Överklagande exploatering vid Härlanda Tjärn

Överklagande av Detaljplan för bostäder och skola vid Robertshöjdsgatan/Smörslottsgatan inom stadsdelen Sävenäs och Delsjön.

Föreningen Trädplan yrkar följande:

  1. att planen avslås i sin nuvarande form
  2. att gränsen för Riksintresset för friluftslivet i Delsjöområdet respekteras, så att dess värde som skydd för hela Delsjöområdet inte upphävs. Den del av planområdet som ligger innanför friluftsreservatets gräns skall utgå.
  3. att nuvarande naturskyddsområdet utökas för att skydda Härlanda Tjärns-området från framtida exploatering enligt Länsstyrelsens förslag 2007
  4. att Länsstyrelsens ursprungliga förslag 0519/07 tas upp igen och uppdateras till att även omfatta de ”grönkilar” som idag finns mellan Smörslottsgatan och Robertshöjdsgatan.
  1. att naturmiljön utanför naturskyddsområdet inklusive befintliga grönkilar bevaras
  1. att områden med högt naturvärde klassas som naturskyddsområde enligt miljöbalken, dvs även de som nu ligger utanför nuvarande naturskyddsområde
  1. att EUs habitatdirektiv följs, särskilt vad gäller skydd av ”blandädellövskog” och
    ”blandädellövsträd i brant sluttning”
  2. att de grova träd som är på allmän plats (park eller natur) skyddas genom särskild skyddsbestämmelse
  3. att kännbara viten utdöms i de fall träd skadas
  4. att artskyddsförordningen gäller och inga undantag görs
  5. att fortsatt fragmentisering av grönområden undviks, och att Göteborgs Grönplan samt nya Trädpolicy följs
  6. att fladdermössen fredas och gällande svenska och internationella förordningar följs
  1. att det upprättas en korrekt miljökonsekvensbeskrivning då verksamheten kommer medföra betydande miljöpåverkan
  2. att samråd i korrekt form sker med en vidare krets, då verksamheten kommer medföra betydande miljöpåverkan
  1. att förutsedd miljöpåverkan under anläggnings- och driftsfas redovisas, inkluderat beskrivning av utsläpp till luft och vatten, buller, avfallshantering, lukt, transporter, energianvändning eller annan relevant miljöpåverkan som verksamheten förutses medföra
  1. att det tydligare beskriv vilken påverkan detaljplanen har på människors hälsa och miljö
  1. att det tydligt redogörs vilka miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken den planerade verksamheten kan komma att påverka, till exempel vatten- och luftkvalitet.
  1. att det tydligt redovisas vilka nationella, regionala och lokala miljökvalitetsmål som kan beröras av den planerade verksamheten.
  1. att andra alternativa lokaliseringar för nya bostadsområden och skola – som inte inkräktar på skyddsvärd tätortsnära natur i Naturreservat – ses över
  1. att kommunen tar större ansvar för kommande generationer genom att bevara och förstärka den skyddsvärda tätortsnära naturen, särskilt i Delsjö-området.
  2. att exploateringsplaner tar hänsyn till nationella och lokala riktlinjer, såsom miljökvalitetsmål, Göteborgs Grönplan, Miljöbalken, de nationella och regionala miljömålen. etc.
  3. att framtida ny bebyggelse planeras i samklang med boende och med stor respekt för den stadsnära naturen, dess ekosystemtjänster och betydelse för människor välmående.

Här kan du läsa hela överklagandet
Trädplan – ÖK, Robertshöjd-Smörslottsgatan, 2018-06-29

Du om vill skicka in överklagande själv, kan skriva att du ansluter till vår överklagan. Sista dag är idag den 29 juni 2018, och du måste ha yttrat dig i samrådsprocessen för att nu ha rätt att överklaga.

Skicka till Till Mark- och Miljödomstolen vid Vänersborgs Tingsrätt Via Stadsledningskontoret
stadsledningskontoret@stadshuset.goteborg.se

Skriv:
Överklagande av Detaljplan för bostäder och skola vid Robertshöjdsgatan/Smörslottsgatan inom stadsdelen Sävenäs och Delsjön.Diarienummer SBKBN1429/15

Härmed ansluter jag mig till Föreningen Trädplans Överklagande

Namn, adress och personnumer

 

 

 

 

 

 

Trädplans yttrande ang exploatering vid Härlanda Tjärn

Trädplans yrkande angående ändringar av detaljplanen för Robertshöjdsgatan/Smörslottsgatan i Sävenäs och Delsjön
Mellan Smörslottsgatan och Robertshöjdsgatan och vid Härlanda tjärn, invid Delsjöns Naturreservat planeras 340 lägenheter och en skola för 550 elever. Den detaljplan som föreslås (Diarienr 1429/15)2 innebär en mycket kraftig exploatering i ”ett område som av länsstyrelsen har utpekats som riksintresse för friluftsliv och kulturmiljövård” samt in i naturksyddsområde som av Länsstyrelsen och flera remissinstanser år 2009 utpekats att bli naturreservat.

