Trädslakten i Kungsparken/ Allén/Haga fortsätter

På måndag den 4 februari 2019 fortsätter fällningarna av träd i Kungsparken och Allén. 25 träd ska fällas – inte flyttas. Det handlar nu om de stora gamla träden.

Trädkram under minnesstund för träden i Kungsparken

Vi vet inte när träden utanför Hagakyrkan (bland annat kastanjerna, boken och almen) avverkas. På bilden finns de inte ens inritade – som om de redan vore borta.
Det är en skandal utan dessa like, en oåterkallelig skada mot vår kultur- och naturmiljö, mot stadens ekonomi, mot boende och näringsverksamheter.

I länken står mer info, men inget datum om när schaktningen börjar:

TRV; arbeten i Rosenlundsområdet 2019

PROTESTERA mot Västlänkens byggstart! — onsdag 30 maj kl 9.30-14

Trädvänner!

SLUT UPP!! NU PÅ ONSDAG – MOT VÄSTLÄNKEN, FÖR BEVARANDET AV VÅR VACKRA STAD.

Ett första spadtag mot Göteborgs största och dyraste felsatsning genom tiderna.
Första spadtaget sätts efter kl 10, på Södra Vägen, nedanför Carlanderska (snett emot Världskulturmuseet) Trafikverkets evenemang pågår till kl 14.

Vi samlas vid cykelparkeringen till höger om Världskulturmuseet kl 9.30. 
Banderoller och skyltar finns men skriv gärna egna skyltar också – med kloka och respektabla budskap!
Ta med grannar, vänner o familj och visa att vi inte vill ha miljökatastrofen som Västlänken innebär.

https://www.facebook.com/events/174515306591038/

Medborgarna har sagt sitt, motståndet ökar hela tiden och våra folkvalda blundar, stänger öronen och kör över. Visa att vi aldrig ger oss!

Hoppas vi får se många av er på plats!!

Demonstration utanför Kommunfullmäktige, Kronhuset 2018-05-16

Från Trafikverkets pressmeddelande till de som vill delta i deras evenmang:
Datum:  onsdag den 30 maj.
Tid:        10.00-14.00. Samling vid Världskulturmuseet för registrering kl 10 och promenad till arbetsplatsen. (detta gäller alltså de som är med i TrVs evenemang)
Plats:     Världskulturmuseet, Södra Vägen 54, Göteborg

Demonstration utanför Kommunfullmäktige, Kronhuset 2018-05-16

Vårt första yttrande till mark- och miljödomstolen inlämnat – NU tar vi nästa steg…

NU HAR VI SKRIVIT FÄRDIGT!
Vi har nu lämnat in vårt största yttrande hittills. Och många fler har följt vårt exempel. Media har uppmärksammat att det kommit in något som kan vara rekord i antal inskickade yttranden. Men än är det inte över.

Inslag på Västnytt 2017-02-15

Den 15 februari, exakt ett år efter att Trafikverket ansökte om miljötillstånd hos mark- och miljödomstolen (MMD), lämnade våra jurister in vårt huvudyttrande. Det blev 68 sidor juridisk framställan och 25 olika ämnesbilagor varav många med tillhörande underbilagor.

Vår expertpanel inom SKONA GÖTEBORG (där Föreningen Trädplan är en del) har arbetat sedan i oktober och vi vill rikta ett varmt tack till alla som hjälpt till och alla som bidragit med värdefull information. Eftersom vi inte kan namnge alla, namnger vi ingen. Vi vill förstås också återigen tacka alla som bidragit med pengar och som arbetat med att sprida information om vår insamling.

Snart kommer vi att publicera åtminstone det juridiska yttrandet och i möjligaste mån även bilagorna här och vi vågar utlova en del spännande nyheter vi hittat i vår utredning.

VAD HÄNDER NU?

Nu kommer MMD att gå igenom allt inlämnat material och det är en hel del. Som ses ovan i inslaget från Västnytt, är det väldigt många som lämnat in synpunkter. Över 400 yttranden har inkommit, varav flera är olika grupptalan, dvs att många finns bakom ett enda yttrande.

