Förödande nyheter – Västlänken får VERKSTÄLLIGHET!

VARFÖR GÄLLER INTE MILJÖBALKEN VID STORA INFRASTRUKTURPROJEKT?

Västlänken får verkställighet, dvs de får börja bygga trots att den inte vunnit laga kraft. Så nu kör de igång på riktigt med större arbeten utöver de redan stora inledande arbetena. Alla ca 400 sakägares överklaganden avslås. Endast Trafikverket får prövningstillstånd för att ansöka om generösare bullervillkor. Dvs att få bullra högre samt fler timmar på dygnet.

Det förefaller helt omöjligt att få miljödomstolar att följa lagstiftningen i stora infrastrukturprojekt – uppenbarligen gäller inte samma regler som i andra miljömål. Varför gäller inte miljöbalken och miljökvalitetsnormer lika för alla? Och varför får vi inte ens veta varför de avslår vår ansökan?

Vi kommer självklart att fortsätta kämpa, både med överklaganden till Högsta Domstolen samt genom att försöka påverka politiskt. Det är viktigt att ett sånt här stort infrastrukturprojekt med sån oerhörd miljöpåverkan prövas i en högre instans. Vi kommer göra allt vi kan för att nå dit!

I höst kommer vi att ha muntlig förhandling i Högsta Förvaltningsdomstolen, i en prövning av Järnvägsplanen.
I höst är det dessutom val!

En djupare analys av domen innebär kommer senare.

Se även på Skona Göteborgs hemsida och facebook-sida. Bidra gärna för vår fortsatta kamp! Hur man bidrar

Här finns domen att ladda ned:  M 1808-18 Västlänken Slutligt beslut 2018-05-18

BESLUT (från MMÖD 2018-05-14)
2. Mark- och miljööverdomstolen ger prövningstillstånd såvitt avser fråga om villkor för luftburet buller och stomljud (villkor 10 i mark- och miljödomstolens domslut).

3. Mark- och miljööverdomstolen ger inte prövningstillstånd avseende överklagandena i övrigt. Mark- och miljödomstolens avgörande står därför fast i dessa delar.

4. Mark- och miljööverdomstolen avslår Föreningen Trädplan Göteborgs m.fl. begäran om inhämtande av förhandsavgörande av EU-domstolen.

5. Mark- och miljööverdomstolen förordnar att tillståndet får tas i anspråk utan hinder av att mark- och miljödomstolens dom inte vunnit laga kraft.

Media:

GP: Västlänken får byggas direkt, 2018-05-14

Motståndare i chock efter Västlänksbesked

När GP pratar med Barbara Lindell, från föreningen Trädplan, är hon uppenbart besviken efter Mark- och miljööverdomstolens besked.

– Vi är alla chockade. Det här är helt förödande och ofattbart. Det är svårt att förstå att Trafikverket får verkställighet och får sätta spaden i jorden när juridiska processer fortfarande pågår. Det är också svårt att förstå när vi hade hållbara juridiska argument i överklagandet. ….  Vi kommer att fortsätta naturligtvis. Vi kommer att överklaga till Högsta domstolen och hoppas att flera andra sakägare går med. … projektet kommer att ta väldigt lång tid. De kommer bygga i etapper och inte börja överallt samtidigt. Om vi lyckas stoppa projektet innan det förstör ännu mer av staden är det bra för alla. Det kommer vi kämpa för.

Västnytt: Västlänken får byggas, 2018-05-14

 

Inget prövningstillstånd hos MMÖD för järnvägstunneln

TRÅKIGA NYHETER

Idag kom beslut från MMÖD, Mark- och Miljööverdomstolen om att vi inte får prövningstillstånd för detaljplanen för järnvägstunneln. Beslutet kom betydligt snabbare än väntat, och innehåller ingen motivering.

Det betyder i klarspråk att vi inte kan gå vidare i denna del av överklagandeprocessen, och att Göteborgs Stads detaljplan för järnvägstunneln för Västlänken nu vinner laga kraft.

Däremot kommer vi fortsätta överklaga alla andra delar, både enskilda detaljplaner samt ansöka om talerätt för att överklaga miljödomen till MMÖD.

Det finns flera anmärkningsvärda brister i detaljplanen för tunneln som borde gett oss prövningstillstånd.

Läs mer

Mera Nyheter om alléträden i Flatås

Frågan om träden i Flatås är ännu inte över.

I torsdags, 2018-01-18 återremitterades detaljplanen av kommunfullmäktige, bla pga av ofullständiga handlingar då det saknades både en underskrift samt ett färdigt genomförandeavtal. Detta är ytterligare ett bevis för hur kommunen hastar fram nya exploaterinsgplaner utan att förankra med boende, försöka bevara stadsnaturen samt ha alla handlingar klara.
Här är alla handlingar som lämnades in till Kommunstyrelsen och som var underlag för ärendet i Kommunfullmäktige den 18 jan 2018

Här kan du lyssna på hela KFs möte. Ärende 15 om antagande av detaljplan Marconigatan/Distansgatan tas upp ca 4.35 i inlägget.

Trädplan hävdar sedan tidigare att det går att bygga OCH bevara träden!  Här finns våra tidigare inlägg om träden i Flatås.