Nuvarande förslag hotar de grönkilar som dämpar trafikbuller, rymmer skyddsvärda/fridlysta djurarter, växter och träd, ger värdefull grönska, avkoppling och lekmöjligheter för barn samt bidrar till det gröna stråk som binder samman Delsjöreservatet med andra områden. Det bryter även mot miljöbalken och mot flera miljökvalitetsmål bla ’God bebyggd miljö’ som kräver ”ökade insatser mot buller och dålig inomhusmiljö liksom stärkt samhällsplanering och skyddade tätortsnära grönområden och kulturvärden”

Läs mer

Stoppa skövlingen i Ruddalen

Ruddalen

Slottsbergets bostäder breder ut sig i Ruddalens naturområde. Foto: Okänd fotograf.

I Ruddalens orörda natur pågår just nu svåra skövlingar. Över fyra hektar naturskog, uppskattningsvis runt 3 000 träd har fällts för bygget av exklusiva bostadsrätter. Detta i ett mycket uppskattat och viktigt frilufts- och naturområde i tätbefolkade trakter.

Ruddalen

Många liknande fantasieggande tallar har skövlats i Ruddalen. Foto: Chris Ceder

Naturvärdena i Ruddalen är stora, den vackra blandskogen utmärks av tallar med en fantasieggande gestaltning, som inte finns på många ställen i staden.

Ett stort antal av dessa träd har fällts, andra ”bevaras” – bara för att senare fördärvas i samband med skövlingarna:

Läs mer

Vi vill ha en utökning av Delsjöns naturreservat!


Återuppta Länsstyrelsen förslag på utökning av naturreservatet Delsjöområdet

För 10 år sedan så föreslog Länsstyrelsen att Delsjöns Naturreservat skulle utökas. De flesta remissinstanserna tyckte det var ett bra förslag – men tyvärr blev det avslag när det kom upp till Stadskansliet.

Nu ser vi effekten av detta. Flera detaljplaneförslag naggar nu naturskyddsområdet runt reservatet i kanten, bla exploatering vid Härlanda Tjärn och i Östra Kålltorp samt Öjersjö från andra sidan. Tyvärr kan det komma nya förslag på exploatering i närheten av Delsjön och Stora Torp även i framtiden.

Delsjöns reservat, foto Maria Wennerbeck


Att ens föreslå att bebygga och stänglsa in 11.000 kvm i den gamla kultur- och naturmiljön vid Stora Torp – som är ett mycket uppskattat område för rekretaion, och oerhört viktigt för ett sammanhängande grönstråk – det visar att inget är heligt för stadens beslutsfattare.

Därför är det dags att återuppta detta förslag om utökning av Delsjöns naturreservat, så att hela omådet får statligt skydd.

Låt oss jobba för att det blir verklighet.

Du kan hjälpa till genom att lägga förslag och skriva till politiker och tjänsemän, påminn länsstyrelsen och hjälp till att driva detta – så att Delsjöområdet skyddas för framtiden.

Här är en sammanfattning av förslaget:

Läs mer

HJÄLP TILL att BEVARA STORA TORP!!!

UPPDATERING 2017-12-18:

STORA TORP ÄR RÄDDAT….för denna gången. 

Våra gemensamma ansträngningar gav resultat! Martin Öbo, Fastighetsdirektör Gbg, meddelar nu att förslaget om kinesiskt konsulat i Stora Torp dras tillbaka.
Det blir således ingen omröstning om detta alternativ i Fastighetsnämnden idag.
Bra kämpat alla!

”Planerna på ett kinesiskt konsulat i Stora Torp vid Delsjön i Göteborg har väckt mycket ilska. Nu meddelar fastighetskontoret att ärendet dras tillbaka.
– Det finns två starka skäl till att ärendet idag utgår. Vi har tagit till oss den opinion som finns kring det förslag som vi presenterat. Jag har även under helgen fått till mig att ärendet inte stöds av majoriteten i fastighetsnämnden. Jag har därmed beslutat att ärendet utgår på dagens fastighetsnämnd, säger Martin Öbo, fastighetsdirektör.

Istället kommer Göteborgs stad att fortsätta att leta efter en annan lämplig plats för det kinesiska konsulatet.”

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/goteborgs-stad-inget-kinesiskt-konsulat-i-stora-torp

Kommunen pudlar om kinesiskt konsulat  http://www.goteborgdirekt.se/nyheter/kommunen-pudlar-om-kinesiskt-konsulat/repqlr!zsLXi@AoOtrz7qmuAqatsA/

Nyheter P4 Göteborg – Nyheter P4 Göteborg
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/997247?programid=104

 

2017- 12-16:   SÄLJ  INTE UT VÅR OAS VID STORA TORP!

