Sista lindallén i Flatås hotas

Trädplan publicerar tillsammans med styrelsen för Bostadsrättsföreningen Flatås 1, representerande 651 lägenheter, och boende i Flatås, en granskande debattartikel i GP för att få till ett stånd ett stopp på planen att avverka den sista och biotopskyddade lindallén i Flatås.

Länk till artikeln i Göteborgs-Posten

Artikeltexten följer nedan:

skövling i flatås

Bild 1 överst t.v: Chris Ceder. Bild 2 överst t.h: Barbara Casari. Bild 3 underst t.v: Chris Ceder. Bild 4 underst t.h: Anne Jönsson.

Under bygget av Flatås Alléer har stora delar av den enda parken i Flatås skövlats och två gamla lindalléer fällts. Helt i strid med Göteborgs Stads nya trädpolicy med utfästelser om att gamla och värdefulla träd ska skyddas och bevaras.

De boende i Flatås kämpade i fem år för alléerna, som fälldes trots löften att de skulle vara kvar. Nu hotas en tredje sista allé av fällning.

I Flatås vackra park lekte barnen fritt långt ifrån trafikerade gator och många igelkottar hade sin hemvist där. När det blev klart att parken skulle bebyggas lovade kommunen att de båda vackra lindalléerna på parkens bägge sidor skulle bli kvar. Det framgick tydligt i detaljplanen att de storvuxna träden skulle bevaras.

Fälldes utan förvarning

Våren 2016 fälldes den ena allén utan förvarning. Bestörta Flatåsbor grät när träden sågades ner. Varför det gjordes, kunde inte förvaltaren av träden, Park- och naturförvaltningen, svara på ”Till sist så räckte det ändå inte, varav den exakta orsaken inte är helt känd”.

Nästa bud från kommunen var att den andra allén åtminstone inte skulle fällas. I år avverkades plötsligt också denna. Återigen var skälen höljda i dunkel. ”Fällningen behövde stämmas av med fyra olika förvaltningar, men att svaret troligtvis är på gång”, meddelade Stadsbyggnadskontoret (SBK).

I Flatås finns en sista lindallé kvar. Delar av denna ska nu fällas, sammanlagt 65 av 113 träd, trots att den är biotopsskyddad. Resterande träd lovar kommunen än en gång att bevara, då en parkeringsplats ska bebyggas. Så är det också angivet i detaljplanen.

Vi befarar att alla de sista 113 träden försvinner trots kommunens fagra löften. Visa av erfarenheten från vad som hänt med de andra alléerna i Flatås, tror vi inte längre på gröna utfästelser och detaljplaner.

Länsstyrelsen friskriver sig ansvaret

Illavarslande tongångar från SBK varnar för att om träden ändå fälls eller råkar dö, så hamnar ärendet hos Länsstyrelsen (Lst). I ett slags moment 22 friskriver sig Lst från ansvar som tillsynsmyndighet och konstaterar att husen ska byggas så nära allén att man inte behöver ta hänsyn till biotopskyddet: ”Eftersom de kommande husen placeras nära allén, skulle man kunna anta att det medför att den bedöms vara i omedelbar anslutning till byggnaderna. Vid en sådan bedömning anses allén inte längre vara biotopskyddad och då är eventuell trädfällning ingen fråga för Länsstyrelsen”.

Som om det inte vore nog säger Byggnadsnämndens ordförande Emmali Jansson (MP) att det krävs marklov och dispens från Lst för att fälla de träd som ska bevaras: ”Det är så långt vi kan säkerställa allén i detaljplanesammanhang”.

Emmali Janssons svar angående Lst:s kafkalika slopande av biotopskyddet får oss att tappa hakan: ”Det som länsstyrelsen beskriver är ett annat sätt att säkerställa någon slags träd, medan just de nu befintliga träden genom den planbestämmelse som här var aktuell skyddas genom att reglera att det krävs marklov för att fälla träden. Sådant marklov kan naturligtvis sedan ges, men träden får inte fällas utan att särskilt lov för det ges.”

Många frågor, inga svar

Samtliga inblandade parter lägger ut den ena brasklappen efter den andra för att slippa bära ansvaret, dagen då alla träd är fällda.

  • Hur kan biotopens skydd diskvalificeras av det objekt som biotopen skall skyddas från?
  • Varför tar inte Länsstyrelsen sitt ansvar som tillsynsmyndighet?
  • Varför skövlar kommunen så lättvindigt gamla alléer, med stora naturvärden som går förlorade, när de heligt lovar att de ska bevara dem?
  • Varför ger Emmali Jansson inte ett rakt och ärligt svar på om träden kommer att bevaras?

Frågorna är många. Några svar har vi inte fått. Flatåsborna utsätts återigen för oärlig och oschysst behandling.

Lindallén i Flatås behövs i sin helhet som ett grönstråk mellan friluftsområdet Ruddalen och naturreservatet i Änggården. Viktiga grönområden blir allt mer kringskurna av exploatering med förlorad biologisk mångfald och genetisk diversitet som följd.

Är det inte värden som Göteborgs Stad håller för viktiga?

Vädjar till politikerna

Vi ser samma mönster över hela staden. Gamla friska träd försvinner som i ett plockepinnspel. Oåterkalleligen. Vi vädjar till politikerna i kommunstyrelsen att ta ett genuint grönt beslut: skicka tillbaka planen till skrivbordet och bevara hela den sista lindallén i Flatås! Så kan Göteborg börja leva upp till målet om en grön stad.

 

Chris Ceder

Maria Wennerbeck

Barbara Lindell

Föreningen Trädplan Göteborg

 

Lisbeth Johansson

ordförande, Brf Flatås 1, bestående av 651 lägenheter

 

Tommie Johansson

sekreterare, Brf Flatås 1

 

Barbara Casari

Jan Olsson

Boende i Flatås

55 tallar i historiskt arboretum på Styrsö hotade av avverkning för utsiktens skull

Den natursköna Skogen Arbores på Styrsö. Foto: Karl-Anders Karlsson

På Styrsö hotas 55 stora tallar av avverkning i Skogen Arbores, ett historiskt och uppskattat arboretum. Många styrsöbor med Karl-Anders Karlsson, professor emeritus vid Sahlgrenska Akademin, i spetsen kämpar med framgång mot fällningen och har, åtminstone tillfälligt, lyckats få till stånd ett stopp på planerna.

Trädfällningar av utsiktsskäl

På Styrsö går det rykten om att träden står i vägen för utsikten och därför måste bort.  Att styrelsens för Skogens Arbores istället vill plantera ekplantor, eftersom de menar att eken är ”ursprungsträdet” på ön, har bara spätt på ryktena. Ekplantor växer långsamt och kommer inte störa utsikten på mycket länge.

”Att fälla de märkta cirka 55 tallarna har ingen skogsvårdsmässig motivering och går emot Stiftelsens ursprungliga intentioner och historia. I generationer har Sällskapet upprätthållit sin pietetsfulla tradition. Det måste vara medlemmarnas uppgift att värna om detta.

