Överklagande exploatering vid Härlanda Tjärn

Överklagande av Detaljplan för bostäder och skola vid Robertshöjdsgatan/Smörslottsgatan inom stadsdelen Sävenäs och Delsjön.

Föreningen Trädplan yrkar följande:

  1. att planen avslås i sin nuvarande form
  2. att gränsen för Riksintresset för friluftslivet i Delsjöområdet respekteras, så att dess värde som skydd för hela Delsjöområdet inte upphävs. Den del av planområdet som ligger innanför friluftsreservatets gräns skall utgå.
  3. att nuvarande naturskyddsområdet utökas för att skydda Härlanda Tjärns-området från framtida exploatering enligt Länsstyrelsens förslag 2007
  4. att Länsstyrelsens ursprungliga förslag 0519/07 tas upp igen och uppdateras till att även omfatta de ”grönkilar” som idag finns mellan Smörslottsgatan och Robertshöjdsgatan.

Läs mer

Mera Nyheter om alléträden i Flatås

Frågan om träden i Flatås är ännu inte över.

I torsdags, 2018-01-18 återremitterades detaljplanen av kommunfullmäktige, bla pga av ofullständiga handlingar då det saknades både en underskrift samt ett färdigt genomförandeavtal. Detta är ytterligare ett bevis för hur kommunen hastar fram nya exploaterinsgplaner utan att förankra med boende, försöka bevara stadsnaturen samt ha alla handlingar klara.
Här är alla handlingar som lämnades in till Kommunstyrelsen och som var underlag för ärendet i Kommunfullmäktige den 18 jan 2018

Här kan du lyssna på hela KFs möte. Ärende 15 om antagande av detaljplan Marconigatan/Distansgatan tas upp ca 4.35 i inlägget.

Trädplan hävdar sedan tidigare att det går att bygga OCH bevara träden!  Här finns våra tidigare inlägg om träden i Flatås.

Här är en artikel publicerad 2017-01-19 i Göteborg Direkt om en av de boende i ormådet som kämpar för att rädda de sista stora alléträden i Flatås. Läs utdrag ur artiekln nedan under bilden.

I Flatås finns alléer med biotopskyddade träd. Minst 60 lindar kommer fällas och 37 hotas av yxan när det ska byggas i området. Kommunen är medvetna om problemet men värderar bostäder högre än träd. 

Kommunen har lovat ersättningsträd men Barbara Casari är inte imponerad.
För Barbara Casari är det framför allt luftmiljön och naturvärdena som gör att de omkring 50 år gamla träden är värda att bevara. Hon menar att lokalt bedöms trädmiljön ha en påtaglig positiv inverkan på den biologiska mångfalden.

Läs mer

Det går att bygga nytt utan att skövla tusentals träd


De små pinnar som nu planteras runt om i Göteborg och som ofta dör inom något år, kommer aldrig att bli lika stora och få samma miljöeffekt, som de träd som nu fälls, skriver Trädplan Göteborg och boende i Flatås.Slutreplik Trädskövling,  21/17,

Publicerat av Föreningen Trädplan och boende i Flatås i GP: Slutreplik till Byggnadsnämndens ordförande Emmali Jansson i Miljöpartiet.

Tidigare inlägg 12/12 och 19/12, se länkar nedan

Kastanjeallén i Tynnered

Kastanjeallén i Tynnered före och efter fällning, 17 & 19 december 2017. Bild: Chris Ceder

Går att bygga nytt utan att skövla tusentals träd

Emmali Jansson (MP) visar med all önskvärd tydlighet vad ordet greenwashing innebär. Hon lyckas i sin replik att inte besvara en enda rak fråga, varken om antal träd, varför de tidigare alléerna i Flatås försvunnit eller varför biotopskyddet knappast gäller i Göteborg längre. I stället fylls texten av ”gröna klichéer”.

Läs mer

Motion om att UTÖKA Delsjöns naturreservat

Trädplans långsiktiga och idoga arbete börjar ge resultat. 

Exploateringen av Stora Torp var en väckarklocka för många. Den visade att inte ens våra mest värdefulla och uppskattade natur- och grönområden går säkra för exploatering. 
Delsjön naggas i kanten från alla håll, både av Göteborg, Partille och Härryda kommun. Nu är det dags att det förändras, dvs att kommunenerna och i förlängningen staten tar ansvar. Vi vill att större delen av hela Delsjöområdet blir ett statligt naturreservat, samt att angränsande natur- och grönområden, få ett förstärkt skydd.

Vi uppskattar denna motion – och hoppas den leder till positiva beslut för hela Delsjöområdet. Det måste bli slut på fragmentering och exploatering av våra värdefulla stadsnära naturområden. Vi hjälper gärna till i detta viktiga arbete.