Detta får inte ske! Det sista öppna grönområdet efter byggnationen vid Stora Torp i Delsjön måste få vara tillgängligt för göteborgarna. Vi kan inte skänka bort så värdefull mark. Hur har ett så miljövidrigt förslag kunnat komma så här långt? Inkompetens eller feghet?
Politiker; ta ert förnuft till fånga och riv förslaget i tusen bitar. Och ta ett oåterkalleligt beslut på måndag. Bevara Stora Torp för alltid!

SKRIV UNDER:    Namninsamling Bevara Stora Torp
MAILA ANSVARIGA nu i helgen!!!  adresser finns nedan

Stora Torp, foto fr Pixabay

Förslaget om att exploatera Stora Torp för detta ändamål kommer  från BRG, Business Region Göteborg, där Patrik Andersson är VD. Tjänstemän o politiker på Fastighetskontoret har känt till och bearbetat och lagt fram detta för godkännande av nämnden på måndag. Nedan finns mailadresser till alla ansvariga. Se till att mailbomba dem i helgen och tala om vad ni tycker om förslaget.

Läs mer

Trädplan genomför aktion för de hotade träden vid Korsvägen

      1. För sex dagar sedan kom Trafikverket med ett chockartat besked för alla trädvänner. 70 träd runtomkring Korsvägen ska flyttas redan i höst som en förberedelse inför den planerade byggstarten för Västlänken. Detta trots att detaljplan för Korsvägen ännu inte är antagen, och att det hårt kritiserade tunnelbygget inte är godkänt i Mark- och miljödomstolen, där förhandlingarna just nu pågår. Dessutom har Trädplan m.fl. just överklagat järnvägsplanen till Högsta Förvaltningsdomstolen. Men Trafikverket tjuvstartar  den hårt kritiserade Västlänken ändå. med sk förberedande arbeten.

Fruktträd som inte skötts och nu ska flyttas, Johannebergs Landeri

Fruktträd vid Johannebergs Landeri, som nu ska flyttas

Träden vid Korsvägen kommer med start denna vecka att beskäras och bindas upp inför flytten. Många av de enorma gamla skyddsvärda träden vid landeriet togs bort redan från 2006 och framåt, när de första beskeden om Västlänken togs. Detta var innan Trädplan fanns, och innan många fattat vidden av projektet och hur det påverkar staden. Så landeriets trädgård är redan förstörd. Man satte då en ”flyttbar fruktträdgård”, som inte har skötts särskilt bra och där träden knappt växt något, som syns på bilden. Nu ska dessa träd flyttas igen till en annan plats. Man kan undra hur de kommer att må då.

Vad som är värre är att många av de vackra mäktiga träd som fortfarande finns kvar är för stora för att flyttas, kommer att fällas i samband med att Trafikverket planerar att börja med bygget av Västlänken.

Under den gångna helgen genomförde Trädplan en aktion för träden vid Korsvägen – se foton nedan.

Trafikverkets delprojektledare för Station Korsvägen, försöker i e-postkommunikation med Trädplan att skönmåla trädingreppen:

Utförandet av flytt och förarbeten görs enligt rekommendationer i Tysk standard beträffande flytt av stora träd. Detta regelverk bygger på erfarenheter från flytt av träd från Tyskland och USA samt den senaste forskningen inom ämnesområdet.

Men det finns varken någon ”Tysk standard” eller ”regelverk” för trädflytt. All trädflytt är experimentell!

Just i Tyskland har man fått erfara detta efter att ha flyttat ett större antal små träd i samband med tunnelbygget Stuttgart 21.

Några år efter flytten såg Stuttgarts flyttade träd ut så här (tryck på länkarna):

lönnek, platan, björk, avenbok

En skrämmande syn! Träden är idag patienter, som är i ständigt behov av vård och omsorg för att överleva, berättar den uppgivna chefen för Stuttgarts parkförvaltning, Volker Schirner, i tysk press.

För ett år sedan flyttade Park- och naturförvaltningen i Göteborgs Stad ett antal oxlar. Träden står i Himlabacken bakom Studentkåren. I början av september i år, när alla träd fortfarande var gröna, hade bladen på de flyttade oxlarna vissnat och fallit av. Enligt Park o natur beror det på att de fått för mycket vatten, pga av regn, men som man kan se på bilderna så har även de träd som står högst upp i backen, där vattenavrinningen är god, tappat alla blad.

När träd flyttas och planteras om krävs nästan dagliga insatser i form av bevattning och näringstillförsel. Vi har sett att Göteborgs Stad inte klarar av detta utan ser till träden alldeles för sällan för att de ska ha goda utsikter att återetablera sig efter flytt.

