Skammens dag – Oersättliga träd avverkas vid Hagakyrkan

JUST NU SKÖVLAS ytterligare fyra gamla OERSÄTTLIGA träd på kyrkbacken.

Kulturmiljön försvinner för alltid. Den vackra gamla boken försvinner, den som var så värdefull att den skulle försöka räddas genom att flyttas. Men som nästan dog i förskräckelsen av att få rötterna kapade. Tätt intill boken växer Kärleksalmen. Den stora mäktiga almen under vilken nygifta par kom ut från kyrkan och lät sig fotograferas, samtidigt som de förevigade sin kärlek genom att rista in sina initialer i barken på almen eller boken intill. Kärleksalmen, som behöver 5 personer för att omfamnas, betraktades som så oskattbar att man tidigare planerade att spara den på plats genom att bygga en slags balkong för trädet.En stor lind och en lönn försvinner också för gott.

Trafikverket kallar det för nedtagning. Vi kallar det för irreparabel skövling. Dessutom söktes marklov av Trafikverket och Park- och Natur, som skrivit under i församlingens namn – utan att de visste om detta.

Att ersätta denna kulturmiljö är inte möjligt. Att ersätta miljöeffekten av de fyra träden kräver minst ett par tusen nya små trädpinneplantor – var har staden tänkt att plantera dem?När träden försvinner försämras luften ytterligare i en av Sveriges mest förorenade områden.
Vi har kämpat och nu sörjer vi ödeläggelsen av en av stadens mest unika kulturmiljöer.

Här våra inlägg på facebook:
Om Träden och Bilder på fällningen och film

Youtube:
Linden faller
Boken sågas sönder


Här är Trafikverkets info:”Nedtagning av träd på Haga kyrkoplanUnder vecka 13 tar vi ned ytterligare fyra träd på Haga kyrkoplan i samband med förberedelser för bygget av Västlänkens station Haga. De berörda träden är bland annat en bok, skogslönn och en lind.
Vår utgångspunkt är att bevara så många träd som möjligt, i första hand på plats, i andra hand genom att flytta dem tillfälligt för att sedan flytta tillbaka dem, i tredje hand genom att flytta dem permanent inom närområdet och i fjärde hand flytta dem till en annan plats i staden. I sista hand ska träd som måste tas ned ersättas efter byggtiden. ”

Yttrande över detaljplan Centralen-området

Synpunkter på detaljplan för verksamheter, handel och bostäder norr om Centralstationen inom stadsdelen Gullbergsvass i Göteborg, dnr. SBK 0604/13

Yrkande

  • I första hand yrkas att ovanstående detaljplan avvisas.
  • I andra hand yrkas att ovanstående detaljplan avslås.
  1.  Grunder

Inledningsvis ges en bakgrund till några syften med föreliggande detaljplan. I samrådshandling (juni 2016) anges vad gäller trafik och parkering bl.a:

”Resor: Ett lättillgängligt regioncentrum, där det är lätt att nå viktiga platser och funktioner, oavsett färdmedel och förutsättningar. Göteborg skall upplevas som lättillgängligt.” (sid 29).

Vidare anges i samrådshandlingen att: ”Området kring Centralstationen är mycket viktigt som startpunkt för resor, som bytespunkt mellan olika trafikslag och som slutdestination då det innehåller målpunkter i form av arbetsplatser, service och handel.” (sid 29).

Det finns dessutom tre huvudstrategier för Centralenområdet:

  • Skapa en attraktiv stadsmiljö & livfull regional mötesplats
  • Skapa starka stråk (binda samman stadsdelar)
  • Förbättra tillgängligheten till regionkärnan

I denna del föreligger en målkonflikt då planen motverkar dessa strategier, vilket närmare utvecklas nedan.

2.      Inga bärande motiv till detaljplanens utformning

Det framgår inte av planhandlingen vilka motiv som föreligger för att bygga huskroppar på över 30 våningar med omfattande volym. Det finns flera omfattande markreserver i direkt anslutning till Göteborgs Central och Nils Erikssonterminalen. Därför finns ingen anledning att åberopa att det föreligger några tungt vägande skäl att bygga huskroppar med denna höjd och volym. Genom en anpassning av byggnadernas skala till den omgivande platsens förutsättningar, kan samma ändamål uppnås med mindre konflikt med riksintresset för kulturmiljö och människors upplevelse av platsen. En anpassad skala kommer att bättre uppfylla målsättningen med att ”skapa en attraktiv stadsmiljö”.  Man får anstränga sig för att skapa en sämre attraktivitet på platsen än det nu föreslagna alternativet.

3.     Andelen bostäder är otillräckligt

Det föreligger om omfattande brist på bostäder i Göteborg som utgör ett betydligt större problem för Göteborgs utveckling än brist på kontor och ytor för handel. Andelen bostäder i detaljplanen är 20 procent. Detta borgar inte för att den blandstad som eftersträvas kan komma till utförande.    Planförslaget ligger därmed inte i linje med den politiska ambitionen att bostadsbyggandet skall prioriteras och öka kraftigt. Vi förespråkar en betydligt högre andel bostäder, för att skapa en levande stadsdel, och för att minska behovet av långväga pendling.

4.     Planförslaget strider mot riksintresset för kulturmiljö

Riksintresset ”Göteborgs innerstad” är en helhetsmiljö som speglar stadens utveckling sedan grundläggningen. I den ingår ett flertal områden, platser och objekt som alla utgör viktiga uttryck för olika delar i riksintresset. En särskilt värdefull del i riksintresset är området ”Stadskärnan innanför vallgraven med parkbältet” som omfattar ett flertal unika byggnader från olika epoker, lämningar efter 1600-talets befästningar och kanalsystem samt Nya Allén och parkanläggningar från 1800-talets början.  ”Göteborgs innerstad O2:1-5: Staden innanför vallgraven med parkbältet” åtnjuter skydd som riksintresse enligt kulturmiljölagen.  Det aktuella planområdet ligger inte inom men i direkt anslutning till riksintresseområdet.

Från Detaljplaneförslaget, bild ritad i grodperspektiv, som inte tydliggör höjdskillnaden på upp till ca 100 meter, mellan Riksintresset för Kulturmiljö och de nya huskropparna.
https://www5.goteborg.se/prod/fastighetskontoret/etjanst/planobygg.nsf/vyFiler/BN0604-13/$File/2.%20DT_200114_Webb_760x400.jpg?OpenElement

Detaljplaneförslaget omfattar hög tät bebyggelse med byggnader i upp till 36 våningar. En sådan storskalig husgrupp kommer att stå i bjärt kontrast till anslutande äldre mer småskaliga byggnader i upp till cirka 6 våningar. Den nya bebyggelsen ger en stor negativ påverkan på riksintresset ”Göteborgs innerstad” vilket också framhölls i samrådet 2016.