Här i länken och i texten nedan finns motionen till Kommunfullmäktige: Motion KF, utöka reservatet Delsjön, M Wannholt, 2017-12-20

Här finns Trädplans förra inlägg med all info från Länsstyrelsens tidigare förslag om utökat naturreservat: Trädplan Göteborg vill ha en utökning av Delsjöns naturreservat!

Läs mer

Skövling i Kastanjeallén i Tynnered

Träd märkta för avverkning i Kastanjeallén. 17 december 2017. Foto: Chris Ceder

Tjugo träd kommer att fällas i Kastanjeallén i Grevegården, vid Opaltorget i stadsdelen Tynnered, under veckan. Sex mindre träd fälldes idag, den 18 dec 2017, strax intill allén, förmodligen då de står i vägen för arbetsfordon under bygget av bostäder i Kastanjeallén.

Kastanjealllén

Trädfällningar vid Kastanjeallén 18 december 2017. Foto: Chris Ceder

Förtätningen i Kastanjeallén strider mot Göteborgs Stads egna förtätningsprinciper, som gör gällande att hålrum i redan utnyttjad mark ska bebyggas – inte grönområden och alléer.  Tyvärr bryter staden mot dessa principer och mot alléers biotopsskydd, om och om igen. Detta sker med länsstyrelsens goda minne. Trädplan kritiserade nyligen i en debattartikel i GP,  fällningen av den sista allén i Flatås.

Läs mer

Sista lindallén i Flatås hotas

Trädplan publicerar tillsammans med styrelsen för Bostadsrättsföreningen Flatås 1, representerande 651 lägenheter, och boende i Flatås, en granskande debattartikel i GP för att få till ett stånd ett stopp på planen att avverka den sista och biotopskyddade lindallén i Flatås.

Länk till artikeln i Göteborgs-Posten

Artikeltexten följer nedan:

skövling i flatås

Bild 1 överst t.v: Chris Ceder. Bild 2 överst t.h: Barbara Casari. Bild 3 underst t.v: Chris Ceder. Bild 4 underst t.h: Anne Jönsson.

Under bygget av Flatås Alléer har stora delar av den enda parken i Flatås skövlats och två gamla lindalléer fällts. Helt i strid med Göteborgs Stads nya trädpolicy med utfästelser om att gamla och värdefulla träd ska skyddas och bevaras.

De boende i Flatås kämpade i fem år för alléerna, som fälldes trots löften att de skulle vara kvar. Nu hotas en tredje sista allé av fällning.

I Flatås vackra park lekte barnen fritt långt ifrån trafikerade gator och många igelkottar hade sin hemvist där. När det blev klart att parken skulle bebyggas lovade kommunen att de båda vackra lindalléerna på parkens bägge sidor skulle bli kvar. Det framgick tydligt i detaljplanen att de storvuxna träden skulle bevaras.

Fälldes utan förvarning

Våren 2016 fälldes den ena allén utan förvarning. Bestörta Flatåsbor grät när träden sågades ner. Varför det gjordes, kunde inte förvaltaren av träden, Park- och naturförvaltningen, svara på ”Till sist så räckte det ändå inte, varav den exakta orsaken inte är helt känd”.

Nästa bud från kommunen var att den andra allén åtminstone inte skulle fällas. I år avverkades plötsligt också denna. Återigen var skälen höljda i dunkel. ”Fällningen behövde stämmas av med fyra olika förvaltningar, men att svaret troligtvis är på gång”, meddelade Stadsbyggnadskontoret (SBK).

I Flatås finns en sista lindallé kvar. Delar av denna ska nu fällas, sammanlagt 65 av 113 träd, trots att den är biotopsskyddad. Resterande träd lovar kommunen än en gång att bevara, då en parkeringsplats ska bebyggas. Så är det också angivet i detaljplanen.

Vi befarar att alla de sista 113 träden försvinner trots kommunens fagra löften. Visa av erfarenheten från vad som hänt med de andra alléerna i Flatås, tror vi inte längre på gröna utfästelser och detaljplaner.

Länsstyrelsen friskriver sig ansvaret

Illavarslande tongångar från SBK varnar för att om träden ändå fälls eller råkar dö, så hamnar ärendet hos Länsstyrelsen (Lst). I ett slags moment 22 friskriver sig Lst från ansvar som tillsynsmyndighet och konstaterar att husen ska byggas så nära allén att man inte behöver ta hänsyn till biotopskyddet: ”Eftersom de kommande husen placeras nära allén, skulle man kunna anta att det medför att den bedöms vara i omedelbar anslutning till byggnaderna. Vid en sådan bedömning anses allén inte längre vara biotopskyddad och då är eventuell trädfällning ingen fråga för Länsstyrelsen”.