Flyttade oxlar, Himlabacken, Göteborg. Foto: Trädplan

Flyttade oxlar, Himlabacken, Göteborg. Foto: Trädplan

Flyttade oxlar, Himlabacken, Göteborg. Foto: Trädplan

Flyttade oxlar, Himlabacken, Göteborg. Foto: Trädplan

Flyttade oxlar, Himlabacken, Göteborg. Foto: Trädplan

I söndags genomförde Trädplan en aktion för träden vid Korsvägen. Rödvita band med texten ”Låt mig leva” bands runt de hotade träden, däribland många fruktträd i Landeriet.

träd runtomkring Korsvägen hotas av Västlänken

Många träd runtomkring Korsvägen hotas av Västlänken. Foto: Chris Ceder

träd vid Korsvägen som hotas av Västlänken

Stora träd vid Korsvägen som hotas av Västlänken. Foto: Chris Ceder

träd som hotas av Västlänken

Många stora gamla träd hotas av fällning vid Korsvägen. Foto: Chris Ceder

Fruktträd i Landeriet som hotas av Västlänken. Foto: Chris Ceder

Ert Göteborg eller Vårt Göteborg?

Vilket syfte fyller Göteborgs Stads nyhetstidning Vårt Göteborg egentligen? Är det journalistiskt försvarbart att endast redovisa det som passar en förutbestämd mall? Dessa frågor och många fler ställer sig idag nätverken Trädplan Göteborg och Yimby Göteborg i ett sampublicerat inlägg samtidigt som vi efterfrågar en mer öppen och levande debatt i Göteborg.

Vad kan få nätverken Yimby Göteborg och Trädplan Göteborg att vilja skriva tillsammans?

Vi gillar båda gröna blandstäder och tycker att träd och grönska är viktiga inslag i stadsväven. Däremot landar vi ofta i olika värderingar av mängden grönska som behövs och inte minst om gamla träd behöver bevaras och skyddas eller kan sågas ner och ge plats för nya i samband med att staden utvecklas. Men det är inte argument för och emot detta som vårt inlägg handlar om.

Upprinnelsen är att Göteborgs Stads nyhetstidning Vårt Göteborg har engagerat våra nätverk för en intervju och diskussion om träden vid Haga Kyrkoplan och Nya Allén som kommer att påverkas av byggandet av Västlänken. Vårt Göteborg är en gratistidning som ges ut av Göteborgs Stad som sägs ha uppdraget att berätta om vad staden gör och varför. Barbara Lindell har representerat Trädplan Göteborg och Patrik Höstmad har representerat Yimby Göteborg. Om det är en sak vi är rörande överens om så är det att staden behöver en vital och juste debatt som får leva även då den blir lite obekväm. Här har tyvärr Vårt Göteborg gjort oss besvikna.

Ert Göteborg?

Redan i början av mars blev vi kontaktade med frågan om vi ville ställa upp på en intervju i Vårt Göteborg.

Yimby kontaktades då redaktören sa sig vilja ha med en ”med en annan grupp, som kanske inte ser lika stora bekymmer med att flytta träden.” Det stämmer in på Yimby så nätverket nappade på idén och samordnaren Alvar Palm engagerades. När Vårt Göteborg förstod att han även var engagerad som hobbypolitiker så blev det stopp. Personer med partipolitiska kopplingar skulle inte få uttala sig i tidningen. Därför gick uppgiften över till samordnaren Patrik Höstmad.

I slutet av maj intervjuades Barbara Lindell och Patrik Höstmad av journalisten Marit Larsdotter som frilansade för Vårt Göteborg. I ca två timmar avhandlade vi högt och lågt om träd och Västlänken vid Haga Kyrkoplan i en härlig vårgrönska. Det går inte säga något annat än att vi behandlade frågorna både på längden och på tvären. Marit skulle återkomma med texten.

Men efter några dagar kom meddelandet att tågordningen var ändrad och att tidningens redaktör, Margareta Romare, först skulle hantera texten innan vi fick få möjlighet att återkoppla på den. Redaktionen var uppenbarligen inte nöjd för frilansjournalisten återkom med kompletterande frågor via mail och bad oss förtydliga.

”- Är Västlänken bra för staden? Varför/varför inte?

 – Varför/varför inte ska träden flyttas?

 – Vad bör man göra istället (om man inte ska flytta träden)?

 – Ni tycker båda om täta blandstäder. Hur ska de se ut enligt er och vad är det egentligen?”

Det blev ett höjt ögonbryn hos oss bägge med tanke på att det var just vad vi behandlat ingående under den långa intervjun. Längst ned i vår text hittar ni de skriftliga frågorna med Patriks och Barbaras svar.

Patrik Höstmad

 På frågan om Västlänken är bra för staden svarade Patrik nu skriftligt ungefär som han gjort under intervjun:

”Det är komplext. Västlänken är ett svar på en regional efterfrågan enligt den gamla modellen som ser regionförstoring som drivande av tillväxt. Det har varit den politiskt möjliga lösningen efter år av tragglande. På kort sikt ger projektet störningar och tar personella och finansiella resurser från staden Göteborg, vilka hade kunnat användas till något bättre. På lång sikt kan man möjligen få positiva effekter av investeringen, men det förutsätter en kraftig förtätning av centrala Göteborg. Hade jag fått bestämma helt själv hade jag lagt pengarna på driva på den central stadsutvecklingen eftersom det minskar transportbehov och ger goda möjligheter för kunskapsintensiva företag att utvecklas och växa. Men jag är tveksam till att jag skulle lyckas få nationell och regional uppslutning bakom den idén. Troligen inte ens lokalpolitisk. Vi är inte där än, men vi är på väg.”