Här är en artikel publicerad 2017-01-19 i Göteborg Direkt om en av de boende i ormådet som kämpar för att rädda de sista stora alléträden i Flatås. Läs utdrag ur artiekln nedan under bilden.

I Flatås finns alléer med biotopskyddade träd. Minst 60 lindar kommer fällas och 37 hotas av yxan när det ska byggas i området. Kommunen är medvetna om problemet men värderar bostäder högre än träd. 

Kommunen har lovat ersättningsträd men Barbara Casari är inte imponerad.
För Barbara Casari är det framför allt luftmiljön och naturvärdena som gör att de omkring 50 år gamla träden är värda att bevara. Hon menar att lokalt bedöms trädmiljön ha en påtaglig positiv inverkan på den biologiska mångfalden.

Läs mer

Hotad trädallé får inte sågas ner. Mark- och Miljödomstolen stoppar Länsstyrelsens beslut!

Länsstyrelsens, Västra Götaland, dispens avslogs av Mark-och Miljödomstolen!

Allén med de åtta biotopskyddade oxlarna på Karl Johansgatan i Majorna får inte sågas ner och ärendet skickas tillbaka till Göteborgs stad och Fastighetskontoret. Mark- och miljödomstolen godkänner inte att planen undantas från biotopsskyddet. Länsstyrelsen i Västra Götaland får bakläxa.

Länk till MMD-dom gällande Karl Johansgatans trädallé

Detta ärende som påminner om andra nu pågående projekt i Göteborg; Kastanjeallén vid Opaltorget, Lindalléerna i Flatås, Rosenlund m.fl. Kan detta bli det utslag som behövs för att våra hotade alléer ska kunna få det viktiga skydd de behöver? Och för att Länsstyrelsen inte kan fortsätta att urholka biotopskyddet för de mycket hotade alléerna i Göteborg?

Läs mer

Det går att bygga nytt utan att skövla tusentals träd


De små pinnar som nu planteras runt om i Göteborg och som ofta dör inom något år, kommer aldrig att bli lika stora och få samma miljöeffekt, som de träd som nu fälls, skriver Trädplan Göteborg och boende i Flatås.Slutreplik Trädskövling,  21/17,

Publicerat av Föreningen Trädplan och boende i Flatås i GP: Slutreplik till Byggnadsnämndens ordförande Emmali Jansson i Miljöpartiet.

Tidigare inlägg 12/12 och 19/12, se länkar nedan

Kastanjeallén i Tynnered

Kastanjeallén i Tynnered före och efter fällning, 17 & 19 december 2017. Bild: Chris Ceder

Går att bygga nytt utan att skövla tusentals träd

Emmali Jansson (MP) visar med all önskvärd tydlighet vad ordet greenwashing innebär. Hon lyckas i sin replik att inte besvara en enda rak fråga, varken om antal träd, varför de tidigare alléerna i Flatås försvunnit eller varför biotopskyddet knappast gäller i Göteborg längre. I stället fylls texten av ”gröna klichéer”.

Läs mer

55 tallar i historiskt arboretum på Styrsö hotade av avverkning för utsiktens skull

Den natursköna Skogen Arbores på Styrsö. Foto: Karl-Anders Karlsson

På Styrsö hotas 55 stora tallar av avverkning i Skogen Arbores, ett historiskt och uppskattat arboretum. Många styrsöbor med Karl-Anders Karlsson, professor emeritus vid Sahlgrenska Akademin, i spetsen kämpar med framgång mot fällningen och har, åtminstone tillfälligt, lyckats få till stånd ett stopp på planerna.

Trädfällningar av utsiktsskäl

På Styrsö går det rykten om att träden står i vägen för utsikten och därför måste bort.  Att styrelsens för Skogens Arbores istället vill plantera ekplantor, eftersom de menar att eken är ”ursprungsträdet” på ön, har bara spätt på ryktena. Ekplantor växer långsamt och kommer inte störa utsikten på mycket länge.

”Att fälla de märkta cirka 55 tallarna har ingen skogsvårdsmässig motivering och går emot Stiftelsens ursprungliga intentioner och historia. I generationer har Sällskapet upprätthållit sin pietetsfulla tradition. Det måste vara medlemmarnas uppgift att värna om detta.

Läs mer

Ert Göteborg eller Vårt Göteborg?

Vilket syfte fyller Göteborgs Stads nyhetstidning Vårt Göteborg egentligen? Är det journalistiskt försvarbart att endast redovisa det som passar en förutbestämd mall? Dessa frågor och många fler ställer sig idag nätverken Trädplan Göteborg och Yimby Göteborg i ett sampublicerat inlägg samtidigt som vi efterfrågar en mer öppen och levande debatt i Göteborg.

Vad kan få nätverken Yimby Göteborg och Trädplan Göteborg att vilja skriva tillsammans?

Vi gillar båda gröna blandstäder och tycker att träd och grönska är viktiga inslag i stadsväven. Däremot landar vi ofta i olika värderingar av mängden grönska som behövs och inte minst om gamla träd behöver bevaras och skyddas eller kan sågas ner och ge plats för nya i samband med att staden utvecklas. Men det är inte argument för och emot detta som vårt inlägg handlar om.