Som om det inte vore nog säger Byggnadsnämndens ordförande Emmali Jansson (MP) att det krävs marklov och dispens från Lst för att fälla de träd som ska bevaras: ”Det är så långt vi kan säkerställa allén i detaljplanesammanhang”.

Emmali Janssons svar angående Lst:s kafkalika slopande av biotopskyddet får oss att tappa hakan: ”Det som länsstyrelsen beskriver är ett annat sätt att säkerställa någon slags träd, medan just de nu befintliga träden genom den planbestämmelse som här var aktuell skyddas genom att reglera att det krävs marklov för att fälla träden. Sådant marklov kan naturligtvis sedan ges, men träden får inte fällas utan att särskilt lov för det ges.”

Många frågor, inga svar

Samtliga inblandade parter lägger ut den ena brasklappen efter den andra för att slippa bära ansvaret, dagen då alla träd är fällda.

  • Hur kan biotopens skydd diskvalificeras av det objekt som biotopen skall skyddas från?
  • Varför tar inte Länsstyrelsen sitt ansvar som tillsynsmyndighet?
  • Varför skövlar kommunen så lättvindigt gamla alléer, med stora naturvärden som går förlorade, när de heligt lovar att de ska bevara dem?
  • Varför ger Emmali Jansson inte ett rakt och ärligt svar på om träden kommer att bevaras?

Frågorna är många. Några svar har vi inte fått. Flatåsborna utsätts återigen för oärlig och oschysst behandling.

Lindallén i Flatås behövs i sin helhet som ett grönstråk mellan friluftsområdet Ruddalen och naturreservatet i Änggården. Viktiga grönområden blir allt mer kringskurna av exploatering med förlorad biologisk mångfald och genetisk diversitet som följd.

Är det inte värden som Göteborgs Stad håller för viktiga?

Vädjar till politikerna

Vi ser samma mönster över hela staden. Gamla friska träd försvinner som i ett plockepinnspel. Oåterkalleligen. Vi vädjar till politikerna i kommunstyrelsen att ta ett genuint grönt beslut: skicka tillbaka planen till skrivbordet och bevara hela den sista lindallén i Flatås! Så kan Göteborg börja leva upp till målet om en grön stad.

 

Chris Ceder

Maria Wennerbeck

Barbara Lindell

Föreningen Trädplan Göteborg

 

Lisbeth Johansson

ordförande, Brf Flatås 1, bestående av 651 lägenheter

 

Tommie Johansson

sekreterare, Brf Flatås 1

 

Barbara Casari

Jan Olsson

Boende i Flatås

Flatås park skövlad trots löften om bevarande av alléer. Nu hotas ytterligare drygt 100 biotopskyddade lindar!

 

Trädplan räddar träd

Aktion för att rädda lindallé i Flatås. 24 november 2017. Foto: Chris Ceder 

SKÖVLING I FLATÅS!

Var finns rättsskyddet för boende som värnar om sin boendemiljö? Var går gränsen för hur kommunen får sälja ut befintliga grönområden (till högstbjudande byggherre)?

I bostadsområdet Flatås i Järnbrott har den enda parken skövlats och förstörts.
Här levde bl a. många igelkottar, som de boende nu befarar är överkörda av grävmaskinerna.
Den skövlade parken i Flatås

Den skövlade parken i Flatås. Foto: Chris Ceder

I anslutning till parken har två lindallér till stora delar fällts, och nu hotas ett vackert grönstråk med två biotopskyddade parallella rader av lindar, bestående av 113 praktfulla lindar som aldrig beskurits och är vid mycket god hälsa, av att fällas också.

Hotad lindallé i Göteborg

Den hotade och biotopskyddade lindallén i Flatås i höst. Foto: Chris Ceder

Länsstyrelsen, som säger att man i detta ärende ”bevakar biotopskyddet, meddelar nu på rent kaftalikt manér att lindarna bedöms att hamna i omedelbar anslutning till de hus som planeras att byggas mellan lindraderna och vid en sådan bedömning anses allén inte längre vara biotopskyddad och då är ev trädfällning ingen fråga för Länsstyrelsen.”
Lsts handläggare påstår alltså att eftersom det i framtiden kommer stå hus nära allén, så behöver de inte ta hänsyn till biotopskyddet idag! Man kan undra vad vi då har biotopskydd till – och om Länsstyrelsen överhuvudtaget har någon roll att fylla vad gäller tillsyn av värdefull natur och kutlurmiljö i götebog.