Därefter blev Patrik uppringd av redaktören och fick frågan om han kanske skulle kunna instämma i något av det som Alvar Palm tidigare uppgett, t.ex. att det på längre sikt finns möjlighet till överflyttning från bil till spårbundet och att det är positivt att trafiken sprids ut i stan och att trafik flyttar under jord och ytor frigörs till annat. Patrik instämde i att på längre sikt kan de effekterna vara möjliga.

I utkastet på Vårt Göteborg-artikeln sammanfattades detta med:
I stort, är Västlänken bra för Göteborg?

PH: Ja, på lång sikt får vi positiva effekter med Västlänken. Vi får en bättre och snabbare kollektivtrafik i hela regionen och människor måste inte ta bilen lika ofta. Det är bra om en del trafik flyttar under jord för då vinner vi mer yta till annat, även för grönska och träd. Det är också bra att det blir fler större knutpunkter i stan, så att inte allt koncentreras till Drottningstorget (sic) och Brunnsparken.”

Inget av tveksamheterna inför Västlänken redovisades. Här blev det uppenbart att Vårt Göteborg hade en förutbestämd mall som vi skulle falla in i. Det är beklaglig journalistik och Patrik tackade för sig. Vårt Göteborg återkom med ursäkter men bekräftade samtidigt att det fanns en förutbestämd mall:

”Nu blir det istället i huvudsak två kritiska röster till Västlänken. Tanken var en positiv och en negativ röst, för att spegla olika synsätt.”

Yimby Göteborg hade genom hela resan gjort tydligt att nätverket inte tagit ställning för eller emot Västlänken. Det svar vi kan tänkas ge om Västlänken blir våra personliga.

Dessutom passade redaktören på att klaga på svaret:

”Hela det svaret du mejlade till mig får dels inte plats, dels känns det lite som om du passar på att lansera din personliga politik. Och det kan ingen av er, varken du eller Barbara, få göra i den här artikeln. Det får hitta andra kanaler för i så fall.”

 Efter flera följande telefonsamtal och mailväxlingar där formuleringarna knådades och vägdes på guldvåg accepterade till slut Patrik några av formuleringarna och artikeln är nu publicerad, men den bittra eftersmaken består.
 

Barbara Lindell

Barbara Lindell hade en liknande erfarenhet, där hon först fick svara på samma frågor som Patrik Höstmad, samma som redan ställts i den långa intervjun och sen fick samtal och mail om hur texten kunde ändras och anpassas till den bild de ville förmedla. Barbaras svarade på de skriftliga frågor vi fick (se längst ned i texten).

Sen kom kommentarerna från Vårt Göteborgs redaktör via telefon och mail, där Barbara ombads att inte nämna antal träd, samt inte prata som representant för Föreningen utan i jag form, och inte heller hänvisa till källor på sina nämnda fakta. Barbara ifrågasatte detta. 

Hon fick då besked om att saker skulle tas bort och ändras, varpå hon svarade:

”Jag vill också svara på det du säger: Att vi vill lägga till saker. Efter två timmars intervju fick vi sen också flera skriftliga frågor, som både jag och antagligen även Patrik lagt möda på att besvara. Naturligtvis vet jag att utrymmet är begränsat i en papperstidning – det är inte första gången jag blivit intervjuad. Men det är skillnad på att dra ihop essensen av en intervju och att lägga ord i munnen som man inte sagt för att främja era egna syften”

”Enligt uppgift skulle intervju-artikel handla om träden och Haga Station, att då först lägga upp helt felaktiga siffror i artikelförslaget, och sen när jag påpekar detta ta bort all info om vad som händer med träden ur artikeln, är minst sagt märkligt. Att tala om att ett enstaka träd fälls, när ansvariga för projektet (Bo Larsson Projektledare för Västlänken, Helena Bjarnegård, Stadsträgårsmästaren, Ulf Agneberg, Trv, etc.) gått ut med att det är ca 500 träd som försvinner/fälls – ja man kan knappast förvanska siffror mer än så… ” 

”När det gäller min uppgift ang grundvattnet, så är den tagen från Trafikverkets ansökan till Mark- och Miljödomstolen, Det står i det komplement som Trv gjort efter att domstolen efterfrågat mer information. Det är bara att kontakta TRV och bekräfta. Det är alltså inget som jag själv hittat på.Vi i Trädplan tror att grundvattenpåverkan kommer bli betydligt större (både lägre nivå och längre tid) än vad TrV uppger – men väljer att gå på deras siffror och hålla oss till de fakta som för tillfället finns. 2 meter under 24 månader är illa nog, när det gäller påverkan på träd och kulturmiljö.”

