag för att försvara ett sådant irreversibelt ingrepp på kultur- och naturmiljön mitt inne i dessa världsunika stadsdelar med tillhörande parker.

PH: Det är komplext. Västlänken är svar på en regional efterfrågan enligt den gamla modellen som ser regionförstoring som drivande av tillväxt. Det har varit den politiskt möjliga lösningen efter år av tragglande. På kort sikt ger projektet störningar och tar personella och finansiella resurser från staden Göteborg, vilka hade kunnat användas till något bättre. På lång sikt kan man möjligen få positiva effekter av investeringen, men det förutsätter en kraftig förtätning av centrala Göteborg. Hade jag fått bestämma helt själv hade jag lagt pengarna på driva på den central stadsutvecklingen eftersom det minskar transportbehov och ger goda möjligheter för kunskapsintensiva företag att utvecklas och växa. Men jag är tveksam till att jag skulle lyckas få nationell och regional uppslutning bakom den idén. Troligen inte ens lokalpolitisk. Vi är inte där än, men vi är på väg.

Varför/varför inte ska träden flyttas?

BL: Därför att alla tillstånd för att bygga Västlänken ännu inte är klara. Att redan nu göra så pass stor negativ inverkan på träden, utan en färdig miljödom, måste betraktas som en skandal.100-200 år gamla träd klarar inte en flytt, det visar erfarenhet från andra liknande försök att flytta gamla stadsträd (bla i Stuttgart). Beskärning av rötter och kronor gör att träden inte längre återhämtar sig. De kräver mycket extra skötsel resten av sitt synnerligen förkortade liv.

PH: Flytta träd är ett ekonomiskt tveksamt användande av allmänna medel och jag ser det snarare som ett sätt att visa god vilja mot ett särintresse.

Vad bör man göra istället (om man inte ska flytta träden)?

BL: Haga stationen ska inte byggas. Istället bör man satsa på att förbättra tågkapaciteten genom förbättringar vid getingmidjan utanför Centralen och den befintliga Lisebergsstationen. De medel som finns för Västlänken ska användas till att förbättra den lokala kollektivtrafiken samt att ta hand om och utveckla den gröna innerstadsmiljön, allt med sikte på att följa alla utsatta klimatmål och förhindra framtida översvämningar och klimatförändringar, samt skapa en bättre grön stad för alla.

 PH: Försök antingen bevara dem på plats eller såga ner och plantera nya. De planerade kommer att vara mäktiga gamla träd för våra barnbarn. Träd frösås eller planteras, växter, dör eller sågas ner, andra tar vid eller nya planteras i en ständigt pågående organiskt process. I det längre perspektivet är träd en del av den ständigt föränderliga stadens dynamik.

Ni tycker båda om täta blandstäder. Hur ska de se ut enligt er och vad är det egentligen

BL: Vi i Trädplan förespråkar en blandstad, dock inte alltför tät. En blandstad är en stad där det finns flera olika funktioner i närmiljön, både boende, arbeten, skolor, grönområden och rekreation etc. Det är viktigt att se staden som mer än bara fyrkantiga hus, det är också natur, människor, folkliv, estetik, sociala funktioner, livskvalité, mångfald och lokalt hållbar ekonomi etc. Mycket träd och grönska är avgörande för en modern blandstad, en fungerande stadsmiljö där människor mår bra, även i framtiden.



PH: Det är en gångvänlig kvartersstad med många boende och med gator som är urbana levande stråk med butiker och restauranger, och med små gröna parker i stadsväven. Linnéstaden och Kungsladugård är exempel på den typen av levande och attraktiva stadsdelar, eller Hornsbergs strand i Stockholm om man ska ta ett modernt exempel.

Länk till Yimbys inlägg: Yimby, Ert Göteborg eller Vårt Göteborg?

Den slutliga versionen av Vårt Göteborgs artikel finns att läsa här:

 

 

VIKTIG Info ang yttrande till MMD bl.a. för hyresgäster / näringsidkare

Sista datum 15 februari 2017

Det har kommit till vår kännedom att Mark- och Miljödomstolen skickat ut minst 3000 brev till hyresgäster och näringsidkare som drabbas av Västlänken. Detta för att uppmana att skicka yttrande till domstolen gällande ersättningsanspråk. Nedan finns ett utdrag om detta, från artikel i Göteborg Direkt, där Rådman Göran Stenman intervjuas.

Det finns alltså fortfarande möjlighet även för ALLA sakägare att skicka in yttrande, då tiden förlängts till den 15 februari. Både för talan i miljöprövningen och vattenrätten.
Den senare är aktuell för de som tror sig drabbas ekonomiskt av bygget, tex om fastigheten kan få skador pga grundvattenförändringar.

OBS! om du redan anslutit dig till vattentalen via jurist, så kan du inte göra det igen med ett eget yttrande.

MMD skriver tydligt vad de vill veta när det gäller vattentalan:

Haga Kykroplan och Haga Kyrkogata hotas – foto: Jan Kvarnmark

  • påverkan på viss specifik byggnad
  • allmänna synpunkter
  • ersättningsanspråk

Detta är samma frågor som nämnts tidigare.

 

 

Yttrande

Du kan skicka in egna inlagor om att ansluta sig till grupptalan enligt de mallar som vi har publicerat. För ersättningsanspråk gäller alltså vattentalan (alltså inte miljömålet). För övriga gäller yttrande i miljömålet:

Här finns mallar och mer info yrkandet:
http://www.tradplangoteborg.se/mall-overklaga-vastlanken-till-mark-och-miljodomstolen/

Du som ännu inte yttrat dig i miljöansökan kan alltså också göra det fram till den 15 feb. Se  mer info i länk ovan.

OBS!  Se till att välja rätt mall för i yttrandet, Vattentalan och sen enskild fastighetsägare / BRF / hyresgäst eller innehavare av näringsverksamhet eller dylikt, beroende på i vilken egenskap du överklagar.

