Forskare lanserar nytt sätt att se på NATURENS VÄRDE för människan

Bok i höstskrud, foto Barbara Lindell

Genom att prata om ”naturens bidrag till människor” eller ”naturnyttor” (på engelska: Nature’s contributions to people (NCP)) istället för ”ekosystemtjänster” kan naturens värde för människan ses ur ett mer komplett perspektiv, där även samhällsvetenskapliga och humanistiska insikter finns med i bilden. Det blir ett mer holistiskt perspektiv som gynnar både människor och natur.

Föreningen Trädplan har länge kritiserat begreppet ‘ekosystemtjänster’, för att vara ett för fyrkantigt och begränsat sätt att se på naturens värde. Vi har använt begreppet endast för att det varit ett vedertaget begrepp för att få myndigheter att vakna och se träds värde. Begreppet ”ekosystemtjänster” är mycket väletablerat. Det finns tusentals vetenskapliga artiklar skrivna med detta koncept som utgångspunkt. I många länder, inte minst i Sverige, är ekosystemtjänster ett centralt begrepp i miljöpolitik och miljöförvaltning. Vi är glada att det nu finns möjlighet att vidga synen på naturens värde och behov för människor och hoppas även att Göteborgs Stad tar in denna viktiga aspekt i sin fortsatta samhällsplanering. Vi räknar med att NCP även kommer att påverka framtida lagstifting.

Naturen ligger till grund för vårt välmående och det är därför viktigt att förstå dess avgörande betydelse, så att den bevaras och används på ett hållbart sätt. Naturvetenskapliga och ekonomiska perspektiv har präglat synen på naturens värde, så kallade ekosystemtjänster, inom forskning och förvaltning. Naturens bidrag till människor, eller kanske kort och gott ”naturnyttor” (på engelska: Nature’s contributions to people (NCP)), är ett mer inkluderande begrepp som rymmer andra dimensioner av betydelse för hur vi förhåller oss till naturen, till exempel sociala, kulturella och andliga perspektiv. Dessa behöver också tas i beaktande när man fattar beslut som rör naturen.

30 internationella experter från internationella myndigheter, forskarvärlden och civilsamhället är kopplade till den av FN initierade vetenskapliga expertpanelen för biologisk mångfald, IPBES som nu föreslår att vi använder ordet ”naturnyttor” (på engelska: Nature’s contributions to people (NCP))  En av forskarna är Marie Stenseke, professor i kulturgeografi på Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet, och en av två ordförande för IPBES vetenskapliga ledningsgrupp (Multidisciplinary Expert Panel).

Forskarna i IPBES (Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services) presenterar sin banbrytande konceptuella utveckling från ekosystemtjänster till naturnyttor i senaste numret av den internationella tidskriften Science.

Begreppet ”ekosystemtjänster” är mycket väletablerat. Det finns tusentals vetenskapliga artiklar skrivna med detta koncept som utgångspunkt. I många länder, inte minst i Sverige, är ekosystemtjänster ett centralt begrepp i miljöpolitik och miljöförvaltning. Att IPBES nu lanserar begreppet ”naturnyttor” (NCP) kommer kommer förhoppningsvis att påverka beslut på central myndighetsnivå.

– Inom IPBES har vi jobbat tvärvetenskapligt och utvecklat och breddat det tidigare sättet att se på naturens betydelse för människor. Det är ett tankesätt som, i linje med FN:s hållbarhetsmål, bättre beaktar rättvisefrågor och att människor världen över ser och värderar det som naturen ger på olika sätt. Detta öppnar för nya synsätt och kommer att förändra hur politiken och myndigheter jobbar med ekosystemfrågor och biologisk mångfald, säger Marie Stenseke.

– Sverige är medlem i IPBES. Miljödepartementet och Naturvårdsverket följer panelens arbete, och jag har presenterat utvecklingen av NCP för dem berättar Marie Stenseke. Men långt ifrån alla på dessa myndigheter känner till IPBES arbete, för att inte tala om hur det är på länsstyrelser och kommuner ute i landet som jobbar med att implementera ekosystemtjänst-perspektivet. Till detta kommer förstås alla forskare som vant sig vid att arbeta med det gamla begreppet. Att ett ledande vetenskapligt forum nu tar tänket ett steg vidare och kvalificerar den vetenskapliga förståelsen kan förväntas ge svallvågor!

Här är länk till artikeln ”An inclusive approach to assess nature’s contribution to people”    som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Science den 19 januari 2018.

”A major challenge today and into the future is to maintain or enhance beneficial contributions of nature to a good quality of life for all people. This is among the key motivations of the Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services (IPBES), a joint global effort by governments, academia, and civil society to assess and promote knowledge of Earth’s biodiversity and ecosystems and their contribution to human societies in order to inform policy formulation. One of the more recent key elements of the IPBES conceptual framework (1) is the notion of nature’s contributions to people (NCP), which builds on the ecosystem service concept popularized by the Millennium Ecosystem Assessment (MA) (2). But as we detail below, NCP as defined and put into practice in IPBES differs from earlier work in several important ways. First, the NCP approach recognizes the central and pervasive role that culture plays in defining all links between people and nature. Second, use of NCP elevates, emphasizes, and operationalizes the role of indigenous and local knowledge in understanding nature’s contribution to people.

…. In addition to assessments, environmental governance and associated policies would likely increase their effectiveness and social legitimacy by drawing on the NCP approach. This is because it facilitates much more than previous framings the connection with rights-based approaches to conservation and sustainable use of nature and their implications for quality of life. The presence of multiple worldviews and diverse ways of expressing them in the wording of the Convention on Biological Diversity’s strategic plan for biodiversity and specific objectives, such as the Aichi Targets, further illustrates how important inclusive framings are to the broad political legitimacy of these international objectives and their implementation instruments.”

Link to Supplementary Material for Assessing nature’s contributions to people
Update, scenarios models of biodiversity, NCP, 2017 on further work on scenarios and models of biodiversity
and ecosystem services

Om IPBES

The Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services (IPBES) är en FN-kopplad panel som grundades 2012. Det är en ung syster till Klimatpanelen (IPCC), med fokus på biologisk mångfald och ekosystem. Det huvudsakliga uppdraget är att sammanställa kunskapen om tillståndet för världens arter och de nyttor vi får från naturen, hur trenderna ser ut och vad vi kan göra för att komma till rätta med problemen. Omkring 1300 experter världen över, varav ett 20-tal svenska forskare, är engagerade i arbetet med IPBES rapporter. Här finns länk om IPBES

Vinter i Änggårdsbergen. Foto Barbara Lindell