Promenaderna för många genom Skogen till och från färjan blir även en skönhetsupplevelse. Dessa välvuxna, ovanligt vackra tallar visar upp sig mäktigt i olika dagrar och skulle säkert ha lyckliggjort Silfverskiöld och Årre, om dessa pionjärer hade fått möjlighet att vandra runt så här 100 år senare!” skriver Karl-Anders Karlsson i en debattartikel: Tänk om tallarna får stå kvar, ETC 2017-08-24

De senaste åren har också flera större träd alldeles intill Skogen Arbores fällts av fastighetsägare för att de stått i vägen för utsikten.

 

Imponerande inventering av träd och växter

Karl-Anders Karlsson har genomfört en imponerande noggrann inventering av Skogen Arbores träd och växter. Många av trädens ålder är exakt angiven. Ett par svarttallar, den ena med en sällsynt stor stamomkrets på tre och halv meter, liksom en vildapel, planterades alla på 1880-talet.

Grova svarttallar planterade år 1886 som hotas av fällning. Foto: Karl-Anders Karlsson

Mycket gammal vildapel i Skogen Arbores på Styrsö. Foto: Karl-Anders Karlsson

Karl-Anders Karlssons dokumentation av Skogen Arbores och dess historia finns att läsa i två pdf-dokument. Klicka på länkarna och de öppnas i en ny flik i webbläsaren:

Skogen Arbores berättar om Trädkultur – del 1

Skogen Arbores berättar om Trädkultur – del 2

Nedan följer en inledning skriven av Karl-Anders Karlsson:

Mitt i semestern 2017 noterade flera personer att cirka 55 stora tallar i Skogen Arbores på Styrsö var nymärkta för avverkning. Mailväxling med styrelsen för Sällskapet Arbores samt debatt på olika sajter avslöjade, att man tänkt sig låta fastighetsägare söder om Skogen att på egen bekostnad avverka träden. Styrelsen angav cirka 40 tallar som lämpligt, där intressenterna själva skulle få inkomma med detaljer och planera entreprenad som grund för ett beslut i Styrelsen att tas i samband med Skogsvårdsdagen den 11 november.

Debatten ledde efterhand emellertid till att Styrelsen beslutade att istället låta göra en utredning om Skogens framtid, ett klokt ställningstagande med tanke på både frågans känslighet ur historisk synpunkt och konsekvenserna av ett så stort ingrepp i Skogens biologi. Någon omfattande vård av skogen har inte skett sedan efter stormen 1969, vilken ledde till att bok planterades på mindre än en fjärdedel av ytan, som tidigare varit täckt av tallskog.

Med anledning av otydligheter om Skogen i den tidiga debatten gjorde jag som granne med skogen sedan nästan 50 år en enkel utredning på 4 sidor, som senare lades ut på hemsidan för ”Styrsö i Samverkan”, SIS, ”Skogsbiologi och Utvecklingshistoria Kring Skogen Arbores”. Där finns även Styrelsens modifierade intentioner formulerade.

Eftersom frågan primärt gällde de 55 tallarna fokuserades min skrivning på tallens biologi och historia i Skogen och på ön. Innevarande rapport innehåller emellertid en beskrivning av hela Skogen, som man kan avläsa den med inspektion och mätningar samt utifrån arkeologisk och historisk forskning. Tanken är att sådan konkret information om Skogen ska förtydliga den fortsatta diskussionen och bistå den kommande utredningen.

För det första blir detta en lägesbeskrivning för Skogen sommaren 2017. För det andra presenteras utvecklingen av träden på ön i ett arkeologiskt perspektiv, och jag sannolikgör hur växtligheten såg ut innan skogen skövlades på ön. För det tredje redovisas varför träden avverkades. Slutligen argumenteras för ett av flera alternativ till Skogens utformning och skötsel i framtiden.

Redovisningen blir i flera delar. Denna Första Delen är en översikt av skogens innehåll och ålder. I Den Andra Delen, som är ett separat dokument, beskrivs lite mer i detalj olika trädarters nuvarande fördelning i Skogen, deras egenskaper och arkeologiska utvecklingshistoria i skärgården, även lite trähistoria. Här finns även en snabbinventering av den stora skogen på södra delen av ön. En sista del är ytterst ännu preliminär, och den är tänkt som ett samarbete med andra engagerade medlemmar, som hört av sig, för en visuell, pedagogisk presentation i Skogen. Kanske kan detta utvecklas till Konstrundan 2018 och innan Sällskapets årsmöte i juli, som bör besluta om Skogens framtid.

Trädplan genomför aktion för de hotade träden vid Korsvägen

      1. För sex dagar sedan kom Trafikverket med ett chockartat besked för alla trädvänner. 70 träd runtomkring Korsvägen ska flyttas redan i höst som en förberedelse inför den planerade byggstarten för Västlänken. Detta trots att detaljplan för Korsvägen ännu inte är antagen, och att det hårt kritiserade tunnelbygget inte är godkänt i Mark- och miljödomstolen, där förhandlingarna just nu pågår. Dessutom har Trädplan m.fl. just överklagat järnvägsplanen till Högsta Förvaltningsdomstolen. Men Trafikverket tjuvstartar  den hårt kritiserade Västlänken ändå. med sk förberedande arbeten.

Fruktträd som inte skötts och nu ska flyttas, Johannebergs Landeri

Fruktträd vid Johannebergs Landeri, som nu ska flyttas

Träden vid Korsvägen kommer med start denna vecka att beskäras och bindas upp inför flytten. Många av de enorma gamla skyddsvärda träden vid landeriet togs bort redan från 2006 och framåt, när de första beskeden om Västlänken togs. Detta var innan Trädplan fanns, och innan många fattat vidden av projektet och hur det påverkar staden. Så landeriets trädgård är redan förstörd. Man satte då en ”flyttbar fruktträdgård”, som inte har skötts särskilt bra och där träden knappt växt något, som syns på bilden. Nu ska dessa träd flyttas igen till en annan plats. Man kan undra hur de kommer att må då.

Vad som är värre är att många av de vackra mäktiga träd som fortfarande finns kvar är för stora för att flyttas, kommer att fällas i samband med att Trafikverket planerar att börja med bygget av Västlänken.

Under den gångna helgen genomförde Trädplan en aktion för träden vid Korsvägen – se foton nedan.

Trafikverkets delprojektledare för Station Korsvägen, försöker i e-postkommunikation med Trädplan att skönmåla trädingreppen:

Utförandet av flytt och förarbeten görs enligt rekommendationer i Tysk standard beträffande flytt av stora träd. Detta regelverk bygger på erfarenheter från flytt av träd från Tyskland och USA samt den senaste forskningen inom ämnesområdet.

Men det finns varken någon ”Tysk standard” eller ”regelverk” för trädflytt. All trädflytt är experimentell!

Just i Tyskland har man fått erfara detta efter att ha flyttat ett större antal små träd i samband med tunnelbygget Stuttgart 21.

Några år efter flytten såg Stuttgarts flyttade träd ut så här (tryck på länkarna):

lönnek, platan, björk, avenbok

En skrämmande syn! Träden är idag patienter, som är i ständigt behov av vård och omsorg för att överleva, berättar den uppgivna chefen för Stuttgarts parkförvaltning, Volker Schirner, i tysk press.

