Nu kan du läsa vårt huvudyttrande om Västlänken, inlämnat till mark- och miljödomstolen!

Vårt yttrande om Västlänkens negativa konsekvenser

Som vi tidigare berättat lämnade vi in vårt yttrande till MMD den 15 februari 2017. Nu publicerar vi vårt huvudyttrande, det vill säga själva det juridiska yttrandet som du kan ladda ner och läsa här i två olika länkar, det är samma yttrande (men upplagt på två olika sätt, eftersom en del haft svårt att ladda ned):

Huvudyttrande, Trädplan m.fl.

Huvudyttrande, Trädplan m.fl – PDF

I huvudyttrandet framför vi de juridiska aspekterna på varför vi anser att Trafikverket inte ska beviljas tillstånd att bygga Västlänken. Sakskälen vävs in i det juridiska resonemanget, men utvecklas i våra 25 underbilagor. Dessa listas längst bak i huvudyttrandet, på s 65 och framåt.

På s 61-65 finns en sammanfattning av yttrandet.

Bilagor

Totalt har vi lämnat in mer än 2000 sidor på sammanlagt närmare 100 dokument så vi tittar just nu på olika lösningar på hur vi kan göra materialet tillgängligt för alla utan att det blir för tungt.
Just nu måste vi prioritera arbetet med överklagan av detaljplanen som ska vara klart om bara två veckor.

Vilka är sakägarna?

Sakägarna är samtliga avidentifierade utom de som är ideella organisationer, på grund av reglerna i PUL, personuppgiftslagen. De avidentifierade sakägarna är ett antal privatpersoner, bostadsrättsföreningar och verksamheter som på olika sätt skulle drabbas av olägenheter vid byggandet av Västlänken. Dessa har ingen personlig vinning av att ställa sig bakom yttrandet, utan är ”ställföreträdare” för alla andra som skulle drabbas på samma sätt.

Grundvattenfrågan

Påverkan på fastigheter av sänkt grundvattennivå för enskilda fastighetsägare behandlas i en särskild ordning och där betalar Trafikverket det juridiska ombudet. Vi driver därför inte den frågan mer än vad gäller regeringens tillåtlighetsvillkor om grundvatten.

Information från Mark- och Miljödomstolen vid Vänersborgs Tingsrätt 

finns i denna länk: 

MMD, Uppmärksammat mål

TACK!

Tack alla som bidragit med värdefulla synpunkter och hjälpt till i utredningsarbetet.

Tack återigen, alla som skänkt pengar och/eller hjälpt till med insamlingen!

Vi behöver fortfarande ert stöd. Att ha med jurister vid domstolsförhandlingarna kommer att vara kostsamt. Så sprid gärna info om vår insamling till vänner och bekanta utanför de kretsar som redan känner till detta.

Här finns info om hur du bidrar:

Nätverket Skona Göteborg
Bankgiro: 412-2776
Swish: 1235625124
PayPal: se länk
Kontonummer: 830481231402296, Swedbank

Hur bidrar man? – Olika sätt att betala.

Haga Kyrkoplan och Haga Kyrkogata hotas av Västlänken

Vårt första yttrande till mark- och miljödomstolen inlämnat – NU tar vi nästa steg…

NU HAR VI SKRIVIT FÄRDIGT!
Vi har nu lämnat in vårt största yttrande hittills. Och många fler har följt vårt exempel. Media har uppmärksammat att det kommit in något som kan vara rekord i antal inskickade yttranden. Men än är det inte över.

Inslag på Västnytt 2017-02-15

Den 15 februari, exakt ett år efter att Trafikverket ansökte om miljötillstånd hos mark- och miljödomstolen (MMD), lämnade våra jurister in vårt huvudyttrande. Det blev 68 sidor juridisk framställan och 25 olika ämnesbilagor varav många med tillhörande underbilagor.

Vår expertpanel inom SKONA GÖTEBORG (där Föreningen Trädplan är en del) har arbetat sedan i oktober och vi vill rikta ett varmt tack till alla som hjälpt till och alla som bidragit med värdefull information. Eftersom vi inte kan namnge alla, namnger vi ingen. Vi vill förstås också återigen tacka alla som bidragit med pengar och som arbetat med att sprida information om vår insamling.

Snart kommer vi att publicera åtminstone det juridiska yttrandet och i möjligaste mån även bilagorna här och vi vågar utlova en del spännande nyheter vi hittat i vår utredning.

VAD HÄNDER NU?

Nu kommer MMD att gå igenom allt inlämnat material och det är en hel del. Som ses ovan i inslaget från Västnytt, är det väldigt många som lämnat in synpunkter. Över 400 yttranden har inkommit, varav flera är olika grupptalan, dvs att många finns bakom ett enda yttrande.

Efter att ha gått igenom alla yttranden, kommer MMD att förelägga Trafikverket att komplettera och besvara inkomna frågeställningar och synpunkter, till den del de är relevanta för domstolens prövning. Därefter får vi och övriga återigen möjlighet att yttra oss över Trafikverkets komplettering. Om MMD därefter anser att ärendet är tillräckligt utrett, så sätter domstolen ut tid för huvudförhandling. För närvarande är den preliminära tidplanen att huvudförhandling ska hållas under vecka 40-42. Dom meddelas i så fall troligen i december 2017. Information om processen finns här i länken:

Info från MMD om Västlänksporcessen

Oavsett utgång kommer domen överklagas till mark- och miljööverdomstolen. Men den dagen, den sorgen. Först måste vi nämligen ta itu med detaljplanen igen.

DETALJPLANEN – ANDRA INSTANS

Som vi berättat avslog Länsstyrelsen vår, och alla andras, överklagan av detaljplanen efter åtta månaders betänketid precis före jul. Länsstyrelsen gjorde dock ingen djupare juridisk analys och avslår överklagan på felaktiga grunder (bland annat påstås Västlänken öka järnvägens kapacitet vilket vi kan bevisa att den inte gör), varför vi nu överklagat till andra instans som även i detta ärende är MMD i Vänersborg.  Kompletteringsyttrandet, det vill säga där vi utvecklar våra grunder för överklagandet) ska vara inlämnat senast den 10 mars.

FORTSATT BEHOV AV PENGAR – HJÄLP TILL!

Vi jobbar alltså på för fullt men vi behöver fortsatt hjälp med insamlingen. Som ni förstår arbetar våra jurister många timmar med de juridiska aspekterna. Vi beställer inte fler timmar än vi har pengar till, så deras insats är helt beroende av donationer.  Om vi har tillräckligt med resurser kan vi gå in i fler processer, till exempel detaljplanerna för stationsområdena och Olskroken.

Hur bidrar man? – Olika sätt att betala.

Expertpanelen arbetar dock ideellt och det är många tusen timmar av ideellt arbete som görs inför varje yttrande. En del av dem arbetar även med insamlingen. Det är mer effektivt om de kan ägna all tid åt att utreda Västlänkens brister istället för att samla in pengar.

Därför – hjälp gärna till att sprida information om Skona Göteborg. Du hittar en länk till vårt flygblad här:

Flygblad för vår insamling mot Västlänken

 

Folj gärna vårt arbete med att STOPPA VÄSTLÄNKEN även på                                           Skona Göteborgs hemsida

och på Skona Göteborgs facebook-sida

Tack för ert stöd!

