Stoppa avverkningen av skogar med höga naturvärden i Sverige!

70 organisationer från 25 länder och 30 forskare i ett gemensamt internationellt upprop

I uppropet hänvisar organisationerna och forskarna till EU:s habitatdirektiv. I det rapporteras om att 14 av 15 skogliga naturtyper har dålig bevarandestatus i Sverige. Drygt 1 800 skogslevande växt- och djurarter är rödlistade, det vill säga nära hotade eller hotade, i landet idag. En stor bidragande orsak anses vara förlusten av livsmiljöer för många arter.

Trädplan Göteborg har under flera år försökt få Göteborgs stad att ta hänsyn till EUs habitat direktiv och andra internationella och nationella riktlinjer, även när det gäller stadsnära natur – men hittills får dessa direktiv inte någon tyngd i ny stadsplanering. Det är alltid träden och den biologiska mångfalden som förlorar. Vi ställer oss därför självklart bakom uppropet.

Världens skogar och klimat står inför en omfattande kris och beslutsfattare måste snarast agera, menar undertecknarna.

Ladda ner uppropet i sin helhet här (på engelska).

Ladda ner en svensk översättning av uppropet här.

Läs debattartikel i Altinget här.

Alla skogar med höga naturvärden måste skyddas och att kalhyggesbruket behöver fasas ut till förmån för kalhyggesfria metoder. Världens skogar och klimat står inför en omfattande kris och beslutsfattare måste agera, menar undertecknarna.

De 70 organisationer och 30 forskare som undertecknat uppropet framhåller att Sverige inte når nationella och internationella miljömål. De hänvisar till EU:s habitatdirektiv där det rapporteras om att hela 14 av 15 skogliga naturtyper har ogynnsam bevarandestatus i Sverige. Förlusten av livsmiljöer anses vara en stor bidragande orsak till att drygt 1 800 skogslevande växt- och djurarter är rödlistade, det vill säga nära hotade eller hotade, i landet idag.

– Med tanke på hur kritisk situationen är för den biologiska mångfalden och klimatet är det både skamligt och ofattbart att skogar med höga naturvärden fortfarande avverkas och planeras för avverkning i Sverige. Ödet för den sista lilla spillran av forna nordvästra Europas gammelskogar, och alla som är beroende av att den får stå kvar, vilar på dagens politiker. Sverige tillhör ett av de rikare länderna i världen och det är obegripligt om vi inte tar vårt ansvar gentemot omvärlden och agerar föredömligt genom att skydda dessa värdefulla skogar, säger Julian Klein, talesperson för Skydda Skogen.

Skogsstyrelsen har nyligen beslutat sig för att sluta registrera nyckelbiotoper i samband med avverkningsanmälningar senast sista december 2020. En nyckelbiotop är ett skogsområde som har en stor betydelse för skogens flora och fauna och där finns eller kan finnas rödlistade arter. Enligt skogsbrukscertifieringen FSC måste nyckelbiotoper undantas från skogsbruk.

Skogsstyrelsen har även släppt en rapport med ett flertal åtgärdsförslag för ett intensifierat skogsbruk. Åtgärderna förordar ökad avverkning, dikesrensning och ökad andel trädplantager istället för att förhindra förlusten av biologisk mångfald och minska utsläppen av växthusgaser.

– Istället för att förhindra att skogar med höga naturvärden avverkas i Sverige, agerar Skogsstyrelsen i motsatt riktning genom att underlätta för intensifierad skogsproduktion. Detta är förödande för klimatet och den biologiska mångfalden som utsätts för en extrem stress i den pågående klimatkrisen, säger Isadora Wronski, tf Sverigechef, Greenpeace.

I uppropet menar de 70 organisationerna och de 30 forskarna att situationen kräver att:

– nyckelbiotoper fortsatt registreras i samband med inkommande avverkningsanmälningar, även efter 2020.