Efter att ha gått igenom alla yttranden, kommer MMD att förelägga Trafikverket att komplettera och besvara inkomna frågeställningar och synpunkter, till den del de är relevanta för domstolens prövning. Därefter får vi och övriga återigen möjlighet att yttra oss över Trafikverkets komplettering. Om MMD därefter anser att ärendet är tillräckligt utrett, så sätter domstolen ut tid för huvudförhandling. För närvarande är den preliminära tidplanen att huvudförhandling ska hållas under vecka 40-42. Dom meddelas i så fall troligen i december 2017. Information om processen finns här i länken:

Info från MMD om Västlänksporcessen

Oavsett utgång kommer domen överklagas till mark- och miljööverdomstolen. Men den dagen, den sorgen. Först måste vi nämligen ta itu med detaljplanen igen.

DETALJPLANEN – ANDRA INSTANS

Som vi berättat avslog Länsstyrelsen vår, och alla andras, överklagan av detaljplanen efter åtta månaders betänketid precis före jul. Länsstyrelsen gjorde dock ingen djupare juridisk analys och avslår överklagan på felaktiga grunder (bland annat påstås Västlänken öka järnvägens kapacitet vilket vi kan bevisa att den inte gör), varför vi nu överklagat till andra instans som även i detta ärende är MMD i Vänersborg.  Kompletteringsyttrandet, det vill säga där vi utvecklar våra grunder för överklagandet) ska vara inlämnat senast den 10 mars.

FORTSATT BEHOV AV PENGAR – HJÄLP TILL!

Vi jobbar alltså på för fullt men vi behöver fortsatt hjälp med insamlingen. Som ni förstår arbetar våra jurister många timmar med de juridiska aspekterna. Vi beställer inte fler timmar än vi har pengar till, så deras insats är helt beroende av donationer.  Om vi har tillräckligt med resurser kan vi gå in i fler processer, till exempel detaljplanerna för stationsområdena och Olskroken.

Hur bidrar man? – Olika sätt att betala.

Expertpanelen arbetar dock ideellt och det är många tusen timmar av ideellt arbete som görs inför varje yttrande. En del av dem arbetar även med insamlingen. Det är mer effektivt om de kan ägna all tid åt att utreda Västlänkens brister istället för att samla in pengar.

Därför – hjälp gärna till att sprida information om Skona Göteborg. Du hittar en länk till vårt flygblad här:

Flygblad för vår insamling mot Västlänken

 

Folj gärna vårt arbete med att STOPPA VÄSTLÄNKEN även på                                           Skona Göteborgs hemsida

och på Skona Göteborgs facebook-sida

Tack för ert stöd!

Måluppfyllelse-barometer

 

 

Så dör en av Göteborgs äldsta och största träd: Gränseken på Delsjövägen —————— Trädplan kräver att trädet räddas och naturminnesförklaras

På Delsjövägen står en mycket stor ek. Foto: Chris Ceder

På Delsjövägen står en mycket stor ek. Foto: Chris Ceder

Göteborg senhösten 2016. Vädret är gråmulet och ruggigt. En hårt trafikerad gata. I vägkanten står ett träd, bilar och lastbilar dundrar förbi på några centimeters avstånd. Luften är fylld med en stickande avgaslukt.

Trädet är stort. Väldigt stort.

Stammen är grövre än på något annat träd jag sett i Göteborg.

Av en ren slump har jag fått syn på trädet.

Jag tänker omedelbart att jag måste se trädet på nära håll, det är fängslande och ovanligt. Men det är farligt att korsa den hårt trafikerade gatan och trädet står i en otillgänglig och brant slänt. Att ta mig till trädet från andra sidan gatan innebär att jag måste gå en halv kilometer till fots för att komma till en gångväg varifrån jag kan klättra upp för slänten till trädet.

Det är verkligen inget träd för gamla eller barn att besöka, bara för personer med god benstyrka och balans. I Wien är dylika träd hyllade naturminnen och turistattraktioner som är lättillgängliga för gamla och rörelsehindrade:

Naturminnesmärkt orientalisk platan i Wien. Trädet är bara 88 år gammalt, ett barn jämfört med den gamla eken på Delsjövägen. Foto: Chris Ceder

Naturminnesmärkt orientalisk platan i Wien. Trädet är bara 88 år gammalt, ett barn jämfört med den gamla eken på Delsjövägen. Foto: Chris Ceder

Till slut uppstår ändå en lucka i rusningstrafiken och jag småspringer över gatan och kliver över vägräcket. Jag står direkt framför trädet. Det är enormt. Stammen är klart bredare än bilarna som kör förbi i hög fart på mindre än en armlängds avstånd. Någon har spikat fast plankor på stammen. På marken ligger skräp. Jag fylls med olust. Det är en ganska avskyvärd plats att vistas på.