Upprinnelsen är att Göteborgs Stads nyhetstidning Vårt Göteborg har engagerat våra nätverk för en intervju och diskussion om träden vid Haga Kyrkoplan och Nya Allén som kommer att påverkas av byggandet av Västlänken. Vårt Göteborg är en gratistidning som ges ut av Göteborgs Stad som sägs ha uppdraget att berätta om vad staden gör och varför. Barbara Lindell har representerat Trädplan Göteborg och Patrik Höstmad har representerat Yimby Göteborg. Om det är en sak vi är rörande överens om så är det att staden behöver en vital och juste debatt som får leva även då den blir lite obekväm. Här har tyvärr Vårt Göteborg gjort oss besvikna.

Ert Göteborg?

Redan i början av mars blev vi kontaktade med frågan om vi ville ställa upp på en intervju i Vårt Göteborg.

Yimby kontaktades då redaktören sa sig vilja ha med en ”med en annan grupp, som kanske inte ser lika stora bekymmer med att flytta träden.” Det stämmer in på Yimby så nätverket nappade på idén och samordnaren Alvar Palm engagerades. När Vårt Göteborg förstod att han även var engagerad som hobbypolitiker så blev det stopp. Personer med partipolitiska kopplingar skulle inte få uttala sig i tidningen. Därför gick uppgiften över till samordnaren Patrik Höstmad.

I slutet av maj intervjuades Barbara Lindell och Patrik Höstmad av journalisten Marit Larsdotter som frilansade för Vårt Göteborg. I ca två timmar avhandlade vi högt och lågt om träd och Västlänken vid Haga Kyrkoplan i en härlig vårgrönska. Det går inte säga något annat än att vi behandlade frågorna både på längden och på tvären. Marit skulle återkomma med texten.

Men efter några dagar kom meddelandet att tågordningen var ändrad och att tidningens redaktör, Margareta Romare, först skulle hantera texten innan vi fick få möjlighet att återkoppla på den. Redaktionen var uppenbarligen inte nöjd för frilansjournalisten återkom med kompletterande frågor via mail och bad oss förtydliga.

”- Är Västlänken bra för staden? Varför/varför inte?

 – Varför/varför inte ska träden flyttas?

 – Vad bör man göra istället (om man inte ska flytta träden)?

 – Ni tycker båda om täta blandstäder. Hur ska de se ut enligt er och vad är det egentligen?”

Det blev ett höjt ögonbryn hos oss bägge med tanke på att det var just vad vi behandlat ingående under den långa intervjun. Längst ned i vår text hittar ni de skriftliga frågorna med Patriks och Barbaras svar.

Patrik Höstmad

 På frågan om Västlänken är bra för staden svarade Patrik nu skriftligt ungefär som han gjort under intervjun:

”Det är komplext. Västlänken är ett svar på en regional efterfrågan enligt den gamla modellen som ser regionförstoring som drivande av tillväxt. Det har varit den politiskt möjliga lösningen efter år av tragglande. På kort sikt ger projektet störningar och tar personella och finansiella resurser från staden Göteborg, vilka hade kunnat användas till något bättre. På lång sikt kan man möjligen få positiva effekter av investeringen, men det förutsätter en kraftig förtätning av centrala Göteborg. Hade jag fått bestämma helt själv hade jag lagt pengarna på driva på den central stadsutvecklingen eftersom det minskar transportbehov och ger goda möjligheter för kunskapsintensiva företag att utvecklas och växa. Men jag är tveksam till att jag skulle lyckas få nationell och regional uppslutning bakom den idén. Troligen inte ens lokalpolitisk. Vi är inte där än, men vi är på väg.”

Därefter blev Patrik uppringd av redaktören och fick frågan om han kanske skulle kunna instämma i något av det som Alvar Palm tidigare uppgett, t.ex. att det på längre sikt finns möjlighet till överflyttning från bil till spårbundet och att det är positivt att trafiken sprids ut i stan och att trafik flyttar under jord och ytor frigörs till annat. Patrik instämde i att på längre sikt kan de effekterna vara möjliga.

I utkastet på Vårt Göteborg-artikeln sammanfattades detta med:
I stort, är Västlänken bra för Göteborg?

PH: Ja, på lång sikt får vi positiva effekter med Västlänken. Vi får en bättre och snabbare kollektivtrafik i hela regionen och människor måste inte ta bilen lika ofta. Det är bra om en del trafik flyttar under jord för då vinner vi mer yta till annat, även för grönska och träd. Det är också bra att det blir fler större knutpunkter i stan, så att inte allt koncentreras till Drottningstorget (sic) och Brunnsparken.”

Inget av tveksamheterna inför Västlänken redovisades. Här blev det uppenbart att Vårt Göteborg hade en förutbestämd mall som vi skulle falla in i. Det är beklaglig journalistik och Patrik tackade för sig. Vårt Göteborg återkom med ursäkter men bekräftade samtidigt att det fanns en förutbestämd mall:

”Nu blir det istället i huvudsak två kritiska röster till Västlänken. Tanken var en positiv och en negativ röst, för att spegla olika synsätt.”

Yimby Göteborg hade genom hela resan gjort tydligt att nätverket inte tagit ställning för eller emot Västlänken. Det svar vi kan tänkas ge om Västlänken blir våra personliga.