– skogsbruksåtgärder stoppas omgående i alla skogar med höga naturvärden i hela Sverige. Detta omfattar registrerade och oregistrerade nyckelbiotoper, värdekärnor och naturvärdesobjekt. Samtliga kontinuitetsskogar och värdetrakter med höga naturvärden behöver noggrant kartläggas och om höga naturvärden påträffas skyddas dessa.

– Sveaskog ges ändrade ägardirektiv med sänkta avkastningskrav för att möjliggöra att miljömålet Levande skogar nås.

– anslaget till skydd av skog höjs till 5 miljarder kronor per år, med start under denna mandatperiod, tills alla skogar med höga naturvärden är skyddade via ett långsiktigt, kvalitetssäkrat och transparent skydd i ett landskapsekologiskt perspektiv.

– kalavverkningar fasas ut och ersätts med hyggesfritt skogsbruk i skogar utan höga naturvärden.

Bland de undertecknande organisationerna från Sverige finns bland annat Skydda Skogen, Greenpeace SverigeJordens Vänner, flera av Naturskyddsföreningens länsförbund och kretsarFältbiologernaKlimataktionEnd Ecocide Sverige och Naturfotograferna/N samt en representant från en sameby. Även Föreningen Trädplan Göteborg ställer sig bakom uppropet

Bland de internationella organisationer som undertecknat finns bland annat Friends of the Earth EuropeFERN (EU), Biofuelwatch (England/USA), Global Forest Coaltion (internationell), Robin Wood (Tyskland) och Australian Forests and Climate Alliance (Australien).

Bland de 30 forskare som undertecknat uppropet finns professorer, docenter, lektorer och doktorander.

Grå eller Grön stad – Trädplan i Valsamtal – augusti 2018

Föreningen Trädplan Göteborg har samtalat med representanter för 10 olika partier i Göteborg inför valet 2018.

Med olika infallsvinklar och olika personliga berättelser har de försökt förklara hur de står i de gröna frågorna.

Du hittar länkar till varje intervju nedan, i bokstavsordning.

Det handlar, som ni ser, inte om klassiska tuffa valintervjuer där man försöker “sätta dit motståndaren” – utan respektfulla långa samtal. Även kring frågor där vi har helt olika uppfattningar.

Ingen vill ha något annat än en Grön Stad – men alla har olika uppfattningar om begreppet, och olika vägar att nå målet.

Detta är Föreningen Trädplans bidrag till att försöka ge en bild av partiernas engagemang i gröna frågor. Men vi uppmanar alla att läsa de olika partiernas partiprogram noga. Kolla också gärna upp vilka förslag och motioner de lagt, och hur de röstat i fullmäktige.

Fundera omsorgsfullt innan du bestämmer var du lägger din röst.

De gröna frågorna handlar om mer än Västlänken, även om det är en avgörande fråga just nu.

Det handlar ytterst om vår framtid, om möjligheten att ha en fungerande grön och hållbar stad på lång sikt. En stad där grönområden, stadsträd och den stadsnära naturen får plats och bevaras och vårdas. En stad som planeras och utvecklas i samklang med människor och natur.

Stora frågor står på spel. Din röst är viktig!

 

Länkar:

Centern, Rickard Nordin

Demokraterna, Henrik Munck

Feministiskt Initiativ, Alexandra Angelbratt

Kristdemokraterna, Hampus Hagman

Liberalerna, Axel Darvik

Miljöpartiet, Ulf Kamne och Anna Skrapste

Moderaterna, Åsa Hartzell

Socialdemokraterna, Rikard Ledin da Rosa

VägValet, Anders Torwald

Vänsterpartiet, Gunvor Bergquist och Johan Zandin

 

Träd bör inte fällas innan Järnvägsplanen vunnit laga kraft

Trafikverket avser nu att fälla träd på flera olika platser i Göteborg, inför Västlänken. Närmast på tur står lindallén i Rosenlund, som är biotopskyddad.

TrV hävdar att de har nödvändiga tillstånd då Järnvägsplanen vunnit laga kraft. Detta är dock inte juridiskt korrekt, då planen är överklagad.
Trädplan anser att fällningar utan färdiga tillstånd och domar, strider mot EU-direktivet.