Hur kulturmiljön påverkas redovisas i MKB-bilagan ”Kulturmiljö” (2016-03-21). Bland annat sägs att påverkan på Drottningtorget blir mycket stor. Bilagan innehåller också förslag till åtgärder som skulle minska påverkan på riksintresset. Den första åtgärden som anges är att:

”Exploateringsnivån behöver minskas radikalt och volymerna omfördelas för att minimera den kraftiga skalförändringen mot Drottningtorget, vilket bland annat bör inbegripa en kraftig nedtagning av volymerna som frontar Drottningtorget och som sticker upp över bebyggelsen i Nordstadskvarteren”.

Planförslaget har nu delvis ändrats. Byggnadsvolymerna som frontar Drottningtorget har fått mer karaktär av huvudfasad. Byggnadshöjden mot Drottningtorget har delvis sänkts och huskropparnas läge har ändrats. Samtidigt har hushöjden i områdets norra del ökat och den totala byggnadsvolymen är i stort densamma som i förslaget från 2016.

Enligt stadsbyggnadskontorets bedömning innebär omfördelningen av volymerna, tillsamman med andra kompletteringar som föreslås i handlingen, att detaljplanen inte längre medför ”mycket stor konsekvens” för riksintresset utan bara ”stor konsekvens”.

Vår uppfattning är att dessa omflyttningar av byggnadsvolymer och andra justeringar, tex avstånd till riksintresset samt avsaknad av homogen byggkropp, inte innebär någon större förbättring. Den nya byggnadsgruppen kommer trots förändringarna att inte bara att starkt påverka Drottningtorget och miljön Vallgraven- Trädgårdsföreningen utan också andra delar av stadskärnan samt vyn in mot stadskärnan med sin lågt hållna bebyggelse. Detta innebär sammantaget en mycket stor påverkan på riksintresset Göteborgs innerstad, med irreversibla ingrepp i kulturmiljön i innerstaden.

Planområdet omfattar inte lämningar efter bastionsanläggningar och liknande men det ingår i före detta befästningsstråket som avgränsade staden mot landsidan. Stråket domineras idag av planteringar och områden med glest placerade låga äldre byggnader. Ett höghuskomplex i det föreslagna läget skulle minska möjligheten att uppfatta stadsbebyggelsens ursprungliga gräns i stadsbilden, vilket bidrar till den stora negativa påverkan på kulturmiljön. 

Vi hävdar att kulturmiljöutredningens (MKB-Bilaga Kulturmiljö 2016-03-21) slutsats fortfarande gäller: Den ”visar sammantaget att planförslaget innebär en mycket stor negativ påverkan på en central del av riksintresset Göteborgs innerstad, Staden inom 10 vallgraven. Planförslaget innebär en samlad negativ påverkan på riksintressegrundens upplevelse- och läsbarhet som accentueras ytterligare vid beaktandet av de kumulativa effekterna vid Drottningtorget.”

Den aktuella detaljplanen utgör första etappen av exploatering och etapp nr två har, enligt det presenterade förslaget, minst lika stor grad av exploatering med lika höga och massiva byggnadskroppar. Detta skall beaktas även inom ramen för nuvarande detaljplan då de kumulativa effekterna på kulturmiljön skall beaktas.

Flera byggnader i närområdet som Regionen Hus och kvarteret Platinan med höga och massiva byggnadskroppar påverkar riksintresset. De minskar möjligheten för tillkommande exploatering genom att ta i anspråk det eventuella utrymme som kan kvarstå för att inte komma i konflikt med riksintresset kulturmiljö. Det föreligger dessutom planer på ytterligare bebyggelse som bör beaktas vid prövningen av den aktuella planen.

Att lagstiftaren ansett att den exploatering som är först på platsen skall bedömas enskilt fråntar inte planmyndigheten att se till helheten av en samlad exploatering, för att skapa en enhet som håller ihop. Det är tvärtom planmyndigetens skyldighet att så sker. Vi anser därför att graden av exploateringen måste minskas avsevärt.

5.      Planen leder inte till att en grön blandstad uppnås

Göteborgs stads ambition är att skapa en grön blandstad. Varför planeras byggnadskroppar på över 30 våningar, som innebär att skuggning och vindförhållanden försvårar för träd och växter. Avsaknaden av grönytor kan knappast anses ligga i linje med att skapa en attraktiv stadsmiljö. Detta bryter mot kraven på grönytefaktor och följer inte de riktlinjer som finns i Göteborgs Stads miljö- och klimatmål. Det bryter också mot MKN, både de nationella och de lokala miljökvalitetsnormerna samt miljöbalken 6 kap 12 §.

De mycket höga täta husen innebär att stora delar av området aldrig får tillräckligt med solljus. Detta påverkar naturligtvis möjligheten att växa och utvecklas för de mycket få träden som planeras i området.
Detaljplanen har helt missat betydelsen av sammanhängande grönstråk och vikten av att återskapa gröna kilar för att bygga bort tidigare fragmentering grönstråken. Området blir nu en istället en ännu större barriär. Betydligt fler träd bör planteras i området.

Staden bör genomföra en konnektivitetsanalys och anpassa planen för en grönare stadsdel. I detta bör ingå trädkantade gator med tillräckligt med plats och solljus på marknivå.


Den enda park som finns i anslutning till området, Bergslagsbanans stationspark har redan utsatts för irreversibla ingrepp. Sju mycket stora äldre träd har tagits bort. De kvarvarande träden riskerar att inte överleva om detaljplanen genomförs pga förändrade förhållanden för ljus (de höga husen orsakar skugga även här), buller och slitage, då tusentals arbetande och boende i området kan komma att söka sig till den enda kvarvarande grönskan i området.

Gröna tak och väggar kan på intet sätt ersätta effekten av träd, vad gäller påverkan på miljön, hälsan och tryggheten i området. Fler träd och grönska skapar mer trygghet i ett område som enligt nuvarande plan uppfattas som sterilt och ogästvänligt.

Det nuvarande planförslaget bygger även bort möjligheten till framtida trädplanteringar och grönområden på marknivå.

6.     Framtida trafikering försvåras med planförslaget

Enligt samrådshandlingen (Miljökonsekvensbeskrivning, samrådshandling, ÅF Infrastructure, 2016-05-27, sid 12) är trafikeringen idag för Centralenområdet följande:

ca. 220 000 resenärer

ca. 62 000 bilar

ca. 4 000 spårvagnar

ca. 50 000 fotgängare och cyklister

Det skall anmärkas att man i ovanstående siffror inte angivit hur många bussar eller bussresenärer som trafikerar området. Dessa ligger i antal troligen tätt följd efter antalet spårvangsresenärer då den största bussterminalen i Göteborg, Nils Erikson terminalen, ligger i anslutning till centralstationen och en rad såväl lokala som expressbusslinjer angör Centralenområdet och dess närhet. Dessa linjer ger sammantaget en mycket omfattande busstrafikering.