Unikt monumentalträd i Göteborg: Tung trafik dånar förbi Göteborgs största ek på några centimeters avstånd. Foto: Chris Ceder

Unikt monumentalträd i Göteborg: Tung trafik dånar förbi Göteborgs största ek på några centimeters avstånd. Foto: Chris Ceder

I Örgryteföreningens arkiv finner vi den lilla information som finns bevarad om trädet: På det tidiga 1500-talet stod Gränseken på gården Gårdas ägor.

Konstnären Richard Holmström avbilade i början av 1950-talet trädet som då kallades den tusenåriga eken vid Delsjövägen:

granseken-teckning

Tusenåriga eken vid Delsjövägen. Av Richard Holmström (1951). Licens: Creative Commons (CC BY-NC-ND 2.5 SE)


Idag är Gränseken bortglömd och lämnad att dö, på grund av den allvarliga vanskötsel som trädet utsätts för.

Vägräcket äter sig djupt in i trädstammen. Och någon decimeter nedanför tränger gatan in i ekens inre.

Vägräcket och vägbanan äter sig in i Gränseken. Foto: Chris Ceder.

Vägräcket och vägbanan äter sig in i Gränseken. Foto: Chris Ceder.

En av de tre huvudgrenarna har vårdslöst sågats av och svampar tränger ut ur såret på stammen som eken inte klarat att läka ihop. Grenen växte bort från gatan och riskerade inte att falla i huvudet på någon (av de förbipasserande bilarna).

Gränseken - svampangripen. Foto: Chris Ceder

Gränseken – svampangripen. Foto: Chris Ceder

I det svampangripna såret syns flera hål. Hålen kommer att växa allteftersom förruttnelse sprider sig och trädet kommer att gröpas ur och bli ihåligt om det överlever tillräckligt länge. Det är en naturlig process som till slut orsakar trädets död, men genom att såga av en stor gren har man påskyndat händelseförloppet. Naturliga hålträd är viktiga boplatser för många djur – ett oskadat träd däremot bibehåller sin vitalitet och friskhet bättre och kommer att leva betydligt längre än ett träd som utsätts för stora och destruktiva ingrepp.

Främmande föremål skadar träd

Träd har en förmåga att ”svälja” främmande föremål som tränger in genom barken – genom en process som kallas CODIT (se denna utmärkta video för en förklaring). Ett vasst och orubbligt föremål som är i vägen för ett träds naturliga tillväxt skaver upp ett öppet sår som trädets kambium och de levande cellerna i splintveden måste läka. Sårvävnad, kallus, kan genom övervallning (länk till bild) kapsla in skadan och föremålet, men samtidigt har svampar, bakterier och parasiter fått en öppen dörr till trädets inre. Trädet kan fortsätta att leva till synes opåverkat, men svamp- och bakterieangrepp är ofta en långsam process och resulterar i ett successivt försvagande av trädet – ett sjukdomsförlopp som kan pågå i tiotals eller rent av hundratals år som i gamla ekar.

Gränseken måste nu försvara sig mot det konstanta angreppet från det vassa vägräcket och den giftiga vägbanan. Det är inga små föremål – de kommer snart att skava sig in i trädet längs hela dess bredd. Sårytan utvidgas hela tiden och Gränseken kommer under resten av sitt liv att tvingas bekämpa angreppet. Om inget görs. Än så länge vore det enkelt att avlägsna vägräcket och flytta vägen och därmed förlänga trädets liv med många år.

Den stora sårknölen (kallus) som Gränseken nu bildat i försvar mot vägräcket försämrar också dess styrka, jämvikt och stabilitet – som ökar risken för att det väldiga trädet ska knäckas av sin egen tyngd.

En närbild vittnar om att skadan redan är omfattande. Trädstammen har deformerats av vägräckets och vägbanans intrång och en stor spricka är synlig vid stammens bas:

Gränseken förstörs långsamt av ett vägräcke. Foto: Chris Ceder.

