Grå eller Grön stad – Trädplan i Valsamtal – augusti 2018

Föreningen Trädplan Göteborg har samtalat med representanter för 10 olika partier i Göteborg inför valet 2018.

Med olika infallsvinklar och olika personliga berättelser har de försökt förklara hur de står i de gröna frågorna.

Du hittar länkar till varje intervju nedan, i bokstavsordning.

Det handlar, som ni ser, inte om klassiska tuffa valintervjuer där man försöker “sätta dit motståndaren” – utan respektfulla långa samtal. Även kring frågor där vi har helt olika uppfattningar.

Ingen vill ha något annat än en Grön Stad – men alla har olika uppfattningar om begreppet, och olika vägar att nå målet.

Detta är Föreningen Trädplans bidrag till att försöka ge en bild av partiernas engagemang i gröna frågor. Men vi uppmanar alla att läsa de olika partiernas partiprogram noga. Kolla också gärna upp vilka förslag och motioner de lagt, och hur de röstat i fullmäktige.

Fundera omsorgsfullt innan du bestämmer var du lägger din röst.

De gröna frågorna handlar om mer än Västlänken, även om det är en avgörande fråga just nu.

Det handlar ytterst om vår framtid, om möjligheten att ha en fungerande grön och hållbar stad på lång sikt. En stad där grönområden, stadsträd och den stadsnära naturen får plats och bevaras och vårdas. En stad som planeras och utvecklas i samklang med människor och natur.

Stora frågor står på spel. Din röst är viktig!

 

Länkar:

Centern, Rickard Nordin

Demokraterna, Henrik Munck

Feministiskt Initiativ, Alexandra Angelbratt

Kristdemokraterna, Hampus Hagman

Liberalerna, Axel Darvik

Miljöpartiet, Ulf Kamne och Anna Skrapste

Moderaterna, Åsa Hartzell

Socialdemokraterna, Rikard Ledin da Rosa

VägValet, Anders Torwald

Vänsterpartiet, Gunvor Bergquist och Johan Zandin

 

Trädplans engagemang för att rädda äppelträd bär frukt

I våras stoppade Trädplan tillfälligt den hotande avverkningen av ett unikt gammalt äppelträd i Sisjön. Nu har vårt förslag om hur trädet kan räddas fått genomslag hos Trafikkontoret, som har tagit fram en ny plan där trädet bevaras.

Äppelträdet i Sisjön blommar i maj 2017. Foto: Chris Ceder

I början av april i våras uppmärksammade Föreningen Trädplan Göteborg att ett stort och gammalt äppelträd i Sisjön skulle fällas. Äppelträdets stam hade sprejats med gula kors och trädets fällning skulle ske under de närmsta dagarna berättade entreprenören, Kungsbacka skogsentreprenad, som var i färd med att avverka ett stort viktigt naturområde i Sisjön för bygget av det nya bostadsområdet Sisjödal.

Äppelträdet i Sisjön målat med gula kors för avverkning i april 2017 Foto: Chris Ceder

Där äppelträdet växer skall Trafikkontoret bygga en cykel- och gångbana som leder till det nya bostadsområdet.

Personen vi talade med på Kungsbacka skogsentreprenad höll med om att det vore synd om det gamla äppelträdet skulle försvinna och lovade att avvakta med fällningen samt tala med huvudentreprenören Mark- och miljöbyggarna först.

Trädplan kontaktade omgående Trafikkontoret i Göteborgs Stad. Vi föreslog att Trafikkontoret skulle anlägga cykel- och gångbanan i en båge runt trädet istället för rakt över den yta äppelträdet lever på som Trafikkontoret planerat. Vi påpekade att det finns tillräckligt med plats i slänten nedanför trädet och det skulle inte vara någon svårighet att bygga upp en liten vall där för gång- och cykelbanan. På så sätt skulle äppelträdet få stå kvar på en grön ö mellan den trafikerade gatan och cykel- och gångbanan. Trafikkontoret svarade att de skulle tala med entreprenörern, Mark- och energibyggarna, och se om de kunde hitta en lösning men att det inte gick att lova någonting.

Äppelträdet i Sisjön blommar i maj 2017. Foto: Chris Ceder

Idag kontaktade Trädplan Trafikkontoret på nytt för att höra efter om äppelträdet.

