Västlänken: Träden som förbereds för flytt har redan insjuknat

Vi kan nu avslöja att ingreppen på träd som genomförs under parollen ”Vi undersöker träd och mark inför bygget av Västlänken” har orsakat allvarliga skador på träden, mindre än ett år efter det att ingreppen påbörjades.

Träd 1: Provlyft lind har insjuknat

Linden som grävdes upp och provlyftes förra hösten har nu påfallande skador och risken är överhängande att trädet dör. Trädkronan har förlorat mycket av sitt bladverk och i försvar skjutit många skott på stam och grenar – något som bara kan observeras på detta träd längs hela allén. Runt trädets fot har många svampar nyligen skjutit ur jorden (se bilden längst ner till vänster i kollaget), vilket kan innebära att rotsystemet är utsatt för svampangrepp.

Lind som insjuknat efter ingrepp.

Lind som insjuknat efter ingrepp. Foto: Chris Ceder.

På följande träd påbörjades ingreppen i april 2016:

Träd 2: Kastanj i nöd – blommar i september

Hästkastanjen vid Hagakyrkans spårvagnshållplats blommar – i slutet av september. Detta är ett känt fenomen som bara sker med hästkastanjer som råkat ut för något allvarligt, t ex ett angrepp av bakterier eller parasiter.

Hartmut Balder på Berlins Stads Växtskyddsförvaltning förklarar:

Kastanjerna producerar en nödblomma när de råkar ut för något verkligt dåligt. Det kostar vansinnigt mycket energi, och denna saknar trädet därför under våren. Det blir svagare och svagare för varje år och mer mottagliga för skadedjurs angrepp.

Kastanj som blommar i september - en nödmekanism.

Kastanj i nöd –  blommar i september. Foto: Chris Ceder

Hästkastanjens blad är hängiga och uttorkade och man ser direkt skillnaden på de orörda kastanjeträden som också växer i Haga och Nya Allén – ett av dem alldeles intill det nu insjuknade trädet – vars blad ännu är spänstiga och frodiga.

Orörda kastanjer i Nya Allén. Bladen är ännu spänstiga och frodiga.

Orörda kastanjer i Nya Allén. Bladen är ännu spänstiga och frodiga. Foto: Chris Ceder

Träd 3 Uttorkad lind vid planerad tillfällig spårvagnshållplats vid korsningen Parkgatan – Viktoriagatan

Linden uppvisar omisskännliga symptom på uttorkning. Bladen är kraftigt ihoprullade. I Göteborg råder en kraftig torka – i september har endast ett kort skyfall inträffat. Träden i Nya Allén som Trafikverket och Göteborgs Stad officiellt har tänkt flytta behöver ständig stödbevattning under torra perioder, men istället riskerar de nu att dö om inte tillräcklig bevattning sätts in. I andra städer som Boston vattnas nyplanterade träd minst tre gånger i veckan när det är torrt och även stora och gamla träd stödbevattnas – se bilder nedan. I Göteborg dör många nyplanterade träd inom det första året, bla pga dålig bevattning.

De tre översta bilderna i kollaget nedan visar den uttorkade linden som utsatts för ingreppet på rotsystemet – den understa bilden är på en intilliggande orörd lind, vars blad inte visar några tecken på uttorkning. Bild 3 visar även den kraftiga lutningen på träden pga av rotkarteringen. Dessa träd har nu fått stödlinor från andra träd för att inte fortsätta att luta mer och mer över gatan.

Bild 1-3: Uttorkad lind. Bild 4 (underst): Orörd lind ett par meter därifrån.

Bild 1-3: Uttorkad lind. Bild 4 (underst): Orörd lind ett par meter därifrån – bladen visar inga tecken på uttorkning. Foto: Chris Ceder

I Boston bevattnas träden minst tre gånger i veckan under torra perioder:

Bevattning av träd i Boston.

Bevattning av träd i Boston. Foto: Chris Ceder

Den hotade svartpoppeln vid gasklockan måste skyddas och bevaras

Svartpoppeln vid gasklockan

Svartpoppeln vid gasklockan

 

En av Sveriges få svartpopplar är hotad nu när gasklockan rivs. Istället borde Park- och Natur att kartlägga och skydda trädet samt bevara det för det nya bostadsområde som ska växa fram så småningom i området Gullbergsvass (efter att området använts som uppställningsplats för fordon vid bygget av Västlänken). Det finns bara ett fåtal svartpopplar kvar i hela landet. De andra, som finns i andra städer, är noggrant kartlagda och strängt skyddade.

Under helgen inventerade Trädplan den avverkningshotade svartpoppeln vid gasklockan. Trädet är vid god hälsa och är mycket sannolikt planterat under 1800-talet, kanske så tidigt som 1830-talet, då den andra kända svartpoppeln i Göteborg sattes i jorden vid Kaserngränden.