Vi begär också, med nedanstående mail till berörda tjänstemän på TrV och Göteborgs Stad att få ta del av de handlingar som Trv anser ligger till grund för att genomföra dessa irreversibla ingrepp i vår viktiga gröna miljö.

”Hej

Med anledning av att Trafikverket och dess underentreprenörer nu planerar påbörja åtgärder i form av fällande av träd mm på flera platser i Göteborg, vill vi påpeka följande samt få svar på nedanstående frågor.
Vi har noterat att informationen på Göteborgs stads hemsida om fällning vid Rosenlund har ändrats, utan notering om att det är en uppdatering. Från att tidigare ha stått att alla nödvändiga tillstånd finns, står det nu att Järnvägsplanen vunnit laga kraft.

Läs mer

Hotad trädallé får inte sågas ner. Mark- och Miljödomstolen stoppar Länsstyrelsens beslut!

Länsstyrelsens, Västra Götaland, dispens avslogs av Mark-och Miljödomstolen!

Allén med de åtta biotopskyddade oxlarna på Karl Johansgatan i Majorna får inte sågas ner och ärendet skickas tillbaka till Göteborgs stad och Fastighetskontoret. Mark- och miljödomstolen godkänner inte att planen undantas från biotopsskyddet. Länsstyrelsen i Västra Götaland får bakläxa.

Länk till MMD-dom gällande Karl Johansgatans trädallé

Detta ärende som påminner om andra nu pågående projekt i Göteborg; Kastanjeallén vid Opaltorget, Lindalléerna i Flatås, Rosenlund m.fl. Kan detta bli det utslag som behövs för att våra hotade alléer ska kunna få det viktiga skydd de behöver? Och för att Länsstyrelsen inte kan fortsätta att urholka biotopskyddet för de mycket hotade alléerna i Göteborg?

Läs mer

Trädplans yttrande ang exploatering vid Härlanda Tjärn

Trädplans yrkande angående ändringar av detaljplanen för Robertshöjdsgatan/Smörslottsgatan i Sävenäs och Delsjön
Mellan Smörslottsgatan och Robertshöjdsgatan och vid Härlanda tjärn, invid Delsjöns Naturreservat planeras 340 lägenheter och en skola för 550 elever. Den detaljplan som föreslås (Diarienr 1429/15)2 innebär en mycket kraftig exploatering i ”ett område som av länsstyrelsen har utpekats som riksintresse för friluftsliv och kulturmiljövård” samt in i naturksyddsområde som av Länsstyrelsen och flera remissinstanser år 2009 utpekats att bli naturreservat.

Nuvarande förslag hotar de grönkilar som dämpar trafikbuller, rymmer skyddsvärda/fridlysta djurarter, växter och träd, ger värdefull grönska, avkoppling och lekmöjligheter för barn samt bidrar till det gröna stråk som binder samman Delsjöreservatet med andra områden. Det bryter även mot miljöbalken och mot flera miljökvalitetsmål bla ’God bebyggd miljö’ som kräver ”ökade insatser mot buller och dålig inomhusmiljö liksom stärkt samhällsplanering och skyddade tätortsnära grönområden och kulturvärden”

Läs mer

Skövling i Kastanjeallén i Tynnered

Träd märkta för avverkning i Kastanjeallén. 17 december 2017. Foto: Chris Ceder

Tjugo träd kommer att fällas i Kastanjeallén i Grevegården, vid Opaltorget i stadsdelen Tynnered, under veckan. Sex mindre träd fälldes idag, den 18 dec 2017, strax intill allén, förmodligen då de står i vägen för arbetsfordon under bygget av bostäder i Kastanjeallén.