I yrkanden bör anges  avvisning/avslag samt ev. tillstånd med erforderliga villkor (servitut, hyresavtal, verksamhetsavtal etc). Skriv gärna till egen text i yttrandet. Du kan skriva med egna ord hur du drabbas.

Underskrift kan vara digital. Man kan också maila in yttrandet och sen skicka originalhandling per post. Det är ankomstdatum som gäller inte poststämpeln.

VAD GÄLLER ERSÄTTNING kan du yrka på följande:

Oförutsedda skador

Framställande av anspråk med anledning av oförutsedda skador till följd av vattenverksamheten ska bestämmas till 20 år, räknat från utgången av den tid inom vilken arbetena är utförda.

Det är alltså viktigt att du skriver att anspråket gäller 20 år efter avslutat bygge (annars bestämmer TRV att det är 10 år och många skador dyker först upp senare).

Förutsedda skador

Du bör specificera ett belopp för tänkbara skador. Om du vet att huset ska rivas kan det värde du förlorar specificeras. Likaså bör du specificera intrång i näringsverksamhet samt inkomstbortfall under byggfasen

Under driftsfasen gäller ersättningsanspråk enbart om du själv eller din verksamhet blir tvungen att flytta helt.

Du kan även uppge att du yrkar ersättning för dessa skador med ett ungefärligt belopp, men att det beloppet kommer att specificeras närmare fram till huvudförhandling.

Även här är det viktigt att du skriver att ersättningsanspråken gäller 20 år efter avslutat bygge (annars bestämmer TRV att det är 10 år)

Senare komplettering

I bägge fallen kan du förbehålla dig rätten att inkomma med justeringar och komplettering ang ersättningsanspråket senare.

Ang juristhjälp

Vår juristbyrå (MM-byrån) har ingen möjlighet att ge någon mer rådgivning i nuläget, med hänsyn till mycket hög arbetsbelastning samt snäv tidsram. Vi ber dig därför att INTE kontakta dem nu.
OBS! Vi ber dig att INTE kontakta våra jurister ang allmänna frågor, utan enbart om du har intresse av att anlita dem! Samtal eller besök hos dem kommer att debiteras.

Det bästa är därmed att de som är berörda yttrar sig på egen hand enligt ovan, och sedan tar närmare kontakt med någon jurist framåt våren om det anses nödvändigt.  Den kostnad detta medför kan senare eventuellt återfås (beroende på domslut etc)

Har du specifika frågor kan du även kontakta domstolen.

Utdrag ur Tidningen Göteborg Direkt

”Mark- och miljödomstolen har i dagarna skickat ut ett brev till hyresgäster runt om Göteborg.

– Jag tror det rör sig om ungefär 3000 personer så här långt. Personer som kan tänkas beröras av arbetet med hela projektet Västlänken de kommande tio åren, säger Göran Stenman, rådman vid Mark- och miljödomstolen.

I brevet skriver de följande:

”Ni har nu möjlighet att senast den 15 februari 2017 till mark- och miljödomstolen inkomma med de eventuella synpunkter eller ersättningsanspråk som Trafikverkets ansökan föranleder.”

– Vi vill helt enkelt ha synpunkter på projektet som sådant. Om man har någon byggnad eller anläggning som man är orolig för att den ska skadas i samband med byggandet, säger Göran Stenman.

I huvudsak är det fastighetsägarna som kan beröras i arbetet med bland annat schakt i jord, sprängning av bergstunnlar, underjordsanläggningar, bortledning av grundvatten och infiltration av vatten. Men även privatpersoner eller personer som har näringsverksamhet i området kan beröras.”

 

 

 

God Jul och Gott Nytt År! …… Lyssna och Lär om Träd – 3

Hej alla trädvänner!
Nu nalkas snart julen och förhoppningsvis finner vi alla lite tid för att läsa och lyssna om träd.
Som ni vet så är allt fler träd och grönområden hotade. Staden tar inte tillräckligt ansvar utan tillåter skövling fortsätter på många platser av alla möjliga olika anledningar. Ibland bara för att bygga lagerlokaler, eller göra om en park. Ett av de största hoten mot våra träd och grönområden inne i staden är Västlänken. Enligt de senaste uppgifterna så kommer 493 träd att fällas. Men – detta är bara de träd som staden planterat. De vilda träd som finns längs VLs sträckning är inte kartlagda. Dessutom tillkommer de hundratals, kanske tusentals som kommer att då på lite längre sikt pga av den kraftiga grundvattensäkningen om schakten byggs.
Vi har nyligen skrivit en replik i GP nyligen om hur staden träd och grönområden skövlas.. Den finner ni här:

Staden skövlar träd

 

Träd fortsätter att vara ett stort tema

Vi är glada att alltfler ser värdet av våra stadsträd. Både allmänhet, forskare, media uppmärksammar detta.  Vi i Trädplan blir med jämna mellan intervjuade av forskare och studenter. Vi får många mail från oroade och/eller intresserade medborgare.

Allt oftare syns reportage i media, och olika böcker om träd uppmärksammas mer. Vi hoppas detta är en fortgående trend, och kommer med jämna mellanrum att lägga ut tips om intressanta program, artiklar och böcker om träd. Tipsa oss gärna!