Måluppfyllelse-barometer

 

 

AKTION: Hjälp till att RÄDDA naturen vid HÄRLANDA TJÄRN

Skriv på här i länken: Utöka naturskyddsområdet vid Härlanda Tjärn, STOPPA avverkning  

OBS! När man varit inne och röstat på förslaget är det lätt att missa att även själva röstningen skall bekräftas. Detta görs precis nedanför där man röstat. Ju fler som röstar, desto bättre!

 

RÄDDA NATUREN VID HÄRLANDA TJÄRN

Nu kan du påverka! Vi behöver just din röst!

Staden planerar att exploatera grönområden som delvis ingår i riksintresset Delsjöns Naturreservat! 

Härlanda Tjärn, foto: Per Hallen


Sedan tidigare finns ett förslag från Länsstyrelsen om att utöka Delsjöreservatet och inkludera bl.a Härlanda Tjärn, Renströmska i Kålltorp och omkringliggande grönkilar. Trädplan har tillsammans med boende i området gjort ett förslag på kommunens hemsida om att rädda grönområdet runt Härlanda Tjärn. Om tillräckligt många skriver under, så måste kommunen ta upp frågan igen.

Så hjälp till – det är enkelt och tar inte lång tid. Din röst kan vara den som avgör!

Vi vill att byggnadsnämnden stoppar exploateringen av grönområden nära Härlanda Tjärn mellan Smörslotts- och Robertshöjdsgatan genom att utöka Delsjöreservatet enl. Länsstyrelsens förslag 2007, och i detta även inkludera kringliggande grönkilar. Härlanda SDN ställde sig positiva till detta förslag tidigare.

För att det ska kunna bli ett utökat naturreservat, i enlighet med länsstyrelsens förslag, krävs ett samarbete med markägaren – Göteborg stad – för att få igenom förslaget. Nedan finns mer info.

Du hittar vårt förslag här:

Förslag 177: Utöka naturskyddsområdet vid Härlanda Tjärn, stoppa avverkning

För att rösta behöver du registrera dig på sidan, ungefär som en traditionell namninsamling. Glöm inte att bekräfta din röst, det är lätt att missa! Detta görs precis nedanför där man röstat.

Om vi får mer än 200 röster inom 90 dagar, skall berörd nämnd ta upp förslaget. Vi siktar på att få betydligt fler personer som röstar för förslaget. Desto fler desto tydligare visar vi politikerna att det är många medborgare som vill bevara den stadsnära naturen i detta område.

Nybyggnationer väcker alltid olika känslor där behov av bostäder vägs mot effekter på omgivningen. Vi som har tagit fram förslaget är inte negativa till all nybyggnation och förstår behovet av nya bostäder i Göteborg. Men vi menar att vi måste värna de naturskyddsområden som finns, bla runt Delsjön, Härlanda, Kålltorp. Detta är en viktig del i Björkekärrs & Robertshöjds-områdets karaktär. Dessutom är område t redan ett bra exempel på tät bebyggelse med väl fungerande grönkilar.  

Bakgrund

Mellan Smörslottsgatan och Robertshöjdsgatan och vid Härlanda tjärn, invid Delsjöns Naturreservat planeras 340 lägenheter och en skola för 550 elever.  Den detaljplan som föreslås (Diarienr 1429/15, se länk nedan) innebär en mycket kraftig exploatering i ”ett område som av länsstyrelsen har utpekats som riksintresse för friluftsliv och kulturmiljövård

Området idag med bevarade grönkilar, norr om Härlända Tjärn

Nuvarande förslag hotar de grönkilar som dämpar trafikbuller, rymmer skyddsvärda/fridlysta djurarter, växter och träd,  ger värdefull grönska, avkoppling och lekmöjligheter för barn samt bidrar till det gröna stråk som binder samman Delsjöreservatet med andra områden. Det bryter även mot miljöbalken och mot flera miljökvalitetsmål bla ’God bebyggd miljö’ som kräver ”ökade insatser mot buller och dålig inomhusmiljö liksom stärkt samhällsplanering och skyddade tätortsnära grönområden och kulturvärden”

Vi vill att:         

  • Kommunen gör ett omtag med denna detaljplan
  • nuvarande naturskyddsområdet utökas för att skydda Härlanda Tjärns-området från framtida exploatering enligt Länstyrelsens förslag 2007[2] (där Delsjöreservatet skulle utvidgas vilket Göteborgs stad då stoppade)
  • Länsstyrelsens ursprungliga förslag 0519/07 tas upp igen och uppdateras till att även omfatta de ”grönkilar” som idag finns mellan Smörslottsgatan och Robertshöjdsgatan. (Se bifogade bilder)
  • andra alternativa lokaliseringar för nya bostadsområden, som inte inkräktar på skyddsvärd tätortsnära natur i Naturreservat ses över
  • Kommunen tar större ansvar för kommande generationer genom att bevara och förstärka den skyddsvärda tätortsnära naturen, särskilt i Delsjö-området.
  • Att exploateringsplaner tar hänsyn till nationella och lokala riktlinjer, såsom miljökvalitetsmål, Göteborgs Grönplan, Miljöbalken, de nationella och regionala miljömålen. etc.
  • Att framtida ny bebyggelse planeras i samklang med boende och med stor respekt för den stadsnära naturen, dess ekosystemtjänster och betydelse för människor väl och ve

Det finns idag en rik kunskapsbank om naturens roll för att skapa en god bebyggd miljö med rika upplevelser genom variation, avkoppling mm.  Likaså om de ekosystemtjänster som staden och vi medborgare får gratis av naturen, tex ren luft, vattenrening, hantering av ökad nederbörd, bullerskydd, biologisk mångfald, för bättrad hälsa, etc, vilka finns prioriterade i de svenska miljömålen.

Det krävs en annan politisk tankelogik, där inte antal bostäder till ett jubileum är det största målet, eller där varje obebyggd grönyta inte per automatik är en yta att bebygga. Ett omtag kan leda till tankar och praktiska experiment om hur ökat bostadsbyggande kan kombineras med ökat bevarande av nuvarande träd och grönområden, en varsam och grön utveckling av staden.

Här finns länkar om planprocessen och annan info, (tryck på texten så öppnas länkarna):

Delsjöområdet: Mycket bra hemsida om Delsjön, med allt du behöver veta om projektet
Facebook: 

Rädda Naturen vid Härlanda Tjärn

Delsjöområdet

Länsstyrelsens förslag:

Länsstyrelsens föreläggande: Förslag till utökning av naturreservatet Delsjöområdet i Göteborgs, Härryda och Mölndals kommuner Diarienr 0519/07
Alla handlingar: Lst: utökning av Delsjöns reservat, alla handlingar, KS, 201017 07

KARTA:  KARTA, LST förslag utökat reservat Delsjön, aug 2007

Park- och naturs positiva svar på Lsts förslag:  PONF, yttrandet utökning av Delsjöns reservat, 2007
Stadskansliets avvisande av Lst förslag: Stadskansliet, avvisad utökning av Delsjöns reservat, 2007

LONA-utredning Delsjön-Härskogen
Betydelsen av Delsjöområdet har betonats i Göteborgsregionens stora utredning (LONA-projekt) kring Delsjön-Härskogen

De svenska miljömålen

iInfo från Naturvårdsverket: Så bildas ett NATURRESERVAT

SAMRÅD har inletts den 18 januari och sista dag för yttrande är 22 februari 2017. Här är alla handlingar samt ev tidpunkt för öppet hus eller samrådsmöte, där man kan ställa frågor:
 LÄNK: Bostäder och skola vid Robertshöjdsgatan/Smörslottsgatan

 

Så blir det om den föreslagna planen genomförs!