Genom planförslaget kommer såväl busstrafik, biltrafik och cykling att väsentligen försvåras under såväl byggskede som permanent efter planens genomförande.

7.     Kraftigt försvårande av busstrafiken med planförslaget

När Västlänkens Station Centralen byggs kommer Nils Erikssonterminalen att behöva minska antalet angöringsplatser för bussar med sju platser. Dessutom finns ytterligare åtta utomhusplatser norr om parkeringsytan i detaljplanens norra del. Det medför att ca 15 angöringsplatser för bussar behöver omlokaliseras. Den busstrafik som bedrivs är express-, regional- och långväga busstrafik. Förlusten av denna angöring skall flyttas till Åkareplatsen där ett parkeringshus har rivits för att bereda plats för bussangöring.  Detta leder till omfattande kapacitetsproblem för bussangöring då endast åtta bussangöringsplatser skapas vid Åkareplatsen. Exakt var de övriga sju skall ersättas är oklart. Åkareplatsen har idag omfattande framkomlighetsproblem i högtrafik genom den bussterminal som uppförts. Det har gått så långt att man tvingats anmäla till arbetsmiljöverket att situationen är ohållbar för förarna i kollektivtrafiken.

8.     Betydande ökning av busstrafiken krävs när Västlänken byggs

En ytterligare försvårande omständighet är att andelen busstrafik måste öka när alla infrastrukturprojekt i centrala Göteborg skall genomföras. Som exempel kommer ombyggnaden av Olskroken planskildhet att innebära att stora delar av tågtrafiken på stambanan kommer att upphöra och ersättas med busstrafik under flera månader. Denna busstrafik skall angöra nära Göteborgs Central.  Detsamma gäller när Västlänken byggs då omfattande inskränkningar i framkomligheten under flera år kommer att ske för pendelresenärer med bil. Delar av dessa bilresenärer förväntas då att primärt välja buss som alternativ vilket kommer att öka andelen pendelbusstrafik.

9.     Omfattande framkomlighetsproblem när Västlänken byggs

I trafikverkets utredning ”Mobility Management – Västlänken” (2014-09-24) beskriver trafikverket hur man skall hantera de omfattade trafikstörningar som uppkommer i samband med byggandet av Västlänken. Av rapporten framgår att ett antal av de vägar som leder in mot Göteborgs centrala delar kommer att få en kraftigt ökad biltrafik genom omfördelning av trafik från de vägar som stängs av tack vare byggandet av Västlänken. De vägar som får den största ökningen är Ullevigatan och Alléstråket med över 70 procent ökad biltrafik, eller 43 000 fler bilresor per dygn. För att erhålla samma framkomlighet som idag i Göteborg för vägtrafiken måste över 80 000 bilresor flyttas över till andra sätt att resa. Avsikten är att styra över till cykel- och kollektivtrafik.

Genom att Ullevigatan och Alléstråket får en trafikökning på över 70 procent så inses att Åkareplatsen kommer att drabbas av en mycket större trafikbelastning än idag. Genom den ombyggnad som skett av Åkareplatsen till bussterminal kommer kapaciteten att hantera en trafikökning inte att föreligga utan det kommer tvärt om att bli väsentligen försämrad framkomlighet. Ombyggnaden ger ett sämre trafikflöde än idag då de separerade gatorna till respektive från Åkareplatsen lagts samman i en gata.  Dessutom medför in- och utfart till bussterminalen att trafikflödet minskar. Anledningen till denna ombyggnad är den nu aktuella planändringen som föreslås i samband med Region City samt byggandet av Västlänken.

Att i samband med de problem som uppkommer med Västlänkens anläggande dessutom lägga sten på börda med att samtidigt ta bort buss- och bilangöring vid Göteborgs central motverkar syftet att öka antalet resenärer till kollektivtrafiken.

10.  Antalet tågresenärer ökar långsamt – permanent flytt av bussterminal ogrundad

Av detaljplanen för Västlänkens Station Centralen framgår att den norra delen av Nils Erikssonterminalen skall avvecklas permanent. Motivet till denna slutsats är att genom Västlänken så kommer fler resenärer att övergå från att resa med buss till förmån för tåg. Denna slutsats är felaktig av flera skäl. Trots nyligen genomförda omfattande investeringar för att öka antalet resenärer på pendeltåg genom förlängda perronger och nya och längre tåg, utökade pendelparkeringar och färre förseningar, ökar inte denna trafik enligt prognos. När det gäller regionaltågen har även denna trafik en blygsam utvecklig.

Ökningstakten är däremot hög vad gäller pendelbusstrafiken och denna trend ser ingen avmattning. Den enda tillkommande tåglinje som skulle kunna minska bussresandet av någon betydelse är en ny järnväg till Borås. Denna järnväg ligger däremot långt bort i tiden och förväntas vara genomförd tidigast år 2035 enligt Trafikverket. De existerande pendeltågslinjerna har alla kapacitetsproblem som medför att någon utökad trafikering under högtrafik inte kan komma till stånd innan omfattande utbyggnader sker. Trafikverket för diskussioner med Partille kommun om att avveckla stationen som pendelstation i relativ närtid och på Floda station vill Trafikverket ta bort vartannat pendeltåg. Anledningen är att fjärrtågen skall ha förtur vilket medför att antalet resenärer minskar då pendeltågen har fler resenärer än fjärrtågen.

De busslinjer som skulle kunna ersättas av pendling med tåg är få till antalet och enligt ”Trafikutredning – Centralen, Göteborg, Trafikkontoret”, (2015, sid 24) är det bara två regionala busslinjer som förväntas avvecklas till år 2035. Detta bygger på förutsättningen att en ny järnväg mellan Göteborg och Borås är färdigställd vilket tidigast kan ske år 2035. De övriga förändringarna gäller för lokala buss- och spårvagnslinjer som inte trafikerar Nils Erikssonterminalen och därmed inte påverkar behovet av angöring. Den bestående trenden vad gäller resandeutveckling är den direkt motsatta med kraftig resandeökning för expressbussar. Därav kvarstår behovet av att det finns tillräckligt med kapacitet för att även i framtiden ha kvar möjligheten att angöra med buss i anslutning till Göteborgs Central/Nils Erikssonterminalen. I annat fall kommer busstrafikens utveckling att hämmas vilket motsäger syftet att öka andelen kollektivt resande. Även i denna del brister detaljplanen i analys och slutsats.

