Trädflytt eller trädslakt?

Trots att de juridiska och politiska besluten inte är tagna angående Västlänken, så pågår nu förberedelser för att både flytta och fälla många träd i Kungsparken. Det är inget mindre än en skandal att dessa oåterkalleliga arbeten får ske nu innan processerna är klara.

Bok som ska flyttas, Kungsparken. Notera de hårt beskurna kronan

Trafikverket börjar flytten av tre stora träd i Kungsparken nära Haga i oktober. Det största trädet är den vackra boken med en stam som mäts tll 3,70 meter runtom. Tidigare talades det om att flytta fem stora träd, och ca 75 träd lindar längs med Allén. Dessa är alla planterade efter 1985.

För att komma åt de tre stora träden måste tio andra stora träd tas ner. För de tio bedöms vara i så dåligt skick att de inte går att flytta. De är dock i tillräckligt bra skicka för att kunna stå kvar på samma plats och leva i ytterligare hundra år.

Trädslakten pågår trots att alla juridiska turer inte är avklarade.  Läs mer nedan…

 

Men – går det att flytta stora träd fram och tillbaka, går det att få dem att trivas igen efter att ha ryckts upp från den mark som givit dem stöd, i mer än hundra år? Trädplan har letat i forskningsmaterial i världen men inte hittat många exempel på att det skett med lyckat resultat. Och de mindre träd som faktiskt har klarat av en flytt har gjort det för att de fått vård och omsorg under mycket lång tid, ofta hela sitt nedkortade liv. Ett exempel på detta är trädflytten i Stuttgart som vi skrivit om tidigare:

Stuttgarts trädflytt ett stort misslyckande

 

På Trafikverkets hemsida står torra siffror: ”I dagsläget har cirka 200 träd flyttats för att ge plats åt Västlänken, sammanlagt kommer cirka 300 träd att flyttas. Cirka 60 träd har tagits ned för att senare ersättas, totalt tas cirka 500 träd ner.” Göteborgs stads inevnetring visar att det är 1500 träd i parker och planteringar som påverkas av Västlänken. I denna siffra räknas inte de vilda träden längs med sträckan in. Och vi vet inte hur många av alla dessa träd som sen kommer att dö, pga av grundvattenförändringar, skador under bygget eller stress pga av buller eller vibrationer etc.

Bakom siffrorna döljer sig en miljömässig utarmning och förmodad kommande träddöd. För alla flyttade träd hamnar inte på plantskola med duktiga erfarna experter som sköter dem. Och alla träd klarar inte stressen att rotkapas, beskäras och flyttas. Inte ens de mindre träden.

Vid det gamla landeriet vid Korsvägen togs gamla fullvuxna träd bort för några år sedan och ersattes med fruktträd, vilket ansågs passa bättre till landerimiljön. Det är också möjligt att de stora träden togs bort som en förberedelse för Västlänken.

De nya träden vid Landeriet kallades en “flyttbar fruktlund” och flyttades hösten 2017 till Karlsroplatsen (mellan Linnéplatsen och Botaniska).

Vid samma tid flyttades vackra japanska körsbärsträd från Korsvägen till Sankt Sigfrids plan.

Sankt Sigfrids plan

Ett knappt år senare ser alla att de förvisade träden inte mår bra.

Utan tillräcklig omvårdnad har de förtvinat och flera är på väg att dö. Kanske är det så som har sagts om liknande flyttade träd i Stuttgart – de blev “obotligt sjuka patienter”.

En sjuk patient behöver mycket vård för att alls klara sig, det vet vi.

Sankt Sigfrids plan

 

Hur mycket det skulle ha kostat att ge just dessa träd en rimlig chans vet vi inte. Men uppenbarligen har inte tillräckligt gjorts. Vi vet att Trafikverket inventerade alla träd innan flytt och att samtliga bedömdes vara friska och i så pass god kondition att de skulle klara en flytt.

 

 

Hela budgeten för att flytta träd i samband med Västlänken är 75 miljoner kronor.