Svartpoppeln vid gasklockan har ett stamomfång på imponerande 570 centimeter – utan tvekan ett av Göteborgs största och mest ovanliga träd.

Under trädkronan surrar stora knottsvärmar i kvällningen, och inne i det täta bladverket fanns mycket nattfjärilar. Åtta arter av nattfjärilar utvecklas i svartpoppeln, bl a poppelsvärmaren.  Allt detta gör svartpoppeln till ett ypperligt skafferi för många djur, och det var ingen överraskning när en fladdermus flög in under trädkronan i skymningen.

Svartpoppeln är grunden i hela det ovanliga och för en stor stad mycket attraktiva ekosystemet runt gasklockan. I svartpoppeln är bordet dukat för många mindre fåglar, som i sin tur står på pilgrimsfalkens matsedel.

Det är ofattbart att svartpoppeln vid gasklockan inte finns omnämnd någonstans i stadens elektroniskt tillgängliga handlingar, där en mängd andra träd som är mindre i storlek och inte lika unika, förekommer i många av stadens naturvärdesutvärderingar.

Svartpopplar kan leva i över 300 år, så stadens invånare och djur skulle kunna glädjas åt trädet i minst 150 år till om nu inte Göteborgs Stad har så bråttom att hugga ner det för att  bereda plats åt den uppställningsplats för arbetsfordon som planeras inför bygget av Västlänken.

Istället för att göra den enastående svartpoppeln tillgänglig att besöka och uppleva för göteborgarna står den undangömd och inspärrad bakom taggtråd och hotfulla förbudsskyltar. Det borde ha varit en självklar sak att lägga avspärrningen runt gasklockan så att svartpoppeln hamnade utanför och blev tillgänglig för allmänheten.

Gasklockans svartpoppel är skyddsvärd, dess storlek, och ålder skapar gynnsamma livsbetingelser åt insekter och djur, däribland fladdermöss, varav många arter är rödlistade, samt den likaså rödlistade pilgrimsfalken, ett topprovdjur som finner tillräckligt med föda i det lilla grönområdet som domineras av svartpoppeln.

På gamla foton från 1930-talet syns svartpoppeln tydligt, redan då var den präktig och stor, så den är med säkerhet planterad under 1800-talet, som den gamla “Kärlekspoppeln” som sattes ner i jorden vid Kaserngränden i Göteborg 1834.

EXEMPLARISK SYN PÅ GAMLA TRÄD I BL.A. WIEN OCH LINKÖPING

På andra håll har man en helt annan syn på svartpoppeln och andra gamla träd. I Tyskland korades svartpoppeln till Årets Träd, och de få tusental exemplar som finns kvar skyddas enligt landets stränga naturskyddslagar. Trädet förekommer naturligt på flodslätter och tyskarna poängterar hur viktigt det är att skydda de sällsynta genetiskt rena svartpopplarna* som finns.

Svartpoppeln vid gasklockan står också på en flodslätt, den vid Göta Älv, som nu exploaterats och nästan helt förlorat sin naturliga karaktär. På den tiden då Götaälvlandskapet ännu var oförstört och ursprungligt växte svartpoppeln redan på platsen och idag vet ingen hur trädet har kommit dit.

I Österrike huvustad Wien, är det största trädet den berömda svartpoppeln i Praterparken, med namnet “Det svarta tornet”, som har en stamomkrets på 820 centimeter. Svartpopplarna i Wien är naturligtvis naturminnesmärkta i staden som är en av de världsledande i trädskydd och nu ID-märker alla park- och alléträd, sammanlagt över 100.000 träd, med datachip förutom den ID-plakett de redan har.

Redan idag är över 70.000 av Wiens träd chipmärkta och alla träd i Wien är dessutom märkta med ID-plakett – det handlar om hundratusentals träd som finns registrerade. Och inte ett enda träd får lov att fällas utan grundlig rättslig prövning.

Men Wiens magnifika svartpoppel är inte den största. Tro det eller ej, i Sverige har vi en ännu större svartpoppel i Gottlösa utanför Mjölby. Stammen mäter 832 cm i omkrets och har en hålighet stor nog för en fullvuxen människa att kliva in i. Det är en självklarhet att Länsstyrelsen har skyddat den fantastiska svartpoppeln i Mjölby – som är ett av Sveriges absolut största träd och landets största poppel. Trädet står på den svenska Jätteträdlistan – där svartpoppeln vid gasklockan inte finns med som den skulle gjort om den hade fått existera officiellt – dvs om ansvariga myndigheter i Göteborg hade inventerat och registrerat den.

I Linköping är svartpoppeln i Nykvarnsparken märkt med plakett som ett av stadens 200 Evighetsträd som ska finnas för alltid.

I den grunda flodmynningen i Välen i Askim har botanikern Sven-Olov Strandhede funnit träd som han tolkat som svartpoppel, och det ger starka skäl att undersöka och genetiskt kartlägga ytterligare svartpopplar som kan finnas i Göteborgsområdet samt att genast skydda svartpoppeln vid gasklockan. Allt annat vore en stor skandal för Göteborgs ambitioner som en grön och miljövänlig storstad.