Glädjande nog fick vi idag veta att Trafikkontoret tagit fram ett förslag för äppelträdets bevarande. – Lösningen kanske inte är jättebra ur cykelsynpunkt, men förhoppningsvis accepterar cyklisterna att det blir en liten krok runt äppelträdet, berättar Trafikkontorets handläggare Marit Sternang för oss.

Förslaget som Trafikkontoret nu lagt är precis det Trädplan föreslog i våras för att rädda trädet:

Trädplans förslag att rädda äppelträdet har antagits av Trafikkontoret.

Nu förutsätter vi att de beslutsfattande politikerna i Trafiknämnden i Göteborgs Stad tar till sig detta och antar förslaget för att rädda detta vackra, unika och ekologiskt värdefulla äppelträd  i en miljö där nästan allt skövlats bort.

Stora avverkningar i Sisjön

I området där äppelträdet växer har i år ett ca 10 hektar stort naturområde bestående av mestadels blandskog skövlats.

På några få veckor i våras grävdes jordtäcket bort, som uppstått under årtusendenas lopp. Det tar 100 år för marken i skogen att bilda en enda centimeter jord.

Jordtäcket avlägsnas efter avverkningar i Sisjön. Foto: Chris Ceder

Därefter sprängdes berggrunden bort för byggandet av det nya och exklusiva bostadsområdet Sisjödal, i luftiga omgivningar med trädtoppsutsikt.

Området utgjorde en stor del av det mycket viktig gröna buffertområdet mellan Sisjöns industriområde och naturreservatet i Sandsjöbacka. Exploateringen innebär en en fragmentering av de sammanhängande grönområdena, dvs en ytterligare isolering och störning för Sandsjöbacka, vilket redan skett på flera andra ställen runtomkring naturreservatet de senaste åren.

Avverkningar i Sisjön våren 2017. Foto: Chris Ceder

Green washing för att sälja bostäder

Boendet i Sisjödal marknadsförs just nu med green washing: sköna slogans som döljer den svåra miljöförstörelsen, vilken ytterligare decimerat de så ekologiskt viktiga buffertzonerna vid Sandsjöbackas naturreservat:

Ta friska morgondopp i Sisjön efter sköna rundor i naturreservatet, andas in och pusta ut.

 

Där kan barnen plocka bär, fylla lungorna med frisk luft och komma hem med fina rosor på kind.

 

På våren njuter du av vitsipporna precis utanför dörren.

Avverkningar under häckningstid

Under våra besök i Sisjön under den tidiga våren la vi också märke till att fåglarna byggde bon och börjat sin häckningsperiod. Detta inträffade tidigt i mars då årets senvinter och tidiga vår återigen var rekordvarm. Trädavverkningarna som Göteborgs Stad lät utföra i Sisjön pågick fortfarande under första hälften av april 2017 och tveklöst fick många fåglar sin häckning förstörd som en följd.

Avverkning i Sisjön i april 2017. Foto: Chris Ceder

I Tyskland är alla trädfällningar och all störande aktivitet där fåglar häckar förbjuden enligt lag efter den sista februari. Det är något som den svenska tillsynsmyndigheten för djur- och naturskydd Länsstyrelsen borde ta till sig av!

Avverkning i Sisjön i april 2017. Foto: Chris Ceder

I Sverige är det också förbjudet att störa fåglarna under häckningen, men gång efter annan har vi blivit vittne till hur det avverkas träd och genomförs störande ingrepp i våra grönområden mitt under häckningen, som en följd av att Länsstyrelsen valt att inte följa bestämmelserna i Miljöbalken utan istället hänvisar till en ”gällande praxis”.

Ett generellt lagstadgat stopp för avverkningar efter ett visst datum vore det enda sättet att få stopp på de många avverkningar som beviljas trots att de utförs i strid med Miljöbalkens bestämmelser.

Många grova träd fällda i Sisjön på våren 2017. Foto: Chris Ceder

Äppelträdet blommar – förhoppningsvis inte för sista gången

Under tiden har äppelträdet hunnit med att blomma ljuvligt till stor glädje för humlor och bin. Förhoppningsvis inte för sista gången!