Gränseken förstörs långsamt av ett vägräcke. Foto: Chris Ceder.

Dessutom visar vetenskapliga studier att stamskador ökar risken för frostsprickor.

Trädens kambiumlager utsätts för kraftiga spänningar som uppstår vid snabba temperaturväxlingar mellan dag och natt under vintern. Detta kan orsaka frostsprickor, som inledningsvis kan vara mycket små och efter en tid vidga sig till kraftiga sprickor.

Frostsprickor är öppna sår i stammen som är en angreppsyta för svampar, bakterier och skadedjur. Ek är ett av de trädslag som är speciellt utsatta för frostsprickor.

Sjuka träd kan undvikas genom enkla åtgärder

Sjukdom i träd uppstår inte av en slump utan är något som i stor utsträckning kan undvikas genom vanlig miljömedvetenhet, korrekta riktlinjer för trädskötsel och skydd av utsatta träd. 

Den vanskötsel som Göteborgs Stad däremot utsätter våra gamla evighetsträd för garanterar träden en alldeles för tidig död. Hade Göteborg Stad istället skyddat de gamla träden hade de levt mycket längre, i vissa fall i hundratals år längre.

Kartläggning av skyddsvärda träd

I Sverige pågår det en rikstäckande kartläggning av skyddsvärda träd under Länsstyrelsens ledning. I Göteborg blev den klar 2011.

Så här upplyst och lovvärt inleder Miljöförvaltningen i Göteborgs Stad presentationen om kartläggningen:

I Sverige finns en stor andel av Europas kvarvarande jätteträd, framförallt av grova ekar, vilket gör att vi har ett internationellt ansvar att bevara dem. För att kartlägga förekomsten av sådana träd i Göteborg, har miljöförvaltningen och länsstyrelsen inventerat kommunen under de senaste åren.

Gränseken kartlades av Miljöförvalningen i september 2011. Resultatet var följande:

Stamomkrets: 500 cm
Trädstatus: Friskt
Åtgärdsbehov: Inget

I själva verket är Gränsekens omkrets 602 centimeter mätt på det smalaste stället under brösthöjd – den största eken i Göteborg och ett av några få unika monumentalträd som vår stad kan skylta med.*

Men Gränseken är sorgligt nog inget träd att skylta med – det är ett träd att skämmas över.

Det väldiga och urgamla trädet är angripet, vanskött och allvarligt hotat. Det hade aldrig hänt om Göteborgs Stad hade haft ett uppriktigt miljötänkande och regler för att skydda stadens träd. Nu kan vi bara reagera på försummelsen och hoppas på att trädet kommer leva ett tag till.

Gränseken är ett av naturens underverk som hade kunnat vara en turistattraktion på dryga fem minuters gångväg från Liseberg!

Om inte omedelbara åtgärder vidtas för att rädda Gränseken kommer den snart vara ett minne blott!

 

Gränseken inventerades av Göteborgs Stads Miljöförvaltning 2011. Resultaten är felaktiga. Trädets verkliga stamomkrets är över 600 cm - inte 500 cm som uppges.

Gränseken inventerades av Göteborgs Stads Miljöförvaltning 2011. Resultaten är felaktiga. Trädets verkliga stamomkrets är över 600 cm – inte 500 cm som uppges.

Rusningstrafiken på Delsjövägen på några centimeters avstånd från den minst 500-åriga Gränseken. Foto: Chris Ceder

Rusningstrafiken på Delsjövägen på några centimeters avstånd från den minst 500-åriga Gränseken. Foto: Chris Ceder

*På Ellesbo Herrgård i Surte utanför Göteborg finns en kraftigt beskuren ek som enligt Miljöförvaltningens kartläggning mäter 608 cm i omkrets.

…..
Artikeln om Gränseken är publicerad av Chris Ceder på Göteborg21: http://goteborg21.se/834/sa-dor-stadens-storsta-och-aldsta-trad-granseken/

Trädplans yttrande om HAGA STATION

Saken:
Yttranden har lämnats av bl.a Föreningen Trädplan Göteborg tidigare under samrådskedet.  Detta yttrande avser rubricerade granskningshandlingar i ärendet.