Vi önskar vi er alla en riktigt fin jul molnlycke-4-2016-01-20och ett grönt fredfullt nytt år!!!
Styrelsen i Trädplan

 

Här är vårt förra inlägg Lyssna och ”Lär om träd – 1”, ifall ni missat det:

Lyssna och Lär om Träd – 1

Lyssna och Lär om Träd – 2

TV:

Hur smakar en julsaga?
Nu inför julen vill rekommendera en lite annorlunda perspektiv på träd. En fint och samkfyllt program om julgranen.
Dansk programserie från 2015. Del 1 av 3. Programledaren och tårtkonstnären Tobias Hamann-Pedersen får ta till all sin kreativitet när han omsätter H C Andersens klassiska julberättelser till bakverk. Denna gång: Tv-profilen och författaren Søren Ryge Pedersen läser H C Andersens ”Julgranen”, medan Tobias skapar sin tolkning av den klassiska berättelsen – som tårta.
http://www.svtplay.se/video/11401134/hur-smakar-en-julsaga/hur-smakar-en-julsaga-avsnitt-1

 

Det är detta vi i Trädplan påstått länge – när kommer Göteborgs beslutsfattare att förstå? Vi kan inte fortsätta att fälla så många av våra gamla träd! Det behövs mellan 500 och 1000 träd för att ersätta ett enda stort fullvuxet äldre träd, för att kompensera kapaciteten av att binda partiklar och omvandla Co2

”Luftföroreningar i städer är ett växande problem. Ett kostnadseffektivt sätt att ta itu med problemet är trädplantering, visar en ny amerikansk studie. Partiklarna från bland annat energiproduktion, industri och transport minskar betydligt i närheten av träd.
Luftföroreningar i form av de här mikroskopiska partiklarna fastnar i lungorna hos oss människor. Forskare uppskattar i en ny rapport att föroreningarna kommer att påverka över sex miljoner liv varje år fram till år 2050.”

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/trad-renar-stader-1

Växter kan höra dina steg och ta hand sin familj

Växter kommunicerar på två sätt. Dels genom rotsystemet och dels med hjälp av gaser och dofter i luften. Mancuso studerar i huvudsak rötterna och påpekar att de tar inte bara upp vatten och näring, utan är mycket mer avancerade organ än så. Växternas nyupptäckta förmågor har inte bara ekonomisk nytta för odlingar utan gör också att vi borde se på dem med andra och nya ögon.

Vi måste titta på de här organismerna på ett mycket mer allvarligt sätt. För det första är vi beroende av dem, och för det andra är de lika komplexa som djur. Därför har de en värdighet som vi måste erkänna

En liten växt kan ha en miljard rotspetsar som den känner sig fram med under jorden, och ett stort träd kan ha hundratals miljarder, alla små sensorer. En rot kan registrera minst 20 olika kemiska och fysikaliska signaler. Rotsystemet som har miljarder känselspröt är sammanvuxet med andra växters rötter. Tillsammans bildar de ett stort nätverk som skickar elektriska och kemiska signaler. Man  borde inte se träden i skogen som enskilda individer utan skogen är en stor varelse med ett sammanbundet rotsystem av närbesläktade träd.

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/vaxter-bade-pratar-och-kanner

 

FÖR BARNEN:

:
Animerad äventyrsserie från 2012. Följ med till Trädopolis, där du kan hjälpa till att skydda och hjälpa invånarna med Träd Fu-magi

http://www.svtplay.se/video/1698552/trad-fu-tom

 

BÖCKER:

Julgranen
Och här en berättelse att läsa inför julen, se även tv-programmet ”Hur smakar en julsaga”.
”Ute i skogen stod där en sådan vacker gran; Den hade god plats, sol kunde den få, luft fanns där tillräckligt av, och runt omkring växte många större kamrater, – både gran och fur.”
Här kan ni läsa hela sagan
http://kokthansogreta.nu/?p=10465#ankare1

 

Mer om Peter Wohlebens bok, Trädens hemliga liv
Vad Peter Wohlleben gjort är att han staplat ny spännande trädforskning på hög – vilken nästan når upp till mammutträdens höjd – och sedan valt ut alla rön som befäster den nya insikten om träd som kännande, socialt interaktiva och kommunikativa väsen. För dem som inte noggrant följt rapporterna från trädforskningsfronten kommer Trädens hemliga liv att bli boken som för alltid ändrade uppfattningen om träd och skogar.
https://www.gp.se/n%C3%B6je/tr%C3%A4den-beh%C3%B6ver-varandra-1.3937667

PÅ NÄTET

Vackra bilder och beskrivningar av Malmös träd
http://malmotrad.tumblr.com

 

 TIDNINGAR och TIDSKRIFTER:

Träden ammar varandra, matar hungriga kompisar och varnar för faror. Vad de känner när vi hugger ned dem anar bara förre skogvaktaren Peter Wohlleben, som skrivit en bok om trädens kommunikation.

http://www.vi-tidningen.se/skogen-snackar/

 

Bygg mänskligt och grönt i Göteborg – utan greenwash

Å så bra, så rätt! Lyssna på dessa kloka kvinnor. Ulla Skoog och Christine Bülow på
GP Debatt 2016-10-30

”Men i filmen Älvstaden där den kommande expansionen gestaltas byggs det högt och tätt. Det är som en skräckfilm där exploatörerna leker Dubai och räknar pengar. Men husen blir inte människovänliga vare sig till höjden eller materialen.
Bryt storskaligheten, upplåt mer mark åt mindre byggbolag och byggemenskaper. Offra inte stadens grönska. Det är i längden en förlustaffär för folkhälsan, för barnen, för den biologiska mångfalden och för Göteborgs attraktionskraft.
Så tänk om, tänk rätt, tänk grönt. Hela vägen från fogmassa till grönyta. Möjligheten att bygga ett grönt och människovänligt Göteborg finns nu men kommer inte tillbaka.”

https://www.e-pages.dk/goteborgsposten/1870/article/491684/4/1/render/?token=00e8e68614a0a0a1ad81f54b3745f6b0

Tänk en stad utan träd. Utan sprödgröna blad och eldgula höstlöv som berättar om årstiderna. Utan trädkronor som vajar i vinden och skyddar mot sol och regn.
Föreställ dig Göteborg utan till exempel kungslindarna i Nya Allén. Eller tokyokörsbärsträden på Järntorget – stadens mest fotograferade plats när de blommar i april.
Utan träd och gröna områden mår människor i urbana miljöer betydligt sämre, både mentalt och fysiskt. Det finns det bevis för.

http://www.gp.se/livsstil/tr%C3%A4d-l%C3%A4ker-det-mesta-1.3927366

 

Intervju med miljöaktivisten Julia Butterfly Hill som räddar Redwoodträd i USA

Från Tidningen ”The Sun”, inte den engelska tabloiden, utan en amerikansk non-profit tidskrift

”Nature is always communicating with us, but we’ve forgotten how to listen. I think that’s why there are more and more natural disasters — more severe tsunamis and earthquakes and storms and fires. All these disasters are nature talking louder and louder and louder, trying to get our attention.”