hotad och biotopskyddad lindallé i Göteborg

Den hotade och biotopskyddade lindallén i Flatås i höst. Foto: Chris Ceder

När planen vunnit laga kraft är det Göteborgs Stads bygglovsenhet som beslutar i ärenden om ansökan om marklov för trädfällning.
Det svenska naturskyddet i ett nötskal!
Inför bygget av bostadskvarteret ”Flatås allé” fick oroliga Flatåsbor lugnande försäkringar från Göteborgs Stad om att endast några enstaka träd i den Södra lindallén behövde avverkas. Allting ren lögn visade det sig. Istället fälldes majoriteten av träden i allén och det innan bygget vunnit laga kraft.

Den till stora delar fällda södra lindallén. I bakgrunden syns det nya bostadsbygget ”Flatås allé”. Foto: Barbara Casari

skövlad lindallé i Flatås

Här låg södra lindallén. Två skövlade lindalléer är facit av bygget av det nya bostadsområdet ”Flatås allé”. Foto: Chris Ceder

Den norra lindallén, på andra sidan om parken, fälldes helt med skälet att nya rör och ledningar behövde läggas där träden växte. Men några nya rör lades aldrig ner i marken. Idag ser det ut så här:
Skövlad lindallé i Flatås

– Här låg den norra lindallén. Idag är den borta – helt i onödan. Foto: Chris Ceder

Återigen har de boende i Flatås fått försäkringar om att den ena av de två lindraderna, som står utmed Distansgatan, ska bevaras. Löften som folk i Flatås inte längre tror på, efter att de blivit lurade när träden som skulle bevarats istället fälldes utan förvarning. Flatåsbon Barbara Casari berättar att hon grät när träden sågades ner.

Lindallén på Distansgatan

Lindallén på Distansgatan. Boende i Flatås försöker rädda lindarna sedan snart fem år. Foto: Chris Ceder

Låt oss se till att ytterligare planer på att avverka lindalléer i Flatås omedelbart stoppas!

Räddningsaktion för lindallé i Flatås

Räddningsaktion för lindallé i Flatås. 24 november 2017. Foto: Chris Ceder

Ert Göteborg eller Vårt Göteborg?

Vilket syfte fyller Göteborgs Stads nyhetstidning Vårt Göteborg egentligen? Är det journalistiskt försvarbart att endast redovisa det som passar en förutbestämd mall? Dessa frågor och många fler ställer sig idag nätverken Trädplan Göteborg och Yimby Göteborg i ett sampublicerat inlägg samtidigt som vi efterfrågar en mer öppen och levande debatt i Göteborg.

Vad kan få nätverken Yimby Göteborg och Trädplan Göteborg att vilja skriva tillsammans?

Vi gillar båda gröna blandstäder och tycker att träd och grönska är viktiga inslag i stadsväven. Däremot landar vi ofta i olika värderingar av mängden grönska som behövs och inte minst om gamla träd behöver bevaras och skyddas eller kan sågas ner och ge plats för nya i samband med att staden utvecklas. Men det är inte argument för och emot detta som vårt inlägg handlar om.

Upprinnelsen är att Göteborgs Stads nyhetstidning Vårt Göteborg har engagerat våra nätverk för en intervju och diskussion om träden vid Haga Kyrkoplan och Nya Allén som kommer att påverkas av byggandet av Västlänken. Vårt Göteborg är en gratistidning som ges ut av Göteborgs Stad som sägs ha uppdraget att berätta om vad staden gör och varför. Barbara Lindell har representerat Trädplan Göteborg och Patrik Höstmad har representerat Yimby Göteborg. Om det är en sak vi är rörande överens om så är det att staden behöver en vital och juste debatt som får leva även då den blir lite obekväm. Här har tyvärr Vårt Göteborg gjort oss besvikna.

Ert Göteborg?

Redan i början av mars blev vi kontaktade med frågan om vi ville ställa upp på en intervju i Vårt Göteborg.

Yimby kontaktades då redaktören sa sig vilja ha med en ”med en annan grupp, som kanske inte ser lika stora bekymmer med att flytta träden.” Det stämmer in på Yimby så nätverket nappade på idén och samordnaren Alvar Palm engagerades. När Vårt Göteborg förstod att han även var engagerad som hobbypolitiker så blev det stopp. Personer med partipolitiska kopplingar skulle inte få uttala sig i tidningen. Därför gick uppgiften över till samordnaren Patrik Höstmad.

