Hotad trädallé får inte sågas ner. Mark- och Miljödomstolen stoppar Länsstyrelsens beslut!

Länsstyrelsens, Västra Götaland, dispens avslogs av Mark-och Miljödomstolen!

Allén med de åtta biotopskyddade oxlarna på Karl Johansgatan får inte sågas ner och ärendet skickas tillbaka till Göteborgs stad och Fastighetskontoret.

Ett ärende som påminner om andra nu pågående projekt i Göteborg; Kastanjeallén vid Opaltorget, Lindalléerna i Flatås, Rosenlund m.fl. Kan detta bli det utslag som behövs för att våra hotade alléer ska kunna få det viktiga skydd de behöver? Och för att Länsstyrelsen inte kan fortsätta urholka biotopskyddet för alléer, som kraftfullt minskat i Sverige.

”I ett tidigare beslut från länsstyrelsen gavs kommunen tillstånd att såga ner oxlarna. Enligt länsstyrelsen står träden så pass nära befintliga byggnader att det är befogat att göra ett undantag från det så kallade biotopsskyddet.

Men i en dom från Mark- och miljödomstolen görs en annan bedömning än länsstyrelsens.

– Naturvårdsverket som överklagade länsstyrelsens beslut ansåg att träden inte stod så pass nära de befintliga husen att det skulle hota dessa och att det i så fall skulle vara motiverat att ta ner träden. Mark- och miljödomstolen håller med Naturvårdsverket och det betyder att de åtta träden ingår i en allé som omfattas av biotoppsskyddet, säger Joen Morales, tekniskt råd vid Mark- och Miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt.”

Hotad trädallé får inte sågas nerhttp://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/hotad-tr%C3%A4dall%C3%A9-f%C3%A5r-inte-s%C3%A5gas-ner-1.5055944

Länk till Dom gällande karl Johansgatans trädallé

Det går att bygga nytt utan att skövla tusentals träd


De små pinnar som nu planteras runt om i Göteborg och som ofta dör inom något år, kommer aldrig att bli lika stora och få samma miljöeffekt, som de träd som nu fälls, skriver Trädplan Göteborg och boende i Flatås.

Slutreplik Trädskövling,  21/17,

Publicerat av Föreningen Trädplan och boende i Flatås i GP idag: Slutreplik till Byggnadsnämndens ordförande Emmali Jansson i Miljöpartiet.

Tidigare inlägg 12/12 och 19/12, se länkar nedan

Kastanjeallén i Tynnered

Kastanjeallén i Tynnered före och efter fällning, 17 & 19 december 2017. Bild: Chris Ceder

Går att bygga nytt utan att skövla tusentals träd

Emmali Jansson (MP) visar med all önskvärd tydlighet vad ordet greenwashinginnebär. Hon lyckas i sin replik att inte besvara en enda rak fråga, varken om antal träd, varför de tidigare alléerna i Flatås försvunnit eller varför biotopskyddet knappast gäller i Göteborg längre. I stället fylls texten av ”gröna klichéer”.

Jansson romantiserar om gröna väggar och tak, nya träd. Det finns dock inget som ger bättre hälsa och rensar luften lika bra som gamla uppvuxna träd. De små pinnar som nu planteras runt om i Göteborg och som ofta dör inom något år, kommer aldrig att bli lika stora och få samma miljöeffekt, som de träd som nu fälls. Ett enda stort träd binder minst 500 gånger mer partiklar än ett nyplanterat. Det verkar inte som om Stadsbyggnadskontoret och Länsstyrelsen har den kunskapen.

Vill inte alls utöka reservatet

Vidare skriver Jansson att de driver frågan om utökat naturreservat i Delsjön. Detta är inte sant. Stadsledningskontoret avvisade planerna på en utökning av Delsjöreservatet för tio år sedan. Sedan dess har Stadsbyggnadskontoret (SBK) där Jansson är ansvarig politiker, presenterat flera detaljplaner med höga byggnader som naggar reservatet i kanterna. Men inte ett enda förslag om utökning av reservatet.

Jansson påstår att de talat med de boende. Samtidigt riktar hon sig bara till Föreningen Trädplan Göteborg och ser inte att vi alla skrivit artikeln tillsammans. Styrelsen för bostadsrättföreningen i Flatås representerar 651 lägenheter med drygt 1 500 boende. De känner sig alla lika osynliggjorda som repliken visar.

