Det går att bygga nytt utan att skövla tusentals träd


De små pinnar som nu planteras runt om i Göteborg och som ofta dör inom något år, kommer aldrig att bli lika stora och få samma miljöeffekt, som de träd som nu fälls, skriver Trädplan Göteborg och boende i Flatås.

Slutreplik Trädskövling,  21/17,

Publicerat av Föreningen Trädplan och boende i Flatås i GP idag: Slutreplik till Byggnadsnämndens ordförande Emmali Jansson i Miljöpartiet.

Tidigare inlägg 12/12 och 19/12, se länkar nedan

Kastanjeallén i Tynnered

Kastanjeallén i Tynnered före och efter fällning, 17 & 19 december 2017. Bild: Chris Ceder

Går att bygga nytt utan att skövla tusentals träd

Emmali Jansson (MP) visar med all önskvärd tydlighet vad ordet greenwashinginnebär. Hon lyckas i sin replik att inte besvara en enda rak fråga, varken om antal träd, varför de tidigare alléerna i Flatås försvunnit eller varför biotopskyddet knappast gäller i Göteborg längre. I stället fylls texten av ”gröna klichéer”.

Jansson romantiserar om gröna väggar och tak, nya träd. Det finns dock inget som ger bättre hälsa och rensar luften lika bra som gamla uppvuxna träd. De små pinnar som nu planteras runt om i Göteborg och som ofta dör inom något år, kommer aldrig att bli lika stora och få samma miljöeffekt, som de träd som nu fälls. Ett enda stort träd binder minst 500 gånger mer partiklar än ett nyplanterat. Det verkar inte som om Stadsbyggnadskontoret och Länsstyrelsen har den kunskapen.

Vill inte alls utöka reservatet

Vidare skriver Jansson att de driver frågan om utökat naturreservat i Delsjön. Detta är inte sant. Stadsledningskontoret avvisade planerna på en utökning av Delsjöreservatet för tio år sedan. Sedan dess har Stadsbyggnadskontoret (SBK) där Jansson är ansvarig politiker, presenterat flera detaljplaner med höga byggnader som naggar reservatet i kanterna. Men inte ett enda förslag om utökning av reservatet.

Jansson påstår att de talat med de boende. Samtidigt riktar hon sig bara till Föreningen Trädplan Göteborg och ser inte att vi alla skrivit artikeln tillsammans. Styrelsen för bostadsrättföreningen i Flatås representerar 651 lägenheter med drygt 1 500 boende. De känner sig alla lika osynliggjorda som repliken visar.

Att av misstag fälla en allé är oåterkalleligt och kan klassas som miljöbrott.

När boende frågar entreprenörer som fäller träden, blir de ofta hotade och otrevligt samt okunnigt bemötta i stället för att få svar på sina frågor. Hur kan kommunen garantera att detta inte sker fler gånger framöver?

Tjänstemän på SBK har medgett att fällningen av de första alléerna i Flatås som stod inritade i detaljplanen för bevarande, var ett misstag, ”den mänskliga faktorn”. Att av misstag fälla en allé är oåterkalleligt och kan klassas som miljöbrott. Hur många andra träd och alléer fälls av misstag? Hur garanteras att detta inte händer igen?

Jansson pratar om att det är bättre nu än förr. Sanningen är att det försvinner mer stadsnära natur nu än någonsin.

Exempel efter exempel

Viss är det lovvärt att bygga på hårdgjorda ytor – men inte utan att ha med sig de kringboende och inte genom att fälla nästan alla träd i område efter område. Tusentals och åter tusentals. Här är några få exempel från västra Göteborg:

Opaltorget: Denna vecka fälldes nästan 20 träd i den biotopskyddade och vackra Kastanjeallén, en av de längsta i hela Göteborg. Totalt ska 49 träd avverkas för bostäder mitt i allén. I etapp 2 av detaljplanen, som påbörjas cirka 2020, skövlas ett helt grönområde i Tynnered, minst 1 000 träd.