 

http://thesunmagazine.org/issues/436/the_butterfly_effect?mc_cid=33a5019a79&mc_eid=5d1a150a03

Staden skövlar träd – replik i GP

Replik i GP till Ulf Kamne Staden skövlar grönområden 2016-12-18

Här är den längre originalversionen av TRÄDPLANS REPLIK:

Det är märkligt hur Ulf Kamne förskönar och förvränger – när han som kommunalråd och tidigare ordförande i Fastighetsnämnden, nu i Byggnadsnämnden är direkt ansvarig för en del av det stora skövlandet av Göteborgs stadsnatur. Faktum är att Göteborgs träd och grönområden sällan varit mer hotade än nu. Det fälls skyddsvärda träd och inkräktas på grönområden över hela staden. Särskilt gamla stora träd. Till och med i naturreservat.  

Stamhåligheter i nersågad knäckepil i Välens naturreservat. Foto: Chris Ceder

Nersågad knäckepil i Välens naturreservat. Foto: Chris Ceder

Ulf Kamne talar sig varm för biologisk mångfald, djur och natur – men tiger samtidigt om att Göteborgs stad, enligt sina egna jägare, har en nollversion vad gäller många vilda djur i staden. Flera gånger i veckan skjuts djur i naturreservat såsom Änggårdsbergen och Välen.

Det är bra att det sätts upp fågelholkar – men att skryta om att det satts upp 40 holkar, när tusentals stadsträd (fåglarnas naturliga habitat) försvinner är vilseledande.

Under 2016 har Trädplan räddat den sista ädellövskogen på det natursköna Ardalsberget, som de senaste åren utsatts för en skoningslös exploatering och förstörelse genom olaglig tippning av förorenade schaktmassor. Hade inte vi uppmärksammat den planerade olovliga fällningen hade hela området varit ett kalhygge nu.

Gathenhielmska reservatet i Majorna är ett annat exempel – staden planerar att fälla ca 60 stora gamla träd för att göra en park! Tack vare Trädplans yttrande och opinionsbildning så har planerna nu återgått till skrivbordet.

För några år sedan ”lovade” Ulf Kamne bort Sjöbergen till byggföretag på fastighetsmässan Mipim i Cannes. Tack vare många engagerade människor räddades Sjöbergen undan exploatering tillfälligt.

Andra exempel på onödig avverkning är Gråberget, Opaltorget och Godhemsberget, Guldheden, Askim, Brottkärr och Gårdsten etc. etc. Det går att bygga utan att skövla viktiga träd, rekreationsområden och grönytor.

I Östra Kålltorp, skulle man mycket väl kunna bygga både bostäder och väg – utan att avverka nästan hela den stadsnära naturen och de rekreationsområden som finns i området. Till och med en flera hundra år gammal rödbok ska bort av ren bekvämlighet.

Runt Näckrosdammen och Renströmska parken försvinner stora mängder träd och vild stadsnatur de närmaste åren. Redan planeras många gamla träd att fällas, trots att de inte står precis där fastigheter ska byggas.

I Sisjön utmed Stora Åns flöde avverkas nästan all triviallövskog, som är av stor betydelse för fåglar och de bävrar som levde där innan Göteborgs Stad sköt ihjäl dem i Fastighetskontorets regi. Åns stränder hårdgörs och den sista naturliga vegetationen försvinner för byggen av nya parkeringar, kontor och köpcentrum.

På Hisingenskövlas de sista grön- och skogsområdena i rasande fart. Några exempel: Lindholmen, Eriksberg och Lundby Kyrkby som har bevarandestatus, ekhagar vid Lilla Rödjan och utmed Sörredsvägen, där logistikanläggningar byggts. I Kålsered skövlades värdefull alsumpskog, likaså de unika hällmarkerna på Halvorsäng. På båda ställen fanns flera rödlistade arter, nu byggs stora logistikanläggningar – men inga bostäder.

Sist men inte minst har vi Västlänksbygget som hotar stora parker och viktig stadsnatur över en stor del av staden. Om Hagaschaktet grävs kommer vi efter 10-20 år inte längre ha några stora gamla träd kvar i området. Grundvattensänkningarna är så drastiska och permanenta att samtliga träd vid Hagaplan, Kungsparken, Fogelberget och angränsande områden riskerar att torka ut på sikt. Västlänken kommer aldrig att bli klimatneutral – trots påståenden om motsatsen. Allt finns i handlingarna inför miljödomsansökan.

Göteborgs Stad bryter ständigt mot nationella och egna policys, miljömål och miljökvalitetsnormer. Och ju fler träd som fälls desto värre blir det. När ska Ulf Kamne och Göteborgs Stad ta sitt verkliga miljöansvar?

//Trädplan Göteborg

Kamnes debattartikel i GP 2016-12-11

lat-mig-leva

 

 

Lyssna och läs om träd – 2

Träd fortsätter att vara ett stort tema – vilket vi är glada för. dsc_0664Allt oftare syns reportage i media, och böcker om träd uppmärksammas mer. Vi hoppas detta är en fortgående trend, och kommer med jämna mellanrum att lägga ut tips om intressanta program, artiklar och böcker om träd. Tipsa oss gärna!