Dessutom passade redaktören på att klaga på svaret:

”Hela det svaret du mejlade till mig får dels inte plats, dels känns det lite som om du passar på att lansera din personliga politik. Och det kan ingen av er, varken du eller Barbara, få göra i den här artikeln. Det får hitta andra kanaler för i så fall.”

 Efter flera följande telefonsamtal och mailväxlingar där formuleringarna knådades och vägdes på guldvåg accepterade till slut Patrik några av formuleringarna och artikeln är nu publicerad, men den bittra eftersmaken består.
 

Barbara Lindell

Barbara Lindell hade en liknande erfarenhet, där hon först fick svara på samma frågor som Patrik Höstmad, samma som redan ställts i den långa intervjun och sen fick samtal och mail om hur texten kunde ändras och anpassas till den bild de ville förmedla. Barbaras svarade på de skriftliga frågor vi fick (se längst ned i texten).

Sen kom kommentarerna från Vårt Göteborgs redaktör via telefon och mail, där Barbara ombads att inte nämna antal träd, samt inte prata som representant för Föreningen utan i jag form, och inte heller hänvisa till källor på sina nämnda fakta. Barbara ifrågasatte detta. 

Hon fick då besked om att saker skulle tas bort och ändras, varpå hon svarade:

”Jag vill också svara på det du säger: Att vi vill lägga till saker. Efter två timmars intervju fick vi sen också flera skriftliga frågor, som både jag och antagligen även Patrik lagt möda på att besvara. Naturligtvis vet jag att utrymmet är begränsat i en papperstidning – det är inte första gången jag blivit intervjuad. Men det är skillnad på att dra ihop essensen av en intervju och att lägga ord i munnen som man inte sagt för att främja era egna syften”

”Enligt uppgift skulle intervju-artikel handla om träden och Haga Station, att då först lägga upp helt felaktiga siffror i artikelförslaget, och sen när jag påpekar detta ta bort all info om vad som händer med träden ur artikeln, är minst sagt märkligt. Att tala om att ett enstaka träd fälls, när ansvariga för projektet (Bo Larsson Projektledare för Västlänken, Helena Bjarnegård, Stadsträgårsmästaren, Ulf Agneberg, Trv, etc.) gått ut med att det är ca 500 träd som försvinner/fälls – ja man kan knappast förvanska siffror mer än så… ” 

”När det gäller min uppgift ang grundvattnet, så är den tagen från Trafikverkets ansökan till Mark- och Miljödomstolen, Det står i det komplement som Trv gjort efter att domstolen efterfrågat mer information. Det är bara att kontakta TRV och bekräfta. Det är alltså inget som jag själv hittat på.Vi i Trädplan tror att grundvattenpåverkan kommer bli betydligt större (både lägre nivå och längre tid) än vad TrV uppger – men väljer att gå på deras siffror och hålla oss till de fakta som för tillfället finns. 2 meter under 24 månader är illa nog, när det gäller påverkan på träd och kulturmiljö.”

I de första utkasten till artikel stod alltså att ”något enstaka träd kommer att tas bort”. Barbara påpekade ett flertal gånger att detta inte stämmer, utan att det handlar om flera hundra träd som ska flyttas eller fällas. Hon skickade också de korrekta siffrorna som Trafikverket uppgivit. Då kom svaret från redaktören:

– Som jag sade igår har vi en annan artikel som berättar hur många träd som ska tas ner, flyttas etc. Där kommer vi att nämna hundratals. men kring Haga/Kungsparken är det inte ett hundratals träd som ska tas ner. Ett 30-tal? 2015 sade de i alla fall ett 30-tal. Men som sagt, vi reder ut alla dessa siffror i en sidoartikel. 

– Jag har lagt till ett citat av dig. Återigen, du får stå för det du säger själv, utan att hänvisa till ”all forskning”. Det blir samma tyngd ändå.  Patrik får inte heller hänvisa till andra. Det är intervjuns form.  – Ditt svar om Västlänken. Nu frågade vi dig. Jag tycker att du kan svara ”Jag”. Sedan förstår man att Trädplan tycker så. Men vi pratar just med dig och vill ha ditt svar. 

Barbara svarade: ”Det är ok att ni tagit bort mina referenser till andra – men det är inte så jag talar. Om jag kommer med ett påstående så brukar jag alltid referera till forskning eller Trafikverket eller vilken källa det månde vara, även när jag talar eller blir intervjuad.

Skicka gärna texten igen, så att jag kan kolla citaten och se om jag ställer upp på denna styrda intervju”

Ny vända med korr. Några exempel:

BL:  Jag vill ha en grön blandstad där det finns bostäder, skolor, sociala funktioner, artrika grönområden och arbetstillfällen inom stadsdelarna.

Redaktören: Kan jag skriva träffpunkt istället för funktioner? 

BL:  träffpunkter är inte ett ord jag använder och inte heller samma sak som sociala funktioner. I sociala funktioner ingår många saker, både möjlighet till folkliv med mötesplatser, och tex social service, och ett fungerande socialt nätverk. Antar att du gärna vill ha med ordet mötesplatser (eller träffpunkter som är ungefär samma) – eftersom staden vill sälja in det begreppet, men jag vill gärna att mina egna ord används i mina citat.

Redaktören:  nej jag vill ingenting, tycker bara att sociala funktioner är obegripligt. I all välmening tänker jag att det bör stå något som folk kanske lite lättare förstår.