11.  Kumulativa konsekvenser för trafik och parkering under planperioden

Det planeras omfattande byggnationer i närområdet under planperioden. Omfattande objekt förutom Region City skall genomföras som t ex Hisingsbron, nedsänkning och överdäckning av väg E45, byggnader på överdäckningen, anläggandet av Västlänkens Station Centralen samt område norr om Centralen. Alla dessa projekt kommer att leda till omfattande störningar på all form av trafik. Det finns ingen redogörelse för dessa kumulativa trafikstörningar och inte heller hur dessa skall lösas. Då genomförandetiden för aktuellt planförslag är tio år och då flera av de aktuella projekten beräknas har genomförande på upp till tio år kan denna fråga inte lämnas därhän då konsekvenserna kommer att bli omfattande.

I samband med anläggandet av Västlänken har den grupp inom Göteborgs Stad m fl som arbetar med trafikfrågorna under byggtiden, KomFram, utarbetat en rapport vid namn ”Mobility Mangagement – Västlänken”. Av denna rapport framgår att trafikstörningarna i samband med Västlänkens anläggande kommer att bli mycket omfattande speciellt i centrala Göteborg och runt Centralenområdet . Av rapporten framgår att biltrafiken på Ullevigatan kommer att öka med 80 procent samt att trafiken på Allestråket kommer att öka med 70 procent. Ombyggnaden av Åkareplatsen till bussterminal har redan lett till betydande kapacitetsproblem för alla trafikslag, inte minst busstrafiken. De kumulativa effekterna av detaljplanen för aktuell detaljplan norr om Centralen och övriga infrastruktur- och byggprojekt är inte analyserade och redovisade.

Centralenområdet är utan jämförelse den viktigaste knutpunkten för kollektivtrafiken i Göteborg och i regionen. Att försämra för resenärerna under den mångåriga byggfasen är inte ett gångbart alternativ. Detta förhållande gäller för övrigt för alla trafikslag. Då det inte finns en samlad genomlysning och strategi för hur denna fråga skall hanteras kan aktuell detaljplan inte godtas.

12.  Planering utan redovisade konsekvenser under planperioden

Den trafikutredning (Trafikutredning – Centralenområdet , Göteborg, Trivektor, 2016-01-14) om genomförts inom ramen för detaljplanen bygger på förutsättningen att det analyserade årtalet är 2035. Det bygger vidare på det förhållande att såväl Västlänken som Bangårdsviadukten är etablerade. Vad som är resultatet av trafikåtgärder innan år 2035 framgår dessvärre inte av utredningen. Västlänken förväntas vara invigd år 2026 men det finns inget datum när en Bangårdsviadukt kan stå klar. Frågan hur trafiken skall lösas under de mer än tio år som återstår till ett eventuellt färdigställande av Västlänken och Bangårdsviadukten eller tiden fram till 2035 har inte belysts i detaljplanen. Att inte belysa trafiksituationen under de kommande 15 åren är givetvis en omfattande brist som måste undanröjas innan beslut om planen kan fattas.

13.  Målsättningen om trefaldigad tågtrafik kan inte uppnås

Västtrafik har formulerat ett mål att tågtrafiken till/från Göteborg skall trefaldigas mellan år 2010 och 2035. Under år 2013 beräknades att den investering som var nödvändig för att nå detta mål till 45 miljarder kronor i järnvägssystemet. Denna kostnad har enligt Trafikverket nu ökat till ca 150 miljarder kronor. Under innevarande planperiod till år 2029 för nationell infrastruktur har ca fem miljarder kronor avsatts för järnväg förutom Västlänken runt Göteborg. Denna extrema kostnadsökning kommer att medföra att kapaciteten att öka trafiken med persontåg till/från Göteborg kommer att vara mycket begränsad under lång tid. Det i sin tur medför att någon större ökning av antalet tågresenärer till Göteborg Central inte kan förutses under lång tid.

14.  Bangårdsviadukten och dess sträckning

Av planen framgår att den planerade Bangårdsviadukten har en klen koppling till den planerade Hisingsbron. Gatustrukturen innebär att Bangårdsviadukten skall angöra norr om bangården för att vika av i nordostlig riktning och mynna ut vid Kämpegatan. Anledningen till denna dragning av Bangårdsviadukten är svår att förstå. Syftet förefaller att vara ett försvårande för trafiken till och från Hisingsbron att passera Centralenområdet  då den extra omväg som måste företas är ca 500 m i förhållande till om en rakare sträckning av Bangårdsviadukten görs för att möta Hisingsbron. Denna trafiklösning synes inte har något sakligt baserat trafikberoende syfte. Denna omväg leder till att alla trafikslag i form av bil, buss och cykel drabbas av väsentligen längre restidsuppoffring och knyter inte ihop Hisingen med den centrala staden.

En starkare koppling mellan Hisingen och centrala Göteborg är ett av de utpekade syftena med Hisingsbron. Med beaktande av att en stor del av den tillkommande bostadsbebyggelsen i Göteborg kommer att etableras på Hisingen stärker förhållandet att denna koppling måste förstärkas vad gäller såväl kapacitet som koppling till trafiksystemet i centrala Göteborg och inte minst Centralenområdet . Den aktuella detaljplanen motverkar tyvärr detta förhållande.

För de omfattande investeringar på flera miljarder kronor som Hisingsbron och Bangårdsviadukten kostar, måste nyttan av dessa investeringar komma till sin fulla rätt. Att kopplingen mellan Hisingsbron och Bangårdsviadukten skall ske genom en omväg på lokalgator och dessutom passage genom flera trafikplatser/rondeller medför att restiderna och framkomligheten påverkas negativt och nyttan med dessa investeringar till stor del eroderas.

15.  Cykling försvåras med planförslaget

Inriktningen på ett kraftigt ökat resande med cykel som detaljplanen ger uttryck för, är inte i alla delar genomtänkt. Planen baseras på att cyklister bara reser till eller från Centralenområdet, men inte förbi. Därför har barriäreffekten för genomresande cyklister och cykeltransporter tappats bort. Utvecklingen av Centralenområdet riskerar att mer och mer isolera Hisingen och södra älvstranden från Göteborg söder om Centralen. Det går att åtgärda, men bara om man inte först murar igen alla möjligheter.