Kastanjealllén

Trädfällningar vid Kastanjeallén 18 december 2017. Foto: Chris Ceder

Förtätningen i Kastanjeallén strider mot Göteborgs Stads egna förtätningsprinciper, som gör gällande att hålrum i redan utnyttjad mark ska bebyggas – inte grönområden och alléer.  Tyvärr bryter staden mot dessa principer och mot alléers biotopsskydd, om och om igen. Detta sker med länsstyrelsens goda minne. Trädplan kritiserade nyligen i en debattartikel i GP,  fällningen av den sista allén i Flatås.

Läs mer

Vi vill ha en utökning av Delsjöns naturreservat!


Återuppta Länsstyrelsen förslag på utökning av naturreservatet Delsjöområdet

För 10 år sedan så föreslog Länsstyrelsen att Delsjöns Naturreservat skulle utökas. De flesta remissinstanserna tyckte det var ett bra förslag – men tyvärr blev det avslag när det kom upp till Stadskansliet.

Nu ser vi effekten av detta. Flera detaljplaneförslag naggar nu naturskyddsområdet runt reservatet i kanten, bla exploatering vid Härlanda Tjärn och i Östra Kålltorp samt Öjersjö från andra sidan. Tyvärr kan det komma nya förslag på exploatering i närheten av Delsjön och Stora Torp även i framtiden.

Delsjöns reservat, foto Maria Wennerbeck


Att ens föreslå att bebygga och stänglsa in 11.000 kvm i den gamla kultur- och naturmiljön vid Stora Torp – som är ett mycket uppskattat område för rekretaion, och oerhört viktigt för ett sammanhängande grönstråk – det visar att inget är heligt för stadens beslutsfattare.

Därför är det dags att återuppta detta förslag om utökning av Delsjöns naturreservat, så att hela omådet får statligt skydd.

Låt oss jobba för att det blir verklighet.

Du kan hjälpa till genom att lägga förslag och skriva till politiker och tjänsemän, påminn länsstyrelsen och hjälp till att driva detta – så att Delsjöområdet skyddas för framtiden.

Här är en sammanfattning av förslaget:

Läs mer

Flatås park skövlad trots löften om bevarande av alléer. Nu hotas ytterligare drygt 100 biotopskyddade lindar!

 

Trädplan räddar träd

Aktion för att rädda lindallé i Flatås. 24 november 2017. Foto: Chris Ceder 

SKÖVLING I FLATÅS!

Var finns rättsskyddet för boende som värnar om sin boendemiljö? Var går gränsen för hur kommunen får sälja ut befintliga grönområden (till högstbjudande byggherre)?

I bostadsområdet Flatås i Järnbrott har den enda parken skövlats och förstörts.
Här levde bl a. många igelkottar, som de boende nu befarar är överkörda av grävmaskinerna.

Den skövlade parken i Flatås

Den skövlade parken i Flatås. Foto: Chris Ceder

I anslutning till parken har två lindallér till stora delar fällts, och nu hotas ett vackert grönstråk med två biotopskyddade parallella rader av lindar, bestående av 113 praktfulla lindar som aldrig beskurits och är vid mycket god hälsa, av att fällas också.

Hotad lindallé i Göteborg

Den hotade och biotopskyddade lindallén i Flatås i höst. Foto: Chris Ceder

Länsstyrelsen, som säger att man i detta ärende ”bevakar biotopskyddet, meddelar nu på rent kaftalikt manér att lindarna bedöms att hamna i omedelbar anslutning till de hus som planeras att byggas mellan lindraderna och vid en sådan bedömning anses allén inte längre vara biotopskyddad och då är ev trädfällning ingen fråga för Länsstyrelsen.”
Lsts handläggare påstår alltså att eftersom det i framtiden kommer stå hus nära allén, så behöver de inte ta hänsyn till biotopskyddet idag! Man kan undra vad vi då har biotopskydd till – och om Länsstyrelsen överhuvudtaget har någon roll att fylla vad gäller tillsyn av värdefull natur och kutlurmiljö i götebog.

hotad och biotopskyddad lindallé i Göteborg

Den hotade och biotopskyddade lindallén i Flatås i höst. Foto: Chris Ceder

När planen vunnit laga kraft är det Göteborgs Stads bygglovsenhet som beslutar i ärenden om ansökan om marklov för trädfällning.
Det svenska naturskyddet i ett nötskal!
Inför bygget av bostadskvarteret ”Flatås allé” fick oroliga Flatåsbor lugnande försäkringar från Göteborgs Stad om att endast några enstaka träd i den Södra lindallén behövde avverkas. Allting ren lögn visade det sig. Istället fälldes majoriteten av träden i allén och det innan bygget vunnit laga kraft.