 

 

 

 

MEDLEMSAVGIFT 2017

Hej trädälskare
NU behöver vi dig mer än någonsin.

Det ser mörkt ut för många träd och grönområden i staden nu – tyvärr. Igår kom Länsstyrelsens beslut om att tillåta fällning av träd på Haga Kyrkoplan pga av Västlänken (mer info kommer inom kort). Det planeras för exploatering vid Härlanda Tjärn, in i Delsjöreservatet, i Askim, i Krokängsparken vid Eriksberg, på andra platser på Hisingen, i Västra Frölunda, i Kålltorp, i Örgryte, i Majorna, i Centrum ja – det finns inte enda stadsdel där grönområden och parker får vara ifred.

Hotade kastanjeträd vid Hagakyrkan.

Trädplan försöker tillsammans med medlemmar och övrig allmänhet skapa opinion och höja rösten för vårt gröna Göteborg. Till detta behöver vi många betalande medlemmar.
När vi yttrar oss och överklagar så är det antalet  registrerade (betalande) medlemmar i föreningen som räknas, inte bara alla de tusentals som är med i Nätverket via mail och facebook etc.

Vi ber dig att så snart som möjligt
betala in medlemsavgiften för 2017
.

Värva gärna fler medlemmar också.

(Du som betalat efter årsmötet i nov 2016 eller nu under 2017 behöver inte betala igen – men du kan naturligtvis stötta oss med en gåva).

Medlemsavgifterna går oavkortat till vårt arbete för att rädda träd och grönområden. Bla till att trycka affischer och infomaterial, samt betala vissa sakkunniga. Allt arbete inom Trädplan är ideellt, men ibland behöver vi anlita en jurist eller annan expert på träd eller juridik etc.

Vi stödjer även Skona Göteborgs arbete i de juridiska processerna för att stoppa Västlänken, både med mycket nedlagda timmar samt ekonomiska bidrag när vi har möjlighet.

Nedan finns information om hur man betalar. Av kostnadsskäl kommer vi inte att skicka ut en bankgirotalong per post. Om du är en ny medlem, så skicka din adress och email till oss, så att vi kan sätta upp dig på vår medlemslista. Meddela gärna också om du vill vara aktiv på något sätt, tex vid aktiner där vi märker ut träd.

https://www.tradplangoteborg.se/om/bli-medlem/

Medlemskap kostar 100 kronor i år.
Du kan även bli stödmedlem och välja att sätta in 300, 500 eller 1000 kronor.

Det går också bra att sponsra oss med en valfri summa, så att vi kan fortsätta göra våra yttranden, aktioner och trycksaker etc. Pengarna går till material och trycksaker samt att ibland anlita sakkunniga etc.  Arbetet i Trädplan är helt ideellt, men i vissa fall behöver vi tex kunna anlita experter för en undersökning, analys eller skrivelse.

Bankgiro: 148-7032

Swish: 123 681 9320

Kontohavare: Nätverket Trädplan Göteborg

OBS! Märk inbetalningen med ditt namn, e-mail och adress, så vi vet vem som betalat.

Skicka också ett mail med ditt namn och adressuppgifter till oss, särskilt om du är en ny medlem:
tradplangoteborg@gmail.com    

Stort tack!

Överklagan till MMÖD – Detaljplan Östra Kålltorp

Trädplans överklagande till Mark- och Miljö-Överdomstolen, målnummer P 3804 – 16

Läs hela överklagan här: MMÖD-Överklagan-Kålltorp-Trädplan-2016-12-29

 

Föreningen Trädplan Göteborg yrkar att

  • Trädplan Göteborg har rätt att överklaga, dvs att föreningens överklagande inte avvisas då den föreslagna detaljplanen utgör en betydande miljöpåverkan. (Se nedan)

Vidare yrkar vi på att:

Kålltorps skog

Kålltorps skog

  • det görs en Miljökonsekvensbeskrivning, i enlighet med I 5 kap. 18 § tredje stycket ÄPBL
  • att ädellövskogen och parkmiljön bevaras
  • att EUs habitatdirektiv följs, särskilt vad gäller skydd av ”blandädellövskog” och
  • ”blandädellövsträd i brant sluttning”att den stora rödboken utanför sjuksköterskebostaden bevaras och naturminnesförklaras
  • att de grova träd som hamnar på allmän plats (park eller natur) skyddas genom särskild skyddsbestämmelseatt kännbara viten utdöms i de fall träd skadas
  • att kännbara viten utdöms i de fall kulturhistoriska byggnader och kulturmiljöer skadas
  • att områden med högt naturvärde klassas som naturskyddsområde enligt miljöbalken
  • att artskyddsförordningen gäller och inga undantag görs
  • att fortsatt fragmentisering av Kålltorps grönområden undviks, och att Göteborgs Grönplan, Miljökvalitetsmål, regionala direktiv samt nya Trädpolicy följs
  •  att fladdermössen fredas och gällande svenska och internationella förordningar följs

 

1.          GRUNDER:

1.1            Föreningen Trädplans grunder för överklagan och därmed rätt till prövningstillstånd.

1.1.1        I 5 kap. 18 § tredje stycket ÄPBL anges att MKB ska upprättas, om detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan bl.a. på grund av de stora skövlingar av skyddsvärd barrskog och ädellövskog som kommer att ske när planområdet tas i anspråk för ” projekt för sammanhållen bebyggelse”.

1.1.2        Det förslag som nu är antaget uppfyller inte grundläggande krav för detaljplan och innebär en skövling av värdefull stadsnära natur. Det strider mot 1:5, 2:1 och 2:2 ÄPBL samt MB 3 kap 6§, MB 6 kap 12§, MB 7 kap 9§ och Eu-direktiv 92/43/EEG  samt konventionen EUROBAT

1.1.3        Ett unikt område med stort ekologiskt värde, bestående av flerskiktad gammal barrskog och unik ädellövskog, hotas och skapar en allvarlig barriär i det viktiga blandsskogssambandet som ingår i den gröna kilen från Delsjöreservatet via Kålltorp mot stadens centrum.

1.1.4        Om området exploateras enligt nuvarande detaljplan försvagas och fragmenteras blandsskogssambandet samt rekreationsmöjligheterna i hela stadsdelen.

1.1.5        Kommunen har inte undersökt lämpliga alternativ, i området, för att därigenom minska den miljöpåverkan som exploateringen orsakar.

1.1.6        Kommunen har inte upprättat en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som på ett riktigt sätt beskriver konsekvenserna av exploateringen på området och blandsskogssambandet som utgör en viktig länk i de gröna lungor som går från Delsjöreservatet via Kålltorp in mot stadens centrum. Påverkan på miljömålen har också redovisats felaktigt eftersom felaktiga utgångspunkter för miljöriktlinjer används

1.1.7        Frånvaron av avvägning mellan motstående intressen utgör ett brott från själva huvudsyftet med detaljplanedirektiven. Eftersom planförslaget inte uppfyller grundläggande krav, som skall ställas på en detaljplan, bör förslaget i dess nuvarande utformning upphävas. 

1.2      Det planerade uppförandet av bostäderna, infrastrukturen och utomhusområdena skulle  innebära  en  stor  utökning  av  den  eventuella  tomtavgränsningen respektive hemfridszonen och ett ianspråktagande av mark som idag  är  tillgänglig  för allmänheten. Av planhandlingarna framgår tydligt att detta kommer innebära ett mer intensivt utnyttjande av området, vilket då borde kräva att det genomförs en MKB.