Yrkande:hagakyrkan-1

–     Att planen återtas för omarbetning då de synpunkter som Föreningen Trädplan Göteborg m.fl. framförde i samrådet inte är beaktade och därmed kvarstår

–     att byggnadsnämnden väntar med att anta detaljplanen till dess Trafikverket eventuellt fått alla nödvändiga tillstånd för genomförande av projekt Västlänken

–     att man låter en oberoende kommission utreda ett samhällsekonomiskt, miljömässigt, socialt hållbart och medborgar-förankrat alternativ till Västlänken

HÄR finns hela yttrandet:   Tradplans-yttrande-dp-vl-haga-station-2016-10-04

Bilagor:   bilaga_2_miljokvalitetsmal-trad

bilaga_5_paverkan-kulturmiljo-riksintressen

Detaljplanen för station Haga innebär den största samlade negativa miljökonsekvensen av hela projektet Västlänken – och en av de största miljökatastroferna i Göteborgs moderna stadsplanering. Vårt yttrande omfattar därför inte bara synpunkter på aktuell detaljplan för Station Haga med kumulativa effekter (se kapitel 17), utan även på Västlänken som helhet.

Järnvägsplanen har inte vunnit laga kraft utan ska prövas av regeringen, vilket på grund av de många synpunkter som inkommit från olika remissinstanser, sakägare och intressegrupper tar längre tid än planerat. Mark- och miljödomstolen har ännu inte prövat Trafikverkets ansökan om tillstånd att påbörja arbetet med Västlänken, även detta en lång och tidskrävande process, där utfallet ännu är oklart.

Om Västlänken inte blir av och staden med länsstyrelsens tillstyrkan har antagit detaljplanen för Station Haga med omgivning, kan ett stort problem uppstå. Detaljplanen medger byggrätter som i så fall inte behövs – men som innebär stor skada för kultur- och naturmiljön i hela omgivningen inom stadsdelarna Haga, Vasastaden, Inom Vallgraven och Pustervik.

I trafikbilagan till detaljplanen för Haga Station står att man planerar att flytta in spåren i Parkgatan mellan Sprängkullsgatan och Viktoriagatan, samt ge plats för bussar och stationsbyggnad. Detta innebär att i princip hela Kungsparken mellan nuvarande hållplats och Nya Allén försvinner. De illustrationer som följer med i detaljplanen och som sprids i olika reklamkampanjer om Västlänken är missvisande. Här står de gamla träden kvar, samt stora minst 60-åriga björkar växer på perrongerna. (Björkar skulle bli ett nytillskott främmande för detta parkavsnitt som därför skulle sänka kulturmiljöns värde ytterligare). Att stadsbyggnadskontoret förmedlar felaktig information till alla berörda och intresserade är anmärkningsvärt.

Föreningen Trädplan Göteborg m.fl. framförde i tidigare yttrande att detaljplanen för station Haga strider mot bl a Plan- och bygglagen (1kap 1§ och 2 kap 2§, 6§ och 7§) och Miljöbalken (1 kap1§ och 3 kap). Västlänken är även i konflikt med kulturmiljölagen KML 1988:950, statliga byggnadsminnen 2013:558 och Göteborgs Stads Bevarandeprogram, Göteborgs Stads Översikstplan, Göteborgs Stads Grönplan och den nyligen antagna Trädpolicyn, samt § 9  i Raserings-kontraktet  med kronan 1807.

Invändningarna gäller Västlänkens sträckning och stationens läge inom ett område som har stora natur- och kulturvärden och är ett riksintresse för kulturmiljövården. Detaljplanen medger omfattande trädfällningar / trädflyttningar som det valda läget medför, skrymmande stationsentréer i Kungsparken, Nya Allén och vid Vasagatan, olämplig storlek och utformning av byggnader och platser i anslutning till stationsentréerna, samt respektlös behandling av Haga Kyrkoplan både som kulturminne och mycket värdefull rekreationsmiljö m m.

Den föreslagna detaljplanen innebär, om den genomförs, att området genomgår en genomgripande förändring vad gäller utseende och karaktär. Platsens naturvärden, kulturhistoriska värden och rekreationsvärden kommer att minskas och delvis förstöras för alltid.