I slutet av maj intervjuades Barbara Lindell och Patrik Höstmad av journalisten Marit Larsdotter som frilansade för Vårt Göteborg. I ca två timmar avhandlade vi högt och lågt om träd och Västlänken vid Haga Kyrkoplan i en härlig vårgrönska. Det går inte säga något annat än att vi behandlade frågorna både på längden och på tvären. Marit skulle återkomma med texten.

Men efter några dagar kom meddelandet att tågordningen var ändrad och att tidningens redaktör, Margareta Romare, först skulle hantera texten innan vi fick få möjlighet att återkoppla på den. Redaktionen var uppenbarligen inte nöjd för frilansjournalisten återkom med kompletterande frågor via mail och bad oss förtydliga.

”- Är Västlänken bra för staden? Varför/varför inte?

 – Varför/varför inte ska träden flyttas?

 – Vad bör man göra istället (om man inte ska flytta träden)?

 – Ni tycker båda om täta blandstäder. Hur ska de se ut enligt er och vad är det egentligen?”

Det blev ett höjt ögonbryn hos oss bägge med tanke på att det var just vad vi behandlat ingående under den långa intervjun. Längst ned i vår text hittar ni de skriftliga frågorna med Patriks och Barbaras svar.

Patrik Höstmad

 På frågan om Västlänken är bra för staden svarade Patrik nu skriftligt ungefär som han gjort under intervjun:

”Det är komplext. Västlänken är ett svar på en regional efterfrågan enligt den gamla modellen som ser regionförstoring som drivande av tillväxt. Det har varit den politiskt möjliga lösningen efter år av tragglande. På kort sikt ger projektet störningar och tar personella och finansiella resurser från staden Göteborg, vilka hade kunnat användas till något bättre. På lång sikt kan man möjligen få positiva effekter av investeringen, men det förutsätter en kraftig förtätning av centrala Göteborg. Hade jag fått bestämma helt själv hade jag lagt pengarna på driva på den central stadsutvecklingen eftersom det minskar transportbehov och ger goda möjligheter för kunskapsintensiva företag att utvecklas och växa. Men jag är tveksam till att jag skulle lyckas få nationell och regional uppslutning bakom den idén. Troligen inte ens lokalpolitisk. Vi är inte där än, men vi är på väg.”

Därefter blev Patrik uppringd av redaktören och fick frågan om han kanske skulle kunna instämma i något av det som Alvar Palm tidigare uppgett, t.ex. att det på längre sikt finns möjlighet till överflyttning från bil till spårbundet och att det är positivt att trafiken sprids ut i stan och att trafik flyttar under jord och ytor frigörs till annat. Patrik instämde i att på längre sikt kan de effekterna vara möjliga.

I utkastet på Vårt Göteborg-artikeln sammanfattades detta med:
I stort, är Västlänken bra för Göteborg?

PH: Ja, på lång sikt får vi positiva effekter med Västlänken. Vi får en bättre och snabbare kollektivtrafik i hela regionen och människor måste inte ta bilen lika ofta. Det är bra om en del trafik flyttar under jord för då vinner vi mer yta till annat, även för grönska och träd. Det är också bra att det blir fler större knutpunkter i stan, så att inte allt koncentreras till Drottningstorget (sic) och Brunnsparken.”

Inget av tveksamheterna inför Västlänken redovisades. Här blev det uppenbart att Vårt Göteborg hade en förutbestämd mall som vi skulle falla in i. Det är beklaglig journalistik och Patrik tackade för sig. Vårt Göteborg återkom med ursäkter men bekräftade samtidigt att det fanns en förutbestämd mall:

”Nu blir det istället i huvudsak två kritiska röster till Västlänken. Tanken var en positiv och en negativ röst, för att spegla olika synsätt.”

Yimby Göteborg hade genom hela resan gjort tydligt att nätverket inte tagit ställning för eller emot Västlänken. Det svar vi kan tänkas ge om Västlänken blir våra personliga.

Dessutom passade redaktören på att klaga på svaret:

”Hela det svaret du mejlade till mig får dels inte plats, dels känns det lite som om du passar på att lansera din personliga politik. Och det kan ingen av er, varken du eller Barbara, få göra i den här artikeln. Det får hitta andra kanaler för i så fall.”

 Efter flera följande telefonsamtal och mailväxlingar där formuleringarna knådades och vägdes på guldvåg accepterade till slut Patrik några av formuleringarna och artikeln är nu publicerad, men den bittra eftersmaken består.
 

Barbara Lindell

Barbara Lindell hade en liknande erfarenhet, där hon först fick svara på samma frågor som Patrik Höstmad, samma som redan ställts i den långa intervjun och sen fick samtal och mail om hur texten kunde ändras och anpassas till den bild de ville förmedla. Barbaras svarade på de skriftliga frågor vi fick (se längst ned i texten).