Den till stora delar fällda södra lindallén. I bakgrunden syns det nya bostadsbygget ”Flatås allé”. Foto: Barbara Casari

skövlad lindallé i Flatås

Här låg södra lindallén. Två skövlade lindalléer är facit av bygget av det nya bostadsområdet ”Flatås allé”. Foto: Chris Ceder

Den norra lindallén, på andra sidan om parken, fälldes helt med skälet att nya rör och ledningar behövde läggas där träden växte. Men några nya rör lades aldrig ner i marken. Idag ser det ut så här:

Skövlad lindallé i Flatås

– Här låg den norra lindallén. Idag är den borta – helt i onödan. Foto: Chris Ceder

Återigen har de boende i Flatås fått försäkringar om att den ena av de två lindraderna, som står utmed Distansgatan, ska bevaras. Löften som folk i Flatås inte längre tror på, efter att de blivit lurade när träden som skulle bevarats istället fälldes utan förvarning. Flatåsbon Barbara Casari berättar att hon grät när träden sågades ner.

Lindallén på Distansgatan

Lindallén på Distansgatan. Boende i Flatås försöker rädda lindarna sedan snart fem år. Foto: Chris Ceder

Låt oss se till att ytterligare planer på att avverka lindalléer i Flatås omedelbart stoppas!

Räddningsaktion för lindallé i Flatås

Räddningsaktion för lindallé i Flatås. 24 november 2017. Foto: Chris Ceder

Vi begär RÄTTELSE om vårt yttrande till mark- och miljödomstolen ang Västlänken

Otack är världens lön. Bilden visar omfattningen av hela vårt yttrande, med tillhörande bevisföring. Som alla förstår ligger det ett enormt utredningsarbete bakom detta, utfört av vår expertpanel som jobbar helt ideellt. Sammanlagt drygt 2000 sidor har vi skickat in till MMD (Mark- och MiljöDomstolen) plus juristerna omfattande text på 69 sidor. Som jämförelse kan sägas att vissa myndigheters remissyttrande till MMD är på 10-20 sidor i bästa fall.

Trädplans m.fl. yttrande till MMD ang Västlänken

När Trafikverkets svar över vårt och andras yttranden kom tyckte vi det var märkligt att våra invändningar inte alls bemöttes. Detta visade sig dock bero på att alla våra bilagor i dagboksbladet hänförts till ett annat yttrande av en grupp fastighetsägare som därför fick ”äran” av våra frågeställningar. Samt att vissa av våra frågeställningar inte passade in i deras del av talan, som handlar om vattenfrågan.

Trafikverket bemöter yttranden genom att adressera aktbilagenummer, förkortat ab.

Föreningen Trädplan m fl yttrande har följande aktbilagenummer:

506 – Vårt juridiska yttrande som kan läsas här:
Juridiskt huvudyttrande MMD, ang Västlänken

538 – Våra bilagor med utredning i olika sakfrågor och begäran om kompletteringar, på drygt 2000 sidor

Trafikverket har undvikit att bemöta de flesta av våra frågeställningar. Till exempel vägrar man bland annat lämna en uppdaterad klimatkalkyl (vilket har bäring på tillåtlighetsvillkor nr 3) och vi har inte fått några som helst svar på hur Västlänken ska uppnå sitt syfte.

Vi sätter oss nu ner och ser över bristerna för att förbereda ett nytt yttrande. MMD har inte satt någon tidsgräns för detta men vi kommer yttra oss så snart vi är klara.