I de första utkasten till artikel stod alltså att ”något enstaka träd kommer att tas bort”. Barbara påpekade ett flertal gånger att detta inte stämmer, utan att det handlar om flera hundra träd som ska flyttas eller fällas. Hon skickade också de korrekta siffrorna som Trafikverket uppgivit. Då kom svaret från redaktören:

– Som jag sade igår har vi en annan artikel som berättar hur många träd som ska tas ner, flyttas etc. Där kommer vi att nämna hundratals. men kring Haga/Kungsparken är det inte ett hundratals träd som ska tas ner. Ett 30-tal? 2015 sade de i alla fall ett 30-tal. Men som sagt, vi reder ut alla dessa siffror i en sidoartikel. 

– Jag har lagt till ett citat av dig. Återigen, du får stå för det du säger själv, utan att hänvisa till ”all forskning”. Det blir samma tyngd ändå.  Patrik får inte heller hänvisa till andra. Det är intervjuns form.  – Ditt svar om Västlänken. Nu frågade vi dig. Jag tycker att du kan svara ”Jag”. Sedan förstår man att Trädplan tycker så. Men vi pratar just med dig och vill ha ditt svar. 

Barbara svarade: ”Det är ok att ni tagit bort mina referenser till andra – men det är inte så jag talar. Om jag kommer med ett påstående så brukar jag alltid referera till forskning eller Trafikverket eller vilken källa det månde vara, även när jag talar eller blir intervjuad.

Skicka gärna texten igen, så att jag kan kolla citaten och se om jag ställer upp på denna styrda intervju”

Ny vända med korr. Några exempel:

BL:  Jag vill ha en grön blandstad där det finns bostäder, skolor, sociala funktioner, artrika grönområden och arbetstillfällen inom stadsdelarna.

Redaktören: Kan jag skriva träffpunkt istället för funktioner? 

BL:  träffpunkter är inte ett ord jag använder och inte heller samma sak som sociala funktioner. I sociala funktioner ingår många saker, både möjlighet till folkliv med mötesplatser, och tex social service, och ett fungerande socialt nätverk. Antar att du gärna vill ha med ordet mötesplatser (eller träffpunkter som är ungefär samma) – eftersom staden vill sälja in det begreppet, men jag vill gärna att mina egna ord används i mina citat.

Redaktören:  nej jag vill ingenting, tycker bara att sociala funktioner är obegripligt. I all välmening tänker jag att det bör stå något som folk kanske lite lättare förstår.

 

Papegojor

Dessa exempel från Patriks och Barbaras kontakter med tidningen Vårt Göteborg är bara en del av det som skrevs och sades, det finns fler exempel. Det är därmed uppenbart att vi skulle vara papegojor i Vårt Göteborg narrativ samtidigt som det förmedlades en bild av en vital och öppen debatt där alla får komma till tals. Både Yimby och Trädplan har erfarenheter av många intervjuer och visst, ibland blir det lite felciterat, ibland blir det ordentligt förkortat, ibland blir det en annan tonvikt än den förväntade, men aldrig har andemeningen förändrats till oigenkännlighet som i detta fall. Det här tycker vi är så långt ifrån ett värdigt sätt att behandla det offentliga samtalet i Göteborg att vi var tvungna att reagera. Reaktionen är det ni nu läser.

 

Vårt Göteborg!

Den här erfarenheten väcker frågor om Vårt Göteborg och det som förmedlas i nyhetstidningen. För det första är det en grundläggande problematik när en nyhetstidning kontrolleras av de som har den politiska och byråkratiska makten. Det blir en kortslutning mellan de demokratiska institutionerna som är tänkta att balansera varandra och Vårt Göteborg borde vara extremt vaksamma på att inte lägga egna ord i andras munnar eller att bedriva egen opinion. Det är uppenbart att skillnaden mellan journalistik, nyhetsförmedling, information och opinionsbildning behöver tydliggöras när Göteborgs Stad kommunicerar med medborgarna. Det är nog till och med rimligt att Vårt Göteborg begränsar sitt åtagande till att förmedla officiell information och inte ge sken av att bedriva en journalistik gärning i medborgarnas tjänst.

Med hopp om en bättre, vitalare och mer öppen debatt om Göteborgs framtid. Staden i vårt hjärta förtjänar det!

Barbara Lindell

för Trädplan Göteborg

Patrik Höstmad

för Yimby Göteborg

 

Här är det vi själva vill säga:



Är Västlänken bra för staden? Varför/varför inte?

BL: Nej, Västlänken är inte bra för staden, den har en negativ samhällsnytta, ger oåterkalleliga skador på stora delar av riksintresset Göteborgs innerstad m.fl. – både på kulturmiljön och naturmiljön. 500 planterade och minst lika många vilda träd försvinner. Bygget av Västlänken kommer aldrig att bli klimatneutralt pga av den stora mängd betong och armeringsjärn som behövs för att bygga i göteborgsleran.

Stationen i Haga är en av Nordeuropas mest onödiga stationer. Trafikverket har inte kunnat påvisa att det finns tillräckligt med resandeunderlag för att försvara ett sådant irreversibelt ingrepp på kultur- och naturmiljön mitt inne i dessa världsunika stadsdelar med tillhörande parker.