Att av misstag fälla en allé är oåterkalleligt och kan klassas som miljöbrott.

När boende frågar entreprenörer som fäller träden, blir de ofta hotade och otrevligt samt okunnigt bemötta i stället för att få svar på sina frågor. Hur kan kommunen garantera att detta inte sker fler gånger framöver?

Tjänstemän på SBK har medgett att fällningen av de första alléerna i Flatås som stod inritade i detaljplanen för bevarande, var ett misstag, ”den mänskliga faktorn”. Att av misstag fälla en allé är oåterkalleligt och kan klassas som miljöbrott. Hur många andra träd och alléer fälls av misstag? Hur garanteras att detta inte händer igen?

Jansson pratar om att det är bättre nu än förr. Sanningen är att det försvinner mer stadsnära natur nu än någonsin.

Exempel efter exempel

Viss är det lovvärt att bygga på hårdgjorda ytor – men inte utan att ha med sig de kringboende och inte genom att fälla nästan alla träd i område efter område. Tusentals och åter tusentals. Här är några få exempel från västra Göteborg:

Opaltorget: Denna vecka fälldes nästan 20 träd i den biotopskyddade och vackra Kastanjeallén, en av de längsta i hela Göteborg. Totalt ska 49 träd avverkas för bostäder mitt i allén. I etapp 2 av detaljplanen, som påbörjas cirka 2020, skövlas ett helt grönområde i Tynnered, minst 1 000 träd.

Flatås: cirka 65 alléträd avverkade – trots att de skulle bevaras. Nu hotas ytterligare 65 träd av de 113 som finns i allén (vi befarar att alla fälls mot bakgrund av hur det gått tidigare).

Ruddalen: I orörd natur pågår just nu svåra skövlingar. Över fyra hektar naturskog, uppskattningsvis runt 3 000 träd har fällts för bygget av exklusiva bostadsrätter. Detta i ett mycket uppskattat och viktigt frilufts- och naturområde i tätbefolkade trakter

Uggleberget i Hovås: Hela urberget med fem hektar naturtallskog har sprängts bort för bygget av exklusiva bostadsrätter.

Sisjön: Bara några meter från det känsliga Sandsjöbackareservatet kalhöggs tio hektar naturskön skog i våras för ännu mer exklusiva bostäder.

Var i allt detta är bostäderna för de hemlösa som Jansson nämner?

Går att bygga utan att skövla

Det finns många fler av planerade eller redan genomförda skövlingar av grönområden runt om i staden – inte minst det oerhört natursköna Gårdstensberget, Kålltorp med Renströmska parken, Krokängsparken, Lundby Kyrkby med flera områden. Har Miljöpartiet reserverat sig i något av fallen? Eller lyssnat på boende och på de många förslag från medborgare som visat att det är möjligt att både bygga och bevara mycket av naturen?

Många andra städer klarar av att skydda sina träd och grönområden och samtidigt bygga. Det går att utveckla en stad i samklang med både medborgare och natur.

När får vi se detta i Göteborg?

Barbara Lindell

Chris Ceder

Maria Wennerbeck

Föreningen Trädplan Göteborg

 

Lisbeth Johansson

ordförande Brf Flatås 1

Tommie Johansson

sekreterare Brf Flatås 1

(respresenterar 651 lägenheter)

 

Barbara Casari

Jan Olsson

boende i Flatås

Länkar till alla artiklar i GP om detta:

Länk till den ursprungliga debattartikeln om Flatås i GP: ”Göteborgs ökända trädskövling fortsätter”

God Jul och Gott Nytt År! …… Lyssna och Lär om Träd – 3

Hej alla trädvänner!
Nu nalkas snart julen och förhoppningsvis finner vi alla lite tid för att läsa och lyssna om träd.
Som ni vet så är allt fler träd och grönområden hotade. Staden tar inte tillräckligt ansvar utan tillåter skövling fortsätter på många platser av alla möjliga olika anledningar. Ibland bara för att bygga lagerlokaler, eller göra om en park. Ett av de största hoten mot våra träd och grönområden inne i staden är Västlänken. Enligt de senaste uppgifterna så kommer 493 träd att fällas. Men – detta är bara de träd som staden planterat. De vilda träd som finns längs VLs sträckning är inte kartlagda. Dessutom tillkommer de hundratals, kanske tusentals som kommer att då på lite längre sikt pga av den kraftiga grundvattensäkningen om schakten byggs.
Vi har nyligen skrivit en replik i GP nyligen om hur staden träd och grönområden skövlas.. Den finner ni här:

Staden skövlar träd

 

Träd fortsätter att vara ett stort tema

Vi är glada att alltfler ser värdet av våra stadsträd. Både allmänhet, forskare, media uppmärksammar detta.  Vi i Trädplan blir med jämna mellan intervjuade av forskare och studenter. Vi får många mail från oroade och/eller intresserade medborgare.

Allt oftare syns reportage i media, och olika böcker om träd uppmärksammas mer. Vi hoppas detta är en fortgående trend, och kommer med jämna mellanrum att lägga ut tips om intressanta program, artiklar och böcker om träd. Tipsa oss gärna!

Vi önskar vi er alla en riktigt fin jul molnlycke-4-2016-01-20och ett grönt fredfullt nytt år!!!
Styrelsen i Trädplan

 

Här är vårt förra inlägg Lyssna och ”Lär om träd – 1”, ifall ni missat det:

Lyssna och Lär om Träd – 1

Lyssna och Lär om Träd – 2

TV:

Hur smakar en julsaga?
Nu inför julen vill rekommendera en lite annorlunda perspektiv på träd. En fint och samkfyllt program om julgranen.
Dansk programserie från 2015. Del 1 av 3. Programledaren och tårtkonstnären Tobias Hamann-Pedersen får ta till all sin kreativitet när han omsätter H C Andersens klassiska julberättelser till bakverk. Denna gång: Tv-profilen och författaren Søren Ryge Pedersen läser H C Andersens ”Julgranen”, medan Tobias skapar sin tolkning av den klassiska berättelsen – som tårta.
http://www.svtplay.se/video/11401134/hur-smakar-en-julsaga/hur-smakar-en-julsaga-avsnitt-1

 

Det är detta vi i Trädplan påstått länge – när kommer Göteborgs beslutsfattare att förstå? Vi kan inte fortsätta att fälla så många av våra gamla träd! Det behövs mellan 500 och 1000 träd för att ersätta ett enda stort fullvuxet äldre träd, för att kompensera kapaciteten av att binda partiklar och omvandla Co2

”Luftföroreningar i städer är ett växande problem. Ett kostnadseffektivt sätt att ta itu med problemet är trädplantering, visar en ny amerikansk studie. Partiklarna från bland annat energiproduktion, industri och transport minskar betydligt i närheten av träd.
Luftföroreningar i form av de här mikroskopiska partiklarna fastnar i lungorna hos oss människor. Forskare uppskattar i en ny rapport att föroreningarna kommer att påverka över sex miljoner liv varje år fram till år 2050.”

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/trad-renar-stader-1

Växter kan höra dina steg och ta hand sin familj

Växter kommunicerar på två sätt. Dels genom rotsystemet och dels med hjälp av gaser och dofter i luften. Mancuso studerar i huvudsak rötterna och påpekar att de tar inte bara upp vatten och näring, utan är mycket mer avancerade organ än så. Växternas nyupptäckta förmågor har inte bara ekonomisk nytta för odlingar utan gör också att vi borde se på dem med andra och nya ögon.

Vi måste titta på de här organismerna på ett mycket mer allvarligt sätt. För det första är vi beroende av dem, och för det andra är de lika komplexa som djur. Därför har de en värdighet som vi måste erkänna

En liten växt kan ha en miljard rotspetsar som den känner sig fram med under jorden, och ett stort träd kan ha hundratals miljarder, alla små sensorer. En rot kan registrera minst 20 olika kemiska och fysikaliska signaler. Rotsystemet som har miljarder känselspröt är sammanvuxet med andra växters rötter. Tillsammans bildar de ett stort nätverk som skickar elektriska och kemiska signaler. Man  borde inte se träden i skogen som enskilda individer utan skogen är en stor varelse med ett sammanbundet rotsystem av närbesläktade träd.