Parallellt har vi upptäckt ytterligare aspekter på Västlänkens minuskonto som vi ser all anledning att lägga mer krut på. Detta kommer också lyftas in i målet.

Vi återkommer så småningom med mer information.

Bidra gärna med en slant så att vi kan fortsätta betala våra jurister, särskilt nu när vi måste göra detta extra påpekande till MMD.

Nätverket Skona Göteborg
Bankgiro: 412-2776, traditionell betalning
Bankkonto: 830481231402296 Swedbank (bra för stående överföring)

Betalning från utlandet:
IBAN SE06 8000 0830 4812 3140 2296
Bankens BIC SWEDSESS

Swish: 1235625124, betalning med smart telefon
PayPal, där du kan betala med kredit/bankkort på länken här: 

Hur bidrar man? – Olika sätt att betala.

Skövlingen av det natursköna Ardalsberget – ett stenkast från Göteborgs centrum

Under våren avverkades ädellövskog längs Oljevägen i Arendal för att förbereda marken för en del av den bergtäktverksamhet som nyligen startat på Ardalsberget norr om Älvsborgshamnen. Skogspartiet avverkades trots att Fastighetsverket som äger marken tidigare utlovat att dessa ädellövträd skulle sparas. Skogspartiet utgjordes huvudsakligen av äldre bokar och ekar. De gamla träden var en del av ett parkskogsområde som tillsammans med planterade vårdträd inramade Arendals stamgård, den nu starkt rivningshotade ursprungsgården vid Arendal. I samband med avverkningen nedsågades även större delen av en trädallé med mestadels äldre Lindar som kantade infartsvägen till Arendals stamgård. Trädalléer har ett generellt biotopskydd enligt miljöbalken och får inte avverkas utan att dispens givits av länsstyrelsen. Det är oklart huruvida en sådan dispens inhämtats och en anmälan om eventuell olovlig avverkning har inlämnats till länsstyrelsen.  
För ett par år sedan fattades beslutet att låta Swerock bryta berg på Ardalsberget, trots att de styrande partierna i Göteborgs Stad, Miljöpartiet och Socialdemokraterna, har en valöverenskommelse om att Ardalsberget skall bevaras orört som grönområde.
Idag ser de Rödgrönas löfte ut så här:

bergtakt kalhygge göteborg ardalsberget

Enorm förödelse på Ardalsberget. Foto: Chris Ceder

Ardalsberget ligger ett stenkast ifrån centrala Göteborg: bara fem kilometer från Slottskogens parkidyll och sju kilometer från stadens hjärta på Gustav Adolfs Torg. Inte många storstäder som så nära stadskärnan kan skylta med så orörd och vacker natur – som nu håller på att utplånas!

På Ardalsberget finns Göteborgs bästa havsutsikt – till Tistlarna i söder, långt förbi Vinga och halvvägs till Danmark i väster, och till Marsstrand i norr.

Kalhygget och den industriella expansionen av Göteborgs Hamn, som göteborgspolitikerna vill göra till en av världens största hamnar trots vår ringa befolkning, har redan förstört skönheten hos de milsvida vyerna, som snart kommer vara ett minne blott när berget sprängts sönder och krossats till makadam.

På försommaren 2016 gör Swerock en provsprängning i södra änden av det beviljade täktområdet. Och för att genomföra detta lilla test kalhuggs Ardalsberget hundratals meter norrut, helt i onödan, mitt under fåglarnas häckningstid.

Utsikt och kalhygge i Göteborg

Utsikten över Götaälvmynningen från Ardalsberget. Foto: Chris Ceder

Ett par dagar senare går hela arbetsstyrkan på semester. Trädplan är på Ardalsberget och bevittnar den stora förödelsen. När vi frågar sprängaren om inte fällningen av skogen kunde väntat tills efter semestern, svarar han ”jovisst”.