Även om Sveriges alla svartpopplar är inplanterade är de oerhört värdefulla om de växer i flodslättsmiljöer som vid Göta älv, där de har stora naturvärden och därför måste skyddas som de görs i övriga Europa.

Så slutsatsen är enkel: Göteborgs Stad gör mycket lite för att skydda gamla stora träd med höga naturvärden. Nästan ingenting. Som vi belyst tidigare (och ovan) finns vedertagna metoder för hur gamla träd kartläggs, skyddas och bevaras i många andra städer, även i Sverige. En förändring till en grön politik där de gamla träden skyddas och bevaras i Göteborg vore mycket enkel att åstadkomma, bara om viljan fanns.

Se även på:
Trädplans facebook-sida: Inlägg på facebook om svartpoppeln
N
yhetssidan Göteborg 21: Göteborg 21 om svartpoppeln  och  Hotat praktträd inventerat

svartpoppel-gasklockan-foto-chris-ceder

 

 

Träffa oss på Gathenhielmska Reservatets dag! – söndag 4 sept.

Vi behöver DIG för att föra trädens talan!

Nu på söndag 4 september,  kl. 12 till 15

KOM och tala om att vi vill ha träden kvar! Det är nu det gäller!DSC_0042

60 träd hotas i Gathielmska och Söderlingska i Majorna.

Park- och Natur och Higab kommer vara på plats och förorda en fällning av 60 gamla vackra träd!
Higab påstår på sin hemsida att de redan tagit in allmänhetens synpunkter. Men detta var under tre timmar på reservatets dag 2015, helt utan förvarning. Det är inte samma sak som ett samråd. Man har inte tagit med de synpunkter som Trädplan och andra skickade i juni 2016. Men vi kan nu meddela att tack vare de yttranden som Trädplan och andra skickat in så utreder nu stadsbyggnadskontoret situationen. Marklovet, som skulle ha tagits 30 juni om inte våra skrivelser inkommit den 29, är därmed fördröjt och kommer tidigast upp i byggnadsnämnden i slutet av oktober.

NU gäller det att ta tillfället i akt på söndag 12-15 och ifrågasätta de officiella motiven till en så stor avverkning. Planens syfte att göra en historisk återställning strider mot gällande detaljplan (park och trädgård har skyddsbestämmelser) och är enligt antikvarier vi talat med bara är en fri tolkning, ingen vetenskaplig sanning!

Argumentationen för Ponfs och Higabs plan är usel. Att hävda att självsådda träd inte är äkta 1800-tal samt att träd skapar otrygghet är okunnigt, ovetenskapligt och populistiskt. Att fälla skyddade träd utan ändring av detaljplanen är olagligt.

Vi stödjer ett upprustande av parken, men inte på bekostnad av träden. Att först låta området förfalla under många år, och sen vilja ta bort 60 träd, många av dem från 1800-talet för att sen skapa något som kallas för 1800-talsträdgård är orimligt och obildat.  Det är fullt möjligt att rusta upp parken OCH bevara träden. Parken har inte skötts på många år, och vi ställer oss positiva till att man genomför nödvändig skötsel, dvs tar bort sly, rensar upp, beskär de träd som behöver det, planterar nya växter och gör parken trevlig och tillgänglig. Men vi vill inte att mängder av friska gamla träd fälls i onödan. Vi behöver våra träd. En park med många träd gör att det blir 30% mindre luftföroreningar i närområdet.  Träd skapar trygghet, det finns många studier som visar att det begås färre brott i grönområden. Den nuvarande planen går även helt emot stadens nya trädpolicy.

Trädplan vill att träden bevaras och att Gathenhielmska reservatet rustas upp, förskönas och utvecklas med respekt till de stora naturvärden som finns och i samarbete med boende, näringsidkare, föreningar och andra intressenter!

Här finns info från Higab om planerna: Parkprojekt Gathenhielmska HIGAB

Reportage i SvT: Protester mot trädfällning i Majorna

Här är Trädplans yttrande: Yttrande Trädplan, MARKLOV PÅ MAJORNA 722-136 o 722-116, 2106-06-28

Gathenhielmska, Maria W - 3

Gathenhielmska, Maria W - 7

MALL: Rädda 60 träd i Majorna, senast 29 juni 2016

Trädvänner,

Nu är det dags för en insats igen. Mall finns nedan.
Higab och Park- och Natur planerar att fälla ca 60 (sextio!!!) gamla träd och större buskar i Gathenhiemlska och Söderlingska trädgården samt i parken vid Bangatan. Detta för att anlägga en 1800-tals trädgård!  Samtidigt som en ny trädpolicy för Göteborgs Stad har antagits, så planerar man alltså att ödelägga ett uppskattat och viktigt naturområde i ett redan mycket tätbefolkade bostadsområde. Inget riktigt samråd har skett. Inte heller någon bedömning av konsekvenserna på miljön.