Sen kom kommentarerna från Vårt Göteborgs redaktör via telefon och mail, där Barbara ombads att inte nämna antal träd, samt inte prata som representant för Föreningen utan i jag form, och inte heller hänvisa till källor på sina nämnda fakta. Barbara ifrågasatte detta. 

Hon fick då besked om att saker skulle tas bort och ändras, varpå hon svarade:

”Jag vill också svara på det du säger: Att vi vill lägga till saker. Efter två timmars intervju fick vi sen också flera skriftliga frågor, som både jag och antagligen även Patrik lagt möda på att besvara. Naturligtvis vet jag att utrymmet är begränsat i en papperstidning – det är inte första gången jag blivit intervjuad. Men det är skillnad på att dra ihop essensen av en intervju och att lägga ord i munnen som man inte sagt för att främja era egna syften”

”Enligt uppgift skulle intervju-artikel handla om träden och Haga Station, att då först lägga upp helt felaktiga siffror i artikelförslaget, och sen när jag påpekar detta ta bort all info om vad som händer med träden ur artikeln, är minst sagt märkligt. Att tala om att ett enstaka träd fälls, när ansvariga för projektet (Bo Larsson Projektledare för Västlänken, Helena Bjarnegård, Stadsträgårsmästaren, Ulf Agneberg, Trv, etc.) gått ut med att det är ca 500 träd som försvinner/fälls – ja man kan knappast förvanska siffror mer än så… ” 

”När det gäller min uppgift ang grundvattnet, så är den tagen från Trafikverkets ansökan till Mark- och Miljödomstolen, Det står i det komplement som Trv gjort efter att domstolen efterfrågat mer information. Det är bara att kontakta TRV och bekräfta. Det är alltså inget som jag själv hittat på.Vi i Trädplan tror att grundvattenpåverkan kommer bli betydligt större (både lägre nivå och längre tid) än vad TrV uppger – men väljer att gå på deras siffror och hålla oss till de fakta som för tillfället finns. 2 meter under 24 månader är illa nog, när det gäller påverkan på träd och kulturmiljö.”

I de första utkasten till artikel stod alltså att ”något enstaka träd kommer att tas bort”. Barbara påpekade ett flertal gånger att detta inte stämmer, utan att det handlar om flera hundra träd som ska flyttas eller fällas. Hon skickade också de korrekta siffrorna som Trafikverket uppgivit. Då kom svaret från redaktören:

– Som jag sade igår har vi en annan artikel som berättar hur många träd som ska tas ner, flyttas etc. Där kommer vi att nämna hundratals. men kring Haga/Kungsparken är det inte ett hundratals träd som ska tas ner. Ett 30-tal? 2015 sade de i alla fall ett 30-tal. Men som sagt, vi reder ut alla dessa siffror i en sidoartikel. 

– Jag har lagt till ett citat av dig. Återigen, du får stå för det du säger själv, utan att hänvisa till ”all forskning”. Det blir samma tyngd ändå.  Patrik får inte heller hänvisa till andra. Det är intervjuns form.  – Ditt svar om Västlänken. Nu frågade vi dig. Jag tycker att du kan svara ”Jag”. Sedan förstår man att Trädplan tycker så. Men vi pratar just med dig och vill ha ditt svar. 

Barbara svarade: ”Det är ok att ni tagit bort mina referenser till andra – men det är inte så jag talar. Om jag kommer med ett påstående så brukar jag alltid referera till forskning eller Trafikverket eller vilken källa det månde vara, även när jag talar eller blir intervjuad.

Skicka gärna texten igen, så att jag kan kolla citaten och se om jag ställer upp på denna styrda intervju”

Ny vända med korr. Några exempel:

BL:  Jag vill ha en grön blandstad där det finns bostäder, skolor, sociala funktioner, artrika grönområden och arbetstillfällen inom stadsdelarna.

Redaktören: Kan jag skriva träffpunkt istället för funktioner? 

BL:  träffpunkter är inte ett ord jag använder och inte heller samma sak som sociala funktioner. I sociala funktioner ingår många saker, både möjlighet till folkliv med mötesplatser, och tex social service, och ett fungerande socialt nätverk. Antar att du gärna vill ha med ordet mötesplatser (eller träffpunkter som är ungefär samma) – eftersom staden vill sälja in det begreppet, men jag vill gärna att mina egna ord används i mina citat.

Redaktören:  nej jag vill ingenting, tycker bara att sociala funktioner är obegripligt. I all välmening tänker jag att det bör stå något som folk kanske lite lättare förstår.