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/vaxter-bade-pratar-och-kanner

 

FÖR BARNEN:

:
Animerad äventyrsserie från 2012. Följ med till Trädopolis, där du kan hjälpa till att skydda och hjälpa invånarna med Träd Fu-magi

http://www.svtplay.se/video/1698552/trad-fu-tom

 

BÖCKER:

Julgranen
Och här en berättelse att läsa inför julen, se även tv-programmet ”Hur smakar en julsaga”.
”Ute i skogen stod där en sådan vacker gran; Den hade god plats, sol kunde den få, luft fanns där tillräckligt av, och runt omkring växte många större kamrater, – både gran och fur.”
Här kan ni läsa hela sagan
http://kokthansogreta.nu/?p=10465#ankare1

 

Mer om Peter Wohlebens bok, Trädens hemliga liv
Vad Peter Wohlleben gjort är att han staplat ny spännande trädforskning på hög – vilken nästan når upp till mammutträdens höjd – och sedan valt ut alla rön som befäster den nya insikten om träd som kännande, socialt interaktiva och kommunikativa väsen. För dem som inte noggrant följt rapporterna från trädforskningsfronten kommer Trädens hemliga liv att bli boken som för alltid ändrade uppfattningen om träd och skogar.
https://www.gp.se/n%C3%B6je/tr%C3%A4den-beh%C3%B6ver-varandra-1.3937667

PÅ NÄTET

Vackra bilder och beskrivningar av Malmös träd
http://malmotrad.tumblr.com

 

 TIDNINGAR och TIDSKRIFTER:

Träden ammar varandra, matar hungriga kompisar och varnar för faror. Vad de känner när vi hugger ned dem anar bara förre skogvaktaren Peter Wohlleben, som skrivit en bok om trädens kommunikation.

http://www.vi-tidningen.se/skogen-snackar/

 

Bygg mänskligt och grönt i Göteborg – utan greenwash

Å så bra, så rätt! Lyssna på dessa kloka kvinnor. Ulla Skoog och Christine Bülow på
GP Debatt 2016-10-30

”Men i filmen Älvstaden där den kommande expansionen gestaltas byggs det högt och tätt. Det är som en skräckfilm där exploatörerna leker Dubai och räknar pengar. Men husen blir inte människovänliga vare sig till höjden eller materialen.
Bryt storskaligheten, upplåt mer mark åt mindre byggbolag och byggemenskaper. Offra inte stadens grönska. Det är i längden en förlustaffär för folkhälsan, för barnen, för den biologiska mångfalden och för Göteborgs attraktionskraft.
Så tänk om, tänk rätt, tänk grönt. Hela vägen från fogmassa till grönyta. Möjligheten att bygga ett grönt och människovänligt Göteborg finns nu men kommer inte tillbaka.”

https://www.e-pages.dk/goteborgsposten/1870/article/491684/4/1/render/?token=00e8e68614a0a0a1ad81f54b3745f6b0

Tänk en stad utan träd. Utan sprödgröna blad och eldgula höstlöv som berättar om årstiderna. Utan trädkronor som vajar i vinden och skyddar mot sol och regn.
Föreställ dig Göteborg utan till exempel kungslindarna i Nya Allén. Eller tokyokörsbärsträden på Järntorget – stadens mest fotograferade plats när de blommar i april.
Utan träd och gröna områden mår människor i urbana miljöer betydligt sämre, både mentalt och fysiskt. Det finns det bevis för.

http://www.gp.se/livsstil/tr%C3%A4d-l%C3%A4ker-det-mesta-1.3927366

 

Intervju med miljöaktivisten Julia Butterfly Hill som räddar Redwoodträd i USA

Från Tidningen ”The Sun”, inte den engelska tabloiden, utan en amerikansk non-profit tidskrift

”Nature is always communicating with us, but we’ve forgotten how to listen. I think that’s why there are more and more natural disasters — more severe tsunamis and earthquakes and storms and fires. All these disasters are nature talking louder and louder and louder, trying to get our attention.”

 

http://thesunmagazine.org/issues/436/the_butterfly_effect?mc_cid=33a5019a79&mc_eid=5d1a150a03

Staden skövlar träd – replik i GP

Replik i GP till Ulf Kamne Staden skövlar grönområden 2016-12-18

Här är den längre originalversionen av TRÄDPLANS REPLIK:

Det är märkligt hur Ulf Kamne förskönar och förvränger – när han som kommunalråd och tidigare ordförande i Fastighetsnämnden, nu i Byggnadsnämnden är direkt ansvarig för en del av det stora skövlandet av Göteborgs stadsnatur. Faktum är att Göteborgs träd och grönområden sällan varit mer hotade än nu. Det fälls skyddsvärda träd och inkräktas på grönområden över hela staden. Särskilt gamla stora träd. Till och med i naturreservat.  