Vad som hittills har beslutats är otydligt. Marklov är inte beslutat utan bara en ansökan som vi kan hindra att bli ett beslut om protester kommer in till Stadsbyggnadskontoret före kl 24 imorgon onsdag den 29 juni 2016!
Länsstyrelsen har däremot redan beslutat ge tillstånd att förändra byggnadsminnet Gathenhielmska huset med tillhörande trädgård.

Det förslag som nu är skall beslutas om, innebär en skövling av värdefull stadsnära natur.. Det strider mot flera av Göteborgs Stads Miljökvalitetsmål, så som ”God bebyggelse” samt ”Frisk luft”.  Planen går även i strid bl.a. mot flera paragrafer i PBL samt Miljöbalken. DSC_0042

I Länsstyrelsens beslut villkoras bl a att arbetet ska stå under antikvarisk kontroll av Higab, vilket är högst anmärkningsvärt eftersom företaget är en stor intressent i projektet.. Detta kan uppfattas som en jävsituation.

Förslaget är föråldrat och undermåligt. Vi lever inte på 1800-talet utan på 2000-talet, då träd i vissa stadsdelar är en bristvara, och all forskning visar på den stora betydelsen av gamla träd och att de inte går att ersätta. Planen går helt emot intentionerna i Göteborgs olika planer och direktiv för en klimatsmart och grön stad, såsom Översiktsplanen, Grönplanen och den nyligen antagna Trädpolicyn (Här talar man om hur viktigt det är att bevara stora uppvuxna träd)

Här nedan i länken finns handlingarna. Allt ligger i samma fil, först Länsstyrelsen beslut, sedan ansökan om marklov och därefter kartor på träd som ska fällas etc. Underlaget för ansökan om marklov är bristfälligt då kartbilagorna är delvis otydliga och innehåller felaktigheter.
Ansökan o beslut om marklov för fällning, Gathenhiemlska, 2016

Parkprojekt-Gathenhielmska, karta

Sammanfattning_synpunkter_parkprojekt

Här nedan finns en mall att skicka in. Adresser står längst upp. Glöm inte att fylla datum och dina uppgifter. Senast på onsdag 29 juni, ska den vara inne.

MALL, Yttrande, MARKLOV PÅ MAJORNA 722-136 m fl – juni 2106

Låt mig Leva, Gathenhielmska

 

Avverkning av träd vid OPALTORGET – mitt i häckningstid, utan dispens

Träd med flera bon och levande fågelungar avverkade vid Opaltorget i Tynnered i Göteborg. Trädplan har lyckats stoppa fällningarna för tillfället.

Den 26  maj 2016 avverkade Göteborgs Stad ett flertal träd i den praktfullt blommande Kastanjeallén vid Opaltorget – mitt i häckningsperioden. I ett närliggande grönområde fälldes stora träd rakt över en gångbana där ovetande människor utsattes för stor fara. Tre stora tallar och ett blommande äppelträd märkta med röda avverkningskryss lämnades kvar sedan Göteborgs Stads trädentreprenör upplystes om att det finns flera fågelbon med häckande fåglar i dessa träd – och att det innebär ett brott mot Miljöbalken att avverka dem.

Trädplans representant blev själv träffad av toppen av en större björk som fälldes när han befann sig på en kommunal och normalt trafikerad gata utan avspärrning eller ens en enda varningsskylt. Händelsen finns dokumenterad på video.

Här finns utförlig videodokumentering av träden, de häckande fåglarna och faran som förbipasserande människor utsätts för:  Trädfällning Opaltorget, maj 2016

Förbudet i 4 § punkt 3 artskyddsförordningen gäller, Fällda träd Opaltorget, maj 2016enligt Naturvårdsverkets vägledning, enstaka ägg och bon, vilket motsvarar bestämmelsen i fågeldirektivets artikel 5b. Länsstyrelsen finner att åtgärden inte prövats i enlighet med artskyddsförordningens fridlysningsbestämmelser. Någon dispens för att fälla träden har alltså inte beviljats Familjebostäder AB. Det avskrivna ärendet som nämns ovan har inte kommit in till miljöbrottsenheten eller åklagare.

Handläggare för projektet och därmed ytterst ansvarig för trädfällningen är Christian Schiötz på Fastighetskontoret Göteborgs Stad. Trädplan har talat med både handläggaren på FK och utföraren av trädfällningarna och ingen har kontrollerat fågelbon i några träd eller bryr sig om att göra det. Ett stort antal träd har redan fällts i området fred. 26 maj mitt under häckningen. Ingen dispens från artskyddsförordningen har sökts från Länsstyrelsen.Fälld kastanj, Opaltroget, maj 2016 - 1

Representanter för Trädplans  har skickat in anmälan till Länsstyrelsen. Kontakten med Christian Schiötz på Fastighetskontoret ledde sen till att avverkningarna tillfälligt stoppades. Vi tackar honom för att han tog ansvar – men anser att tjänstemän och beslutsfattare, samt tillsynsmyndigheter bör känna till samt följa de lagar och förordningar som finns, samt de direktiv som Staden antagit, såsom Göteborgs Grönplan, Klimatmål och nya Trädpolicy.
Man kan bevara träd och ändå bygga nytt med ansvar för framtida miljö.