Trädplan kritiserar att unga träd sätts som pynt, som flyttbara dekorationer, inte med tanke på ett långt liv som ger varje växande träd alltmer ökande natur- och kulturvärden. Om stora träd ska tas ner, som man tänkt göra runt Hagakyrkan, kräver varje stort träd att det planteras åtminstone 500 nya, för att få samma miljömässiga välgörande effekt på sådant som luftkvalité, partikelfiltrering, vattenuppsugning och biologisk mångfald. För att inte tala om trädens betydelse för att dämpa buller och ge skugga – välbehövligt under den heta sommar vi haft. Skugga som är svalkande inte bara för oss människor, utan även för det så biologiskt viktiga mikroklimatet i markytan. I vår stressade stadsmiljö är det mycket svårt att få träd att överleva mer än några år. Internationell forskning från olika stora städer visar att träd lever i genomsnitt i ca 20 efter att de planterats. I Göteborg har vi många exempel på att nyplanterade träd dör inom 1-2 år.

Varenda trädgårdsägare som köper ett nytt träd planterar det försiktigt efter alla konstens regler, ger rötterna gott utrymme, tittar till det så gott som dagligen, vattnar och gödslar, beskär mycket försiktigt i början. Om man flyttar ett träd ska dess rotklump ha kvar både stabiliserande tjocka rötter och få tid att skapa så mycket finrötter som möjligt för att kunna försörja trädets krona med näring, ofta beskärs kronan för att motsvara de rötter man tror sig kunna få med. Ett träd behöver cirka 25 kvadratmeter växtbädd med näringsrik och luftig jord, enligt Park och natur. Internationella experter talar om betydligt större yta.

 

Karlsrofältet

Fruktträden på Karlsrofältet är mycket hårt beskurna. Det tär på deras motståndskraft och detta går att avläsa på barken, på utebliven eller försenad blomning och dåligt med blad. Några ser helt döda ut. Om de återhämtar sig, så lär de inte bli de vackra träd de borde haft chans att bli.

Sankt Sigfrids plan

 

De japanska körsbärsträden vid Sankt Sigfrids plan gav inte sin förväntade hänförande ymniga blomning i våras. Även de ser trötta, sjuka och döende ut.

Göteborgs trädpolicy räcker inte ens till för att försvara dessa träd. Hur ska det då gå med de stora gamla träden i Kungsparken och vid Hagakyrkan, även om man mot all förmodan lyckas flytta dem till ny plats i parken? Hur länge överlever de sedan? De träd som visas upp som lyckade exempel på trädflyttar, visar sig ofta vid en närmare granskning inte må särskilt bra. Och deras livslängd förkortas avsevärt genom rotkapning, kraftig kronbeskärning och sedan flytt.

Nya Allén och Kungsparken anlades tidigt 1800-tal då de gamla befästningsverken revs. Hela 1 400 planterades i parken längs vägen från oktober 1823 till april 1824! De flesta skänkta av rådmannen Fredrik Georg Kall som ville ”ådagalägga sin tillgifvenhet emot en ort, deri han så många år wistats och sin wälwilja för en anläggning, som skall bidraga till Stadens förskonande, samt till dess innewånares nöje”.

Att det var viktigt med sammanhängande större gröna områden visste man redan på 1800-talet. Att det gröna även är till “stadens innewånares nöje” märks om inte annat av de starka protesterna mot trädfällning och “trädflytt” . Ja, “trädflytt” inom citattecken – eftersom det är så dåliga utsikter för gamla träd som flyttas – och tydligen även för rätt unga träd.

Inte minst är protesterna många och starka när det gäller de vackra träden i Kungsparken – det område där nu trädfällning påbörjats för att komma åt de tre stora träd som man tror sig kunna flytta redan i oktober. Om de stora träden överlever en flytt eller inte vet vi inte. Men vi vet att tio andra träd offras. Och luften blir ännu lite sämre, ännu lite färre rotsystem tar hand om höstens regn, och till våren har fåglar ännu färre träd att bygga bo i.

Redan nu under förberedelsearbetet kan Trädplan se hur många fel som begåtts – för små invallningar, rötter som kapats för nära stammen, fula grenbeskärningar som kan leda till röta, grävmaskiner som river av rötter etc.

De första flyttade träden visar tyvärr hur illa det kan gå. Se på bilderna.

Låt inte offren bli fler!

Karlsrofältet

Kungsparken

Sankt Sigrids plan