PH: Det är komplext. Västlänken är svar på en regional efterfrågan enligt den gamla modellen som ser regionförstoring som drivande av tillväxt. Det har varit den politiskt möjliga lösningen efter år av tragglande. På kort sikt ger projektet störningar och tar personella och finansiella resurser från staden Göteborg, vilka hade kunnat användas till något bättre. På lång sikt kan man möjligen få positiva effekter av investeringen, men det förutsätter en kraftig förtätning av centrala Göteborg. Hade jag fått bestämma helt själv hade jag lagt pengarna på driva på den central stadsutvecklingen eftersom det minskar transportbehov och ger goda möjligheter för kunskapsintensiva företag att utvecklas och växa. Men jag är tveksam till att jag skulle lyckas få nationell och regional uppslutning bakom den idén. Troligen inte ens lokalpolitisk. Vi är inte där än, men vi är på väg.

Varför/varför inte ska träden flyttas?

BL: Därför att alla tillstånd för att bygga Västlänken ännu inte är klara. Att redan nu göra så pass stor negativ inverkan på träden, utan en färdig miljödom, måste betraktas som en skandal.100-200 år gamla träd klarar inte en flytt, det visar erfarenhet från andra liknande försök att flytta gamla stadsträd (bla i Stuttgart). Beskärning av rötter och kronor gör att träden inte längre återhämtar sig. De kräver mycket extra skötsel resten av sitt synnerligen förkortade liv.

PH: Flytta träd är ett ekonomiskt tveksamt användande av allmänna medel och jag ser det snarare som ett sätt att visa god vilja mot ett särintresse.

Vad bör man göra istället (om man inte ska flytta träden)?

BL: Haga stationen ska inte byggas. Istället bör man satsa på att förbättra tågkapaciteten genom förbättringar vid getingmidjan utanför Centralen och den befintliga Lisebergsstationen. De medel som finns för Västlänken ska användas till att förbättra den lokala kollektivtrafiken samt att ta hand om och utveckla den gröna innerstadsmiljön, allt med sikte på att följa alla utsatta klimatmål och förhindra framtida översvämningar och klimatförändringar, samt skapa en bättre grön stad för alla.

 PH: Försök antingen bevara dem på plats eller såga ner och plantera nya. De planerade kommer att vara mäktiga gamla träd för våra barnbarn. Träd frösås eller planteras, växter, dör eller sågas ner, andra tar vid eller nya planteras i en ständigt pågående organiskt process. I det längre perspektivet är träd en del av den ständigt föränderliga stadens dynamik.

Ni tycker båda om täta blandstäder. Hur ska de se ut enligt er och vad är det egentligen

BL: Vi i Trädplan förespråkar en blandstad, dock inte alltför tät. En blandstad är en stad där det finns flera olika funktioner i närmiljön, både boende, arbeten, skolor, grönområden och rekreation etc. Det är viktigt att se staden som mer än bara fyrkantiga hus, det är också natur, människor, folkliv, estetik, sociala funktioner, livskvalité, mångfald och lokalt hållbar ekonomi etc. Mycket träd och grönska är avgörande för en modern blandstad, en fungerande stadsmiljö där människor mår bra, även i framtiden.



PH: Det är en gångvänlig kvartersstad med många boende och med gator som är urbana levande stråk med butiker och restauranger, och med små gröna parker i stadsväven. Linnéstaden och Kungsladugård är exempel på den typen av levande och attraktiva stadsdelar, eller Hornsbergs strand i Stockholm om man ska ta ett modernt exempel.

Länk till Yimbys inlägg: Yimby, Ert Göteborg eller Vårt Göteborg?

Den slutliga versionen av Vårt Göteborgs artikel finns att läsa här:

 

 

De värdefulla träden,

Intressant ifrån Sveriges Radios program Klotet om hur andra delar av världen, exvis Indien och många storstäder i Europa, fått upp ögonen för våra träd och gröna miljöers enorma betydelse. Hur träden t.ex. renar luften, vattnet, reglerar värmen och på många andra sätt bidrar till ökad hälsa. De ”äter” upp dålig lukt, binder vatten o minskar översvämningar mm.
Detta känns självklart för många av oss…..när blir det lika självklart för våra ansvariga??
Sverige går åt exakt motsatt håll, minskar grönytor per person och bygger så att jorden inte räcker till för att plantera nya träd.

”Träden gör luften fuktig och sval och de kan hindra översvämningar vid kraftiga regn. Ny kunskap om trädens egenskaper börjar göra avtryck på stadsplanering i städerna, och gröna ytor i städerna får en större betydelse.
Men samtidigt är trycket på städerna större, fler och fler människor in, bostadsområden förtätas. Utanför stadskärnorna byggs områden med köpcenter, kontor, lagerlokaler och liknande. Risken är att små fragment av natur till slut grävs bort och får ge plats åt asfalterade ytor och byggnader.
I megastaden Bangalore i Indien har ett privat företag planterat små, täta skogar på skräpmark mitt i staden, för att få ett bättre lokalt klimat.”