Det vi ser här är bara ett exempel av mängder av aktuella och planerade byggplaner i vår stad, där man inte tar hänsyn till träden. En stor del av vår stadsnära natur är hotad just nu. När ska stadsarkitekt Siesjö och ordförande Kamne samt andra politiker i Byggnadsnämnden ta ansvar för en modern miljövänlig utveckling av staden där man bevarar de gamla träden och den stadsnära naturen?

Utmärkta träd Opaltorget

 

MALL, detaljplan Korsvägen: senast tisdag 17 maj, kl 24.00

Nu är det dags att skicka in Yttrande över samrådshandling, ärendenummer 0638/11  Detaljplan för Västlänken, Station Korsvägen med omgivning, inom stadsdelarna Heden, Johanneberg och Lorensberg i Göteborg. Använd den som den är eller skriv till egna ord. Den ska skickas in senast tisdag 17 maj 2016, kl 24.00 Det är viktigt att tycka till om denna detaljplan – det är mycket som är hotat. Här finns mallen att ladda ned: MALL – Yttrande Korsvägen 0638-11

 

Kwarnmark, Landeriet, 2016.03.19 12-15-07   I regeringens tillåtlighetsprövning för Västlänken villkoras att projektet inte ska medföra betydande påverkan på miljö- och bevaringsintressen. Det vore då självklart att detta också följs upp i de detaljplaner som ska möjliggöra projekt Västlänken. Detaljplanen för Korsvägen bör omarbetas så att ett genomförande inte innebär någon betydande miljöpåverkan på varken kultur- eller naturmiljön. Detaljplanen bryter mot regleringar i bl.a. EUs Habitatdirektiv, PBL och miljöbalken på ett flertal punkter. Alternativ plan bör utredas och nya planer tas fram i samverkan med de boende i området, samt med större respekt för de natur- och kulturvärden som finns i detta unika område. Göteborgs stad måste ta bättre ansvar för framtiden. Även kommande generationer bör få möjlighet att uppleva gamla träd och unika väl bevarade stadsmiljöer med tätortsnära natur. 

Viktiga frågor för Trädplan

Vad gör Trädplan och varför försöker vi stoppa Västlänken?
Vi får ibland frågan om varför vi engagerar oss i att Stoppa Västlänken – och om det är det enda vi gör. Vi får också frågor om varför vi inte engagerar oss i andra infrastrukturprojekt som t.ex. Marieholmstunneln. Här kommer ett svar:

Naturligtvis håller Trädplan Göteborg inte bara på med Västlänken – men det går inte att förneka att detta är ett av de största hoten mot den centrala stadens natur, på minst ett sekel. Tyvärr blir det inte lika stora rubriker runt allt annat som vi gör – men det betyder inte att det inte görs nåt. Nedan nämner vi en del som vi gjort det senaste halvåret. Här på  vår hemsida och på våra facebook-sidor, så finns en hel del av vårt arbete skildrat.

Viktigt att notera vad gäller Kvarnmark - Hagaplan  - 2, 2016-04-12Västlänken, är att Trafikverkets arbete med att försöka skydda några träd inom Västlänkens sträckning – inte var med i de ursprungliga planerna – det har tillkommit till stora delar pga av vårt påverkansarbete, som därmed också väckt vissa myndigheter (tex Länsstyrelsen som ställde krav om träden och parkerna – men sen glömde resten av kulturmiljön (för där fanns inga som skapade opinion)). Utan vårt och allmänhetens arbete så hade man inte ens haft ett trädprogram inom Västlänken. Men vi anser att Västlänken inte är ett bra projekt för Göteborg, det finns billigare och mer miljövänliga alternativ (men vi tar inte ställning till vilket, det bör experter utreda utifrån den kunskap och de lagliga processer som nu finns) Västlänken har negativ samhällsnytta, den kommer inte att bli klimatneutral inom överskådlig tid och förstör stora oersättliga natur- och kulturmiljöer. Därför är det viktigt att vi i Trädplan engagerar oss. Vi vill med gott samvete, om 20 eller 30 år säga att vi gjorde vad vi kunde. Vi har ett ansvar för framtidens barn. För att de ska få uppleva gamla träd och grönområden inne i staden – och vi är övertygade om att det är möjligt att förändra och förbättra även redan fattade beslut.