 

Papegojor

Dessa exempel från Patriks och Barbaras kontakter med tidningen Vårt Göteborg är bara en del av det som skrevs och sades, det finns fler exempel. Det är därmed uppenbart att vi skulle vara papegojor i Vårt Göteborg narrativ samtidigt som det förmedlades en bild av en vital och öppen debatt där alla får komma till tals. Både Yimby och Trädplan har erfarenheter av många intervjuer och visst, ibland blir det lite felciterat, ibland blir det ordentligt förkortat, ibland blir det en annan tonvikt än den förväntade, men aldrig har andemeningen förändrats till oigenkännlighet som i detta fall. Det här tycker vi är så långt ifrån ett värdigt sätt att behandla det offentliga samtalet i Göteborg att vi var tvungna att reagera. Reaktionen är det ni nu läser.

 

Vårt Göteborg!

Den här erfarenheten väcker frågor om Vårt Göteborg och det som förmedlas i nyhetstidningen. För det första är det en grundläggande problematik när en nyhetstidning kontrolleras av de som har den politiska och byråkratiska makten. Det blir en kortslutning mellan de demokratiska institutionerna som är tänkta att balansera varandra och Vårt Göteborg borde vara extremt vaksamma på att inte lägga egna ord i andras munnar eller att bedriva egen opinion. Det är uppenbart att skillnaden mellan journalistik, nyhetsförmedling, information och opinionsbildning behöver tydliggöras när Göteborgs Stad kommunicerar med medborgarna. Det är nog till och med rimligt att Vårt Göteborg begränsar sitt åtagande till att förmedla officiell information och inte ge sken av att bedriva en journalistik gärning i medborgarnas tjänst.

Med hopp om en bättre, vitalare och mer öppen debatt om Göteborgs framtid. Staden i vårt hjärta förtjänar det!

Barbara Lindell

för Trädplan Göteborg

Patrik Höstmad

för Yimby Göteborg

 

Här är det vi själva vill säga:



Är Västlänken bra för staden? Varför/varför inte?

BL: Nej, Västlänken är inte bra för staden, den har en negativ samhällsnytta, ger oåterkalleliga skador på stora delar av riksintresset Göteborgs innerstad m.fl. – både på kulturmiljön och naturmiljön. 500 planterade och minst lika många vilda träd försvinner. Bygget av Västlänken kommer aldrig att bli klimatneutralt pga av den stora mängd betong och armeringsjärn som behövs för att bygga i göteborgsleran.

Stationen i Haga är en av Nordeuropas mest onödiga stationer. Trafikverket har inte kunnat påvisa att det finns tillräckligt med resandeunderlag för att försvara ett sådant irreversibelt ingrepp på kultur- och naturmiljön mitt inne i dessa världsunika stadsdelar med tillhörande parker.

PH: Det är komplext. Västlänken är svar på en regional efterfrågan enligt den gamla modellen som ser regionförstoring som drivande av tillväxt. Det har varit den politiskt möjliga lösningen efter år av tragglande. På kort sikt ger projektet störningar och tar personella och finansiella resurser från staden Göteborg, vilka hade kunnat användas till något bättre. På lång sikt kan man möjligen få positiva effekter av investeringen, men det förutsätter en kraftig förtätning av centrala Göteborg. Hade jag fått bestämma helt själv hade jag lagt pengarna på driva på den central stadsutvecklingen eftersom det minskar transportbehov och ger goda möjligheter för kunskapsintensiva företag att utvecklas och växa. Men jag är tveksam till att jag skulle lyckas få nationell och regional uppslutning bakom den idén. Troligen inte ens lokalpolitisk. Vi är inte där än, men vi är på väg.

Varför/varför inte ska träden flyttas?

BL: Därför att alla tillstånd för att bygga Västlänken ännu inte är klara. Att redan nu göra så pass stor negativ inverkan på träden, utan en färdig miljödom, måste betraktas som en skandal.100-200 år gamla träd klarar inte en flytt, det visar erfarenhet från andra liknande försök att flytta gamla stadsträd (bla i Stuttgart). Beskärning av rötter och kronor gör att träden inte längre återhämtar sig. De kräver mycket extra skötsel resten av sitt synnerligen förkortade liv.

PH: Flytta träd är ett ekonomiskt tveksamt användande av allmänna medel och jag ser det snarare som ett sätt att visa god vilja mot ett särintresse.

Vad bör man göra istället (om man inte ska flytta träden)?

BL: Haga stationen ska inte byggas. Istället bör man satsa på att förbättra tågkapaciteten genom förbättringar vid getingmidjan utanför Centralen och den befintliga Lisebergsstationen. De medel som finns för Västlänken ska användas till att förbättra den lokala kollektivtrafiken samt att ta hand om och utveckla den gröna innerstadsmiljön, allt med sikte på att följa alla utsatta klimatmål och förhindra framtida översvämningar och klimatförändringar, samt skapa en bättre grön stad för alla.

 PH: Försök antingen bevara dem på plats eller såga ner och plantera nya. De planerade kommer att vara mäktiga gamla träd för våra barnbarn. Träd frösås eller planteras, växter, dör eller sågas ner, andra tar vid eller nya planteras i en ständigt pågående organiskt process. I det längre perspektivet är träd en del av den ständigt föränderliga stadens dynamik.