1.3      Den planerade bebyggelsen kommer inte enbart att ske på det som bedöms vara Kålltorp, hotad skog”ianspråktagen mark” utan även på icke ianspråktagen mark. Det är oklart var gränsen för ianspråktagen mark och kvarters-bebyggelsen går och varför områden som inte är ianspråktagna får bebyggas. Det är tydligt att exploateringen inte slutar vid huskropparna, utan även omfattar vägar och annan tomtmark intill de planerade byggnaderna.

1.4      Detaljplanen och Länsstyrelsens motivering för avslag på överklaganden av densamma, bör underkännas då de inte tillräckligt redogör för en intresseavvägning mellan att bebygga det icke ianspråktagna området och exploateringens påverkan på miljön, naturen och friluftslivet.

1.5      Länsstyrelsen hänvisar till ett kommunalt självbestämmande i markanvändningsfrågor och menar att kommunen skall bestämma hur avgränsningen skall ske av det område, som den väljer att planlägga. Länsstyrelsen bortser därvid från, att detaljplanen i detta fall får påtagliga negativa konsekvenser för samtliga boende och brukare av hela området samt har stor negativ miljöpåverkan.

1.6      Länsstyrelsens slutsats, att de avvägningar kommunen gjort mellan motstående intressen är skäliga, lämnas helt utan någon form av motivering.

 

 

 

 

Staden skövlar träd – replik i GP

Replik i GP till Ulf Kamne Staden skövlar grönområden 2016-12-18

Här är den längre originalversionen av TRÄDPLANS REPLIK:

Det är märkligt hur Ulf Kamne förskönar och förvränger – när han som kommunalråd och tidigare ordförande i Fastighetsnämnden, nu i Byggnadsnämnden är direkt ansvarig för en del av det stora skövlandet av Göteborgs stadsnatur. Faktum är att Göteborgs träd och grönområden sällan varit mer hotade än nu. Det fälls skyddsvärda träd och inkräktas på grönområden över hela staden. Särskilt gamla stora träd. Till och med i naturreservat.  

Stamhåligheter i nersågad knäckepil i Välens naturreservat. Foto: Chris Ceder

Nersågad knäckepil i Välens naturreservat. Foto: Chris Ceder

Ulf Kamne talar sig varm för biologisk mångfald, djur och natur – men tiger samtidigt om att Göteborgs stad, enligt sina egna jägare, har en nollversion vad gäller många vilda djur i staden. Flera gånger i veckan skjuts djur i naturreservat såsom Änggårdsbergen och Välen.

Det är bra att det sätts upp fågelholkar – men att skryta om att det satts upp 40 holkar, när tusentals stadsträd (fåglarnas naturliga habitat) försvinner är vilseledande.

Under 2016 har Trädplan räddat den sista ädellövskogen på det natursköna Ardalsberget, som de senaste åren utsatts för en skoningslös exploatering och förstörelse genom olaglig tippning av förorenade schaktmassor. Hade inte vi uppmärksammat den planerade olovliga fällningen hade hela området varit ett kalhygge nu.

Gathenhielmska reservatet i Majorna är ett annat exempel – staden planerar att fälla ca 60 stora gamla träd för att göra en park! Tack vare Trädplans yttrande och opinionsbildning så har planerna nu återgått till skrivbordet.

För några år sedan ”lovade” Ulf Kamne bort Sjöbergen till byggföretag på fastighetsmässan Mipim i Cannes. Tack vare många engagerade människor räddades Sjöbergen undan exploatering tillfälligt.

Andra exempel på onödig avverkning är Gråberget, Opaltorget och Godhemsberget, Guldheden, Askim, Brottkärr och Gårdsten etc. etc. Det går att bygga utan att skövla viktiga träd, rekreationsområden och grönytor.

I Östra Kålltorp, skulle man mycket väl kunna bygga både bostäder och väg – utan att avverka nästan hela den stadsnära naturen och de rekreationsområden som finns i området. Till och med en flera hundra år gammal rödbok ska bort av ren bekvämlighet.

Runt Näckrosdammen och Renströmska parken försvinner stora mängder träd och vild stadsnatur de närmaste åren. Redan planeras många gamla träd att fällas, trots att de inte står precis där fastigheter ska byggas.

I Sisjön utmed Stora Åns flöde avverkas nästan all triviallövskog, som är av stor betydelse för fåglar och de bävrar som levde där innan Göteborgs Stad sköt ihjäl dem i Fastighetskontorets regi. Åns stränder hårdgörs och den sista naturliga vegetationen försvinner för byggen av nya parkeringar, kontor och köpcentrum.

På Hisingenskövlas de sista grön- och skogsområdena i rasande fart. Några exempel: Lindholmen, Eriksberg och Lundby Kyrkby som har bevarandestatus, ekhagar vid Lilla Rödjan och utmed Sörredsvägen, där logistikanläggningar byggts. I Kålsered skövlades värdefull alsumpskog, likaså de unika hällmarkerna på Halvorsäng. På båda ställen fanns flera rödlistade arter, nu byggs stora logistikanläggningar – men inga bostäder.

Sist men inte minst har vi Västlänksbygget som hotar stora parker och viktig stadsnatur över en stor del av staden. Om Hagaschaktet grävs kommer vi efter 10-20 år inte längre ha några stora gamla träd kvar i området. Grundvattensänkningarna är så drastiska och permanenta att samtliga träd vid Hagaplan, Kungsparken, Fogelberget och angränsande områden riskerar att torka ut på sikt. Västlänken kommer aldrig att bli klimatneutral – trots påståenden om motsatsen. Allt finns i handlingarna inför miljödomsansökan.

Göteborgs Stad bryter ständigt mot nationella och egna policys, miljömål och miljökvalitetsnormer. Och ju fler träd som fälls desto värre blir det. När ska Ulf Kamne och Göteborgs Stad ta sitt verkliga miljöansvar?

//Trädplan Göteborg

Kamnes debattartikel i GP 2016-12-11

lat-mig-leva

 

 

Så dör en av Göteborgs äldsta och största träd: Gränseken på Delsjövägen —————— Trädplan kräver att trädet räddas och naturminnesförklaras

På Delsjövägen står en mycket stor ek. Foto: Chris Ceder

På Delsjövägen står en mycket stor ek. Foto: Chris Ceder

Göteborg senhösten 2016. Vädret är gråmulet och ruggigt. En hårt trafikerad gata. I vägkanten står ett träd, bilar och lastbilar dundrar förbi på några centimeters avstånd. Luften är fylld med en stickande avgaslukt.

Trädet är stort. Väldigt stort.

Stammen är grövre än på något annat träd jag sett i Göteborg.

Av en ren slump har jag fått syn på trädet.

Jag tänker omedelbart att jag måste se trädet på nära håll, det är fängslande och ovanligt. Men det är farligt att korsa den hårt trafikerade gatan och trädet står i en otillgänglig och brant slänt. Att ta mig till trädet från andra sidan gatan innebär att jag måste gå en halv kilometer till fots för att komma till en gångväg varifrån jag kan klättra upp för slänten till trädet.

Det är verkligen inget träd för gamla eller barn att besöka, bara för personer med god benstyrka och balans. I Wien är dylika träd hyllade naturminnen och turistattraktioner som är lättillgängliga för gamla och rörelsehindrade:

Naturminnesmärkt orientalisk platan i Wien. Trädet är bara 88 år gammalt, ett barn jämfört med den gamla eken på Delsjövägen. Foto: Chris Ceder

Naturminnesmärkt orientalisk platan i Wien. Trädet är bara 88 år gammalt, ett barn jämfört med den gamla eken på Delsjövägen. Foto: Chris Ceder

Till slut uppstår ändå en lucka i rusningstrafiken och jag småspringer över gatan och kliver över vägräcket. Jag står direkt framför trädet. Det är enormt. Stammen är klart bredare än bilarna som kör förbi i hög fart på mindre än en armlängds avstånd. Någon har spikat fast plankor på stammen. På marken ligger skräp. Jag fylls med olust. Det är en ganska avskyvärd plats att vistas på.