Visst lägger Trafikverket och staden nu ner pengar på att försöka flytta några träd i Kungsparken. Kanske blir det 5-10 stycken. Men vi vet inte om de kommer att överleva. Och alla andra träd som står där schaktet kommer att grävas ska naturligtvis avverkas. Det är ett av Göteborgs och norra Europas mest unika bestånd av gamla träd. Vi anser att det är en viktig fråga att bevara dessa. Vi uppskattar dessutom att minst 1000 träd drabbas av Västlänken – det är inte ett fåtal! Alla de träd som inte är planterade av staden, de har varken kartlagts eller värderats – och kommer därför inte skyddas eller ersättas (vilket vi ju vet inte är möjligt – 100 eller 500 år gamla träd får vi aldrig tillbaka). Det gäller tex unik 500-år gammal ekskog i Skår, träden på Fogelberget, vid Landala Vattentorn, Näckrosdammen och Korsvägen, bakom Carlanderska, Skansen Lejonet, ekskogen på Medicinarberget, Natura 2000-området längs med Säveån, etc etc.  Allt detta hotas av Västlänken.

Trädplans övriga arbeteKvarnmark - Hagaplan  - 3, 2016-04-12
Vid sidan av att försöka rädda stadens träd och natur genom att stoppa Västlänken och jobbar och uppmärksammar vi även andra områden, senast nu en viktig överklagan om skogen i Kålltorp, som borde ha införlivats i Delsjöns Naturreservat för länge sen.

Vi har också under våren, lyckats (åtminstone tillfälligt) förhindra avverkning av ädellövskog på Ardalsberget, tagit upp vad som händer i med dumpningar i Tagene, med den kulturhistoriskt viktiga ädellövskogen i Lundby Kyrkby, samt vad som händer med träd i Majorna, Askim, och på andra platser, etc.

Dessutom har vi skrivit remiss och haft möte med ansvariga till Göteborgs nya Trädpolicy (och vi vågar påstå att vi bidragit stort med att den blev betydligt bättre än det första mycket dåliga förslaget) Trädplans arbete har ökat kunskapen och uppmärksamheten runt träd och stadsnära natur – och vi är övertygade om att vi påverkat hur man ser på träd i staden – samt att allmänheten nu ofta värderar gamla träd bättre än för några år sedan. Vi hoppas att vi snart också når fram till våra beslutsfattare och myndigheter, så även de vaknar.

En fråga som spelar roll i var vi engagerar oss är också när samhällsnytta är mycket låg och kostanden för ingreppen i naturen är höga. Ofta finns det bättre och mer natur- och miljövänliga alternativ, istället för de exploateringsplaner som presenteras. Vi är mycket väl medvetna om att staden måste utvecklas, att det behövs mer infrastruktur och bostäder. Oftast finns det alternativ som inte sker på bekostnad av stadsnaturen och de gamla träden. Men utan medborgarnas engagemang och vårt arbete med opinionsbildning och juridiska processer sker tyvärr inte mycket.

Vad gäller Marieholmstunneln så anser vi att den är otidsenlig och inte är förenlig med stadens miljö- och klimatmål, den är samhällsekonomiskt onödig och förmodligen trafikfarlig (för att påfarten kommer vara för brant, enligt de riktlinjer som finns). Den kommer att avlasta E20 en under kort trafik-pik som finns i Tingstadstunneln, ca 1 timme varje dag – men inte mer och man hade kunnat hitta andra bättre lösningar, både för den nödvändiga biltrafiken och genom att bla att satsa en del av dessa pengar på bättre kollektivtrafik samt en gång och cykelbro. Marieholmstunneln är inte en bra satsning. Men väldigt få träd och/eller värdefulla naturområden påverkas av bygget av tunneln så därför är detta inte en prioriterad fråga att driva för Trädplan just nu. Trädplan fanns inte när projekteringen av Marieholmstunneln startade, samråd var redan 2009, vi startade i slutet av  2012, med att rädda Vasagatans och Linnégatans lindar. Naturskyddsföreningen gjorde 2009 ett bra yttrande om Marieholmstunneln – det är vi glada för, även om det tyvärr inte gav resultat.

Nedgrävningen av E45 påverkar inte heller stora värdefulla naturområden, den berör inget vattenområde och inte heller Natura 2000-området vid Säveån. Så inte heller detta är ett fokus för Trädplans arbete. Vi kan förstå idén med att gräva ner leden för att utveckla staden, tyvärr verkar det stadsplanerarna hellre bygga lyxkontor istället för en blandstad med många bostäder, som man skulle kunna önska – och projektet är väldigt kostsamt. Om man nu ändå ska gräva ned leden så borde man även göra en överdäckning för att genomföra en verklig stadsutveckling. Enligt vår alternativa plan på stadsutveckling utan Västlänken (Broschyr om alternativ till Västlänken) så kan man få in ca 10.000 bostäder och mycket träd och grönska i detta område – om man planerar på rätt sätt, och inte bygger en Västlänksstation vid Centralen.