Göteborgs Stad har som ett av argumenten för en låg Hisingsbro angett att det underlättar för cyklister, ett förhållande som är oomtvistat. När man i detaljplanen samtidigt skriver att den planerade Bangårdsviadukten är viktigt som cykelstråk för att underlätta för cyklister och knyta ihop staden brister det i logik. Av planens bilaga om cykelstråk framgår att även cykelstråket från Bangårdsviadukten skall angöra vid Kämpegatan som resulterar i en omväg på ca 500 meter, jämfört med en rakare koppling mellan Bangårdsviadukten och Hisingsbron.  Därtill skall sägas att det är en försvårande faktor att resa med cykel i västlig riktning då även detta medför en omväg på en halv kilometer för att passera Centralenområdet, i för hållande till att få en rakare anslutning mellan Hisingsbron och Allén, där Bangårdsviadukten angör söderut.

Området mellan Göteborgs Central/Nils Ericsonsplatsen och Nordstan kommer dessutom att vara hårt belastat av cykeltrafik om de cykelplaner som föreligger kommer att materialiseras. Detta område kommer dessutom att ha omfattande gångtrafik som kommer att komma i konflikt med cykeltrafiken om den nuvarande planen genomförs. Den föreslagna sträckningen av Bangårdsviadukten förefaller inte genomtänkt och föreliggande detaljplan måste inriktas på en rakare koppling mellan Hisingsbron och Bangårdsviadukten. I denna fråga biträder vi ett yttrande från Cykelfrämjandet, se bilaga 1.

16.  Angöring med bil och korttidsparkering vid Centralenområdet försvåras

Av ”Trafikutredning – Centralenområdet , Göteborg”, PM 2015:98, framgår att det är ca. 7 700 personbilar som angör Centralen och Nils Erikssonterminalen en vardag i dagsläget. Dessa fordon använder nästan uteslutande det område som utgör aktuellt detaljplaneområde. Av trafikutredningen framgår att detta område, efter planens genomförande, inte kommer att ha funktionen att medföra angöring av någon betydelse. Av samrådshandlingen framgår att: ”Kruthusgatans förlängning norr om planområdet kan komma att få omfattande angöringstrafik till stationsområdet med risk för köbildning, vilket måste bevakas med genomförandet av detaljplanen för Station Centralen” (sid 31). 

Efter samrådet framgår att det att denna anslutning istället kommer att vara en enkelriktad gata, i anslutning till det torg som ligger i planområdets centrum för angöring av bil till Göteborgs Central och Nils Erikssonterminalen i markplan. Ett mycket litet antal, ca ett dussin, parkeringsplatser planeras i markplan. Därutöver planeras en anslutning från öster till en underjordisk parkering med 40 platser. Det medför mycket begränsade möjligheter att angöra Centralenområdet med bil i förhållande till dagsläget, dvs att enkelt hämta och lämna bagage och resenärer. Detta innebär en kraftig begränsning för att öka andelen långväga kollektivtrafikresenärer med tåg och buss. Att överföra ansvaret för parkering till att kommande detaljplaner/fastighetsägare kommer att hantera denna fråga är inte lämpligt. Redan i föreliggande detaljplan måste denna fråga hanteras, då det är denna detaljplan som tar bort möjligheterna för den angöring som sker idag.

Planförslaget förefaller i denna del inte ligga i linje med intentionen att det kollektiva resande skall öka. Genom att andelen kollektiva resor, inklusive långväga resor, planeras att öka till Centralenområdet, så kommer behovet av angöring med bil även att öka. Med planförslaget så kommer effekten att bli den omvända, dvs att kollektivtrafikresenärer som är i behov av att angöra med bil kommer att minska.

De möjligheter som idag föreligger att angöra Göteborgs Centralen och Nils Erikssonterminalen med bil är i det aktuella planområdet. Söder om Göteborgs Central kan endast taxi angöra området och detta förhållande kommer inte att ändras. I väster ligger bangården och i öster ligger angöringsplatsplats för taxi och bilar, med mycket begränsad kapacitet och parkeringsförbud för privatbilar.

I en parallell planläggning så kommer framkomligheten mellan Centralen och Nordstan att försämras drastiskt då ett körfält i varje riktning för bilar kommer att tas bort permanent. Det medför att angöring till Göteborgs Central och Nils Erikssonterminalen söderifrån kommer att avsevärt försvåras. Det är först om och när en Bangårdsviadukt kommer att vara färdig som detta förhållande kan förbättras. Detta ligger emellertid långt fram i tiden då byggande av Bangårdsviadukten är framflyttad på obestämd tid.

Ett förslag som skisserats bygger på att en underjordisk parkering skapas där området nordväst om planområdet får utgöra parkering. Ett problem är att kommunen uttalar att man har begränsad rådighet över området.  Här måste inriktningen vara att detta utrymme säkras för att möjliggöra en direkt närhet till Göteborgs Central och Nils Erikssonterminalen. Enligt den parkeringsutredning som genomförts inom ramen för detaljplanen ligger parkeringsbehovet som minst på 400 fordon och då har mycket låga parkeringstal tillämpats, vilket är positivt. Men detta behov av parkeringsplatser måste kunna säkerställas i närområdet.  

17.  Planen leder inte till att huvudstrategierna för Centralenområdet uppnås

Den första huvudstrategin är att ”skapa en attraktiv stadsmiljö”. Vilka är de bärande motiven för att motivera byggnadskroppar på 36 våningar? Kan dessa sörja för att möta detta mål? Det innebär att skuggning, siktfält och vindförhållanden går i motsatt riktning. Avsaknaden av grönytor kan knappast anses ligga i linje med att skapa en attraktiv stadsmiljö. Att skapa en levande blandstad förhindras när 80% av fastigheterna upplåts till dyra kontor.

Den andra strategin är att ”skapa starka stråk” (binda samman stadsdelar). Hur ser planen till att leva upp till att detta förverkligas? Den utformning som Hisingsbrons anslutning till den planerade bangårdsviadukten har, gör att det inte skapas starka stråk utan utformningen är den direkt motsatta.  Kommunikationer för såväl bil, buss och cykel försvåras i för hållande till idag. Att investera ca. tre miljarder kronor i en ny Hisingsbro som inte får en optimal anslutning till den planerade bangårdsviadukten är ren kapitalförstöring. 

Den tredje huvudstrategin är att ”förbättra tillgängligheten till regionkärnan”. Det är svårt att se på vilket sätt den föreslagna detaljplanen lever upp till detta syfte. Förhållandet är det direkt motsatta genom den omfattande försämring som såväl cykel-, bil- som busstrafiken får genom planens förverkligande. Detta förhållande gäller för såväl angöring som för framkomlighet. Dessutom ligger de förstärkningar av kapaciteten, som måste genomföras i järnvägsnätet för att öka antalet tågresenärer, mycket långt bort i tiden, givet de mycket stora kostnader detta medför.