För ett år sedan flyttade Park- och naturförvaltningen i Göteborgs Stad ett antal oxlar. Träden står i Himlabacken bakom Studentkåren. I början av september i år, när alla träd fortfarande var gröna, hade bladen på de flyttade oxlarna vissnat och fallit av. Enligt Park o natur beror det på att de fått för mycket vatten, pga av regn, men som man kan se på bilderna så har även de träd som står högst upp i backen, där vattenavrinningen är god, tappat alla blad.

När träd flyttas och planteras om krävs nästan dagliga insatser i form av bevattning och näringstillförsel. Vi har sett att Göteborgs Stad inte klarar av detta utan ser till träden alldeles för sällan för att de ska ha goda utsikter att återetablera sig efter flytt.

Flyttade oxlar, Himlabacken, Göteborg. Foto: Trädplan

Flyttade oxlar, Himlabacken, Göteborg. Foto: Trädplan

Flyttade oxlar, Himlabacken, Göteborg. Foto: Trädplan

Flyttade oxlar, Himlabacken, Göteborg. Foto: Trädplan

Flyttade oxlar, Himlabacken, Göteborg. Foto: Trädplan

I söndags genomförde Trädplan en aktion för träden vid Korsvägen. Rödvita band med texten ”Låt mig leva” bands runt de hotade träden, däribland många fruktträd i Landeriet.

träd runtomkring Korsvägen hotas av Västlänken

Många träd runtomkring Korsvägen hotas av Västlänken. Foto: Chris Ceder

träd vid Korsvägen som hotas av Västlänken

Stora träd vid Korsvägen som hotas av Västlänken. Foto: Chris Ceder

träd som hotas av Västlänken

Många stora gamla träd hotas av fällning vid Korsvägen. Foto: Chris Ceder

Fruktträd i Landeriet som hotas av Västlänken. Foto: Chris Ceder

Förhandlingar om Västlänken i Mark- och Miljödomstolen, 2-17 oktober 2017

Huvudförhandling äger rum v. 40 – 42

Med början måndagen den 2 oktober 2017, kl. 09.00

i Kajskjul 105 på Bananpiren i Göteborg

Nu på måndag börjar alltså huvudförhandlingarna i miljömålet om Västlänken i Mark- och Miljödomstolen. Förhandlingarna håller på i två veckor med två reservdagar på slutet, dvs till och med den 17 oktober 2017.
Förhandlingarna är flyttade till Göteborg och öppna för allmänheten. De som vill får gärna närvara. Det är dock mycket viktigt att alla som kommer är seriösa och respekterar de regler som finns. Kom i tid, räkna med att det tar tid att gå till Kajskulet samt att det kan ta lite tid att komma in i lokalen för att registrera sig etc. Det är inte tillåtet att ha med skyltar eller protestera eller på annat sätt avbryta under förhandlingen eller pläderingar.

Stor del av förhandlingstiden kommer att användas av Trafikverket för presentation av ansökt verksamhet och dess konsekvenser i olika avseenden. Myndigheter och övriga sakägare, däribland Föreningen Trädplan m.fl. kommer till tals vid några tillfällen, bland annat dag ett (måndag 2 oktober) och dag fyra (torsdag 5 oktober). Rätten fördelar ordet och den som yttrar sig ska begära ordet och ange sitt namn för protokollet. Det är inte säkert att man får ordet även om man begär det.

Trädplan m.fl. yttrande på ca 2000 sidor, inlämnat till MMD i februari 2017

Vi vill be den som tänker yttra sig att endast göra det, om det verkligen är något relevant för fallet. Tiden är mycket begränsad för oss och vi har noga förberett våra muntliga framställningar. Vi har många bra argument som är viktiga att vi framför. Andra sakägare som står bakom Trädplan m.fl. yttrande behöver inte upprepa det som vi för fram – det minskar vår möjlighet att få tid att presentera alla våra punkter.

De synpunkter som lämnats skriftligen utgör del av processmaterialet och det finns inget krav på att skriftligen framförda synpunkter och yrkanden måste framföras även muntligen. Det betyder att alla ni som skickat in yttrande inte behöver framföra dem muntligen, utan MMD tar dem i beaktande ändå.

Som vi tidigare förklarat så är fortfarande allt öppet. Domstolen kan säga nej till projektet, trots att Trafikverket hävdar motsatsen. Nedan kan man läsa mer om detta i en intervju med Rådman Göran Stenman.

Dom meddelas troligen i slutet av januari 2018.

GLÖM INTE ATT GE DITT BIDRAG till vårt juridiska arbete, varje krona är viktig:
Skona Göteborg: Hur bidrar man

Här är förhandlingsordningen för de olika dagarna. Länk Förhandlingsplan

Här är kungörelsen i målet: Kungörelse Förhandlingar MMD

 

Den 15 februari lämnade vi in vårt huvudyttrande som bestod av 50 sidor juridiska invändningar samt närmare 2000 sidor utredningsmaterial som vår expertpanel tagit fram.   Du kan läsa huvudyttrandet här: Trädplan m.fl. huvudyttrande till MMD

Här finns en intervju med Rådman Göran Stenman:  Intervju Stenman, ETC

Finns det en risk att hela projektet stoppas?

– Ja, det finns parter som begärt att Trafikverket inte ska få sitt tillstånd. I en tillståndsprocess så finns det en risk att man inte får sitt tillstånd. Vår prövning sker enligt Miljöbalken, där finns det vissa bestämmelser som måste var uppfyllda. Det finns också EU-rättsliga regler. Uppfyller inte ansökan alla de här reglerna så blir det inget tillstånd, säger Göran Stenman, rådman på Mark- och miljödomstolen och involverad i förhandlingarna.

Han nämner grundvatten-förändringar som riskerar sättningar på byggnader i tunnelns närhet, utsläpp till luft och vatten, kulturhistoriskt värdefulla byggnader och påverkan på parker som några av de större frågorna som kommer att behandlas. När beslutet kommer är det sannolikt att det överklagas ända upp till Högsta domstolen, via Mark- och miljööverdomstolen. Även om Trafikverket inte får något tillstånd, så kan de gå tillbaka och omarbeta sitt underlag och ansöka igen.”

 

Miljövänner mot Västlänken – KOM på demonstrationen lördag 9 sept. 2017

Västsvenska Folkinitiativets foto.

Ert Göteborg eller Vårt Göteborg?

Vilket syfte fyller Göteborgs Stads nyhetstidning Vårt Göteborg egentligen? Är det journalistiskt försvarbart att endast redovisa det som passar en förutbestämd mall? Dessa frågor och många fler ställer sig idag nätverken Trädplan Göteborg och Yimby Göteborg i ett sampublicerat inlägg samtidigt som vi efterfrågar en mer öppen och levande debatt i Göteborg.

Vad kan få nätverken Yimby Göteborg och Trädplan Göteborg att vilja skriva tillsammans?

Vi gillar båda gröna blandstäder och tycker att träd och grönska är viktiga inslag i stadsväven. Däremot landar vi ofta i olika värderingar av mängden grönska som behövs och inte minst om gamla träd behöver bevaras och skyddas eller kan sågas ner och ge plats för nya i samband med att staden utvecklas. Men det är inte argument för och emot detta som vårt inlägg handlar om.