Den nya järnvägsbron är en vettig satsning, men spåren borde ha byggts på norrut mot Volvo personvagnar och sen ner mot hamnen, för bästa nytta och för att inte hämma stadsutvecklingen på den sidan av älven – men inte heller detta faller inom Trädplans fokusområde just nu. Vi har fullt upp med att försöka rädda alla de hundratals gamla träd och den stadsnära naturen som är hotad i princip över hela staden.

Vi anser att det hade varit bättre för stadens kultur- natur och livsmiljö att varken bygga Marieholmstunnel, Västlänk, lågbro eller att bebygga Heden. Istället borde man satsa på att bygga över Oscarsleden (så som planen var från början med Götaleden), utveckla staden ner mot vattnet där, utveckla kollektivtrafiken nu (inte 2035, tex med Operalänken),  bebygga hårdgjorda ytor och bevara samt plantera fler träd och utveckla och utöka stadens grönområden. Trädplan Göteborg vill att våra beslutsfattare och stadsplanerare tänker på ett nytt sätt, om hur man tar hand vår stadsnära natur. Låt den vara förutsättningen för en modern stad – istället för ett hinder. Följ Göteborgs grönplan och klimatmål. Det finns mycket forskning som visar att det både är lönsamt för samhället och människorna om vi har gamla träd och grön natur nära oss.

Gå gärna med i vår förening och engagera dig i någon av alla de frågor och platser som behöver uppmärksamhet. Så många grönområden är hotade just nu. Vi behöver fler medlemmar med kunskap och omtanke om den stadsnära naturen.

Bli medlem

Foton från Hagaplan av Jan Kvarnmark

Skandal: Schaktmassor dumpade i vacker allé i Tagene

Förorenade schaktmassor innehållande asfalt, cementrör och hårdplast är dumpade mitt i en gammal almallé i Tagene på Hisingen. I alléns direkta närhet ligger en gammal fruktodling med ett flertal mycket gamla och värdefulla fruktträd. Området där schaktmassorna är dumpade har stora naturvärden.
Vi undrar vem som är ansvarig för detta? Hur kan staden tillåta en sådan förskräckande miljöförstöring? Detta måste anses vara ett anmälningsbart miljöbrott.

Allé i Tagene förstörd av dumpade schaktmassor. Foto: Chris Ceder

Allé i Tagene förstörd av dumpade schaktmassor. Foto: Chris Ceder

I området har dessutom ett flertal stora träd fällts nyligen och för ett par veckor sedan kalhöggs ett större skogsområde i närheten, längs Tagenevägen, mitt under fåglarnas häckningsstid – i strid med gällande lagar.

Trädplan anmälde för ett år sedan den uppmärksammade fällningen av en mycket värdefull gammal alm i Majorna – vars häckande fåglar fick sina bon förstörda. Ett miljöbrott som dokumenterades i reportaget ”Kråkboet” (klicka på videolänken nedan). Länsstyrelsen gick vidare med anmälan – men vi har därefter inte fått någon återkoppling.

 

Trädplan ger svar på tal i tidning och radio

Okunskapen är stor när det sprids rykten och ironiseras över Trädplans arbete för att bevara träd och grönområden i Göteborg. Tyvärr missar man då det större perspektivet – det är inte fem träd vi förhindrar från att flyttas – vi räddar flera hundra träd från miljökatastrofen Västlänkens framfart. Hittills har vi räddat hundratals träd – och vi kommer fortsätta kämpa för att bevara träd och grönområden som är hotade i överallt i vår stad, så mycket vi mäktar med. Vare sig det gäller pga av felaktiga infrastrukturprojekt som Västlänken eller desperata, ogenomtänkta förtätningsbyggen, allt på bekostnad av vår stadsnära natur. Det går att utveckla staden utan att förstöra den!

Så kära allmänhet – låt er inte luras; att försöka flytta 5-10 träd, betyder INTE att de resterande 200 träden i Kungsparken och på Hagaplan överlever. Alla övriga träd som står över det ev schaktet kommer att fällas. Och som professor emeritus Göran Bengtsson påpekade i Studio ett (radio P1, 2016-04-27): begår man misstaget att fälla gamla träd får man stå sitt kast. Äldre stora träd bidrar till miljön, de skyddar mot översvämningar och binder stora mängder CO2 och farliga partiklar. De bidrar till lägre uppvärmningskostnader, mindre buller, bättre folkhälsa, bättre ekonomi för kommunen etc – allt finns vetenskapligt dokumenterat. Det finns också dokumenterat att Västlänken inte gör det.

foto Jan KwarmarkTrädplan Göteborg är en modern miljörörelse som vill ha en hållbar stad med utvecklad kollektivtrafik, mer genomtänkta miljöanpassade bostäder – OCH bevarade träd och grönområden. Det är fullt möjligt. Därför står vi med våra skyltar, skriver överklaganden och skapar opinion. KOM MED DU OCKSÅ!