Ni tycker båda om täta blandstäder. Hur ska de se ut enligt er och vad är det egentligen

BL: Vi i Trädplan förespråkar en blandstad, dock inte alltför tät. En blandstad är en stad där det finns flera olika funktioner i närmiljön, både boende, arbeten, skolor, grönområden och rekreation etc. Det är viktigt att se staden som mer än bara fyrkantiga hus, det är också natur, människor, folkliv, estetik, sociala funktioner, livskvalité, mångfald och lokalt hållbar ekonomi etc. Mycket träd och grönska är avgörande för en modern blandstad, en fungerande stadsmiljö där människor mår bra, även i framtiden.



PH: Det är en gångvänlig kvartersstad med många boende och med gator som är urbana levande stråk med butiker och restauranger, och med små gröna parker i stadsväven. Linnéstaden och Kungsladugård är exempel på den typen av levande och attraktiva stadsdelar, eller Hornsbergs strand i Stockholm om man ska ta ett modernt exempel.

Länk till Yimbys inlägg: Yimby, Ert Göteborg eller Vårt Göteborg?

Den slutliga versionen av Vårt Göteborgs artikel finns att läsa här:

 

 

VIKTIG Info ang yttrande till MMD bl.a. för hyresgäster / näringsidkare

Sista datum 15 februari 2017

Det har kommit till vår kännedom att Mark- och Miljödomstolen skickat ut minst 3000 brev till hyresgäster och näringsidkare som drabbas av Västlänken. Detta för att uppmana att skicka yttrande till domstolen gällande ersättningsanspråk. Nedan finns ett utdrag om detta, från artikel i Göteborg Direkt, där Rådman Göran Stenman intervjuas.

Det finns alltså fortfarande möjlighet även för ALLA sakägare att skicka in yttrande, då tiden förlängts till den 15 februari. Både för talan i miljöprövningen och vattenrätten.
Den senare är aktuell för de som tror sig drabbas ekonomiskt av bygget, tex om fastigheten kan få skador pga grundvattenförändringar.

OBS! om du redan anslutit dig till vattentalen via jurist, så kan du inte göra det igen med ett eget yttrande.

MMD skriver tydligt vad de vill veta när det gäller vattentalan:

Haga Kykroplan och Haga Kyrkogata hotas – foto: Jan Kvarnmark

  • påverkan på viss specifik byggnad
  • allmänna synpunkter
  • ersättningsanspråk

Detta är samma frågor som nämnts tidigare.

 

 

Yttrande

Du kan skicka in egna inlagor om att ansluta sig till grupptalan enligt de mallar som vi har publicerat. För ersättningsanspråk gäller alltså vattentalan (alltså inte miljömålet). För övriga gäller yttrande i miljömålet:

Här finns mallar och mer info yrkandet:
http://www.tradplangoteborg.se/mall-overklaga-vastlanken-till-mark-och-miljodomstolen/

Du som ännu inte yttrat dig i miljöansökan kan alltså också göra det fram till den 15 feb. Se  mer info i länk ovan.

OBS!  Se till att välja rätt mall för i yttrandet, Vattentalan och sen enskild fastighetsägare / BRF / hyresgäst eller innehavare av näringsverksamhet eller dylikt, beroende på i vilken egenskap du överklagar.

I yrkanden bör anges  avvisning/avslag samt ev. tillstånd med erforderliga villkor (servitut, hyresavtal, verksamhetsavtal etc). Skriv gärna till egen text i yttrandet. Du kan skriva med egna ord hur du drabbas.

Underskrift kan vara digital. Man kan också maila in yttrandet och sen skicka originalhandling per post. Det är ankomstdatum som gäller inte poststämpeln.

VAD GÄLLER ERSÄTTNING kan du yrka på följande:

Oförutsedda skador

Framställande av anspråk med anledning av oförutsedda skador till följd av vattenverksamheten ska bestämmas till 20 år, räknat från utgången av den tid inom vilken arbetena är utförda.

Det är alltså viktigt att du skriver att anspråket gäller 20 år efter avslutat bygge (annars bestämmer TRV att det är 10 år och många skador dyker först upp senare).

Förutsedda skador

Du bör specificera ett belopp för tänkbara skador. Om du vet att huset ska rivas kan det värde du förlorar specificeras. Likaså bör du specificera intrång i näringsverksamhet samt inkomstbortfall under byggfasen

Under driftsfasen gäller ersättningsanspråk enbart om du själv eller din verksamhet blir tvungen att flytta helt.

Du kan även uppge att du yrkar ersättning för dessa skador med ett ungefärligt belopp, men att det beloppet kommer att specificeras närmare fram till huvudförhandling.

Även här är det viktigt att du skriver att ersättningsanspråken gäller 20 år efter avslutat bygge (annars bestämmer TRV att det är 10 år)

Senare komplettering

I bägge fallen kan du förbehålla dig rätten att inkomma med justeringar och komplettering ang ersättningsanspråket senare.

Ang juristhjälp

Vår juristbyrå (MM-byrån) har ingen möjlighet att ge någon mer rådgivning i nuläget, med hänsyn till mycket hög arbetsbelastning samt snäv tidsram. Vi ber dig därför att INTE kontakta dem nu.
OBS! Vi ber dig att INTE kontakta våra jurister ang allmänna frågor, utan enbart om du har intresse av att anlita dem! Samtal eller besök hos dem kommer att debiteras.