Trädplan Göteborg förväntar sig nu att Göteborgs Stad åtminstone låter det gamla äppelträdet få leva vidare och skänka glädje och liv åt människor och djur en lång tid framöver!

Äppelträdet i Sisjön besöks av mycket humlor och bin under blomningen i maj 2017 Foto: Chris Ceder

Äppelträdet i Sisjön blommar vackert i maj 2017 Foto: Chris Ceder

Fler utvalda bilder från avverkningarna i Sisjön under 2017:

Berget sprängs bort i Sisjön i juni 2017. Foto: Chris Ceder

Skövlad terräng i Sisjön i maj 2017. Foto: Chris Ceder

Många grova träd fällda i Sisjön våren 2017. Foto: Chris Ceder

Avverkningar i Sisjön. Foto: Chris Ceder

Avverkningar i Sisjön i mars 2017. Foto: Chris Ceder

Avverkningar i Sisjön i april 2017. Foto: Chris Ceder

Skövlad terräng i Sisjön i april 2017. Foto: Chris Ceder

Skövlad terräng i Sisjön i april 2017. Foto: Chris Ceder

Äppelträdet i Sisjön besöks av mycket humlor och bin under blomningen i maj 2017 Foto: Chris Ceder

Så dör en av Göteborgs äldsta och största träd: Gränseken på Delsjövägen —————— Trädplan kräver att trädet räddas och naturminnesförklaras

På Delsjövägen står en mycket stor ek. Foto: Chris Ceder

På Delsjövägen står en mycket stor ek. Foto: Chris Ceder

Göteborg senhösten 2016. Vädret är gråmulet och ruggigt. En hårt trafikerad gata. I vägkanten står ett träd, bilar och lastbilar dundrar förbi på några centimeters avstånd. Luften är fylld med en stickande avgaslukt.

Trädet är stort. Väldigt stort.

Stammen är grövre än på något annat träd jag sett i Göteborg.

Av en ren slump har jag fått syn på trädet.

Jag tänker omedelbart att jag måste se trädet på nära håll, det är fängslande och ovanligt. Men det är farligt att korsa den hårt trafikerade gatan och trädet står i en otillgänglig och brant slänt. Att ta mig till trädet från andra sidan gatan innebär att jag måste gå en halv kilometer till fots för att komma till en gångväg varifrån jag kan klättra upp för slänten till trädet.

Det är verkligen inget träd för gamla eller barn att besöka, bara för personer med god benstyrka och balans. I Wien är dylika träd hyllade naturminnen och turistattraktioner som är lättillgängliga för gamla och rörelsehindrade:

Naturminnesmärkt orientalisk platan i Wien. Trädet är bara 88 år gammalt, ett barn jämfört med den gamla eken på Delsjövägen. Foto: Chris Ceder

Naturminnesmärkt orientalisk platan i Wien. Trädet är bara 88 år gammalt, ett barn jämfört med den gamla eken på Delsjövägen. Foto: Chris Ceder

Till slut uppstår ändå en lucka i rusningstrafiken och jag småspringer över gatan och kliver över vägräcket. Jag står direkt framför trädet. Det är enormt. Stammen är klart bredare än bilarna som kör förbi i hög fart på mindre än en armlängds avstånd. Någon har spikat fast plankor på stammen. På marken ligger skräp. Jag fylls med olust. Det är en ganska avskyvärd plats att vistas på.

Unikt monumentalträd i Göteborg: Tung trafik dånar förbi Göteborgs största ek på några centimeters avstånd. Foto: Chris Ceder

Unikt monumentalträd i Göteborg: Tung trafik dånar förbi Göteborgs största ek på några centimeters avstånd. Foto: Chris Ceder

I Örgryteföreningens arkiv finner vi den lilla information som finns bevarad om trädet: På det tidiga 1500-talet stod Gränseken på gården Gårdas ägor.

Konstnären Richard Holmström avbilade i början av 1950-talet trädet som då kallades den tusenåriga eken vid Delsjövägen:

granseken-teckning

Tusenåriga eken vid Delsjövägen. Av Richard Holmström (1951). Licens: Creative Commons (CC BY-NC-ND 2.5 SE)


Idag är Gränseken bortglömd och lämnad att dö, på grund av den allvarliga vanskötsel som trädet utsätts för.