Den placering som Västlänkens stor Station Centralen har med dess uppgångar, ger betydande försämringar även när det gäller förutsättningar till regionförstoring.  Alla resenärer som skall stiga om till den lokala kollektivtrafiken på Drottningtorget och Brunnsparken, vilket huvuddelen pendel- och regiontågsresenärer gör, får betydande restidsförluster genom att gångavstånden från den nya stationen ökar jämfört med från dagens centralstation. Ökade restider för såväl buss som tågresenärer leder till att färre resenärer kommer att resa kollektivt, tvärt emot Västlänkens och planens syfte.

18.  Sammanfattande synpunkter över detaljplanen:

  • detaljplanen skall inte antas, utan avslås då den står i strid med intentionerna för området
  • planen står i strid med riksintresset kulturmiljö genom att stor påtaglig skada uppkommer på riksintresset
  • planen innebär en ytterligare barriär för samt fragmentering av grönstråk och saknar en konnektivitetsanalys
  • planen strider mot Göteborgs stads uttalade ambition att bygga en grön blandstad
  • planen bör ha betydligt fler trädkantade gator med tillräckligt med plats och solljus på marknivå
  • planen saknar kunskap om att gröna tak aldrig kan ersätta träd på marknivå
  • planen motverkar syftet att ”skapa en attraktiv stadsmiljö”
  • planens strider mot Göteborgs stads ambition att bygga bostäder i centrala lägen genom att endast 20 procent av den byggda arealen blir bostäder
  • såväl höjd som volym på byggnader står i skarp kontrast med omgivande byggnader och skadan på riksintresset kulturmiljön blir mycket påtaglig
  • inget behov föreligger att uppföra byggnader på över 30 våningar då omfattande exploateringsytor finns i direkt anslutning till Göteborgs Central
  • utformningen av anslutande gator och cykelbanor mellan den planerade Hisingsbron och Bangårdsviadukten leder till omfattande restidförluster
  • kollektivtrafiken kommer att minska för de som angör Göteborgs Central och Nils Erikssonterminalen med bil, då de delvis kommer att välja bort detta alternativ
  • omfattande trafikstörningar uppkommer under den mycket långa genomförandetiden med betydande samhällskostnader som resultat
  • en permanent brist på bussangöring uppkommer med planens genomförande som leder till minskat järnvägsresande och bussresande
  • ingen redovisning finns av vilka kumulativa trafikstörningar som uppkommer av de omfattande infrastruktur- och byggprojekt (bl a Västlänken) som kommer att pågå i närområdet fram till år 2035
  • omfattande begränsningar av kapaciteten i busstrafiken vid Centralenområdet kommer att ske under byggfasen då flera infrastrukturprojekt pågår parallellt, vilket leder till att fler förväntas resa med buss och kapaciteten då behöver öka
  • planen leder till att angöring med bil till Centralenområdet för att hämta och lämna kraftigt försvåras
  • trots ett lågt antal parkeringsplatser för bil för de verksamheter som ligger i planområdet är dessa inte säkrade i planen

Göteborg 12 mars 2020

Föreningen Trädplan Göteborg
Föreningen Nej Till Västlänken
Götiska Förbundet

BILAGA: ” Central cykelbarriär v200220”, Cykelfrämjandets yttrande

Flyttade yngre träd mår bra – hundraårsträden är fällda

Dagens reportage på SvT Väst om de hotade träden i Kungsparken nämner Trädplans arbete för att rädda och bevara stadens träd. Tyvärr innehåller texten en missuppfattning eller feltolkning. I texten som leder till ett inslag om de många träd som flyttats till plantskola skriver man ”Det var bland andra Trädplan Göteborg som var skeptiska och var rädda att träden skulle dö på grund av flytten.”
Länk: Svt Väst – Flyttade träd mår bra, 2019-05-12

Kungsparken februari 2019

Problemet är att i reportaget framstår det som om att majoriteten av träden som hotas av Västlänken har flyttats till en plantskola. Detta är inte korrekt. Det är betydligt fler träd som fälls än som flyttas. De träd som flyttats till plantskolan från Allén är unga träd, från 1985 eller senare. Medan de stora mycket äldre träden, 100-200 år gamla och skyddsvärda, alla utom ett har tagits ner eller ska avverkas. Detta nämns överhuvudtaget inte i reportaget, vilket får det att framstå som att samtliga träd räddas och mår bra, tom bättre än förut.

Naturligtvis har yngre träd en bättre chans att överleva en flytt om de hamnar på en professionell plantskola. Vi har aldrig påstått något annat. Däremot visar erfarenheten från andra trädflyttar att det behövs mellan 10-20 år på den nya permanenta platsen (alltså inte plantskolan), för att se om träden kommer klara sig och må bra på lång sikt.

Sankt Sigfrids Plan augusti 2019

Trädplan har gedigna kunskaper om träd i stadsmiljö, det är föreningens ämnesområde. Att man ger några av de flyttade träden en chans i professionell plantskola är utmärkt. Men Göteborgs Stad har tidigare medgivit att flera av de andra flyttade träden inte klarat sig, inte ens av de små, unga. De träd som hade oturen att inte komma till plantskola utan hamnade tex på Sankt Sigfrids plan – de är redan döda och utbytta mot nya plantor.

Små träd som flyttas runt som dekoration på olika platser kan vara fint att se på. Men de tillför inte mycket till den biologiska mångfalden.

Trädplan värnar stora vuxna träd för att de bidrar till bättre klimat och miljö, de tar hand om buller och luftföroreningar, skapar bra mikroklimat och är livsmiljö för fåglar och insekter. I Haga är luften bedrövlig, varje stort gammalt träd behövs! De äldre hundraårsträden ingår i riksintresset och är oersättliga.

Trädplans kritik är att så många oersättliga träd fälls, samt att TrV och kommunen lägger stora resurser på att försöka bevisa att de kan flytta något enstaka stort gammalt träd. För att klara det fälldes 10 andra friska gamla träd! Bara ett gammalt stort träd, en bok, har alltså flyttats hittills – och det har kostat en stor del av trädbudgeten. Om detta träd kommer att växa och klara några hundra år till efter flytten återstår att se. Att trädet nu fått gröna blad är positivt, men säger inget om dess långsiktiga överlevnadsförmåga.

Träd som ska avverkas på Haga Kyrkoplan.

Vad vi tyvärr däremot vet, är att den andra stora boken nedanför Hagakyrkan som också skulle flyttas, istället kommer att avverkas, eftersom den blev sjuk när rötterna och kronan kapades. Den klarade alltså inte ens förberedelserna för flytt.