En stor andel träd och grönska i norra delen – bl a åtskilliga av Kungsparkens äldsta och mest karaktäristiska träd av sorter som staden numera inte gärna vill plantera – försvinner. Stationsbyggnaden i det för Sverige unika parkstråket, tillsammans med nya hårdgjorda ytor blir dominerande inslag i stadsbilden –  istället för dagens gräsplaner med mäktiga träd med stora miljö-, hälso- och skönhetsvärden som inte kan ersättas genom nyplantering.

Vid Vasagatan i områdets södra del rivs en kulturhistoriskt värdefull byggnad och ersätts av ett nytt ”höghus” utan den nuvarande byggnadens anpassning till befintlig boende- och kulturmiljö eller till siktlinjer i stadsbilden.

Föreningen Trädplan Göteborg anser att stationsläget bör omprövas och istället för den framtagna detaljplanen, bör en helt ny plan, som säkerställer och skyddar områdets unika kultur- och naturmiljövärden för framtiden, tas fram.  

 

 

 

 

 

 

 

MALL, detaljplan Korsvägen: senast tisdag 17 maj, kl 24.00

Nu är det dags att skicka in Yttrande över samrådshandling, ärendenummer 0638/11  Detaljplan för Västlänken, Station Korsvägen med omgivning, inom stadsdelarna Heden, Johanneberg och Lorensberg i Göteborg. Använd den som den är eller skriv till egna ord. Den ska skickas in senast tisdag 17 maj 2016, kl 24.00 Det är viktigt att tycka till om denna detaljplan – det är mycket som är hotat. Här finns mallen att ladda ned: MALL – Yttrande Korsvägen 0638-11

 

Kwarnmark, Landeriet, 2016.03.19 12-15-07   I regeringens tillåtlighetsprövning för Västlänken villkoras att projektet inte ska medföra betydande påverkan på miljö- och bevaringsintressen. Det vore då självklart att detta också följs upp i de detaljplaner som ska möjliggöra projekt Västlänken. Detaljplanen för Korsvägen bör omarbetas så att ett genomförande inte innebär någon betydande miljöpåverkan på varken kultur- eller naturmiljön. Detaljplanen bryter mot regleringar i bl.a. EUs Habitatdirektiv, PBL och miljöbalken på ett flertal punkter. Alternativ plan bör utredas och nya planer tas fram i samverkan med de boende i området, samt med större respekt för de natur- och kulturvärden som finns i detta unika område. Göteborgs stad måste ta bättre ansvar för framtiden. Även kommande generationer bör få möjlighet att uppleva gamla träd och unika väl bevarade stadsmiljöer med tätortsnära natur. 

Viktiga frågor för Trädplan

Vad gör Trädplan och varför försöker vi stoppa Västlänken?
Vi får ibland frågan om varför vi engagerar oss i att Stoppa Västlänken – och om det är det enda vi gör. Vi får också frågor om varför vi inte engagerar oss i andra infrastrukturprojekt som t.ex. Marieholmstunneln. Här kommer ett svar:

Naturligtvis håller Trädplan Göteborg inte bara på med Västlänken – men det går inte att förneka att detta är ett av de största hoten mot den centrala stadens natur, på minst ett sekel. Tyvärr blir det inte lika stora rubriker runt allt annat som vi gör – men det betyder inte att det inte görs nåt. Nedan nämner vi en del som vi gjort det senaste halvåret. Här på  vår hemsida och på våra facebook-sidor, så finns en hel del av vårt arbete skildrat.

Viktigt att notera vad gäller Kvarnmark - Hagaplan  - 2, 2016-04-12Västlänken, är att Trafikverkets arbete med att försöka skydda några träd inom Västlänkens sträckning – inte var med i de ursprungliga planerna – det har tillkommit till stora delar pga av vårt påverkansarbete, som därmed också väckt vissa myndigheter (tex Länsstyrelsen som ställde krav om träden och parkerna – men sen glömde resten av kulturmiljön (för där fanns inga som skapade opinion)). Utan vårt och allmänhetens arbete så hade man inte ens haft ett trädprogram inom Västlänken. Men vi anser att Västlänken inte är ett bra projekt för Göteborg, det finns billigare och mer miljövänliga alternativ (men vi tar inte ställning till vilket, det bör experter utreda utifrån den kunskap och de lagliga processer som nu finns) Västlänken har negativ samhällsnytta, den kommer inte att bli klimatneutral inom överskådlig tid och förstör stora oersättliga natur- och kulturmiljöer. Därför är det viktigt att vi i Trädplan engagerar oss. Vi vill med gott samvete, om 20 eller 30 år säga att vi gjorde vad vi kunde. Vi har ett ansvar för framtidens barn. För att de ska få uppleva gamla träd och grönområden inne i staden – och vi är övertygade om att det är möjligt att förändra och förbättra även redan fattade beslut.