Unikt monumentalträd i Göteborg: Tung trafik dånar förbi Göteborgs största ek på några centimeters avstånd. Foto: Chris Ceder

Unikt monumentalträd i Göteborg: Tung trafik dånar förbi Göteborgs största ek på några centimeters avstånd. Foto: Chris Ceder

I Örgryteföreningens arkiv finner vi den lilla information som finns bevarad om trädet: På det tidiga 1500-talet stod Gränseken på gården Gårdas ägor.

Konstnären Richard Holmström avbilade i början av 1950-talet trädet som då kallades den tusenåriga eken vid Delsjövägen:

granseken-teckning

Tusenåriga eken vid Delsjövägen. Av Richard Holmström (1951). Licens: Creative Commons (CC BY-NC-ND 2.5 SE)


Idag är Gränseken bortglömd och lämnad att dö, på grund av den allvarliga vanskötsel som trädet utsätts för.

Vägräcket äter sig djupt in i trädstammen. Och någon decimeter nedanför tränger gatan in i ekens inre.

Vägräcket och vägbanan äter sig in i Gränseken. Foto: Chris Ceder.

Vägräcket och vägbanan äter sig in i Gränseken. Foto: Chris Ceder.

En av de tre huvudgrenarna har vårdslöst sågats av och svampar tränger ut ur såret på stammen som eken inte klarat att läka ihop. Grenen växte bort från gatan och riskerade inte att falla i huvudet på någon (av de förbipasserande bilarna).

Gränseken - svampangripen. Foto: Chris Ceder

Gränseken – svampangripen. Foto: Chris Ceder

I det svampangripna såret syns flera hål. Hålen kommer att växa allteftersom förruttnelse sprider sig och trädet kommer att gröpas ur och bli ihåligt om det överlever tillräckligt länge. Det är en naturlig process som till slut orsakar trädets död, men genom att såga av en stor gren har man påskyndat händelseförloppet. Naturliga hålträd är viktiga boplatser för många djur – ett oskadat träd däremot bibehåller sin vitalitet och friskhet bättre och kommer att leva betydligt längre än ett träd som utsätts för stora och destruktiva ingrepp.

Främmande föremål skadar träd

Träd har en förmåga att ”svälja” främmande föremål som tränger in genom barken – genom en process som kallas CODIT (se denna utmärkta video för en förklaring). Ett vasst och orubbligt föremål som är i vägen för ett träds naturliga tillväxt skaver upp ett öppet sår som trädets kambium och de levande cellerna i splintveden måste läka. Sårvävnad, kallus, kan genom övervallning (länk till bild) kapsla in skadan och föremålet, men samtidigt har svampar, bakterier och parasiter fått en öppen dörr till trädets inre. Trädet kan fortsätta att leva till synes opåverkat, men svamp- och bakterieangrepp är ofta en långsam process och resulterar i ett successivt försvagande av trädet – ett sjukdomsförlopp som kan pågå i tiotals eller rent av hundratals år som i gamla ekar.

Gränseken måste nu försvara sig mot det konstanta angreppet från det vassa vägräcket och den giftiga vägbanan. Det är inga små föremål – de kommer snart att skava sig in i trädet längs hela dess bredd. Sårytan utvidgas hela tiden och Gränseken kommer under resten av sitt liv att tvingas bekämpa angreppet. Om inget görs. Än så länge vore det enkelt att avlägsna vägräcket och flytta vägen och därmed förlänga trädets liv med många år.

Den stora sårknölen (kallus) som Gränseken nu bildat i försvar mot vägräcket försämrar också dess styrka, jämvikt och stabilitet – som ökar risken för att det väldiga trädet ska knäckas av sin egen tyngd.

En närbild vittnar om att skadan redan är omfattande. Trädstammen har deformerats av vägräckets och vägbanans intrång och en stor spricka är synlig vid stammens bas:

Gränseken förstörs långsamt av ett vägräcke. Foto: Chris Ceder.

Gränseken förstörs långsamt av ett vägräcke. Foto: Chris Ceder.

Dessutom visar vetenskapliga studier att stamskador ökar risken för frostsprickor.

Trädens kambiumlager utsätts för kraftiga spänningar som uppstår vid snabba temperaturväxlingar mellan dag och natt under vintern. Detta kan orsaka frostsprickor, som inledningsvis kan vara mycket små och efter en tid vidga sig till kraftiga sprickor.

Frostsprickor är öppna sår i stammen som är en angreppsyta för svampar, bakterier och skadedjur. Ek är ett av de trädslag som är speciellt utsatta för frostsprickor.

Sjuka träd kan undvikas genom enkla åtgärder

Sjukdom i träd uppstår inte av en slump utan är något som i stor utsträckning kan undvikas genom vanlig miljömedvetenhet, korrekta riktlinjer för trädskötsel och skydd av utsatta träd. 

Den vanskötsel som Göteborgs Stad däremot utsätter våra gamla evighetsträd för garanterar träden en alldeles för tidig död. Hade Göteborg Stad istället skyddat de gamla träden hade de levt mycket längre, i vissa fall i hundratals år längre.

Kartläggning av skyddsvärda träd

I Sverige pågår det en rikstäckande kartläggning av skyddsvärda träd under Länsstyrelsens ledning. I Göteborg blev den klar 2011.

Så här upplyst och lovvärt inleder Miljöförvaltningen i Göteborgs Stad presentationen om kartläggningen:

I Sverige finns en stor andel av Europas kvarvarande jätteträd, framförallt av grova ekar, vilket gör att vi har ett internationellt ansvar att bevara dem. För att kartlägga förekomsten av sådana träd i Göteborg, har miljöförvaltningen och länsstyrelsen inventerat kommunen under de senaste åren.

Gränseken kartlades av Miljöförvalningen i september 2011. Resultatet var följande:

Stamomkrets: 500 cm
Trädstatus: Friskt
Åtgärdsbehov: Inget

I själva verket är Gränsekens omkrets 602 centimeter mätt på det smalaste stället under brösthöjd – den största eken i Göteborg och ett av några få unika monumentalträd som vår stad kan skylta med.*

Men Gränseken är sorgligt nog inget träd att skylta med – det är ett träd att skämmas över.

Det väldiga och urgamla trädet är angripet, vanskött och allvarligt hotat. Det hade aldrig hänt om Göteborgs Stad hade haft ett uppriktigt miljötänkande och regler för att skydda stadens träd. Nu kan vi bara reagera på försummelsen och hoppas på att trädet kommer leva ett tag till.

Gränseken är ett av naturens underverk som hade kunnat vara en turistattraktion på dryga fem minuters gångväg från Liseberg!

Om inte omedelbara åtgärder vidtas för att rädda Gränseken kommer den snart vara ett minne blott!

 

Gränseken inventerades av Göteborgs Stads Miljöförvaltning 2011. Resultaten är felaktiga. Trädets verkliga stamomkrets är över 600 cm - inte 500 cm som uppges.

Gränseken inventerades av Göteborgs Stads Miljöförvaltning 2011. Resultaten är felaktiga. Trädets verkliga stamomkrets är över 600 cm – inte 500 cm som uppges.