Upprinnelsen är att Göteborgs Stads nyhetstidning Vårt Göteborg har engagerat våra nätverk för en intervju och diskussion om träden vid Haga Kyrkoplan och Nya Allén som kommer att påverkas av byggandet av Västlänken. Vårt Göteborg är en gratistidning som ges ut av Göteborgs Stad som sägs ha uppdraget att berätta om vad staden gör och varför. Barbara Lindell har representerat Trädplan Göteborg och Patrik Höstmad har representerat Yimby Göteborg. Om det är en sak vi är rörande överens om så är det att staden behöver en vital och juste debatt som får leva även då den blir lite obekväm. Här har tyvärr Vårt Göteborg gjort oss besvikna.

Ert Göteborg?

Redan i början av mars blev vi kontaktade med frågan om vi ville ställa upp på en intervju i Vårt Göteborg.

Yimby kontaktades då redaktören sa sig vilja ha med en ”med en annan grupp, som kanske inte ser lika stora bekymmer med att flytta träden.” Det stämmer in på Yimby så nätverket nappade på idén och samordnaren Alvar Palm engagerades. När Vårt Göteborg förstod att han även var engagerad som hobbypolitiker så blev det stopp. Personer med partipolitiska kopplingar skulle inte få uttala sig i tidningen. Därför gick uppgiften över till samordnaren Patrik Höstmad.

I slutet av maj intervjuades Barbara Lindell och Patrik Höstmad av journalisten Marit Larsdotter som frilansade för Vårt Göteborg. I ca två timmar avhandlade vi högt och lågt om träd och Västlänken vid Haga Kyrkoplan i en härlig vårgrönska. Det går inte säga något annat än att vi behandlade frågorna både på längden och på tvären. Marit skulle återkomma med texten.

Men efter några dagar kom meddelandet att tågordningen var ändrad och att tidningens redaktör, Margareta Romare, först skulle hantera texten innan vi fick få möjlighet att återkoppla på den. Redaktionen var uppenbarligen inte nöjd för frilansjournalisten återkom med kompletterande frågor via mail och bad oss förtydliga.

”- Är Västlänken bra för staden? Varför/varför inte?

 – Varför/varför inte ska träden flyttas?

 – Vad bör man göra istället (om man inte ska flytta träden)?

 – Ni tycker båda om täta blandstäder. Hur ska de se ut enligt er och vad är det egentligen?”

Det blev ett höjt ögonbryn hos oss bägge med tanke på att det var just vad vi behandlat ingående under den långa intervjun. Längst ned i vår text hittar ni de skriftliga frågorna med Patriks och Barbaras svar.

Patrik Höstmad

 På frågan om Västlänken är bra för staden svarade Patrik nu skriftligt ungefär som han gjort under intervjun:

”Det är komplext. Västlänken är ett svar på en regional efterfrågan enligt den gamla modellen som ser regionförstoring som drivande av tillväxt. Det har varit den politiskt möjliga lösningen efter år av tragglande. På kort sikt ger projektet störningar och tar personella och finansiella resurser från staden Göteborg, vilka hade kunnat användas till något bättre. På lång sikt kan man möjligen få positiva effekter av investeringen, men det förutsätter en kraftig förtätning av centrala Göteborg. Hade jag fått bestämma helt själv hade jag lagt pengarna på driva på den central stadsutvecklingen eftersom det minskar transportbehov och ger goda möjligheter för kunskapsintensiva företag att utvecklas och växa. Men jag är tveksam till att jag skulle lyckas få nationell och regional uppslutning bakom den idén. Troligen inte ens lokalpolitisk. Vi är inte där än, men vi är på väg.”

Därefter blev Patrik uppringd av redaktören och fick frågan om han kanske skulle kunna instämma i något av det som Alvar Palm tidigare uppgett, t.ex. att det på längre sikt finns möjlighet till överflyttning från bil till spårbundet och att det är positivt att trafiken sprids ut i stan och att trafik flyttar under jord och ytor frigörs till annat. Patrik instämde i att på längre sikt kan de effekterna vara möjliga.

I utkastet på Vårt Göteborg-artikeln sammanfattades detta med:
I stort, är Västlänken bra för Göteborg?

PH: Ja, på lång sikt får vi positiva effekter med Västlänken. Vi får en bättre och snabbare kollektivtrafik i hela regionen och människor måste inte ta bilen lika ofta. Det är bra om en del trafik flyttar under jord för då vinner vi mer yta till annat, även för grönska och träd. Det är också bra att det blir fler större knutpunkter i stan, så att inte allt koncentreras till Drottningstorget (sic) och Brunnsparken.”

Inget av tveksamheterna inför Västlänken redovisades. Här blev det uppenbart att Vårt Göteborg hade en förutbestämd mall som vi skulle falla in i. Det är beklaglig journalistik och Patrik tackade för sig. Vårt Göteborg återkom med ursäkter men bekräftade samtidigt att det fanns en förutbestämd mall:

”Nu blir det istället i huvudsak två kritiska röster till Västlänken. Tanken var en positiv och en negativ röst, för att spegla olika synsätt.”

Yimby Göteborg hade genom hela resan gjort tydligt att nätverket inte tagit ställning för eller emot Västlänken. Det svar vi kan tänkas ge om Västlänken blir våra personliga.

Dessutom passade redaktören på att klaga på svaret:

”Hela det svaret du mejlade till mig får dels inte plats, dels känns det lite som om du passar på att lansera din personliga politik. Och det kan ingen av er, varken du eller Barbara, få göra i den här artikeln. Det får hitta andra kanaler för i så fall.”

 Efter flera följande telefonsamtal och mailväxlingar där formuleringarna knådades och vägdes på guldvåg accepterade till slut Patrik några av formuleringarna och artikeln är nu publicerad, men den bittra eftersmaken består.
 

Barbara Lindell

Barbara Lindell hade en liknande erfarenhet, där hon först fick svara på samma frågor som Patrik Höstmad, samma som redan ställts i den långa intervjun och sen fick samtal och mail om hur texten kunde ändras och anpassas till den bild de ville förmedla. Barbaras svarade på de skriftliga frågor vi fick (se längst ned i texten).

Sen kom kommentarerna från Vårt Göteborgs redaktör via telefon och mail, där Barbara ombads att inte nämna antal träd, samt inte prata som representant för Föreningen utan i jag form, och inte heller hänvisa till källor på sina nämnda fakta. Barbara ifrågasatte detta. 

Hon fick då besked om att saker skulle tas bort och ändras, varpå hon svarade:

”Jag vill också svara på det du säger: Att vi vill lägga till saker. Efter två timmars intervju fick vi sen också flera skriftliga frågor, som både jag och antagligen även Patrik lagt möda på att besvara. Naturligtvis vet jag att utrymmet är begränsat i en papperstidning – det är inte första gången jag blivit intervjuad. Men det är skillnad på att dra ihop essensen av en intervju och att lägga ord i munnen som man inte sagt för att främja era egna syften”

”Enligt uppgift skulle intervju-artikel handla om träden och Haga Station, att då först lägga upp helt felaktiga siffror i artikelförslaget, och sen när jag påpekar detta ta bort all info om vad som händer med träden ur artikeln, är minst sagt märkligt. Att tala om att ett enstaka träd fälls, när ansvariga för projektet (Bo Larsson Projektledare för Västlänken, Helena Bjarnegård, Stadsträgårsmästaren, Ulf Agneberg, Trv, etc.) gått ut med att det är ca 500 träd som försvinner/fälls – ja man kan knappast förvanska siffror mer än så… ” 

”När det gäller min uppgift ang grundvattnet, så är den tagen från Trafikverkets ansökan till Mark- och Miljödomstolen, Det står i det komplement som Trv gjort efter att domstolen efterfrågat mer information. Det är bara att kontakta TRV och bekräfta. Det är alltså inget som jag själv hittat på.Vi i Trädplan tror att grundvattenpåverkan kommer bli betydligt större (både lägre nivå och längre tid) än vad TrV uppger – men väljer att gå på deras siffror och hålla oss till de fakta som för tillfället finns. 2 meter under 24 månader är illa nog, när det gäller påverkan på träd och kulturmiljö.”