 

Stadens trädflytt kritiseras nu på vissa håll för att den kostat projektet pengar. Men hade inte Trädplan och andra miljövänner reagerat hade förmodligen än fler träd berövats oss. Än sämre luft och miljö kostar massor i framtida kostnader för klimat, biologisk mångfald, människors hälsa och välmående etc. De stora skyddsvärda hundraårsträd som avverkas får vi aldrig åter. Bevarandet av träden är en försumbar och försvarbar kostnad i ett projekt av Västlänkens tiotals miljarder. Det som varken kan försvaras eller återbetalas är den negativa miljöeffekten.

 

Kungsparken juli 2018

Kungsparken februari 2019

Trädslakten i Kungsparken/ Allén/Haga fortsätter

På måndag den 4 februari 2019 fortsätter fällningarna av träd i Kungsparken och Allén. 25 träd ska fällas – inte flyttas. Det handlar nu om de stora gamla träden.

Trädkram under minnesstund för träden i Kungsparken

Vi vet inte när träden utanför Hagakyrkan (bland annat kastanjerna, boken och almen) avverkas. På bilden finns de inte ens inritade – som om de redan vore borta.
Det är en skandal utan dessa like, en oåterkallelig skada mot vår kultur- och naturmiljö, mot stadens ekonomi, mot boende och näringsverksamheter.

I länken står mer info, men inget datum om när schaktningen börjar:

TRV; arbeten i Rosenlundsområdet 2019

Överklagande exploatering vid Härlanda Tjärn

Överklagande av Detaljplan för bostäder och skola vid Robertshöjdsgatan/Smörslottsgatan inom stadsdelen Sävenäs och Delsjön.

Föreningen Trädplan yrkar följande:

  1. att planen avslås i sin nuvarande form
  2. att gränsen för Riksintresset för friluftslivet i Delsjöområdet respekteras, så att dess värde som skydd för hela Delsjöområdet inte upphävs. Den del av planområdet som ligger innanför friluftsreservatets gräns skall utgå.
  3. att nuvarande naturskyddsområdet utökas för att skydda Härlanda Tjärns-området från framtida exploatering enligt Länsstyrelsens förslag 2007
  4. att Länsstyrelsens ursprungliga förslag 0519/07 tas upp igen och uppdateras till att även omfatta de ”grönkilar” som idag finns mellan Smörslottsgatan och Robertshöjdsgatan.

Läs mer

Exploatering hotar träd i Slottsskogen

Slottsskogen

En ny detaljplan för exploatering och byggnation i Slottsskogen har kommit till vår kännedom. I denna avslöjas det att bostäderna kommer innebära ”stor påverkan på träd i backen upp mot Naturhistoriska museet”. I beskrivningen till detaljplanen i dokumentet ”Startplan 2018” står det att området som ska bebyggas ligger ”utanför det geografiska område som ingår i programmet för Slottsskogen 2011 som är en del i arbetet att säkerställa Slottsskogens värdefulla park- och grönområde”. En syn på Slottsskogen som vi i Trädplan inte delar. Den vackra skogen i backen upp mot Naturhistoriska museet med många gamla och stora träd är en självklar del av Slottsskogen, så som parken ursprungligen lades ut, och vi kräver att den fortsatt kommer att vara det och inte skövlas och bebyggs. Visserligen ligger det en äldre förskola i kanten av Slottsskogen som ska rivas, men planen tydliggör också att hela backen upp mot Naturhistoriska kommer att påverkas stort.

Detaljplan för byggnation i Slottskogen. Källa: Göteborgs Stad

Vi anser också att det är viktigt att Naturhistoriska museets kulturhistoriskt unika miljö bevaras intakt. Med skövling och byggnation tätt inpå husknuten kommer denna miljö att förlora sin rofyllda avskildhet och sin ursprungliga karaktär.

På Göteborgs Stads hemsida kan vi läsa om denna plan och många andra i Startplan 2018: ”Startplan 2018 innehåller 44 detaljplaner varav 15 är så kallade småplaner och fyra program. Dessutom ingår 15 bygglovplaner och 5 lantmäteriplaner. Några av dessa är så kallade ospecificerade projekt som handlar om att staden skapar beredskap för att kunna starta planering för vissa utpekade speciella behov som kan uppstå under året. Det kan till exempel handla om utbyggnad av skolor, idrottsanläggningar eller annan kommunal infrastruktur samt för att kunna tillgodose politiska målsättningar under året”.

Startplan 2018. Källa: Göteborgs Stad

 

Detaljplanen i Slottsskogen ingår bland sk ”specificierade projekt”, vilka är detaljplaner som Byggnadsnämnden har prioriterat att starta 2018 – se länk. Vi kan alltså befara att planeringen av byggnationen i Slottsskogen är relativt långt gången.

TRÄD SKULLE BEVARAS, ALLA FÄLLDES!

Chockade boende i Ängås och trafikanter utmed Näsetvägen ställdes igår fm inför fullbordat faktum. På bara ett par timmar hade hela den vackra skogdungen med bl.a. stora och värdefulla sälgar, björkar, tallar och granar fällts till marken.

 

Detaljplanen beskriver bostäder med särskild service och de ska alltså gränsa till den hårt trafikerade Näsetvägen, utan skyddande träd. I stället ska ett bullerplank byggas på sikt.
Trädplan har varit i kontakt med ansvariga på Stadsbyggnadskontoret och Fastighetskontoret medan Lokalförvaltningen, som ansvarar för byggnationen och trädskövlingen, inte har gått att nå varken igår eller idag.

Vi har ställt dessa frågor via mail idag och kommer att återkomma med de svar vi får.

Läs mer

Vi frågar Trafikverket om de ONÖDIGA trädfällningarna

Förra veckan när vi fick höra om att Trafikverket planerade fälla träden vid Medicinareberget kontaktade vi olika ansvariga på Trafikverket och kommunen. I normala fall brukar vi få svar omgående. Denna gång kom svaren först nu, flera dagar efter att träden fällts.

Samtliga bilder är tagna 2017-02-10, vid fällning av träd vid Medicinareberget, där servicetunnel för Västlänken planeras. Denna servicetunnel kan dock inte påbörjas förrän alla tillstånd är klara – dvs träden hade INTE behövt fällas NU!
foto Chris Ceder

Chris Ceders foto.


Trafikverket påstår också att de lagt upp info på sin hemsida redan i förväg. Vi sökte noggrant på hemsidan förra veckan, men fann inte denna info, som nu sägs ligga där sen den 9 februari. Oavsett så är det inte acceptabelt att gå ut med info så sent, dvs inte ens ett helt dygn innan fällningen satte igång. Var finns medborgardialogen?