Rusningstrafiken på Delsjövägen på några centimeters avstånd från den minst 500-åriga Gränseken. Foto: Chris Ceder

Rusningstrafiken på Delsjövägen på några centimeters avstånd från den minst 500-åriga Gränseken. Foto: Chris Ceder

*På Ellesbo Herrgård i Surte utanför Göteborg finns en kraftigt beskuren ek som enligt Miljöförvaltningens kartläggning mäter 608 cm i omkrets.

…..
Artikeln om Gränseken är publicerad av Chris Ceder på Göteborg21: http://goteborg21.se/834/sa-dor-stadens-storsta-och-aldsta-trad-granseken/

Trädavverkning i naturreservatet: Göteborgs Stad förstör gamla naturvärdesträd

Knäckepilar fällda och förstörda i Välens naturreservat. Foto: Chris Ceder

Knäckepilar fällda och förstörda i Välens naturreservat. Foto: Chris Ceder

Göteborgs Stad fäller och förstör nu naturvärdesträd i naturreservatet Välen

Den 25 oktober förstördes flera knäckepilar i Välens naturreservat i Göteborg: två träd fälldes helt medan två andra blev kraftigt stympade, varav det ena ett gammalt naturvärdesträd.

Naturreservatet invigdes för två år sedan, men de gamla träden längs Stora Ån omfattas ofattbart nog inte av reservatsskyddet. Istället kan de huggas ner som som om de vore sly och ogräs enligt den sammanlagt tolv ord långa skötselplanen:

Undanröjning av vattenhinder. Röjning och slåtter i luckorna fram till Stora å.

Det finns tjugofem knäckepilar längs Stora Ån i Välens naturreservat. Bara några få av dem växer i direkt anslutning till vattnet. Trädens grenar hänger över ån och skyddar fiskyngel, småfisk och häckande fåglar och förför naturreservatets besökare med en underbart grönskande tunnelvy under sommarmånaderna.

De gamla knäckepilarna i Välens naturreservat är fulla av håligheter och därför livsviktiga boplatser för naturreservatets fladdermöss, kattugglor och många fågelarter (se bilder i bildspelet nedan).

Varför avverkas gamla träd i Göteborgs naturreservat?

Toppen av en trädstam doppade ner i Stora Ån, som därför behövde därför ”röjas upp” enligt direktivet i den rekordkorta skötselplanen och entreprenören som hade kallats till platsen för att såga ner träden.

Tyvärr fortsätter Göteborgs Stad med destruktiva ingrepp på gamla och värdefulla träd vilket skadar den biologiska mångfalden. Fällningar och för träden förödande kapningar sker lättvindigt och ofta helt i onödan. Skötselplaner och trädpolicy saknar tydligt och relevant innehåll för hur Göteborgs gamla naturvärdesträd ska skyddas. Det verkar inte finnas någon kunskap om värdet av triviallövskog hos ansvariga tjänstemän och politiker på Park och Natur. Viljan att skydda naturvärdesträd verkar också saknas.

Trädets ena huvudstam, med ett stamomfång på 245 cm, hade sjunkit ner av sin egen tyngd utan att brytas av: en naturlig process som händer med jämna mellanrum. Knäckepilens inre ved som inte längre är vattenledande skyddas inte av garvämnen och förvittrar därför lättare. Det är denna process som gör träden så värdefulla för många djur. Inre håligheter bildas i de tjocka stammarna som skapar en fantastisk boplats och barnkammare åt fladdermöss, ugglor och fåglar. Trots att trädens gamla stammar långsamt vittrar sönder kan knäckepilar bli så gamla som 300-350 år, vilket finns dokumenterat i Tyskland.

Stamhåligheter i nersågad knäckepil i Välens naturreservat. Foto: Chris Ceder

Stamhåligheter i nersågad knäckepil i Välens naturreservat. Foto: Chris Ceder

Den gamla knäckepilen decimerades så radikalt att dess stora naturvärden nästan gått helt förlorade.  Tre yngre stammar, som med tiden hade kunnat kompensera för förlusten av den grova stammen och föryngra trädet, sågades dessvärre också av. Nu återstår endast en smal stam, som delat sig från den trädets andra huvudstam.

Istället för att såga av den del av trädet som orsakade ett hinder för vattenflödet i ån sågades hela stammen av från trädets fot, tio meter in på land.

Dessutom sågades två andra knäckepilar som växte vid vattenbrynet ner helt och hållet, medan en tredje, också den vid vattnet, fick sin ena huvudstam avsågad. Träden hade med tiden kunnat utvecklas till naturvärdesträd tack vare sin direkta närhet till vattnet och de var redan värdefulla tack vare sina grenar som växte in över ån.

Knäckepilarna innan de sågades ner (19 maj 2016). Foto: Chris Ceder

Knäckepilarna innan de sågades ner (19 maj 2016). Foto: Chris Ceder

Artikeln fortsätter under videon om avverkning i Välens naturreservat. Se platsen innan och efter avverkningen i videon:



Reaktionerna från människor som gick förbi platsen var starka: ”massaker”, ”slakt”
var några av orden som hördes. Park- och naturförvaltningen, som har hand om skötseln av naturreservatet, pekades ut som ansvarig för förstörelsen.

Andras syn på knäckepilen

Utomlands och på många andra håll i Sverige är man däremot upplysta om knäckepilens stora ekologiska betydelse. Listan på svenska kommuner som kartlägger, registrerar och skyddar sina knäckepilar är imponerande: Nacka, Alvesta, Sundbyberg, Linköping, Tanum m fl.

Nacka

Några knäckepilar lutar ut mot sjön. På stammarna frodas mängder av bladlavar och småvuxna hättemossor. Kyrkogårdslav tyder på god luftkvalitet.

Denna länk av träd binder samman annars åtskilda grönstråk vilket är värdefullt för bl a fåglar, exempelvis mindre hackspett. Knäckepilar mognar redan i tidig ålder och utvecklar värdefull död ved.

Alvesta kommun:

Naturvärden i parkdelen är främst knutna till de grova knäckepilarna med eldticka (på nästan alla). Några av pilarna är mycket grova och har stora naturvärden främst för svampar och insekter.

Ån ska röjas upp? I själva verket är det knäckepilarna som röjer upp ån på naturens vis

Knäckepilarnas omfattande rotsystem och snåriga dungar befäster stranden och förhindrar erosion. Att ta bort dessa träd är i själva verket raka motsatsen till att ”röja upp” ån – det skapar erosion och som en följd växer ån snabbt igen.

…..

Artikeln ovan är en sammanfattning av artikeln ”Trädavverkning i naturreservatet: Göteborgs Stad förstör gamla naturvärdesträd” som publicerades av Chris Ceder den 31 oktober 2016 på http://goteborg21.se/809/avverkning-naturreservat-goteborgs-stad-forstor-naturvardestrad/. Originalartikeln innehåller ytterligare bilder.

Lyssna och läs om träd – 2

Träd fortsätter att vara ett stort tema – vilket vi är glada för. dsc_0664Allt oftare syns reportage i media, och böcker om träd uppmärksammas mer. Vi hoppas detta är en fortgående trend, och kommer med jämna mellanrum att lägga ut tips om intressanta program, artiklar och böcker om träd. Tipsa oss gärna!