I de första utkasten till artikel stod alltså att ”något enstaka träd kommer att tas bort”. Barbara påpekade ett flertal gånger att detta inte stämmer, utan att det handlar om flera hundra träd som ska flyttas eller fällas. Hon skickade också de korrekta siffrorna som Trafikverket uppgivit. Då kom svaret från redaktören:

– Som jag sade igår har vi en annan artikel som berättar hur många träd som ska tas ner, flyttas etc. Där kommer vi att nämna hundratals. men kring Haga/Kungsparken är det inte ett hundratals träd som ska tas ner. Ett 30-tal? 2015 sade de i alla fall ett 30-tal. Men som sagt, vi reder ut alla dessa siffror i en sidoartikel. 

– Jag har lagt till ett citat av dig. Återigen, du får stå för det du säger själv, utan att hänvisa till ”all forskning”. Det blir samma tyngd ändå.  Patrik får inte heller hänvisa till andra. Det är intervjuns form.  – Ditt svar om Västlänken. Nu frågade vi dig. Jag tycker att du kan svara ”Jag”. Sedan förstår man att Trädplan tycker så. Men vi pratar just med dig och vill ha ditt svar. 

Barbara svarade: ”Det är ok att ni tagit bort mina referenser till andra – men det är inte så jag talar. Om jag kommer med ett påstående så brukar jag alltid referera till forskning eller Trafikverket eller vilken källa det månde vara, även när jag talar eller blir intervjuad.

Skicka gärna texten igen, så att jag kan kolla citaten och se om jag ställer upp på denna styrda intervju”

Ny vända med korr. Några exempel:

BL:  Jag vill ha en grön blandstad där det finns bostäder, skolor, sociala funktioner, artrika grönområden och arbetstillfällen inom stadsdelarna.

Redaktören: Kan jag skriva träffpunkt istället för funktioner? 

BL:  träffpunkter är inte ett ord jag använder och inte heller samma sak som sociala funktioner. I sociala funktioner ingår många saker, både möjlighet till folkliv med mötesplatser, och tex social service, och ett fungerande socialt nätverk. Antar att du gärna vill ha med ordet mötesplatser (eller träffpunkter som är ungefär samma) – eftersom staden vill sälja in det begreppet, men jag vill gärna att mina egna ord används i mina citat.

Redaktören:  nej jag vill ingenting, tycker bara att sociala funktioner är obegripligt. I all välmening tänker jag att det bör stå något som folk kanske lite lättare förstår.

 

Papegojor

Dessa exempel från Patriks och Barbaras kontakter med tidningen Vårt Göteborg är bara en del av det som skrevs och sades, det finns fler exempel. Det är därmed uppenbart att vi skulle vara papegojor i Vårt Göteborg narrativ samtidigt som det förmedlades en bild av en vital och öppen debatt där alla får komma till tals. Både Yimby och Trädplan har erfarenheter av många intervjuer och visst, ibland blir det lite felciterat, ibland blir det ordentligt förkortat, ibland blir det en annan tonvikt än den förväntade, men aldrig har andemeningen förändrats till oigenkännlighet som i detta fall. Det här tycker vi är så långt ifrån ett värdigt sätt att behandla det offentliga samtalet i Göteborg att vi var tvungna att reagera. Reaktionen är det ni nu läser.

 

Vårt Göteborg!

Den här erfarenheten väcker frågor om Vårt Göteborg och det som förmedlas i nyhetstidningen. För det första är det en grundläggande problematik när en nyhetstidning kontrolleras av de som har den politiska och byråkratiska makten. Det blir en kortslutning mellan de demokratiska institutionerna som är tänkta att balansera varandra och Vårt Göteborg borde vara extremt vaksamma på att inte lägga egna ord i andras munnar eller att bedriva egen opinion. Det är uppenbart att skillnaden mellan journalistik, nyhetsförmedling, information och opinionsbildning behöver tydliggöras när Göteborgs Stad kommunicerar med medborgarna. Det är nog till och med rimligt att Vårt Göteborg begränsar sitt åtagande till att förmedla officiell information och inte ge sken av att bedriva en journalistik gärning i medborgarnas tjänst.

Med hopp om en bättre, vitalare och mer öppen debatt om Göteborgs framtid. Staden i vårt hjärta förtjänar det!

Barbara Lindell

för Trädplan Göteborg

Patrik Höstmad

för Yimby Göteborg

 

Här är det vi själva vill säga:



Är Västlänken bra för staden? Varför/varför inte?

BL: Nej, Västlänken är inte bra för staden, den har en negativ samhällsnytta, ger oåterkalleliga skador på stora delar av riksintresset Göteborgs innerstad m.fl. – både på kulturmiljön och naturmiljön. 500 planterade och minst lika många vilda träd försvinner. Bygget av Västlänken kommer aldrig att bli klimatneutralt pga av den stora mängd betong och armeringsjärn som behövs för att bygga i göteborgsleran.

Stationen i Haga är en av Nordeuropas mest onödiga stationer. Trafikverket har inte kunnat påvisa att det finns tillräckligt med resandeunderlag för att försvara ett sådant irreversibelt ingrepp på kultur- och naturmiljön mitt inne i dessa världsunika stadsdelar med tillhörande parker.

PH: Det är komplext. Västlänken är svar på en regional efterfrågan enligt den gamla modellen som ser regionförstoring som drivande av tillväxt. Det har varit den politiskt möjliga lösningen efter år av tragglande. På kort sikt ger projektet störningar och tar personella och finansiella resurser från staden Göteborg, vilka hade kunnat användas till något bättre. På lång sikt kan man möjligen få positiva effekter av investeringen, men det förutsätter en kraftig förtätning av centrala Göteborg. Hade jag fått bestämma helt själv hade jag lagt pengarna på driva på den central stadsutvecklingen eftersom det minskar transportbehov och ger goda möjligheter för kunskapsintensiva företag att utvecklas och växa. Men jag är tveksam till att jag skulle lyckas få nationell och regional uppslutning bakom den idén. Troligen inte ens lokalpolitisk. Vi är inte där än, men vi är på väg.

Varför/varför inte ska träden flyttas?

BL: Därför att alla tillstånd för att bygga Västlänken ännu inte är klara. Att redan nu göra så pass stor negativ inverkan på träden, utan en färdig miljödom, måste betraktas som en skandal.100-200 år gamla träd klarar inte en flytt, det visar erfarenhet från andra liknande försök att flytta gamla stadsträd (bla i Stuttgart). Beskärning av rötter och kronor gör att träden inte längre återhämtar sig. De kräver mycket extra skötsel resten av sitt synnerligen förkortade liv.