Ett inlägg med Trädplan i media från juni till oktober 2016 finns här: http://www.tradplangoteborg.se/tradplan-i-media-juni-okt-2016/

Här är vårt förra inlägg Lyssna och ”Lär om träd – 1”, ifall ni missat det: http://www.tradplangoteborg.se/lyssna-och-las-om-trad/

TV:

Planet Earth – BBC:s storslagna naturserie

SISTA CHANSEN  – kan ses till kl 23:59 den 22 okt.

Missa inte detta fantastiska program om Tempererade skogar. Barr- och lövskogar täcker stora delar av jordens tempererade områden, och från Sibiriens ändlösa skogar till det inre av Tasmanien finns ännu mycket att upptäcka och kartlägga. I det norra barrskogsbältet, Taigan, finns en tredjedel av världens alla träd och i Kalifornien finns de allra högsta träden, jättelika redwood-träd, mer än 100 meter höga. I USA finns också de allra äldsta träden, mer än 4 000 år gamla. I barrskogsområdet är djurlivet artfattigt, djur som lo och järv strövar oftast ensamma omkring. I lövskogarna däremot är djursamhällena artrika med mängder av däggdjur, fåglar och insekter. En skildring av vår jord som den aldrig någonsin visats tidigare. 30-40 BBC-fotografer har gjort upptagningar på de kallaste, hetaste, torraste, fuktigaste, högsta och lägst belägna platserna på jorden. http://www.svtplay.se/video/10561460/planet-earth/planet-earth-tempererade-skogar?info=visa Här finns stream till originalet på engelska: https://vimeo.com/123700368

Låt dig fascineras av världens trädhus i ZDF:s nya TV-serie Wipfelglück (”Trädtoppslycka”). I det tredje avsnittet besöker vi trädhusens föregångsland Frankrike. Sändningen är på tyska, men är mycket sevärd bara för bildernas skull om man inte förstår spåket. Del tre sänds direkt på länken nedan, där också de tidigare sända avsnitten kan ses (i högerspalten). Obs, på tyska. http://www.arte.tv/guide/de/060788-005-A/wipfelgluck-3-5?country=SE

Ännu ett program på Tyska: En föreläsning om ”Urban Forestry”, Vikten av Stadsträd, på Münchens Vetenskapsdagar 2015 http://www.br.de/fernsehen/ard-alpha/sendungen/alpha-campus/auditorium/campus-wissenschaftstage-2015-urban-forestry100.html

 

Babylons hängande trädgårdar: http://www.svtplay.se/video/2569979/jakten-pa-babylons-hangande-tradgardar/jakten-pa-babylons-hangande-tradgardar-sasong-1-avsnitt-1 För barnen: Animerad äventyrsserie från 2012. Följ med till Trädopolis, där du kan hjälpa till att skydda och hjälpa invånarna med Träd Fu-magi http://www.svtplay.se/video/1698552/trad-fu-tom

RADIO:

Om träd ur Sveriges Radios arkiv: Här finns länk till flera program, även ett program där Västkustens trädkramare från 2001: http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=1602&grupp=2627 dsc_0867

 

 

 

 

 

Naturmorgon om träden stora betydelse för en stads luftkvalitet! Träd i en stadsmiljö är inte bara vackra. De skapar också en bättre luftkvalitet och hjälper till att reglera temperaturen i en stad. Det har de bägge Göteborgsforskarna Jenny Klingberg och Janina Konarska visat med sin forskning vid Göteborgs universitet. Lena Näslund följde de bägge forskarna på en rundvandring i centrala Göteborg.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1027&artikel=6536439

Skyddsvärd skog hotas i Dalarna: Miljömärkta skogsbolag i Dalarna anmäler att de vill avverka skog med utrotningshotade djur och växter, så kallade nyckelbiotoper, trots att de lovat att bevara sådana skogar. Det kan P4 Dalarna avslöja idag.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=161&artikel=6511606

BÖCKER:

Vad kostar ett träd? En berättelse av Monika Gora och Gunilla Bandolin om en park som skövlas i Malmö och en sällsynt jättelik blodbok som varit klätterträd åt generationer av barn. Vad är ett träd för vedförsäljaren, för stadsträdgårdsmästaren, för ekologen. Vad är ett träd värt för ett barn som klättrar i det eller för någon som bara stå intill det och känna dess närvaro. Boken finns även på Engelska ”How much for a tree”. http://www.adlibris.com/se/bok/vad-kostar-ett-trad-9789170611605

Se även länk till 3D-videosimulering av installationen om boken. How much for a tree: Monika Gora, Gunilla Bandolin och Nils Bergendahl https://vimeo.com/84686494 https://www.youtube.com/watch?v=4e_EK2TMXjw

Träd i urbana landskap och Stadsträdslexikon Två böcker om STADSTRÄD fick pris för Årets trädgårdsbok på Bokmässan – Med denna utmärkelse – Årets

dsc_0816Trädgårdsbok – hoppas vi att kunskap och inspiration om träd når så många som möjligt eftersom träd är en förutsättning för både hållbarhet och glädje i den privata trädgården som i det offentliga rummet, sa en glad Henrik Sjöman när han tog emot priset på Bokmässan. Stockholms Gartnersällskap delade ut det prestigefulla priset årets trädgårdsbok till Henrik Sjöman, botanist och vetenskaplig intendent i Botaniska trädgården i Göteborg. Han och medförfattaren Johan Slagstedt fick priset för sina två böcker Träd i urbana landskap och Stadsträdslexikon http://news.cision.com/se/goteborgs-botaniska-tradgard/r/botaniskas-henrik-sjoman-fick-pris-for-arets-tradgardsbok-pa-bokmassan,c2084874 https://www.studentlitteratur.se/#9789144073385/Tr%C3%A4d+i+urbana+landskap https://www.studentlitteratur.se/#9789144106939/Stadsträdslexikon