Visst lägger Trafikverket och staden nu ner pengar på att försöka flytta några träd i Kungsparken. Kanske blir det 5-10 stycken. Men vi vet inte om de kommer att överleva. Och alla andra träd som står där schaktet kommer att grävas ska naturligtvis avverkas. Det är ett av Göteborgs och norra Europas mest unika bestånd av gamla träd. Vi anser att det är en viktig fråga att bevara dessa. Vi uppskattar dessutom att minst 1000 träd drabbas av Västlänken – det är inte ett fåtal! Alla de träd som inte är planterade av staden, de har varken kartlagts eller värderats – och kommer därför inte skyddas eller ersättas (vilket vi ju vet inte är möjligt – 100 eller 500 år gamla träd får vi aldrig tillbaka). Det gäller tex unik 500-år gammal ekskog i Skår, träden på Fogelberget, vid Landala Vattentorn, Näckrosdammen och Korsvägen, bakom Carlanderska, Skansen Lejonet, ekskogen på Medicinarberget, Natura 2000-området längs med Säveån, etc etc.  Allt detta hotas av Västlänken.

Trädplans övriga arbeteKvarnmark - Hagaplan  - 3, 2016-04-12
Vid sidan av att försöka rädda stadens träd och natur genom att stoppa Västlänken och jobbar och uppmärksammar vi även andra områden, senast nu en viktig överklagan om skogen i Kålltorp, som borde ha införlivats i Delsjöns Naturreservat för länge sen.

Vi har också under våren, lyckats (åtminstone tillfälligt) förhindra avverkning av ädellövskog på Ardalsberget, tagit upp vad som händer i med dumpningar i Tagene, med den kulturhistoriskt viktiga ädellövskogen i Lundby Kyrkby, samt vad som händer med träd i Majorna, Askim, och på andra platser, etc.

Dessutom har vi skrivit remiss och haft möte med ansvariga till Göteborgs nya Trädpolicy (och vi vågar påstå att vi bidragit stort med att den blev betydligt bättre än det första mycket dåliga förslaget) Trädplans arbete har ökat kunskapen och uppmärksamheten runt träd och stadsnära natur – och vi är övertygade om att vi påverkat hur man ser på träd i staden – samt att allmänheten nu ofta värderar gamla träd bättre än för några år sedan. Vi hoppas att vi snart också når fram till våra beslutsfattare och myndigheter, så även de vaknar.

En fråga som spelar roll i var vi engagerar oss är också när samhällsnytta är mycket låg och kostanden för ingreppen i naturen är höga. Ofta finns det bättre och mer natur- och miljövänliga alternativ, istället för de exploateringsplaner som presenteras. Vi är mycket väl medvetna om att staden måste utvecklas, att det behövs mer infrastruktur och bostäder. Oftast finns det alternativ som inte sker på bekostnad av stadsnaturen och de gamla träden. Men utan medborgarnas engagemang och vårt arbete med opinionsbildning och juridiska processer sker tyvärr inte mycket.

Vad gäller Marieholmstunneln så anser vi att den är otidsenlig och inte är förenlig med stadens miljö- och klimatmål, den är samhällsekonomiskt onödig och förmodligen trafikfarlig (för att påfarten kommer vara för brant, enligt de riktlinjer som finns). Den kommer att avlasta E20 en under kort trafik-pik som finns i Tingstadstunneln, ca 1 timme varje dag – men inte mer och man hade kunnat hitta andra bättre lösningar, både för den nödvändiga biltrafiken och genom att bla att satsa en del av dessa pengar på bättre kollektivtrafik samt en gång och cykelbro. Marieholmstunneln är inte en bra satsning. Men väldigt få träd och/eller värdefulla naturområden påverkas av bygget av tunneln så därför är detta inte en prioriterad fråga att driva för Trädplan just nu. Trädplan fanns inte när projekteringen av Marieholmstunneln startade, samråd var redan 2009, vi startade i slutet av  2012, med att rädda Vasagatans och Linnégatans lindar. Naturskyddsföreningen gjorde 2009 ett bra yttrande om Marieholmstunneln – det är vi glada för, även om det tyvärr inte gav resultat.