PH: Flytta träd är ett ekonomiskt tveksamt användande av allmänna medel och jag ser det snarare som ett sätt att visa god vilja mot ett särintresse.

Vad bör man göra istället (om man inte ska flytta träden)?

BL: Haga stationen ska inte byggas. Istället bör man satsa på att förbättra tågkapaciteten genom förbättringar vid getingmidjan utanför Centralen och den befintliga Lisebergsstationen. De medel som finns för Västlänken ska användas till att förbättra den lokala kollektivtrafiken samt att ta hand om och utveckla den gröna innerstadsmiljön, allt med sikte på att följa alla utsatta klimatmål och förhindra framtida översvämningar och klimatförändringar, samt skapa en bättre grön stad för alla.

 PH: Försök antingen bevara dem på plats eller såga ner och plantera nya. De planerade kommer att vara mäktiga gamla träd för våra barnbarn. Träd frösås eller planteras, växter, dör eller sågas ner, andra tar vid eller nya planteras i en ständigt pågående organiskt process. I det längre perspektivet är träd en del av den ständigt föränderliga stadens dynamik.

Ni tycker båda om täta blandstäder. Hur ska de se ut enligt er och vad är det egentligen

BL: Vi i Trädplan förespråkar en blandstad, dock inte alltför tät. En blandstad är en stad där det finns flera olika funktioner i närmiljön, både boende, arbeten, skolor, grönområden och rekreation etc. Det är viktigt att se staden som mer än bara fyrkantiga hus, det är också natur, människor, folkliv, estetik, sociala funktioner, livskvalité, mångfald och lokalt hållbar ekonomi etc. Mycket träd och grönska är avgörande för en modern blandstad, en fungerande stadsmiljö där människor mår bra, även i framtiden.



PH: Det är en gångvänlig kvartersstad med många boende och med gator som är urbana levande stråk med butiker och restauranger, och med små gröna parker i stadsväven. Linnéstaden och Kungsladugård är exempel på den typen av levande och attraktiva stadsdelar, eller Hornsbergs strand i Stockholm om man ska ta ett modernt exempel.

Länk till Yimbys inlägg: Yimby, Ert Göteborg eller Vårt Göteborg?

Den slutliga versionen av Vårt Göteborgs artikel finns att läsa här:

 

 

Gränseken mot Västlänken – kom och DEMONSTRERA 9 sept!

DEMONSTRERA 9 september kl 12 på Gustav Adolfs Torg. Sen går vi mot Götaplatsen
KOM o HJÄLP TILL att bära Trädplans plakat o banderoller. Vi samlas kl 11.30 i hörnet mellan Kommunhuset och Rådhuset.

 

Om gränseken och hur den påverkas av Västlänken 

Hundratals gamla träd i Göteborg hotas av Västlänken. Gränseken, Göteborgs äldsta och största ek, är ett av de hotade träden. Trädet växer vid Delsjövägen, som ska byggas ut till bärighetsklass 1 för att klara av upp till 64 ton tunga lastbilstransporter.
På några decimeters avstånd från Gränsekens stam kommer det köras tunga lass med schaktmassor när Korsvägen ska grävas upp för bygget av Västlänken. Det gamla trädet har stått på denna plats sedan början av 1500-talet och kommer inte överleva den tunga trafiken. Vill du ha kvar Gränseken?

1948 skildrade den framstående professorn i botanik Carl Skottberg Gränseken i sin utläggning om stadens träd i Svenska stadsmonografiers bibliofilupplaga. Carl Skottberg var mäkta tagen av detta underbara träd:

”Vida märkligare är dock den ek, som pietetsfullt sparats ovanför ravinen i själva kanten av Delsjövägens asfalt, ty den är, så vitt jag vet, med sina 515 cm. stadens grövsta och säkerligen äldsta. Egendomligt nog är detta verkliga naturminnesmärke, som kanske varit till stadens grundläggning, icke fridlyst.”

Idag mäter Gränseken 602 centimeter i omkrets runt stammen.

Tidigare inlägg om den unika skyddsvärda gränseken finns här: Trädplan kräver att Gränseken naturminnesförklaras

Trädplans engagemang för att rädda äppelträd bär frukt

I våras stoppade Trädplan tillfälligt den hotande avverkningen av ett unikt gammalt äppelträd i Sisjön. Nu har vårt förslag om hur trädet kan räddas fått genomslag hos Trafikkontoret, som har tagit fram en ny plan där trädet bevaras.

Äppelträdet i Sisjön blommar i maj 2017. Foto: Chris Ceder

I början av april i våras uppmärksammade Föreningen Trädplan Göteborg att ett stort och gammalt äppelträd i Sisjön skulle fällas. Äppelträdets stam hade sprejats med gula kors och trädets fällning skulle ske under de närmsta dagarna berättade entreprenören, Kungsbacka skogsentreprenad, som var i färd med att avverka ett stort viktigt naturområde i Sisjön för bygget av det nya bostadsområdet Sisjödal.

Äppelträdet i Sisjön målat med gula kors för avverkning i april 2017 Foto: Chris Ceder

Där äppelträdet växer skall Trafikkontoret bygga en cykel- och gångbana som leder till det nya bostadsområdet.

Personen vi talade med på Kungsbacka skogsentreprenad höll med om att det vore synd om det gamla äppelträdet skulle försvinna och lovade att avvakta med fällningen samt tala med huvudentreprenören Mark- och miljöbyggarna först.

Trädplan kontaktade omgående Trafikkontoret i Göteborgs Stad. Vi föreslog att Trafikkontoret skulle anlägga cykel- och gångbanan i en båge runt trädet istället för rakt över den yta äppelträdet lever på som Trafikkontoret planerat. Vi påpekade att det finns tillräckligt med plats i slänten nedanför trädet och det skulle inte vara någon svårighet att bygga upp en liten vall där för gång- och cykelbanan. På så sätt skulle äppelträdet få stå kvar på en grön ö mellan den trafikerade gatan och cykel- och gångbanan. Trafikkontoret svarade att de skulle tala med entreprenörern, Mark- och energibyggarna, och se om de kunde hitta en lösning men att det inte gick att lova någonting.

Äppelträdet i Sisjön blommar i maj 2017. Foto: Chris Ceder

Idag kontaktade Trädplan Trafikkontoret på nytt för att höra efter om äppelträdet.

Glädjande nog fick vi idag veta att Trafikkontoret tagit fram ett förslag för äppelträdets bevarande. – Lösningen kanske inte är jättebra ur cykelsynpunkt, men förhoppningsvis accepterar cyklisterna att det blir en liten krok runt äppelträdet, berättar Trafikkontorets handläggare Marit Sternang för oss.

Förslaget som Trafikkontoret nu lagt är precis det Trädplan föreslog i våras för att rädda trädet:

Trädplans förslag att rädda äppelträdet har antagits av Trafikkontoret.

Nu förutsätter vi att de beslutsfattande politikerna i Trafiknämnden i Göteborgs Stad tar till sig detta och antar förslaget för att rädda detta vackra, unika och ekologiskt värdefulla äppelträd  i en miljö där nästan allt skövlats bort.