Stamhåligheter i nersågad knäckepil i Välens naturreservat. Foto: Chris Ceder

Nersågad knäckepil i Välens naturreservat. Foto: Chris Ceder

Ulf Kamne talar sig varm för biologisk mångfald, djur och natur – men tiger samtidigt om att Göteborgs stad, enligt sina egna jägare, har en nollversion vad gäller många vilda djur i staden. Flera gånger i veckan skjuts djur i naturreservat såsom Änggårdsbergen och Välen.

Det är bra att det sätts upp fågelholkar – men att skryta om att det satts upp 40 holkar, när tusentals stadsträd (fåglarnas naturliga habitat) försvinner är vilseledande.

Under 2016 har Trädplan räddat den sista ädellövskogen på det natursköna Ardalsberget, som de senaste åren utsatts för en skoningslös exploatering och förstörelse genom olaglig tippning av förorenade schaktmassor. Hade inte vi uppmärksammat den planerade olovliga fällningen hade hela området varit ett kalhygge nu.

Gathenhielmska reservatet i Majorna är ett annat exempel – staden planerar att fälla ca 60 stora gamla träd för att göra en park! Tack vare Trädplans yttrande och opinionsbildning så har planerna nu återgått till skrivbordet.

För några år sedan ”lovade” Ulf Kamne bort Sjöbergen till byggföretag på fastighetsmässan Mipim i Cannes. Tack vare många engagerade människor räddades Sjöbergen undan exploatering tillfälligt.

Andra exempel på onödig avverkning är Gråberget, Opaltorget och Godhemsberget, Guldheden, Askim, Brottkärr och Gårdsten etc. etc. Det går att bygga utan att skövla viktiga träd, rekreationsområden och grönytor.

I Östra Kålltorp, skulle man mycket väl kunna bygga både bostäder och väg – utan att avverka nästan hela den stadsnära naturen och de rekreationsområden som finns i området. Till och med en flera hundra år gammal rödbok ska bort av ren bekvämlighet.

Runt Näckrosdammen och Renströmska parken försvinner stora mängder träd och vild stadsnatur de närmaste åren. Redan planeras många gamla träd att fällas, trots att de inte står precis där fastigheter ska byggas.

I Sisjön utmed Stora Åns flöde avverkas nästan all triviallövskog, som är av stor betydelse för fåglar och de bävrar som levde där innan Göteborgs Stad sköt ihjäl dem i Fastighetskontorets regi. Åns stränder hårdgörs och den sista naturliga vegetationen försvinner för byggen av nya parkeringar, kontor och köpcentrum.

På Hisingenskövlas de sista grön- och skogsområdena i rasande fart. Några exempel: Lindholmen, Eriksberg och Lundby Kyrkby som har bevarandestatus, ekhagar vid Lilla Rödjan och utmed Sörredsvägen, där logistikanläggningar byggts. I Kålsered skövlades värdefull alsumpskog, likaså de unika hällmarkerna på Halvorsäng. På båda ställen fanns flera rödlistade arter, nu byggs stora logistikanläggningar – men inga bostäder.

Sist men inte minst har vi Västlänksbygget som hotar stora parker och viktig stadsnatur över en stor del av staden. Om Hagaschaktet grävs kommer vi efter 10-20 år inte längre ha några stora gamla träd kvar i området. Grundvattensänkningarna är så drastiska och permanenta att samtliga träd vid Hagaplan, Kungsparken, Fogelberget och angränsande områden riskerar att torka ut på sikt. Västlänken kommer aldrig att bli klimatneutral – trots påståenden om motsatsen. Allt finns i handlingarna inför miljödomsansökan.

Göteborgs Stad bryter ständigt mot nationella och egna policys, miljömål och miljökvalitetsnormer. Och ju fler träd som fälls desto värre blir det. När ska Ulf Kamne och Göteborgs Stad ta sitt verkliga miljöansvar?

//Trädplan Göteborg

Kamnes debattartikel i GP 2016-12-11

lat-mig-leva