 

Papegojor

Dessa exempel från Patriks och Barbaras kontakter med tidningen Vårt Göteborg är bara en del av det som skrevs och sades, det finns fler exempel. Det är därmed uppenbart att vi skulle vara papegojor i Vårt Göteborg narrativ samtidigt som det förmedlades en bild av en vital och öppen debatt där alla får komma till tals. Både Yimby och Trädplan har erfarenheter av många intervjuer och visst, ibland blir det lite felciterat, ibland blir det ordentligt förkortat, ibland blir det en annan tonvikt än den förväntade, men aldrig har andemeningen förändrats till oigenkännlighet som i detta fall. Det här tycker vi är så långt ifrån ett värdigt sätt att behandla det offentliga samtalet i Göteborg att vi var tvungna att reagera. Reaktionen är det ni nu läser.

 

Vårt Göteborg!

Den här erfarenheten väcker frågor om Vårt Göteborg och det som förmedlas i nyhetstidningen. För det första är det en grundläggande problematik när en nyhetstidning kontrolleras av de som har den politiska och byråkratiska makten. Det blir en kortslutning mellan de demokratiska institutionerna som är tänkta att balansera varandra och Vårt Göteborg borde vara extremt vaksamma på att inte lägga egna ord i andras munnar eller att bedriva egen opinion. Det är uppenbart att skillnaden mellan journalistik, nyhetsförmedling, information och opinionsbildning behöver tydliggöras när Göteborgs Stad kommunicerar med medborgarna. Det är nog till och med rimligt att Vårt Göteborg begränsar sitt åtagande till att förmedla officiell information och inte ge sken av att bedriva en journalistik gärning i medborgarnas tjänst.

Med hopp om en bättre, vitalare och mer öppen debatt om Göteborgs framtid. Staden i vårt hjärta förtjänar det!

Barbara Lindell

för Trädplan Göteborg

Patrik Höstmad

för Yimby Göteborg

 

Här är det vi själva vill säga:



Är Västlänken bra för staden? Varför/varför inte?

BL: Nej, Västlänken är inte bra för staden, den har en negativ samhällsnytta, ger oåterkalleliga skador på stora delar av riksintresset Göteborgs innerstad m.fl. – både på kulturmiljön och naturmiljön. 500 planterade och minst lika många vilda träd försvinner. Bygget av Västlänken kommer aldrig att bli klimatneutralt pga av den stora mängd betong och armeringsjärn som behövs för att bygga i göteborgsleran.

Stationen i Haga är en av Nordeuropas mest onödiga stationer. Trafikverket har inte kunnat påvisa att det finns tillräckligt med resandeunderlag för att försvara ett sådant irreversibelt ingrepp på kultur- och naturmiljön mitt inne i dessa världsunika stadsdelar med tillhörande parker.

PH: Det är komplext. Västlänken är svar på en regional efterfrågan enligt den gamla modellen som ser regionförstoring som drivande av tillväxt. Det har varit den politiskt möjliga lösningen efter år av tragglande. På kort sikt ger projektet störningar och tar personella och finansiella resurser från staden Göteborg, vilka hade kunnat användas till något bättre. På lång sikt kan man möjligen få positiva effekter av investeringen, men det förutsätter en kraftig förtätning av centrala Göteborg. Hade jag fått bestämma helt själv hade jag lagt pengarna på driva på den central stadsutvecklingen eftersom det minskar transportbehov och ger goda möjligheter för kunskapsintensiva företag att utvecklas och växa. Men jag är tveksam till att jag skulle lyckas få nationell och regional uppslutning bakom den idén. Troligen inte ens lokalpolitisk. Vi är inte där än, men vi är på väg.

Varför/varför inte ska träden flyttas?

BL: Därför att alla tillstånd för att bygga Västlänken ännu inte är klara. Att redan nu göra så pass stor negativ inverkan på träden, utan en färdig miljödom, måste betraktas som en skandal.100-200 år gamla träd klarar inte en flytt, det visar erfarenhet från andra liknande försök att flytta gamla stadsträd (bla i Stuttgart). Beskärning av rötter och kronor gör att träden inte längre återhämtar sig. De kräver mycket extra skötsel resten av sitt synnerligen förkortade liv.

PH: Flytta träd är ett ekonomiskt tveksamt användande av allmänna medel och jag ser det snarare som ett sätt att visa god vilja mot ett särintresse.

Vad bör man göra istället (om man inte ska flytta träden)?

BL: Haga stationen ska inte byggas. Istället bör man satsa på att förbättra tågkapaciteten genom förbättringar vid getingmidjan utanför Centralen och den befintliga Lisebergsstationen. De medel som finns för Västlänken ska användas till att förbättra den lokala kollektivtrafiken samt att ta hand om och utveckla den gröna innerstadsmiljön, allt med sikte på att följa alla utsatta klimatmål och förhindra framtida översvämningar och klimatförändringar, samt skapa en bättre grön stad för alla.