Stora avverkningar i Sisjön

I området där äppelträdet växer har i år ett ca 10 hektar stort naturområde bestående av mestadels blandskog skövlats.

På några få veckor i våras grävdes jordtäcket bort, som uppstått under årtusendenas lopp. Det tar 100 år för marken i skogen att bilda en enda centimeter jord.

Jordtäcket avlägsnas efter avverkningar i Sisjön. Foto: Chris Ceder

Därefter sprängdes berggrunden bort för byggandet av det nya och exklusiva bostadsområdet Sisjödal, i luftiga omgivningar med trädtoppsutsikt.

Området utgjorde en stor del av det mycket viktig gröna buffertområdet mellan Sisjöns industriområde och naturreservatet i Sandsjöbacka. Exploateringen innebär en en fragmentering av de sammanhängande grönområdena, dvs en ytterligare isolering och störning för Sandsjöbacka, vilket redan skett på flera andra ställen runtomkring naturreservatet de senaste åren.

Avverkningar i Sisjön våren 2017. Foto: Chris Ceder

Green washing för att sälja bostäder

Boendet i Sisjödal marknadsförs just nu med green washing: sköna slogans som döljer den svåra miljöförstörelsen, vilken ytterligare decimerat de så ekologiskt viktiga buffertzonerna vid Sandsjöbackas naturreservat:

Ta friska morgondopp i Sisjön efter sköna rundor i naturreservatet, andas in och pusta ut.

 

Där kan barnen plocka bär, fylla lungorna med frisk luft och komma hem med fina rosor på kind.

 

På våren njuter du av vitsipporna precis utanför dörren.

Avverkningar under häckningstid

Under våra besök i Sisjön under den tidiga våren la vi också märke till att fåglarna byggde bon och börjat sin häckningsperiod. Detta inträffade tidigt i mars då årets senvinter och tidiga vår återigen var rekordvarm. Trädavverkningarna som Göteborgs Stad lät utföra i Sisjön pågick fortfarande under första hälften av april 2017 och tveklöst fick många fåglar sin häckning förstörd som en följd.

Avverkning i Sisjön i april 2017. Foto: Chris Ceder

I Tyskland är alla trädfällningar och all störande aktivitet där fåglar häckar förbjuden enligt lag efter den sista februari. Det är något som den svenska tillsynsmyndigheten för djur- och naturskydd Länsstyrelsen borde ta till sig av!

Avverkning i Sisjön i april 2017. Foto: Chris Ceder

I Sverige är det också förbjudet att störa fåglarna under häckningen, men gång efter annan har vi blivit vittne till hur det avverkas träd och genomförs störande ingrepp i våra grönområden mitt under häckningen, som en följd av att Länsstyrelsen valt att inte följa bestämmelserna i Miljöbalken utan istället hänvisar till en ”gällande praxis”.

Ett generellt lagstadgat stopp för avverkningar efter ett visst datum vore det enda sättet att få stopp på de många avverkningar som beviljas trots att de utförs i strid med Miljöbalkens bestämmelser.

Många grova träd fällda i Sisjön på våren 2017. Foto: Chris Ceder

Äppelträdet blommar – förhoppningsvis inte för sista gången

Under tiden har äppelträdet hunnit med att blomma ljuvligt till stor glädje för humlor och bin. Förhoppningsvis inte för sista gången!

Trädplan Göteborg förväntar sig nu att Göteborgs Stad åtminstone låter det gamla äppelträdet få leva vidare och skänka glädje och liv åt människor och djur en lång tid framöver!

Äppelträdet i Sisjön besöks av mycket humlor och bin under blomningen i maj 2017 Foto: Chris Ceder

Äppelträdet i Sisjön blommar vackert i maj 2017 Foto: Chris Ceder

Fler utvalda bilder från avverkningarna i Sisjön under 2017:

Berget sprängs bort i Sisjön i juni 2017. Foto: Chris Ceder

Skövlad terräng i Sisjön i maj 2017. Foto: Chris Ceder

Många grova träd fällda i Sisjön våren 2017. Foto: Chris Ceder

Avverkningar i Sisjön. Foto: Chris Ceder

Avverkningar i Sisjön i mars 2017. Foto: Chris Ceder

Avverkningar i Sisjön i april 2017. Foto: Chris Ceder

Skövlad terräng i Sisjön i april 2017. Foto: Chris Ceder

Skövlad terräng i Sisjön i april 2017. Foto: Chris Ceder

Äppelträdet i Sisjön besöks av mycket humlor och bin under blomningen i maj 2017 Foto: Chris Ceder

Vi begär RÄTTELSE om vårt yttrande till mark- och miljödomstolen ang Västlänken

Otack är världens lön. Bilden visar omfattningen av hela vårt yttrande, med tillhörande bevisföring. Som alla förstår ligger det ett enormt utredningsarbete bakom detta, utfört av vår expertpanel som jobbar helt ideellt. Sammanlagt drygt 2000 sidor har vi skickat in till MMD (Mark- och MiljöDomstolen) plus juristerna omfattande text på 69 sidor. Som jämförelse kan sägas att vissa myndigheters remissyttrande till MMD är på 10-20 sidor i bästa fall.

Trädplans m.fl. yttrande till MMD ang Västlänken

När Trafikverkets svar över vårt och andras yttranden kom tyckte vi det var märkligt att våra invändningar inte alls bemöttes. Detta visade sig dock bero på att alla våra bilagor i dagboksbladet hänförts till ett annat yttrande av en grupp fastighetsägare som därför fick ”äran” av våra frågeställningar. Samt att vissa av våra frågeställningar inte passade in i deras del av talan, som handlar om vattenfrågan.

Trafikverket bemöter yttranden genom att adressera aktbilagenummer, förkortat ab.

Föreningen Trädplan m fl yttrande har följande aktbilagenummer:

506 – Vårt juridiska yttrande som kan läsas här:
Juridiskt huvudyttrande MMD, ang Västlänken

538 – Våra bilagor med utredning i olika sakfrågor och begäran om kompletteringar, på drygt 2000 sidor

Trafikverket har undvikit att bemöta de flesta av våra frågeställningar. Till exempel vägrar man bland annat lämna en uppdaterad klimatkalkyl (vilket har bäring på tillåtlighetsvillkor nr 3) och vi har inte fått några som helst svar på hur Västlänken ska uppnå sitt syfte.

Vi sätter oss nu ner och ser över bristerna för att förbereda ett nytt yttrande. MMD har inte satt någon tidsgräns för detta men vi kommer yttra oss så snart vi är klara.

Parallellt har vi upptäckt ytterligare aspekter på Västlänkens minuskonto som vi ser all anledning att lägga mer krut på. Detta kommer också lyftas in i målet.

Vi återkommer så småningom med mer information.

Bidra gärna med en slant så att vi kan fortsätta betala våra jurister, särskilt nu när vi måste göra detta extra påpekande till MMD.

Nätverket Skona Göteborg
Bankgiro: 412-2776, traditionell betalning
Bankkonto: 830481231402296 Swedbank (bra för stående överföring)

Betalning från utlandet:
IBAN SE06 8000 0830 4812 3140 2296
Bankens BIC SWEDSESS

Swish: 1235625124, betalning med smart telefon
PayPal, där du kan betala med kredit/bankkort på länken här: 

Hur bidrar man? – Olika sätt att betala.