Trädens hemliga liv, av Peter Wohlleben Naturen är fantastisk, långt mer än vi människor någonsin kommer att förstå. ”Bästsäljaren ”Trädens hemliga liv” har redan fått kritiker att utbrista att Peter Wohlleben har återgett skogen dess själ. Bokens rön skulle kunna vara ett led i en förändring av vår syn på växter i allmänhet och träd i synnerhet.” ”Ännu mer fantastiskt förhåller det sig med svamparnas tunna trådar, hyferna, som kan breda ut sig kilometervis och därmed koppla samman hela skogar, ungefär som fibernät. Genom hyferna och via elektriska impulser i rötternas nervceller – de har sådana – kan träd hålla kontakt med varandra, varna för annalkande skadeinsekter eller torka. När exempelvis någon skadeorganism är i görningen i en barrskog, sänder träden ut fytoncider för att varna varandra, så att trädindividerna kan aktivera försvarsmekanismer. Det är fytoncider man känner doften av om man går i en tallskog en het sommardag.” http://www.svd.se/traden-hamtar-sina-tankar-fran-roten

Så pratar träden med varandra: Träd hör, smakar, minns och kommunicerar. Skogvaktaren Peter Wohlleben har skapat en oväntad bästsäljare genom att sätta nya ord på vad som händer i naturen har Nu hoppas han att fler ska få en ny syn på växtligheten omkring oss. http://www.e-pages.dk/svenskadagbladet/48814/article/485887/16/1/render/?token=68fbc250375e6604721f277f00276a3b http://www.svd.se/en-hyllning-till-skogens-trad  

Mannen som planterade träd, av Jean Giono

Runt om hela jordklotet sker nu uthålliga trädplanteringar eftersom människor insett att det är ett sätt att försöka rädda vår planet från undergång. En insikt som i Gionos berättelse i all tysthet bärs fram av en ensam fåraherde. Förutom denna tidiga ekologiska fabel om herden Elzeard Bouffier, som på eget bevåg planterade stora skogar i Provence allra kargaste områden, får vi också höra den fantastiska historien om hur en påhittad litterär gestalt börjar leva ett liv utanför bokpärmarna. En av författarens döttrar, Aline Giono, har i ett efterord till utgåvan av Mannen som planterade träd, skrivit ner berättelsen om hur herden i hennes fars historia, plötsligt blivit verklig. Recension av boken: http://dagensbok.com/2007/09/22/jean-giono-mannen-som-planterade-trad/ http://www.svd.se/gionos-herde-gor-underverk

 

YOUTUBE:

How do trees communicate They use the Wood Wide Web

https://www.youtube.com/watch?v=SXIBukP5oUQ

Wood-wibe-web, trees and plants talk to each other: Forest ecologist Dr. Suzanne Simard and her students have discovered that Mothertrees can recognize their own kin over unrelated seedlings and help them survive. Also starring forester and bestselling author Peter Wohlleben (‘the Hidden Life of Trees’). https://www.youtube.com/watch?v=VNnKPJYiM-w Episodes 2 and 3 as well as a long documentary version (45 mins) available via:  www.intelligent-trees.com

Träd talar till varandra genom rötterna: http://www.esalq.usp.br/lepse/imgs/conteudo_thumb/Plants-talk-to-each-other-using-an-internet-of-fungus.pdf

Vad är ett träd värt? / How much for a tree: Monika Gora, Gunilla Bandolin och Nils Bergendahl https://vimeo.com/84686494 https://www.youtube.com/watch?v=4e_EK2TMXjw

 

TIDNINGAR och TIDSKRIFTER:

Mer vildmark ska skyddas, Göteborg får nya naturreservat: Enligt Naturvårdsverket avverkas betydligt mer skyddsvärd skog än vad som bevaras. Under de senaste femtio åren har människan förstört naturmiljöer i en aldrig tidigare skådad takt. Nu pågår en nationell satsning för att utöka de skyddade områdena och i höst har Göteborgsregionen fått flera nya naturreservat. Förutom Risveden har ytterligare tre områden naturskyddats i Göteborgsregionen efter sommaren. Iglekärrs gammelskog i Ale kommun, Tråkärrsslätt i Billdal och så har Änggårdsbergen i Göteborg utökats.

https://www.e-pages.dk/goteborgsposten/1849/article/482734/16/1/render/?token=4f8f81b65269aad1b770272df2b3515d http://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/nytt-naturreservat-pa-hisingen

Listan fortsätter efter denna insändare:

insandare-vi-behover-de-stora-traden-okt-2016-utklipp

 

Har träd känslor: http://www.dn.se/kultur-noje/mitt-i-naturen-har-trad-kanslor/

”Vi borde behandla träden och skogen bättre”

http://www.dn.se/insidan/vi-borde-behandla-traden-och-skogen-battre/

 

Det finns 3 biljoner träd på jorden: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/sa-manga-trad-finns-det-pa-jorden/

 

insandare-vi-behover-parkernaKära träd, En artikelserie från Idagsidan om nära relationer till ekar, almar och annat med stam.  http://www.svd.se/om/kara-trad                                                                                                                                                                                                                                                    I  denna serie ingår flera påminnelser om varför våra träd är så livsviktiga.  ”Träden förser oss med en rad ekosystemtjänster. Tjänsterna är gratis, och dessutom osynliga för ögat, vilket kanske är två anledningar till att vi knappt skänker dem en tanke – så länge de fungerar. Förutom att träd producerar syre – ett träd avger lika mycket syre som en människa behöver – och binder koldioxid, så renar de även den luft vi andas och vattnet omkring oss från föroreningar. Träd påverkar även klimatet positivt genom att ta hand om regnvatten, dämpa vindar och sänka temperaturen under varma årstider.  – Sen har vi så klart alla mjuka värden i form av förbättrad hälsa, ökat välbefinnande och minskade stressnivåer som träd och grönområden ger oss, för att inte tala om alla lärdomar och upplevelser träden ger våra barn, säger Johan Colding.”