Nedgrävningen av E45 påverkar inte heller stora värdefulla naturområden, den berör inget vattenområde och inte heller Natura 2000-området vid Säveån. Så inte heller detta är ett fokus för Trädplans arbete. Vi kan förstå idén med att gräva ner leden för att utveckla staden, tyvärr verkar det stadsplanerarna hellre bygga lyxkontor istället för en blandstad med många bostäder, som man skulle kunna önska – och projektet är väldigt kostsamt. Om man nu ändå ska gräva ned leden så borde man även göra en överdäckning för att genomföra en verklig stadsutveckling. Enligt vår alternativa plan på stadsutveckling utan Västlänken (Broschyr om alternativ till Västlänken) så kan man få in ca 10.000 bostäder och mycket träd och grönska i detta område – om man planerar på rätt sätt, och inte bygger en Västlänksstation vid Centralen.

Den nya järnvägsbron är en vettig satsning, men spåren borde ha byggts på norrut mot Volvo personvagnar och sen ner mot hamnen, för bästa nytta och för att inte hämma stadsutvecklingen på den sidan av älven – men inte heller detta faller inom Trädplans fokusområde just nu. Vi har fullt upp med att försöka rädda alla de hundratals gamla träd och den stadsnära naturen som är hotad i princip över hela staden.

Vi anser att det hade varit bättre för stadens kultur- natur och livsmiljö att varken bygga Marieholmstunnel, Västlänk, lågbro eller att bebygga Heden. Istället borde man satsa på att bygga över Oscarsleden (så som planen var från början med Götaleden), utveckla staden ner mot vattnet där, utveckla kollektivtrafiken nu (inte 2035, tex med Operalänken),  bebygga hårdgjorda ytor och bevara samt plantera fler träd och utveckla och utöka stadens grönområden. Trädplan Göteborg vill att våra beslutsfattare och stadsplanerare tänker på ett nytt sätt, om hur man tar hand vår stadsnära natur. Låt den vara förutsättningen för en modern stad – istället för ett hinder. Följ Göteborgs grönplan och klimatmål. Det finns mycket forskning som visar att det både är lönsamt för samhället och människorna om vi har gamla träd och grön natur nära oss.

Gå gärna med i vår förening och engagera dig i någon av alla de frågor och platser som behöver uppmärksamhet. Så många grönområden är hotade just nu. Vi behöver fler medlemmar med kunskap och omtanke om den stadsnära naturen.

Bli medlem

Foton från Hagaplan av Jan Kvarnmark

Skandal: Schaktmassor dumpade i vacker allé i Tagene

Förorenade schaktmassor innehållande asfalt, cementrör och hårdplast är dumpade mitt i en gammal almallé i Tagene på Hisingen. I alléns direkta närhet ligger en gammal fruktodling med ett flertal mycket gamla och värdefulla fruktträd. Området där schaktmassorna är dumpade har stora naturvärden.
Vi undrar vem som är ansvarig för detta? Hur kan staden tillåta en sådan förskräckande miljöförstöring? Detta måste anses vara ett anmälningsbart miljöbrott.

Allé i Tagene förstörd av dumpade schaktmassor. Foto: Chris Ceder

Allé i Tagene förstörd av dumpade schaktmassor. Foto: Chris Ceder

I området har dessutom ett flertal stora träd fällts nyligen och för ett par veckor sedan kalhöggs ett större skogsområde i närheten, längs Tagenevägen, mitt under fåglarnas häckningsstid – i strid med gällande lagar.

Trädplan anmälde för ett år sedan den uppmärksammade fällningen av en mycket värdefull gammal alm i Majorna – vars häckande fåglar fick sina bon förstörda. Ett miljöbrott som dokumenterades i reportaget ”Kråkboet” (klicka på videolänken nedan). Länsstyrelsen gick vidare med anmälan – men vi har därefter inte fått någon återkoppling.