Skövlingen av det natursköna Ardalsberget – ett stenkast från Göteborgs centrum

Under våren avverkades ädellövskog längs Oljevägen i Arendal för att förbereda marken för en del av den bergtäktverksamhet som nyligen startat på Ardalsberget norr om Älvsborgshamnen. Skogspartiet avverkades trots att Fastighetsverket som äger marken tidigare utlovat att dessa ädellövträd skulle sparas. Skogspartiet utgjordes huvudsakligen av äldre bokar och ekar. De gamla träden var en del av ett parkskogsområde som tillsammans med planterade vårdträd inramade Arendals stamgård, den nu starkt rivningshotade ursprungsgården vid Arendal. I samband med avverkningen nedsågades även större delen av en trädallé med mestadels äldre Lindar som kantade infartsvägen till Arendals stamgård. Trädalléer har ett generellt biotopskydd enligt miljöbalken och får inte avverkas utan att dispens givits av länsstyrelsen. Det är oklart huruvida en sådan dispens inhämtats och en anmälan om eventuell olovlig avverkning har inlämnats till länsstyrelsen.  
För ett par år sedan fattades beslutet att låta Swerock bryta berg på Ardalsberget, trots att de styrande partierna i Göteborgs Stad, Miljöpartiet och Socialdemokraterna, har en valöverenskommelse om att Ardalsberget skall bevaras orört som grönområde.
Idag ser de Rödgrönas löfte ut så här:

bergtakt kalhygge göteborg ardalsberget

Enorm förödelse på Ardalsberget. Foto: Chris Ceder

Ardalsberget ligger ett stenkast ifrån centrala Göteborg: bara fem kilometer från Slottskogens parkidyll och sju kilometer från stadens hjärta på Gustav Adolfs Torg. Inte många storstäder som så nära stadskärnan kan skylta med så orörd och vacker natur – som nu håller på att utplånas!

På Ardalsberget finns Göteborgs bästa havsutsikt – till Tistlarna i söder, långt förbi Vinga och halvvägs till Danmark i väster, och till Marsstrand i norr.

Kalhygget och den industriella expansionen av Göteborgs Hamn, som göteborgspolitikerna vill göra till en av världens största hamnar trots vår ringa befolkning, har redan förstört skönheten hos de milsvida vyerna, som snart kommer vara ett minne blott när berget sprängts sönder och krossats till makadam.

På försommaren 2016 gör Swerock en provsprängning i södra änden av det beviljade täktområdet. Och för att genomföra detta lilla test kalhuggs Ardalsberget hundratals meter norrut, helt i onödan, mitt under fåglarnas häckningstid.

Utsikt och kalhygge i Göteborg

Utsikten över Götaälvmynningen från Ardalsberget. Foto: Chris Ceder

Ett par dagar senare går hela arbetsstyrkan på semester. Trädplan är på Ardalsberget och bevittnar den stora förödelsen. När vi frågar sprängaren om inte fällningen av skogen kunde väntat tills efter semestern, svarar han ”jovisst”.

Överallt ligger fällda träd, grot och ris på sönderkörd skogsmark. Förtvivlade småfåglar genomsöker de fällda träden för att hitta sina nyfödda och dödsdömda ungar, som med berått mod stjälps ur sina bon när Swerocks entreprenör Södra Skog kapar träden med tunga avverkningsmaskiner.

kalhygge i Göteborg

Kalhygget på Ardalsberget. Foto: Chris Ceder

Gäller inte längre Miljöbalken i Göteborg frågar vi oss, när vi står på denna naturens krigsskådeplats, vårt lands stränga miljölag som genom 4§ i Artskyddsförordningen säger att alla fåglar är fridlysta? Är det inte längre förbjudet att störa fåglar, särskilt under de tider som de fortplantar sig och föder upp sina ungar och är det inte förbjudet att skada eller förstöra djurens fortplantningsområden och viloplatser så som lagen föreskriver?

kalhygge på Ardalsberget i Göteborg

Trädplan tittar på förstörelsen på Ardalsberget. Foto: Chris Ceder

Vi ringer upp Länsstyrelsens artskyddsinspektör från avverkningsplatsen, gör en anmälan om brott mot Miljöbalken och uppmanar Länsstyrelsen att genast komma till Ardalsberget – men får svaret att de inte har någon möjlighet att komma dit. Istället blir vi tillfrågade om vi kan dokumentera vilka arter det finns på Ardalsberget.

Det är nu det händer, ett misstänkt miljöbrott! Många hektar skog har redan avverkats och skogsarbetarna går nu till fots och röjer i skogen vid det unika bronsåldersröset, så att avverkningsmaskinerna enkelt kan komma fram och fälla träden:

bronsåldersröse på Ardalsberget i Göteborg

Förberedelse för avverkning vid bronsålderröset på Ardalsberget. Foto: Chris Ceder

Situationen är kaotisk och Trädplans närvaro på platsen är inte uppskattad av skogsarbetarna. Och mitt i detta förväntas Trädplans aktivister bedriva tillsyn åt Länsstyrelsen och se till att våra miljölagar följs? Vårt telefonsamtal pågår i nästan 45 minuter och vi uttrycker vår stora missbelåtenhet över Länsstyrelsens ovilja att omgående bege sig till Ardalsberget för att inhämta bevis om att det just nu sker ett miljöbrott.

En månad senare kommer svaret från Länsstyrelsen. De avskriver anmälan om miljöbrott. Måhända har de tagit åt sig av kritiken under telefonsamtalet, då de nu har besökt Ardalsberget, men de har inte funnit några rödlistade fågelarter vid sitt besök, och det är till synes det enda som intresserar dem i detta ärende.

Länsstyrelsen förklarar för mig att Naturvårdsverket har en egen syn på lagstiftningen i Miljöbalken, nämligen att skyddet i artskyddsförordningen, som gäller alla fågelarter, bara bör gälla för rödlistade arter samt vissa arter vars förekomst minskat med mer än 50% de senaste 30 åren.

Och så enkelt avslår de en anmälan om miljöbrott under häckningstid. Den som tror att Miljöbalken gäller alla fåglar, så som det står skrivet, är förd bakom ljuset. Lagen är bara ett spel för gallerierna. Detta är inte första gången Länsstyrelsen avskriver Trädplans och andras anmälningar i Göteborg om avverkning under häckningstid, så det är inte förvånande, men denna gång är avverkningen så brutal och omfattande att det är nödvändigt att höja rösten och göra allmänheten medveten om vad som verkligen pågår i Göteborg – vars politiker varje dag med skryt och förakt för sanningen, utropar till den ”gröna och nära storstaden”.

Här finns en artikel från GP 5 mars 2017 om Arendal: Nu sprängs sista resterna av den gamla badorten bort.  En av Göteborgs förnämsta bronsåldersgravar försvinner och Lilla Aspholmen sprängs bort när Göteborgs hamn nu utplånar resterna den gamla badorten Arendal i stadens hamninlopp.

Här i Chris Ceders blogg finns mer att läsa:

Blogg