Ett inlägg med Trädplan i media från juni till oktober 2016 finns här: http://www.tradplangoteborg.se/tradplan-i-media-juni-okt-2016/

Här är vårt förra inlägg Lyssna och ”Lär om träd – 1”, ifall ni missat det: http://www.tradplangoteborg.se/lyssna-och-las-om-trad/

TV:

Planet Earth – BBC:s storslagna naturserie

SISTA CHANSEN  – kan ses till kl 23:59 den 22 okt.

Missa inte detta fantastiska program om Tempererade skogar. Barr- och lövskogar täcker stora delar av jordens tempererade områden, och från Sibiriens ändlösa skogar till det inre av Tasmanien finns ännu mycket att upptäcka och kartlägga. I det norra barrskogsbältet, Taigan, finns en tredjedel av världens alla träd och i Kalifornien finns de allra högsta träden, jättelika redwood-träd, mer än 100 meter höga. I USA finns också de allra äldsta träden, mer än 4 000 år gamla. I barrskogsområdet är djurlivet artfattigt, djur som lo och järv strövar oftast ensamma omkring. I lövskogarna däremot är djursamhällena artrika med mängder av däggdjur, fåglar och insekter. En skildring av vår jord som den aldrig någonsin visats tidigare. 30-40 BBC-fotografer har gjort upptagningar på de kallaste, hetaste, torraste, fuktigaste, högsta och lägst belägna platserna på jorden. http://www.svtplay.se/video/10561460/planet-earth/planet-earth-tempererade-skogar?info=visa Här finns stream till originalet på engelska: https://vimeo.com/123700368

Låt dig fascineras av världens trädhus i ZDF:s nya TV-serie Wipfelglück (”Trädtoppslycka”). I det tredje avsnittet besöker vi trädhusens föregångsland Frankrike. Sändningen är på tyska, men är mycket sevärd bara för bildernas skull om man inte förstår spåket. Del tre sänds direkt på länken nedan, där också de tidigare sända avsnitten kan ses (i högerspalten). Obs, på tyska. http://www.arte.tv/guide/de/060788-005-A/wipfelgluck-3-5?country=SE

Ännu ett program på Tyska: En föreläsning om ”Urban Forestry”, Vikten av Stadsträd, på Münchens Vetenskapsdagar 2015 http://www.br.de/fernsehen/ard-alpha/sendungen/alpha-campus/auditorium/campus-wissenschaftstage-2015-urban-forestry100.html

 

Babylons hängande trädgårdar: http://www.svtplay.se/video/2569979/jakten-pa-babylons-hangande-tradgardar/jakten-pa-babylons-hangande-tradgardar-sasong-1-avsnitt-1 För barnen: Animerad äventyrsserie från 2012. Följ med till Trädopolis, där du kan hjälpa till att skydda och hjälpa invånarna med Träd Fu-magi http://www.svtplay.se/video/1698552/trad-fu-tom

RADIO:

Om träd ur Sveriges Radios arkiv: Här finns länk till flera program, även ett program där Västkustens trädkramare från 2001: http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=1602&grupp=2627 dsc_0867

 

 

 

 

 

Naturmorgon om träden stora betydelse för en stads luftkvalitet! Träd i en stadsmiljö är inte bara vackra. De skapar också en bättre luftkvalitet och hjälper till att reglera temperaturen i en stad. Det har de bägge Göteborgsforskarna Jenny Klingberg och Janina Konarska visat med sin forskning vid Göteborgs universitet. Lena Näslund följde de bägge forskarna på en rundvandring i centrala Göteborg.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1027&artikel=6536439

Skyddsvärd skog hotas i Dalarna: Miljömärkta skogsbolag i Dalarna anmäler att de vill avverka skog med utrotningshotade djur och växter, så kallade nyckelbiotoper, trots att de lovat att bevara sådana skogar. Det kan P4 Dalarna avslöja idag.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=161&artikel=6511606

BÖCKER:

Vad kostar ett träd? En berättelse av Monika Gora och Gunilla Bandolin om en park som skövlas i Malmö och en sällsynt jättelik blodbok som varit klätterträd åt generationer av barn. Vad är ett träd för vedförsäljaren, för stadsträdgårdsmästaren, för ekologen. Vad är ett träd värt för ett barn som klättrar i det eller för någon som bara stå intill det och känna dess närvaro. Boken finns även på Engelska ”How much for a tree”. http://www.adlibris.com/se/bok/vad-kostar-ett-trad-9789170611605

Se även länk till 3D-videosimulering av installationen om boken. How much for a tree: Monika Gora, Gunilla Bandolin och Nils Bergendahl https://vimeo.com/84686494 https://www.youtube.com/watch?v=4e_EK2TMXjw

Träd i urbana landskap och Stadsträdslexikon Två böcker om STADSTRÄD fick pris för Årets trädgårdsbok på Bokmässan – Med denna utmärkelse – Årets

dsc_0816Trädgårdsbok – hoppas vi att kunskap och inspiration om träd når så många som möjligt eftersom träd är en förutsättning för både hållbarhet och glädje i den privata trädgården som i det offentliga rummet, sa en glad Henrik Sjöman när han tog emot priset på Bokmässan. Stockholms Gartnersällskap delade ut det prestigefulla priset årets trädgårdsbok till Henrik Sjöman, botanist och vetenskaplig intendent i Botaniska trädgården i Göteborg. Han och medförfattaren Johan Slagstedt fick priset för sina två böcker Träd i urbana landskap och Stadsträdslexikon http://news.cision.com/se/goteborgs-botaniska-tradgard/r/botaniskas-henrik-sjoman-fick-pris-for-arets-tradgardsbok-pa-bokmassan,c2084874 https://www.studentlitteratur.se/#9789144073385/Tr%C3%A4d+i+urbana+landskap https://www.studentlitteratur.se/#9789144106939/Stadsträdslexikon

Trädens hemliga liv, av Peter Wohlleben Naturen är fantastisk, långt mer än vi människor någonsin kommer att förstå. ”Bästsäljaren ”Trädens hemliga liv” har redan fått kritiker att utbrista att Peter Wohlleben har återgett skogen dess själ. Bokens rön skulle kunna vara ett led i en förändring av vår syn på växter i allmänhet och träd i synnerhet.” ”Ännu mer fantastiskt förhåller det sig med svamparnas tunna trådar, hyferna, som kan breda ut sig kilometervis och därmed koppla samman hela skogar, ungefär som fibernät. Genom hyferna och via elektriska impulser i rötternas nervceller – de har sådana – kan träd hålla kontakt med varandra, varna för annalkande skadeinsekter eller torka. När exempelvis någon skadeorganism är i görningen i en barrskog, sänder träden ut fytoncider för att varna varandra, så att trädindividerna kan aktivera försvarsmekanismer. Det är fytoncider man känner doften av om man går i en tallskog en het sommardag.” http://www.svd.se/traden-hamtar-sina-tankar-fran-roten

Så pratar träden med varandra: Träd hör, smakar, minns och kommunicerar. Skogvaktaren Peter Wohlleben har skapat en oväntad bästsäljare genom att sätta nya ord på vad som händer i naturen har Nu hoppas han att fler ska få en ny syn på växtligheten omkring oss. http://www.e-pages.dk/svenskadagbladet/48814/article/485887/16/1/render/?token=68fbc250375e6604721f277f00276a3b http://www.svd.se/en-hyllning-till-skogens-trad  