Gäster i programmet var professorerna Per Berg och Anders Malmer på Sveriges lantbruksuniversitet.

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/894499?programid=3345

EN sista (?) FEST FÖR TRÄDEN på Hagaplan 6 och 20 maj 2017

KOM OCH VISA ATT DU VILL HA KVAR TRÄDEN VID HAGA KYRKOPLAN OCH I KUNGSPARKEN!

HAGAKYRKOPLAN

6 och 20 maj 2017

Kl 12.30 – 16

Nu har Länsstyrelsen, Kammarrätten och Högsta Förvaltningsdomstolen avslagit vår överklagan ang träden på Hagaplan.
Det betyder att de nu kan börja fälla tre av de största träden nedanför kyrkan längs med Allén.

I höst planerar man också att börja fälla stora gamla träd i Kungsparken.
Vi förstår inte varför man fäller träd, nu innan alla beslut är tagna om Västlänken. Det kommer att dröja ett bra tag innan alla beslut är tagna och tillstånd finns för att det eventuellt skulle vara aktuellt med att gräva schaktet vid Haga. Trots detta vill man nu redan börja avverka träd!

Trädplan Göteborg har hittat mycket konstigt i ansökan om åtgärder vid träden. Trots detta har Länsstyrelsen utan någon protest godkänt ansökan om fällning.

Våra överklaganden blev avslagna på vändande post – vilket endast kan betyda att även rätten är meddelad och informerad innan vi ens skickat in våra argument för överklagan. Man kan undra hur oberoende de juridiska processerna då är.
På lördag kommer vi att finnas på Haga Kyrkoplan från kl 12.30 till kl 16 för att visa vad vi tycker om detta.

Vi hade tänkt göra en Fest För Träden nu när de spricker upp och är som vackrast – och det blir det. Men samtidigt kanske det blir sista gångerna vi kan fira en del av dessa träd.
SÅ slut upp. Ta med vänner och bekanta och kom dit och visa vad du tycker!

Det blir info-utställning, positiv-spelning, musik och möjlighet att aktivt engagera sig på olika sätt

 

Bakgrundsinfo: 

Syftet med Länsstyrelsens beslut, 2017-01-31 är trädflytt och trädfällning som förberedelse för arbete med Västlänken.

Föreningen Trädplan Göteborg anser att Länsstyrelsen negligerat de irreversibla och mycket negativa konsekvenser för kyrkotomtens miljö som ingreppen medför. Åtgärderna är så pass stora att de bör ingå i projektet och därmed i stundande prövning inför miljöbalken.

Enligt Föreningen Trädplan Göteborg är det mycket anmärkningsvärt att Länsstyrelsen fattat beslut om tillstånd till åtgärder som innebär fällning och flytt av flera kulturhistoriskt värdefulla träd innan något av de pågående tillståndsärendena för Västlänken vunnit laga kraft.

 

Här finns vår överklagan: ÖK, KR, Talerätt Trädplan, Intrång Kyrkotomt, 2017-04-13

MALL yttrande området vid HÄRLANDA TJÄRN ————- senast idag kl 23.59

Här finns en mall att skicka in för att yttra sig ang detaljplan för området i anslutning till Härlanda Tjärn

MALL – Yttrande naturen vid Härlanda Tjärn, samråd – word
MALL – Yttrande naturen vid Härlanda Tjärn, samråd – RTF

Synpunkter angående: Detaljplan för bostäder och skola vid Robertshöjdsgatan/Smörslottsgatan inom stadsdelen Sävenäs och Delsjön.

Diarienummer SBKBN1429/15
Diarienummer TKFN5983/15

Skickas till Stadsbyggnadskontoret: sbk@sbk.goteborg.se

SENAST IDAG, onsdag 15 mars 20017, kl 23.59

Skicka in mallen som den är, eller klipp och klistra in egna texter. Det viktiga är att du yttrar dig så att du sedan kan vara med i hela processen, och ha möjlighet att ha synpunkter och ev överklaga även senare.

Du som redan skickat in ett yttrande har alltid möjlighet att komplettera ditt yttrande med ytterligare från vår mall, om du vill det.

GLÖM INTE att fylla i namn och övriga uppgifter om dig på första sidan.

Vi vill också påminna om att rösta på vårt förslag om att utöka Delsjöns naturreservat. Det har varit fel på röstningsfunktionen, så du som redan röstat tidigare: kolla om ditt namn finns med på namnlistan. Om inte, så gör om din röstning. Glöm inte att bekräfta din röst!
Ju fler röster desto större chans att vi blir hörda.

Här är länk till förslaget (Göteborgsförslaget 177): Utökat Utöka naturskyddsområdet vid Härlanda Tjärn,stoppa averkning

Här är vårt tidigare inlägg om detta:

AKTION: Hjälp till att RÄDDA naturen vid HÄRLANDA TJÄRN

Härlanda Tjärn, flygfot: Per Hallen