Flatås: cirka 65 alléträd avverkade – trots att de skulle bevaras. Nu hotas ytterligare 65 träd av de 113 som finns i allén (vi befarar att alla fälls mot bakgrund av hur det gått tidigare).

Ruddalen: I orörd natur pågår just nu svåra skövlingar. Över fyra hektar naturskog, uppskattningsvis runt 3 000 träd har fällts för bygget av exklusiva bostadsrätter. Detta i ett mycket uppskattat och viktigt frilufts- och naturområde i tätbefolkade trakter

Uggleberget i Hovås: Hela urberget med fem hektar naturtallskog har sprängts bort för bygget av exklusiva bostadsrätter.

Sisjön: Bara några meter från det känsliga Sandsjöbackareservatet kalhöggs tio hektar naturskön skog i våras för ännu mer exklusiva bostäder.

Var i allt detta är bostäderna för de hemlösa som Jansson nämner?

Går att bygga utan att skövla

Det finns många fler av planerade eller redan genomförda skövlingar av grönområden runt om i staden – inte minst det oerhört natursköna Gårdstensberget, Kålltorp med Renströmska parken, Krokängsparken, Lundby Kyrkby med flera områden. Har Miljöpartiet reserverat sig i något av fallen? Eller lyssnat på boende och på de många förslag från medborgare som visat att det är möjligt att både bygga och bevara mycket av naturen?

Många andra städer klarar av att skydda sina träd och grönområden och samtidigt bygga. Det går att utveckla en stad i samklang med både medborgare och natur.

När får vi se detta i Göteborg?

Barbara Lindell

Chris Ceder

Maria Wennerbeck

Föreningen Trädplan Göteborg

 

Lisbeth Johansson

ordförande Brf Flatås 1

Tommie Johansson

sekreterare Brf Flatås 1

(respresenterar 651 lägenheter)

 

Barbara Casari

Jan Olsson

boende i Flatås

Länkar till alla artiklar i GP om detta:

Länk till den ursprungliga debattartikeln om Flatås i GP: ”Göteborgs ökända trädskövling fortsätter”

Skövling i Kastanjeallén i Tynnered

Träd märkta för avverkning i Kastanjeallén. 17 december 2017. Foto: Chris Ceder

Tjugo träd kommer att fällas i Kastanjeallén i Grevegården, vid Opaltorget i stadsdelen Tynnered, under veckan. Sex mindre träd fälldes idag, den 18 dec 2017, strax intill allén, förmodligen då de står i vägen för arbetsfordon under bygget av bostäder i Kastanjeallén.

Kastanjealllén

Trädfällningar vid Kastanjeallén 18 december 2017. Foto: Chris Ceder

Förtätningen i Kastanjeallén strider mot Göteborgs Stads egna förtätningsprinciper, som gör gällande att hålrum i redan utnyttjad mark ska bebyggas – inte grönområden och alléer.  Tyvärr bryter staden mot dessa principer och mot alléers biotopsskydd, om och om igen. Detta sker med länsstyrelsens goda minne. Trädplan kritiserade nyligen i en debattartikel i GP,  fällningen av den sista allén i Flatås.

Ett par av träden som ska fällas förefaller vara drabbade av Kastanjeblödarsjukan. Även i den längre delen av allén, som inte ska fällas, finns sjuka träd. Men detta försvarar inte den massiva fällning som nu genomförs. Och framförallt inte att stammar ligger kvar och redskap samma redskap används från träd till träd.

Redan 2016 genomfördes trädfällningar i Kastanjeallén, mitt under häckningstid. Anledningen är oklar, då bara enstaka träd fälldes i allén.

Trädfällning i Kastanjeallén

Trädfällning i Kastanjeallén i maj 2016. Foto: Chris Ceder

Det finns drygt 100 träd kvar i allén – vi befarar att det kommer sluta som i Flatås – att de plötsligt försvinner efterhand – och inte bara pga av sjukdom. När staden inte värderar och vårdar sina gamla träd och länsstyrelsen slutar agera tillsynsmyndighet, vem skyddar då träden som vi så väl behöver?