Överallt ligger fällda träd, grot och ris på sönderkörd skogsmark. Förtvivlade småfåglar genomsöker de fällda träden för att hitta sina nyfödda och dödsdömda ungar, som med berått mod stjälps ur sina bon när Swerocks entreprenör Södra Skog kapar träden med tunga avverkningsmaskiner.

kalhygge i Göteborg

Kalhygget på Ardalsberget. Foto: Chris Ceder

Gäller inte längre Miljöbalken i Göteborg frågar vi oss, när vi står på denna naturens krigsskådeplats, vårt lands stränga miljölag som genom 4§ i Artskyddsförordningen säger att alla fåglar är fridlysta? Är det inte längre förbjudet att störa fåglar, särskilt under de tider som de fortplantar sig och föder upp sina ungar och är det inte förbjudet att skada eller förstöra djurens fortplantningsområden och viloplatser så som lagen föreskriver?

kalhygge på Ardalsberget i Göteborg

Trädplan tittar på förstörelsen på Ardalsberget. Foto: Chris Ceder

Vi ringer upp Länsstyrelsens artskyddsinspektör från avverkningsplatsen, gör en anmälan om brott mot Miljöbalken och uppmanar Länsstyrelsen att genast komma till Ardalsberget – men får svaret att de inte har någon möjlighet att komma dit. Istället blir vi tillfrågade om vi kan dokumentera vilka arter det finns på Ardalsberget.

Det är nu det händer, ett misstänkt miljöbrott! Många hektar skog har redan avverkats och skogsarbetarna går nu till fots och röjer i skogen vid det unika bronsåldersröset, så att avverkningsmaskinerna enkelt kan komma fram och fälla träden:

bronsåldersröse på Ardalsberget i Göteborg

Förberedelse för avverkning vid bronsålderröset på Ardalsberget. Foto: Chris Ceder

Situationen är kaotisk och Trädplans närvaro på platsen är inte uppskattad av skogsarbetarna. Och mitt i detta förväntas Trädplans aktivister bedriva tillsyn åt Länsstyrelsen och se till att våra miljölagar följs? Vårt telefonsamtal pågår i nästan 45 minuter och vi uttrycker vår stora missbelåtenhet över Länsstyrelsens ovilja att omgående bege sig till Ardalsberget för att inhämta bevis om att det just nu sker ett miljöbrott.

En månad senare kommer svaret från Länsstyrelsen. De avskriver anmälan om miljöbrott. Måhända har de tagit åt sig av kritiken under telefonsamtalet, då de nu har besökt Ardalsberget, men de har inte funnit några rödlistade fågelarter vid sitt besök, och det är till synes det enda som intresserar dem i detta ärende.

Länsstyrelsen förklarar för mig att Naturvårdsverket har en egen syn på lagstiftningen i Miljöbalken, nämligen att skyddet i artskyddsförordningen, som gäller alla fågelarter, bara bör gälla för rödlistade arter samt vissa arter vars förekomst minskat med mer än 50% de senaste 30 åren.

Och så enkelt avslår de en anmälan om miljöbrott under häckningstid. Den som tror att Miljöbalken gäller alla fåglar, så som det står skrivet, är förd bakom ljuset. Lagen är bara ett spel för gallerierna. Detta är inte första gången Länsstyrelsen avskriver Trädplans och andras anmälningar i Göteborg om avverkning under häckningstid, så det är inte förvånande, men denna gång är avverkningen så brutal och omfattande att det är nödvändigt att höja rösten och göra allmänheten medveten om vad som verkligen pågår i Göteborg – vars politiker varje dag med skryt och förakt för sanningen, utropar till den ”gröna och nära storstaden”.

Här finns en artikel från GP 5 mars 2017 om Arendal: Nu sprängs sista resterna av den gamla badorten bort.  En av Göteborgs förnämsta bronsåldersgravar försvinner och Lilla Aspholmen sprängs bort när Göteborgs hamn nu utplånar resterna den gamla badorten Arendal i stadens hamninlopp.

Här i Chris Ceders blogg finns mer att läsa:

Blogg