 PH: Försök antingen bevara dem på plats eller såga ner och plantera nya. De planerade kommer att vara mäktiga gamla träd för våra barnbarn. Träd frösås eller planteras, växter, dör eller sågas ner, andra tar vid eller nya planteras i en ständigt pågående organiskt process. I det längre perspektivet är träd en del av den ständigt föränderliga stadens dynamik.

Ni tycker båda om täta blandstäder. Hur ska de se ut enligt er och vad är det egentligen

BL: Vi i Trädplan förespråkar en blandstad, dock inte alltför tät. En blandstad är en stad där det finns flera olika funktioner i närmiljön, både boende, arbeten, skolor, grönområden och rekreation etc. Det är viktigt att se staden som mer än bara fyrkantiga hus, det är också natur, människor, folkliv, estetik, sociala funktioner, livskvalité, mångfald och lokalt hållbar ekonomi etc. Mycket träd och grönska är avgörande för en modern blandstad, en fungerande stadsmiljö där människor mår bra, även i framtiden.



PH: Det är en gångvänlig kvartersstad med många boende och med gator som är urbana levande stråk med butiker och restauranger, och med små gröna parker i stadsväven. Linnéstaden och Kungsladugård är exempel på den typen av levande och attraktiva stadsdelar, eller Hornsbergs strand i Stockholm om man ska ta ett modernt exempel.

Länk till Yimbys inlägg: Yimby, Ert Göteborg eller Vårt Göteborg?

Den slutliga versionen av Vårt Göteborgs artikel finns att läsa här:

 

 

EN sista (?) FEST FÖR TRÄDEN på Hagaplan 6 och 20 maj 2017

KOM OCH VISA ATT DU VILL HA KVAR TRÄDEN VID HAGA KYRKOPLAN OCH I KUNGSPARKEN!

HAGAKYRKOPLAN

6 och 20 maj 2017

Kl 12.30 – 16

Nu har Länsstyrelsen, Kammarrätten och Högsta Förvaltningsdomstolen avslagit vår överklagan ang träden på Hagaplan.
Det betyder att de nu kan börja fälla tre av de största träden nedanför kyrkan längs med Allén.

I höst planerar man också att börja fälla stora gamla träd i Kungsparken.
Vi förstår inte varför man fäller träd, nu innan alla beslut är tagna om Västlänken. Det kommer att dröja ett bra tag innan alla beslut är tagna och tillstånd finns för att det eventuellt skulle vara aktuellt med att gräva schaktet vid Haga. Trots detta vill man nu redan börja avverka träd!

Trädplan Göteborg har hittat mycket konstigt i ansökan om åtgärder vid träden. Trots detta har Länsstyrelsen utan någon protest godkänt ansökan om fällning.

Våra överklaganden blev avslagna på vändande post – vilket endast kan betyda att även rätten är meddelad och informerad innan vi ens skickat in våra argument för överklagan. Man kan undra hur oberoende de juridiska processerna då är.
På lördag kommer vi att finnas på Haga Kyrkoplan från kl 12.30 till kl 16 för att visa vad vi tycker om detta.

Vi hade tänkt göra en Fest För Träden nu när de spricker upp och är som vackrast – och det blir det. Men samtidigt kanske det blir sista gångerna vi kan fira en del av dessa träd.
SÅ slut upp. Ta med vänner och bekanta och kom dit och visa vad du tycker!

Det blir info-utställning, positiv-spelning, musik och möjlighet att aktivt engagera sig på olika sätt

 

Bakgrundsinfo: 

Syftet med Länsstyrelsens beslut, 2017-01-31 är trädflytt och trädfällning som förberedelse för arbete med Västlänken.

Föreningen Trädplan Göteborg anser att Länsstyrelsen negligerat de irreversibla och mycket negativa konsekvenser för kyrkotomtens miljö som ingreppen medför. Åtgärderna är så pass stora att de bör ingå i projektet och därmed i stundande prövning inför miljöbalken.

Enligt Föreningen Trädplan Göteborg är det mycket anmärkningsvärt att Länsstyrelsen fattat beslut om tillstånd till åtgärder som innebär fällning och flytt av flera kulturhistoriskt värdefulla träd innan något av de pågående tillståndsärendena för Västlänken vunnit laga kraft.

 

Här finns vår överklagan: ÖK, KR, Talerätt Trädplan, Intrång Kyrkotomt, 2017-04-13