Nedan finns några av alla de frågor vi ställt, samt de svar vi fått. Längst ned finns våra uppföljningsfrågor till TrV:

Trädplan: Stämmer det att TrVs  entreprenörer tänker ta ner träd inför byggandet av servicetunneln redan nu?Kommer det att ske i helgen och isf när?Var finns information om detta?

Trafikverket: Som du säkert känner till, tog vi i helgen ned 10 träd vid Linnéplatsen. Fastighetsägare i området var informerade om detta innan, och vi lade också ut information på vår webbplats (under Aktuellt i ditt område – Haga)

https://www.trafikverket.se/nara-dig/Vastra-gotaland/projekt-i-vastra-gotalands-lan/Vastlanken—smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/aktuellt-i-ditt-omrade/vastlanken-deletapp-haga/nyheter-i-ditt-omrade-haga/2018/2018-01/nertagning-av-trad-vid-linneplatsen/

Trädplan: När jag talade med Leif Alfredsson senast, strax innan domen från MMD kom, var det inte aktuellt med fler fällningar av träd förrän tidigast till hösten.

Bortsett från lindarna i Rosenlund.

Trafikverket: Det måste blivit något missförstånd, frågan handlade enligt Leif om flytt av träd. Men generellt gäller att vid all produktion, kan planer ändras.

Chris Ceders foto.

Trädplan: Nu får VL inte börja byggas innan den prövas i högre instans, varför fortsätter ni isf med förberedelser som innefattar så irreversibla ingrepp?

Trafikverket: Förberedande arbeten, inklusive nedtagning av träd, omfattas inte av villkoren som Mark- och miljödomstolen gav i sitt godkännande. Förberedande arbeten är något som vi genomför för att arbetet i hela projektet ska ske så effektivt som möjligt. Vi arbetar med planering och förberedelse för Västlänken utifrån de faktum att vi har tillåtlighet från regeringen, en lagakraftvunnen järnvägsplan och Mark- och miljödomstolens godkännande. Den senare har inte gjort det mindre sannolikt att Västlänken kan byggas, utan snarare tvärt om. Det som är osäkert i nuläget är när arbetet som omfattas av dessa tillståndspliktiga delar kan sätta igång, och det avgörs utifrån de fortsatta juridiska processerna. Planeringen och arbetsgången för Västlänken, skiljer sig inte från vad som gäller för andra stora investeringsprojekt inom Trafikverket.

Trädplan: Planerar ni för fler trädfällningar framåt, innan VL vunnit laga kraft? Vi ber er översända information inkl skisser och tidplaner för samtliga de träd som berörs.

Trafikverket: Vi planerar att ta ned fler träd, men tar givetvis inte ned några träd utan de tillstånd som krävs (se även tidigare svar). Vi informerar om kommande trädnedtagningar på vår webb (under fliken ”Aktuellt i ditt område”). Dessutom ger vi information till fastighetsägare/boende i aktuellt område. De träd som ligger närmast i vår planering nu finns i anslutning till deletapp Korsvägen. När vi kommer att ta ner dessa är ännu inte klart men vi publicerar information på hemsidan i anslutning till detta.Information med skisser över berörda träd finns här  (från sid 22). Någon tidplan kan vi inte ge i nuläget, det beror på produktionsplaneringen.

Länk till Trafikverkets Åtgärdsprogram för träd

TrV Åtgärdplan för träd, 2017-05-10

 

Chris Ceders foto.

Trädplans uppföljningsfrågor till Trafikverket:

1. Vilka träd rör det sig om specifikt vid Korsvägen? Växer de också inne på Liseberg, närmare bestämt de innanför entrén?

2. Vad menar ni med att ni ”publicerar information på hemsidan i anslutning till detta”? Informationen om fällningen av träden vid Linnéplatsen/Medicinareberget publicerade ni 9 februari 2018 – träden fälldes tidig morgon dagen därpå. Att ge allmänheten mindre än en dags varsel är odemokratiskt och helt oacceptabelt. Det är lika illa som att inte ge någon information alls. Sådana allvarliga ingrepp är ni skyldiga tala om i god tid så det finns möjlighet att informera allmänheten och berörda och för att med de demokratiska och juridiska principer vi förhåller oss till i Sverige möjliggöra att göra sin sak hörd och överklaga. Nu sätter ni ju rättsprinciperna helt ur spel!

3. Vad är planerna gällande träden i Stationsparken (Bergslagsbanans Stationspark) som ni har för avsikt att ta ner? När tänker ni göra det?

 

Chris Ceders foto.

Chris Ceders foto.

Trädplans yttrande ang exploatering vid Härlanda Tjärn

Trädplans yrkande angående ändringar av detaljplanen för Robertshöjdsgatan/Smörslottsgatan i Sävenäs och Delsjön
Mellan Smörslottsgatan och Robertshöjdsgatan och vid Härlanda tjärn, invid Delsjöns Naturreservat planeras 340 lägenheter och en skola för 550 elever. Den detaljplan som föreslås (Diarienr 1429/15)2 innebär en mycket kraftig exploatering i ”ett område som av länsstyrelsen har utpekats som riksintresse för friluftsliv och kulturmiljövård” samt in i naturksyddsområde som av Länsstyrelsen och flera remissinstanser år 2009 utpekats att bli naturreservat.

Nuvarande förslag hotar de grönkilar som dämpar trafikbuller, rymmer skyddsvärda/fridlysta djurarter, växter och träd, ger värdefull grönska, avkoppling och lekmöjligheter för barn samt bidrar till det gröna stråk som binder samman Delsjöreservatet med andra områden. Det bryter även mot miljöbalken och mot flera miljökvalitetsmål bla ’God bebyggd miljö’ som kräver ”ökade insatser mot buller och dålig inomhusmiljö liksom stärkt samhällsplanering och skyddade tätortsnära grönområden och kulturvärden”

Läs mer

Stoppa skövlingen i Ruddalen

Ruddalen

Slottsbergets bostäder breder ut sig i Ruddalens naturområde. Foto: Okänd fotograf.

I Ruddalens orörda natur pågår just nu svåra skövlingar. Över fyra hektar naturskog, uppskattningsvis runt 3 000 träd har fällts för bygget av exklusiva bostadsrätter. Detta i ett mycket uppskattat och viktigt frilufts- och naturområde i tätbefolkade trakter.

Ruddalen

Många liknande fantasieggande tallar har skövlats i Ruddalen. Foto: Chris Ceder

Naturvärdena i Ruddalen är stora, den vackra blandskogen utmärks av tallar med en fantasieggande gestaltning, som inte finns på många ställen i staden.

Ett stort antal av dessa träd har fällts, andra ”bevaras” – bara för att senare fördärvas i samband med skövlingarna:

Läs mer