Vägräcket äter sig djupt in i trädstammen. Och någon decimeter nedanför tränger gatan in i ekens inre.

Vägräcket och vägbanan äter sig in i Gränseken. Foto: Chris Ceder.

Vägräcket och vägbanan äter sig in i Gränseken. Foto: Chris Ceder.

En av de tre huvudgrenarna har vårdslöst sågats av och svampar tränger ut ur såret på stammen som eken inte klarat att läka ihop. Grenen växte bort från gatan och riskerade inte att falla i huvudet på någon (av de förbipasserande bilarna).

Gränseken - svampangripen. Foto: Chris Ceder

Gränseken – svampangripen. Foto: Chris Ceder

I det svampangripna såret syns flera hål. Hålen kommer att växa allteftersom förruttnelse sprider sig och trädet kommer att gröpas ur och bli ihåligt om det överlever tillräckligt länge. Det är en naturlig process som till slut orsakar trädets död, men genom att såga av en stor gren har man påskyndat händelseförloppet. Naturliga hålträd är viktiga boplatser för många djur – ett oskadat träd däremot bibehåller sin vitalitet och friskhet bättre och kommer att leva betydligt längre än ett träd som utsätts för stora och destruktiva ingrepp.

Främmande föremål skadar träd

Träd har en förmåga att ”svälja” främmande föremål som tränger in genom barken – genom en process som kallas CODIT (se denna utmärkta video för en förklaring). Ett vasst och orubbligt föremål som är i vägen för ett träds naturliga tillväxt skaver upp ett öppet sår som trädets kambium och de levande cellerna i splintveden måste läka. Sårvävnad, kallus, kan genom övervallning (länk till bild) kapsla in skadan och föremålet, men samtidigt har svampar, bakterier och parasiter fått en öppen dörr till trädets inre. Trädet kan fortsätta att leva till synes opåverkat, men svamp- och bakterieangrepp är ofta en långsam process och resulterar i ett successivt försvagande av trädet – ett sjukdomsförlopp som kan pågå i tiotals eller rent av hundratals år som i gamla ekar.

Gränseken måste nu försvara sig mot det konstanta angreppet från det vassa vägräcket och den giftiga vägbanan. Det är inga små föremål – de kommer snart att skava sig in i trädet längs hela dess bredd. Sårytan utvidgas hela tiden och Gränseken kommer under resten av sitt liv att tvingas bekämpa angreppet. Om inget görs. Än så länge vore det enkelt att avlägsna vägräcket och flytta vägen och därmed förlänga trädets liv med många år.

Den stora sårknölen (kallus) som Gränseken nu bildat i försvar mot vägräcket försämrar också dess styrka, jämvikt och stabilitet – som ökar risken för att det väldiga trädet ska knäckas av sin egen tyngd.

En närbild vittnar om att skadan redan är omfattande. Trädstammen har deformerats av vägräckets och vägbanans intrång och en stor spricka är synlig vid stammens bas:

Gränseken förstörs långsamt av ett vägräcke. Foto: Chris Ceder.

Gränseken förstörs långsamt av ett vägräcke. Foto: Chris Ceder.

Dessutom visar vetenskapliga studier att stamskador ökar risken för frostsprickor.

Trädens kambiumlager utsätts för kraftiga spänningar som uppstår vid snabba temperaturväxlingar mellan dag och natt under vintern. Detta kan orsaka frostsprickor, som inledningsvis kan vara mycket små och efter en tid vidga sig till kraftiga sprickor.

Frostsprickor är öppna sår i stammen som är en angreppsyta för svampar, bakterier och skadedjur. Ek är ett av de trädslag som är speciellt utsatta för frostsprickor.

Sjuka träd kan undvikas genom enkla åtgärder

Sjukdom i träd uppstår inte av en slump utan är något som i stor utsträckning kan undvikas genom vanlig miljömedvetenhet, korrekta riktlinjer för trädskötsel och skydd av utsatta träd. 

Den vanskötsel som Göteborgs Stad däremot utsätter våra gamla evighetsträd för garanterar träden en alldeles för tidig död. Hade Göteborg Stad istället skyddat de gamla träden hade de levt mycket längre, i vissa fall i hundratals år längre.