 

Trädplan i MEDIA senaste månaden:

Radio P1, 2016-04-27, Studio ett om Västlänkens hot mot Träden i Kungsparken och på Hagaplan. Sänds i Studio Ett:s andra timme, kl 17.40 ca 1:33:12 in i programmet. Tryck på pilen längst upp till vänster när du öppnat länken så kommer du direkt till inslaget.
Studio Ett, Om hoten mot träden i Göteborg – Trädplan och professor emeritus Göran Bengtsson

Radio P4, 2016-04-09, vid vår aktion för Träden på Hagaplan:Intervju med Trädplan, om träd på Hagaplan o Kungsparken, 2016-04-09

Radio P4,  2016-04-18Vi deltog även i intervju i nyhetssändning ang starten av trädflytten, radio

GP: Replik David Liljeros, GP 2016-05-02

GP 2016-04-24, Debattartikel om unik skog i Lundby Kyrkby Låt barnen uppleva 100-åriga träd, Lundby Kykrby

GP 2016-04-20:  http://www.tradplangoteborg.se/intervju-med-tradplan-tradflytt-gp/

Göteborg21 Film om förberedelser för trädflytt, 2016-04-18: Inledning trädflytt, Kungsparken, 2016-04-18

 

 

Förtydligande ang TRÄDFLYTT

Vi har tidigare, pga av ett missförstånd, uppgett att samtliga träd som var del i ett jordförbättringsprojekt på Beckholmen i Stockholm föll i en storm. Efter besök på plats så kan vi nu konstatera att tre (3) träd föll vid ett åskoväder 2014, ett par år efter att ett jordförbättringsprojekt genomförts. Det är svårt att avgöra hur mycket påverkan på rotsystemet spelade roll i detta.  Dryga tiotalet stora äldre träd och några nyplanterade finns kvar. Se bifogade bilder Beckholmen, Stockholm, april 2016

Vi ber om ursäkt för den felaktiga siffran, som berodde på en missuppfattning.  Vår kritik riktar sig inte mot en enskild entreprenör utan mot Trafikverket och Göteborgs kommun som så lättvindigt riskerar vårt unika bestånd av stora skyddsvärda träd i staden.

Vi vill understryka att sakfrågan kvarstår. Vi vill att träden i Kungsparken, Allén och på Hagaplan ska stå kvar intakta.  Vi vill att Trafikverket och Göteborgs Kommun gör en miljökonsekvensbedömning på de inledande arbeten som nu pågår, och där förberedelse för trädflytt är en del. Samtliga förberedande arbeten bör prövas i Mark- och Miljödomstolen, innan de kan gå vidare.

De metoder som Trafikverket använt vid träden, bla. vakuumsug, har prövats tidigare i flera länder, med ibland nedslående resultat för äldre grova träd i tät stadsmiljö. Ofta har trädens ytliga finrötter skadats avsevärt och äldre träd riskerar då att långsamt torka ut och dö. Yngre träd har lättare att återhämta sig.

Det är vår uppfattning att det är troligt, att träd efter stora förändringar i jordstrukturen är mer instabila och får sämre vitalitet. Vissa träd återhämtar sig, men inte alla. Vi anser att metoden med vakuumsug ännu inte är tillräckligt vetenskapligt utforskad.

Det är inte heller att rekommendera att göra ingrepp på trädens rötter och kronor under tillväxtsäsongen på våren/sommaren, särskilt inte på äldre grova träd, vilket nu görs på träden i Kungsparken och planeras för träden på Hagaplan. Att skada de viktiga finrötterna som behövs för närings- och vattenupptag kan vara förödande, särskilt för äldre grova träd.

Vi vill också understryka att de åtgärder som görs/planeras ang. trädflytt endast gäller ett fåtal träd. En liten procent av de hundratals träd som kommer påverkas vid ev bygge, kommer att flyttas eller bevaras på plats. Samtliga övriga träd som står där schaktet ev kommer att grävas, kommer att avverkas. Många av de övriga träd som växer i närheten av det ev schaktet, även på Hagaplan, riskerar att skadas och dö av uttorkning på lång sikt, pga av grundvattenförändringar.

Vi ifrågasätter även varför staden återigen sätter upp felaktig information på sina reklampelare. Ju mer missvisande information som sprids offentligt, desto mer kan man tro att det finns något att dölja. Vi har tidigare skrivit om den karta som visades offentligt i höstas. Samma karta finns återigen på olika reklampelare runt Hagaplan.

Länk till Varför ljuger Staden om träden?

Vi vill ha träden i Kungsparken och på Hagaplan kvar orörda!

 

Bilder från Beckholmen, Stockholm, april 2016:

Beckholmen, Stockholm april 2016

Beckholmen, Stockholm, april 2016

Bekcholmen, Stockholm, april 2016Beckholmen, Stockholm april 2014