http://www.svd.se/tufft-gratisjobb-for-grona-tjanare/om/kara-trad

 

insandare-om-kalltorp-okt-2016

ANDRA LÄNDER:

Indien Forest Man: Fin film om en man som ensam planterat en hel skog Since the 1970’s Majuli islander Jadav Payeng has been planting trees in order to save his island. To date he has single handedly planted a forest larger than Central Park NYC. His forest has transformed what was once a barren wasteland, into a lush oasis. https://www.youtube.com/watch?v=HkZDSqyE1do https://en.wikipedia.org/wiki/Jadav_Payeng  India Plants 50 Million Trees in One Day, Smashing World Record:

http://news.nationalgeographic.com/2016/07/india-plants-50-million-trees-uttar-pradesh-reforestation/

Kalifornien David Milarch’s near-death experience inspired a personal quest: to archive the genetics of the world’s largest trees before they’re gone. This short film from The Story Group documents his effort to save the redwood champions of Northern California from the effects of climate change. https://www.youtube.com/watch?v=wW9w6eCQQkU

Polen: Naturmorgon: Träden i den unika Bialowiezaskogen

En berättelse om en skog som funnits i 10 000 år, där träden kan bli höga som 16-våningshus och där det finns nio olika hackspettsarter. Den polska regeringen beslöt i mars om omfattande avverkningar i den skyddade Bialowiezaskogen, den sista någorlunda intakta spillran av den skog som en gång täckte centraleuropa. Naturmorgons Lisa Henkow söker efter förklaringarna till konflikten om Bialowiezaskogen. Vad är fakta och vad är ideologi? Avverkningsbeslutet är föremål för granskning av EU-kommissionen (hela polska delen av skogen är Natura2000-område) och UNESCO som utser världsarv (Bialowiezaskogen är världsarv, både polska och vitryska delen). Dessutom pågår en process i Polska förvaltningsdomstolen om avverkningsbeslutet. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1027&artikel=6534619 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1027&artikel=6540188  

Mexico:

Mexiko satsar på träd mot smogen. Omkring 18 miljoner träd kommer att planteras av myndigheten i jättemetropolen Mexico City, för att bekämpa luftföroreningarna i staden och dess omgivningar, uppger regeringen

http://www.svd.se/mexiko-satsar-pa-trad-mot-smogen

Avslutningsvis Rädda skyddsvärda träd i Göteborg,  en inlägg från Trädplans hemsida som tål att läsas igen. “Gamla träd är en bristvara i dagens landskap och bör betraktas som omistliga oavsett var de än påträffas. Förutom att de ofta har höga kulturhistoriska värden så finns det ett stort antal hotade växter och djur som är beroende av dem. Bevarandet av gamla träd anses därför i många avseenden som nyckeln till bevarandet av denna mångfald.” “Gamla träd har en fantastisk förmåga att överleva. Samtidigt måste de behandlas med försiktighet om de ska leva så länge som möjligt” skriver Länsstyrelsen Enligt bestämmelserna i Miljöbalken så kan ett särpräglat naturföremål som behöver skyddas eller vårdas särskilt förklaras som naturminne av Länsstyrelsen eller kommunen. Tyvärr verkar detta inte gälla Göteborg. Här finns endast ett träd förklarat som naturminne av Lst, det är den 900-åriga linden på Torslanda Kyrkogård. Trädplan Göteborg anser att det är NU är dags att naturminnesförklara ytterligare ett antal träd i vår stad. http://www.tradplangoteborg.se/radda-skyddsvarda-trad-i-goteborg/    

 

INTERVJU med Trädplan i Tidningen Centrum (Direktpress) om träden i Haga/Kungsparken

Infekterad trädstrid i Haga – mer än 100 träd ska flyttas eller fällas

Bygget av Västlänken påverkar omkring 500 träd i Göteborg, många av dem i Haga. Där ska cirka 70 träd flyttas och omkring 45 fällas. Det pågår en trädstrid i stan.

lat-mig-leva

”– De flesta av de gamla träden över schaktet fälls. Risken är att det blir så stora skador i området att det inte går att återställa, träden visar redan tydliga tecken på stress, menar Barbara Lindell, ordförande för Trädplan Göteborg.

Nätverket har i flera skeden yttrat sig kring Västlänken och ingår i grupperingen Skona Göteborg, som just nu strider för att bygget läggs ner helt och hållet i sin föreslagna form, med hänvisning till både kultur- och naturmiljö. Trädflytten är ytterst tveksam, menar hon.
– Vi ser på liknande situationer i Tyskland exempelvis, där stora gamla träd inte mått bra av att flyttas. Mindre träd har man flyttat med bättre resultat, men bland de stora är det få som är friska och överlever på längre sikt, säger hon.”

Här är hela artikeln:  Trädstrid i Haga – Kungsparken

hotade-trad-kungsparken-allen-hagaplan-med-text-o-logo

 

Den hotade svartpoppeln vid gasklockan måste skyddas och bevaras

Svartpoppeln vid gasklockan

Svartpoppeln vid gasklockan

 

En av Sveriges få svartpopplar är hotad nu när gasklockan rivs. Istället borde Park- och Natur att kartlägga och skydda trädet samt bevara det för det nya bostadsområde som ska växa fram så småningom i området Gullbergsvass (efter att området använts som uppställningsplats för fordon vid bygget av Västlänken). Det finns bara ett fåtal svartpopplar kvar i hela landet. De andra, som finns i andra städer, är noggrant kartlagda och strängt skyddade.

Under helgen inventerade Trädplan den avverkningshotade svartpoppeln vid gasklockan. Trädet är vid god hälsa och är mycket sannolikt planterat under 1800-talet, kanske så tidigt som 1830-talet, då den andra kända svartpoppeln i Göteborg sattes i jorden vid Kaserngränden.

Svartpoppeln vid gasklockan har ett stamomfång på imponerande 570 centimeter – utan tvekan ett av Göteborgs största och mest ovanliga träd.