Kastanjeallén

Den vackra och folkkära Kastanjeallén. 17 december 2017. Foto: Chris Ceder

 

Det går ibland att behandla sjuka kastanjer. Det finns exempel på lyckade resultat. I Sverige finns dock ingen forskning och inga generella rekommendationer om behandling. Forest Commission är en statlig myndighet i England och Skottland. 2007
genomförde de en undersökning av sjukdomens utbredning i Storbritannien samt gav rekommendationer om hur man bör göra med smittade bestånd av kastanjer. De säger att det inte finns någon anledning att hasta med att ta ned sjuka träd.

”Kastanjeblödarsjuka är en relativt ny sjukdom som drabbar hästkastanjer, Aesculus
hippocastanum. Den upptäcktes i Holland så sent som år 2002 och nyligen har även
Sverige drabbats. I många europeiska parker och alléer har blödande hästkastanjer blivit ett stort problem men även platser i vårt närområde har drabbats.

Sjukdomen som orsakars av bakterien P.s pv. aesculi är inte den enda orsaken till
att hästkastanjer kan ha blödande sår på stammen, utan samma symtom kan även
orsakas av t.ex. Phytophthora. Det är alltså viktigt att bekräfta vilken orsak som
ligger bakom symtomen innan beslut fattas om hur sjuka träd bör hanteras.
Rekommendationer gällande hur smittade träd bör behandlas är hämtade från
universitet, forskningsinstitut och trädgårdsföreningar. De flesta rekommendationer
är däremot vaga och innehåller oftast information gällande omhändertagande av
avfall från avverkning och beskärning, samt förebyggande hygien. Den vaga
informationen beror troligen på bristande kunskap om sjukdomen och hur den
sprids.

Rekommendationerna blir av avvaktande karaktär och kan i
korthet sammanfattas på följande sätt. Lämna träden ifred så mycket som möjligt
men observera och ta ner träd eller grenar som kan utge fara för omgivningen. Se till
att god hygien åtföljs vid hantering och förstör avverkat material. Det bör inte ske
återplantering av hästkastanjer i redan utsatta områden.”

”Det finns fortfarande ingen vetskap om träden kan återhämta sig. Det finns därför
ingen anledning att ta ner träd som har en frisk krona såvida det inte föreligger några säkerhetsrisker med fallande grenar och dylikt. Om sjukdomsförloppet gått så långt att träd eller grenar utgör fara måste åtgärder naturligtvis vidtas. Vid beskärning och avverkning startas beskärningen i de minst drabbade områdena och rör sig mot de
mer hårt drabbade. Att försöka ”skära” bort smittan genom att avlägsna sjuka grenar
och bark rekommenderas inte då nya bakterieangrepp lätt kan få fäste i sårytorna.

Lite är känt om hur sjukdomen sprids därför kan det inte garanteras att borttagandet
av sjuka träd i ett annars friskt bestånd minskar smittorisken, men eftersom små träd
som angrips har ett snabbare sjukdomsförlopp än större träd p.g.a. dess ringa
stamomfång är det mer motiverat att ta bort mindre träd.

I Storbritannien rekommenderar Forestry Commission att avverkade träd och
fällda grenar bör omhändertas genom att grävas ner eller brännas. 

Kastanjeallén

Trädfällningar vid Kastanjeallén 18 december 2017. Foto: Chris Ceder

Om träden inte kan oskadliggöras omedelbart bör de förvaras avskilt från friska träd. Virket från
avverkade träd bör inte heller använda till ved eller flisas då det även i dessa fall skulle kunna finnas en risk för smittspridning.
Desinficera alltid arbetsredskapen med rödsprit, klorin eller annat
desinfektionsmedel som finns på marknaden efter att ha hanterat ett sjukt träd. Där det är möjligt bör också hjulen på traktorer och andra fordon som befunnit sig på platser med smitta sköljas av (Forestry Commission 2014).”

Ur  Kastanjeblödarsjuka – ett allvarligt hot mot våra hästkastanjer,  av Jenny Fogelström

Kastanjeallén

Träd märkt för avverkning i Kastanjeallén. 17 december 2017. Foto: Chris Ceder