Det bästa är därmed att de som är berörda yttrar sig på egen hand enligt ovan, och sedan tar närmare kontakt med någon jurist framåt våren om det anses nödvändigt.  Den kostnad detta medför kan senare eventuellt återfås (beroende på domslut etc)

Har du specifika frågor kan du även kontakta domstolen.

Utdrag ur Tidningen Göteborg Direkt

”Mark- och miljödomstolen har i dagarna skickat ut ett brev till hyresgäster runt om Göteborg.

– Jag tror det rör sig om ungefär 3000 personer så här långt. Personer som kan tänkas beröras av arbetet med hela projektet Västlänken de kommande tio åren, säger Göran Stenman, rådman vid Mark- och miljödomstolen.

I brevet skriver de följande:

”Ni har nu möjlighet att senast den 15 februari 2017 till mark- och miljödomstolen inkomma med de eventuella synpunkter eller ersättningsanspråk som Trafikverkets ansökan föranleder.”

– Vi vill helt enkelt ha synpunkter på projektet som sådant. Om man har någon byggnad eller anläggning som man är orolig för att den ska skadas i samband med byggandet, säger Göran Stenman.

I huvudsak är det fastighetsägarna som kan beröras i arbetet med bland annat schakt i jord, sprängning av bergstunnlar, underjordsanläggningar, bortledning av grundvatten och infiltration av vatten. Men även privatpersoner eller personer som har näringsverksamhet i området kan beröras.”

 

 

 

God Jul och Gott Nytt År! …… Lyssna och Lär om Träd – 3

Hej alla trädvänner!
Nu nalkas snart julen och förhoppningsvis finner vi alla lite tid för att läsa och lyssna om träd.
Som ni vet så är allt fler träd och grönområden hotade. Staden tar inte tillräckligt ansvar utan tillåter skövling fortsätter på många platser av alla möjliga olika anledningar. Ibland bara för att bygga lagerlokaler, eller göra om en park. Ett av de största hoten mot våra träd och grönområden inne i staden är Västlänken. Enligt de senaste uppgifterna så kommer 493 träd att fällas. Men – detta är bara de träd som staden planterat. De vilda träd som finns längs VLs sträckning är inte kartlagda. Dessutom tillkommer de hundratals, kanske tusentals som kommer att då på lite längre sikt pga av den kraftiga grundvattensäkningen om schakten byggs.
Vi har nyligen skrivit en replik i GP nyligen om hur staden träd och grönområden skövlas.. Den finner ni här:

Staden skövlar träd

 

Träd fortsätter att vara ett stort tema

Vi är glada att alltfler ser värdet av våra stadsträd. Både allmänhet, forskare, media uppmärksammar detta.  Vi i Trädplan blir med jämna mellan intervjuade av forskare och studenter. Vi får många mail från oroade och/eller intresserade medborgare.

Allt oftare syns reportage i media, och olika böcker om träd uppmärksammas mer. Vi hoppas detta är en fortgående trend, och kommer med jämna mellanrum att lägga ut tips om intressanta program, artiklar och böcker om träd. Tipsa oss gärna!

Vi önskar vi er alla en riktigt fin jul molnlycke-4-2016-01-20och ett grönt fredfullt nytt år!!!
Styrelsen i Trädplan

 

Här är vårt förra inlägg Lyssna och ”Lär om träd – 1”, ifall ni missat det:

Lyssna och Lär om Träd – 1

Lyssna och Lär om Träd – 2

TV:

Hur smakar en julsaga?
Nu inför julen vill rekommendera en lite annorlunda perspektiv på träd. En fint och samkfyllt program om julgranen.
Dansk programserie från 2015. Del 1 av 3. Programledaren och tårtkonstnären Tobias Hamann-Pedersen får ta till all sin kreativitet när han omsätter H C Andersens klassiska julberättelser till bakverk. Denna gång: Tv-profilen och författaren Søren Ryge Pedersen läser H C Andersens ”Julgranen”, medan Tobias skapar sin tolkning av den klassiska berättelsen – som tårta.
http://www.svtplay.se/video/11401134/hur-smakar-en-julsaga/hur-smakar-en-julsaga-avsnitt-1

 

Det är detta vi i Trädplan påstått länge – när kommer Göteborgs beslutsfattare att förstå? Vi kan inte fortsätta att fälla så många av våra gamla träd! Det behövs mellan 500 och 1000 träd för att ersätta ett enda stort fullvuxet äldre träd, för att kompensera kapaciteten av att binda partiklar och omvandla Co2

”Luftföroreningar i städer är ett växande problem. Ett kostnadseffektivt sätt att ta itu med problemet är trädplantering, visar en ny amerikansk studie. Partiklarna från bland annat energiproduktion, industri och transport minskar betydligt i närheten av träd.
Luftföroreningar i form av de här mikroskopiska partiklarna fastnar i lungorna hos oss människor. Forskare uppskattar i en ny rapport att föroreningarna kommer att påverka över sex miljoner liv varje år fram till år 2050.”