Under trädkronan surrar stora knottsvärmar i kvällningen, och inne i det täta bladverket fanns mycket nattfjärilar. Åtta arter av nattfjärilar utvecklas i svartpoppeln, bl a poppelsvärmaren.  Allt detta gör svartpoppeln till ett ypperligt skafferi för många djur, och det var ingen överraskning när en fladdermus flög in under trädkronan i skymningen.

Svartpoppeln är grunden i hela det ovanliga och för en stor stad mycket attraktiva ekosystemet runt gasklockan. I svartpoppeln är bordet dukat för många mindre fåglar, som i sin tur står på pilgrimsfalkens matsedel.

Det är ofattbart att svartpoppeln vid gasklockan inte finns omnämnd någonstans i stadens elektroniskt tillgängliga handlingar, där en mängd andra träd som är mindre i storlek och inte lika unika, förekommer i många av stadens naturvärdesutvärderingar.

Svartpopplar kan leva i över 300 år, så stadens invånare och djur skulle kunna glädjas åt trädet i minst 150 år till om nu inte Göteborgs Stad har så bråttom att hugga ner det för att  bereda plats åt den uppställningsplats för arbetsfordon som planeras inför bygget av Västlänken.

Istället för att göra den enastående svartpoppeln tillgänglig att besöka och uppleva för göteborgarna står den undangömd och inspärrad bakom taggtråd och hotfulla förbudsskyltar. Det borde ha varit en självklar sak att lägga avspärrningen runt gasklockan så att svartpoppeln hamnade utanför och blev tillgänglig för allmänheten.

Gasklockans svartpoppel är skyddsvärd, dess storlek, och ålder skapar gynnsamma livsbetingelser åt insekter och djur, däribland fladdermöss, varav många arter är rödlistade, samt den likaså rödlistade pilgrimsfalken, ett topprovdjur som finner tillräckligt med föda i det lilla grönområdet som domineras av svartpoppeln.

På gamla foton från 1930-talet syns svartpoppeln tydligt, redan då var den präktig och stor, så den är med säkerhet planterad under 1800-talet, som den gamla “Kärlekspoppeln” som sattes ner i jorden vid Kaserngränden i Göteborg 1834.

EXEMPLARISK SYN PÅ GAMLA TRÄD I BL.A. WIEN OCH LINKÖPING

På andra håll har man en helt annan syn på svartpoppeln och andra gamla träd. I Tyskland korades svartpoppeln till Årets Träd, och de få tusental exemplar som finns kvar skyddas enligt landets stränga naturskyddslagar. Trädet förekommer naturligt på flodslätter och tyskarna poängterar hur viktigt det är att skydda de sällsynta genetiskt rena svartpopplarna* som finns.

Svartpoppeln vid gasklockan står också på en flodslätt, den vid Göta Älv, som nu exploaterats och nästan helt förlorat sin naturliga karaktär. På den tiden då Götaälvlandskapet ännu var oförstört och ursprungligt växte svartpoppeln redan på platsen och idag vet ingen hur trädet har kommit dit.

I Österrike huvustad Wien, är det största trädet den berömda svartpoppeln i Praterparken, med namnet “Det svarta tornet”, som har en stamomkrets på 820 centimeter. Svartpopplarna i Wien är naturligtvis naturminnesmärkta i staden som är en av de världsledande i trädskydd och nu ID-märker alla park- och alléträd, sammanlagt över 100.000 träd, med datachip förutom den ID-plakett de redan har.

Redan idag är över 70.000 av Wiens träd chipmärkta och alla träd i Wien är dessutom märkta med ID-plakett – det handlar om hundratusentals träd som finns registrerade. Och inte ett enda träd får lov att fällas utan grundlig rättslig prövning.

Men Wiens magnifika svartpoppel är inte den största. Tro det eller ej, i Sverige har vi en ännu större svartpoppel i Gottlösa utanför Mjölby. Stammen mäter 832 cm i omkrets och har en hålighet stor nog för en fullvuxen människa att kliva in i. Det är en självklarhet att Länsstyrelsen har skyddat den fantastiska svartpoppeln i Mjölby – som är ett av Sveriges absolut största träd och landets största poppel. Trädet står på den svenska Jätteträdlistan – där svartpoppeln vid gasklockan inte finns med som den skulle gjort om den hade fått existera officiellt – dvs om ansvariga myndigheter i Göteborg hade inventerat och registrerat den.

I Linköping är svartpoppeln i Nykvarnsparken märkt med plakett som ett av stadens 200 Evighetsträd som ska finnas för alltid.

I den grunda flodmynningen i Välen i Askim har botanikern Sven-Olov Strandhede funnit träd som han tolkat som svartpoppel, och det ger starka skäl att undersöka och genetiskt kartlägga ytterligare svartpopplar som kan finnas i Göteborgsområdet samt att genast skydda svartpoppeln vid gasklockan. Allt annat vore en stor skandal för Göteborgs ambitioner som en grön och miljövänlig storstad.

Även om Sveriges alla svartpopplar är inplanterade är de oerhört värdefulla om de växer i flodslättsmiljöer som vid Göta älv, där de har stora naturvärden och därför måste skyddas som de görs i övriga Europa.

Så slutsatsen är enkel: Göteborgs Stad gör mycket lite för att skydda gamla stora träd med höga naturvärden. Nästan ingenting. Som vi belyst tidigare (och ovan) finns vedertagna metoder för hur gamla träd kartläggs, skyddas och bevaras i många andra städer, även i Sverige. En förändring till en grön politik där de gamla träden skyddas och bevaras i Göteborg vore mycket enkel att åstadkomma, bara om viljan fanns.

Se även på:
Trädplans facebook-sida: Inlägg på facebook om svartpoppeln
N
yhetssidan Göteborg 21: Göteborg 21 om svartpoppeln  och  Hotat praktträd inventerat

svartpoppel-gasklockan-foto-chris-ceder