Kartläggning av skyddsvärda träd

I Sverige pågår det en rikstäckande kartläggning av skyddsvärda träd under Länsstyrelsens ledning. I Göteborg blev den klar 2011.

Så här upplyst och lovvärt inleder Miljöförvaltningen i Göteborgs Stad presentationen om kartläggningen:

I Sverige finns en stor andel av Europas kvarvarande jätteträd, framförallt av grova ekar, vilket gör att vi har ett internationellt ansvar att bevara dem. För att kartlägga förekomsten av sådana träd i Göteborg, har miljöförvaltningen och länsstyrelsen inventerat kommunen under de senaste åren.

Gränseken kartlades av Miljöförvalningen i september 2011. Resultatet var följande:

Stamomkrets: 500 cm
Trädstatus: Friskt
Åtgärdsbehov: Inget

I själva verket är Gränsekens omkrets 602 centimeter mätt på det smalaste stället under brösthöjd – den största eken i Göteborg och ett av några få unika monumentalträd som vår stad kan skylta med.*

Men Gränseken är sorgligt nog inget träd att skylta med – det är ett träd att skämmas över.

Det väldiga och urgamla trädet är angripet, vanskött och allvarligt hotat. Det hade aldrig hänt om Göteborgs Stad hade haft ett uppriktigt miljötänkande och regler för att skydda stadens träd. Nu kan vi bara reagera på försummelsen och hoppas på att trädet kommer leva ett tag till.

Gränseken är ett av naturens underverk som hade kunnat vara en turistattraktion på dryga fem minuters gångväg från Liseberg!

Om inte omedelbara åtgärder vidtas för att rädda Gränseken kommer den snart vara ett minne blott!

 

Gränseken inventerades av Göteborgs Stads Miljöförvaltning 2011. Resultaten är felaktiga. Trädets verkliga stamomkrets är över 600 cm - inte 500 cm som uppges.

Gränseken inventerades av Göteborgs Stads Miljöförvaltning 2011. Resultaten är felaktiga. Trädets verkliga stamomkrets är över 600 cm – inte 500 cm som uppges.

Rusningstrafiken på Delsjövägen på några centimeters avstånd från den minst 500-åriga Gränseken. Foto: Chris Ceder

Rusningstrafiken på Delsjövägen på några centimeters avstånd från den minst 500-åriga Gränseken. Foto: Chris Ceder

*På Ellesbo Herrgård i Surte utanför Göteborg finns en kraftigt beskuren ek som enligt Miljöförvaltningens kartläggning mäter 608 cm i omkrets.

…..
Artikeln om Gränseken är publicerad av Chris Ceder på Göteborg21: http://goteborg21.se/834/sa-dor-stadens-storsta-och-aldsta-trad-granseken/

Skandal: Schaktmassor dumpade i vacker allé i Tagene

Förorenade schaktmassor innehållande asfalt, cementrör och hårdplast är dumpade mitt i en gammal almallé i Tagene på Hisingen. I alléns direkta närhet ligger en gammal fruktodling med ett flertal mycket gamla och värdefulla fruktträd. Området där schaktmassorna är dumpade har stora naturvärden.
Vi undrar vem som är ansvarig för detta? Hur kan staden tillåta en sådan förskräckande miljöförstöring? Detta måste anses vara ett anmälningsbart miljöbrott.

Allé i Tagene förstörd av dumpade schaktmassor. Foto: Chris Ceder

Allé i Tagene förstörd av dumpade schaktmassor. Foto: Chris Ceder

I området har dessutom ett flertal stora träd fällts nyligen och för ett par veckor sedan kalhöggs ett större skogsområde i närheten, längs Tagenevägen, mitt under fåglarnas häckningsstid – i strid med gällande lagar.

Trädplan anmälde för ett år sedan den uppmärksammade fällningen av en mycket värdefull gammal alm i Majorna – vars häckande fåglar fick sina bon förstörda. Ett miljöbrott som dokumenterades i reportaget ”Kråkboet” (klicka på videolänken nedan). Länsstyrelsen gick vidare med anmälan – men vi har därefter inte fått någon återkoppling.