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/trad-renar-stader-1

Växter kan höra dina steg och ta hand sin familj

Växter kommunicerar på två sätt. Dels genom rotsystemet och dels med hjälp av gaser och dofter i luften. Mancuso studerar i huvudsak rötterna och påpekar att de tar inte bara upp vatten och näring, utan är mycket mer avancerade organ än så. Växternas nyupptäckta förmågor har inte bara ekonomisk nytta för odlingar utan gör också att vi borde se på dem med andra och nya ögon.

Vi måste titta på de här organismerna på ett mycket mer allvarligt sätt. För det första är vi beroende av dem, och för det andra är de lika komplexa som djur. Därför har de en värdighet som vi måste erkänna

En liten växt kan ha en miljard rotspetsar som den känner sig fram med under jorden, och ett stort träd kan ha hundratals miljarder, alla små sensorer. En rot kan registrera minst 20 olika kemiska och fysikaliska signaler. Rotsystemet som har miljarder känselspröt är sammanvuxet med andra växters rötter. Tillsammans bildar de ett stort nätverk som skickar elektriska och kemiska signaler. Man  borde inte se träden i skogen som enskilda individer utan skogen är en stor varelse med ett sammanbundet rotsystem av närbesläktade träd.

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/vaxter-bade-pratar-och-kanner

 

FÖR BARNEN:

:
Animerad äventyrsserie från 2012. Följ med till Trädopolis, där du kan hjälpa till att skydda och hjälpa invånarna med Träd Fu-magi

http://www.svtplay.se/video/1698552/trad-fu-tom

 

BÖCKER:

Julgranen
Och här en berättelse att läsa inför julen, se även tv-programmet ”Hur smakar en julsaga”.
”Ute i skogen stod där en sådan vacker gran; Den hade god plats, sol kunde den få, luft fanns där tillräckligt av, och runt omkring växte många större kamrater, – både gran och fur.”
Här kan ni läsa hela sagan
http://kokthansogreta.nu/?p=10465#ankare1

 

Mer om Peter Wohlebens bok, Trädens hemliga liv
Vad Peter Wohlleben gjort är att han staplat ny spännande trädforskning på hög – vilken nästan når upp till mammutträdens höjd – och sedan valt ut alla rön som befäster den nya insikten om träd som kännande, socialt interaktiva och kommunikativa väsen. För dem som inte noggrant följt rapporterna från trädforskningsfronten kommer Trädens hemliga liv att bli boken som för alltid ändrade uppfattningen om träd och skogar.
https://www.gp.se/n%C3%B6je/tr%C3%A4den-beh%C3%B6ver-varandra-1.3937667

PÅ NÄTET

Vackra bilder och beskrivningar av Malmös träd
http://malmotrad.tumblr.com

 

 TIDNINGAR och TIDSKRIFTER:

Träden ammar varandra, matar hungriga kompisar och varnar för faror. Vad de känner när vi hugger ned dem anar bara förre skogvaktaren Peter Wohlleben, som skrivit en bok om trädens kommunikation.

http://www.vi-tidningen.se/skogen-snackar/

 

Bygg mänskligt och grönt i Göteborg – utan greenwash

Å så bra, så rätt! Lyssna på dessa kloka kvinnor. Ulla Skoog och Christine Bülow på
GP Debatt 2016-10-30

”Men i filmen Älvstaden där den kommande expansionen gestaltas byggs det högt och tätt. Det är som en skräckfilm där exploatörerna leker Dubai och räknar pengar. Men husen blir inte människovänliga vare sig till höjden eller materialen.
Bryt storskaligheten, upplåt mer mark åt mindre byggbolag och byggemenskaper. Offra inte stadens grönska. Det är i längden en förlustaffär för folkhälsan, för barnen, för den biologiska mångfalden och för Göteborgs attraktionskraft.
Så tänk om, tänk rätt, tänk grönt. Hela vägen från fogmassa till grönyta. Möjligheten att bygga ett grönt och människovänligt Göteborg finns nu men kommer inte tillbaka.”

https://www.e-pages.dk/goteborgsposten/1870/article/491684/4/1/render/?token=00e8e68614a0a0a1ad81f54b3745f6b0

Tänk en stad utan träd. Utan sprödgröna blad och eldgula höstlöv som berättar om årstiderna. Utan trädkronor som vajar i vinden och skyddar mot sol och regn.
Föreställ dig Göteborg utan till exempel kungslindarna i Nya Allén. Eller tokyokörsbärsträden på Järntorget – stadens mest fotograferade plats när de blommar i april.
Utan träd och gröna områden mår människor i urbana miljöer betydligt sämre, både mentalt och fysiskt. Det finns det bevis för.

http://www.gp.se/livsstil/tr%C3%A4d-l%C3%A4ker-det-mesta-1.3927366

 

Intervju med miljöaktivisten Julia Butterfly Hill som räddar Redwoodträd i USA

Från Tidningen ”The Sun”, inte den engelska tabloiden, utan en amerikansk non-profit tidskrift

”Nature is always communicating with us, but we’ve forgotten how to listen. I think that’s why there are more and more natural disasters — more severe tsunamis and earthquakes and storms and fires. All these disasters are nature talking louder and louder and louder, trying to get our attention.”

 

http://thesunmagazine.org/issues/436/the_butterfly_effect?mc_cid=33a5019a79&mc_eid=5d1a150a03