Mannen som planterade träd, av Jean Giono

Runt om hela jordklotet sker nu uthålliga trädplanteringar eftersom människor insett att det är ett sätt att försöka rädda vår planet från undergång. En insikt som i Gionos berättelse i all tysthet bärs fram av en ensam fåraherde. Förutom denna tidiga ekologiska fabel om herden Elzeard Bouffier, som på eget bevåg planterade stora skogar i Provence allra kargaste områden, får vi också höra den fantastiska historien om hur en påhittad litterär gestalt börjar leva ett liv utanför bokpärmarna. En av författarens döttrar, Aline Giono, har i ett efterord till utgåvan av Mannen som planterade träd, skrivit ner berättelsen om hur herden i hennes fars historia, plötsligt blivit verklig. Recension av boken: http://dagensbok.com/2007/09/22/jean-giono-mannen-som-planterade-trad/ http://www.svd.se/gionos-herde-gor-underverk

 

YOUTUBE:

How do trees communicate They use the Wood Wide Web

https://www.youtube.com/watch?v=SXIBukP5oUQ

Wood-wibe-web, trees and plants talk to each other: Forest ecologist Dr. Suzanne Simard and her students have discovered that Mothertrees can recognize their own kin over unrelated seedlings and help them survive. Also starring forester and bestselling author Peter Wohlleben (’the Hidden Life of Trees’). https://www.youtube.com/watch?v=VNnKPJYiM-w Episodes 2 and 3 as well as a long documentary version (45 mins) available via:  www.intelligent-trees.com

Träd talar till varandra genom rötterna: http://www.esalq.usp.br/lepse/imgs/conteudo_thumb/Plants-talk-to-each-other-using-an-internet-of-fungus.pdf

Vad är ett träd värt? / How much for a tree: Monika Gora, Gunilla Bandolin och Nils Bergendahl https://vimeo.com/84686494 https://www.youtube.com/watch?v=4e_EK2TMXjw

 

TIDNINGAR och TIDSKRIFTER:

Mer vildmark ska skyddas, Göteborg får nya naturreservat: Enligt Naturvårdsverket avverkas betydligt mer skyddsvärd skog än vad som bevaras. Under de senaste femtio åren har människan förstört naturmiljöer i en aldrig tidigare skådad takt. Nu pågår en nationell satsning för att utöka de skyddade områdena och i höst har Göteborgsregionen fått flera nya naturreservat. Förutom Risveden har ytterligare tre områden naturskyddats i Göteborgsregionen efter sommaren. Iglekärrs gammelskog i Ale kommun, Tråkärrsslätt i Billdal och så har Änggårdsbergen i Göteborg utökats.

https://www.e-pages.dk/goteborgsposten/1849/article/482734/16/1/render/?token=4f8f81b65269aad1b770272df2b3515d http://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/nytt-naturreservat-pa-hisingen

Listan fortsätter efter denna insändare:

insandare-vi-behover-de-stora-traden-okt-2016-utklipp

 

Har träd känslor: http://www.dn.se/kultur-noje/mitt-i-naturen-har-trad-kanslor/

”Vi borde behandla träden och skogen bättre”

http://www.dn.se/insidan/vi-borde-behandla-traden-och-skogen-battre/

 

Det finns 3 biljoner träd på jorden: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/sa-manga-trad-finns-det-pa-jorden/

 

insandare-vi-behover-parkernaKära träd, En artikelserie från Idagsidan om nära relationer till ekar, almar och annat med stam.  http://www.svd.se/om/kara-trad                                                                                                                                                                                                                                                    I  denna serie ingår flera påminnelser om varför våra träd är så livsviktiga.  ”Träden förser oss med en rad ekosystemtjänster. Tjänsterna är gratis, och dessutom osynliga för ögat, vilket kanske är två anledningar till att vi knappt skänker dem en tanke – så länge de fungerar. Förutom att träd producerar syre – ett träd avger lika mycket syre som en människa behöver – och binder koldioxid, så renar de även den luft vi andas och vattnet omkring oss från föroreningar. Träd påverkar även klimatet positivt genom att ta hand om regnvatten, dämpa vindar och sänka temperaturen under varma årstider.  – Sen har vi så klart alla mjuka värden i form av förbättrad hälsa, ökat välbefinnande och minskade stressnivåer som träd och grönområden ger oss, för att inte tala om alla lärdomar och upplevelser träden ger våra barn, säger Johan Colding.”

http://www.svd.se/tufft-gratisjobb-for-grona-tjanare/om/kara-trad

 

insandare-om-kalltorp-okt-2016

ANDRA LÄNDER:

Indien Forest Man: Fin film om en man som ensam planterat en hel skog Since the 1970’s Majuli islander Jadav Payeng has been planting trees in order to save his island. To date he has single handedly planted a forest larger than Central Park NYC. His forest has transformed what was once a barren wasteland, into a lush oasis. https://www.youtube.com/watch?v=HkZDSqyE1do https://en.wikipedia.org/wiki/Jadav_Payeng  India Plants 50 Million Trees in One Day, Smashing World Record:

http://news.nationalgeographic.com/2016/07/india-plants-50-million-trees-uttar-pradesh-reforestation/

Kalifornien David Milarch’s near-death experience inspired a personal quest: to archive the genetics of the world’s largest trees before they’re gone. This short film from The Story Group documents his effort to save the redwood champions of Northern California from the effects of climate change. https://www.youtube.com/watch?v=wW9w6eCQQkU

Polen: Naturmorgon: Träden i den unika Bialowiezaskogen

En berättelse om en skog som funnits i 10 000 år, där träden kan bli höga som 16-våningshus och där det finns nio olika hackspettsarter. Den polska regeringen beslöt i mars om omfattande avverkningar i den skyddade Bialowiezaskogen, den sista någorlunda intakta spillran av den skog som en gång täckte centraleuropa. Naturmorgons Lisa Henkow söker efter förklaringarna till konflikten om Bialowiezaskogen. Vad är fakta och vad är ideologi? Avverkningsbeslutet är föremål för granskning av EU-kommissionen (hela polska delen av skogen är Natura2000-område) och UNESCO som utser världsarv (Bialowiezaskogen är världsarv, både polska och vitryska delen). Dessutom pågår en process i Polska förvaltningsdomstolen om avverkningsbeslutet. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1027&artikel=6534619 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1027&artikel=6540188  

Mexico:

Mexiko satsar på träd mot smogen. Omkring 18 miljoner träd kommer att planteras av myndigheten i jättemetropolen Mexico City, för att bekämpa luftföroreningarna i staden och dess omgivningar, uppger regeringen

http://www.svd.se/mexiko-satsar-pa-trad-mot-smogen

Avslutningsvis Rädda skyddsvärda träd i Göteborg,  en inlägg från Trädplans hemsida som tål att läsas igen. “Gamla träd är en bristvara i dagens landskap och bör betraktas som omistliga oavsett var de än påträffas. Förutom att de ofta har höga kulturhistoriska värden så finns det ett stort antal hotade växter och djur som är beroende av dem. Bevarandet av gamla träd anses därför i många avseenden som nyckeln till bevarandet av denna mångfald.” “Gamla träd har en fantastisk förmåga att överleva. Samtidigt måste de behandlas med försiktighet om de ska leva så länge som möjligt” skriver Länsstyrelsen Enligt bestämmelserna i Miljöbalken så kan ett särpräglat naturföremål som behöver skyddas eller vårdas särskilt förklaras som naturminne av Länsstyrelsen eller kommunen. Tyvärr verkar detta inte gälla Göteborg. Här finns endast ett träd förklarat som naturminne av Lst, det är den 900-åriga linden på Torslanda Kyrkogård. Trädplan Göteborg anser att det är NU är dags att naturminnesförklara ytterligare ett antal träd i vår stad. http://www.tradplangoteborg.se/radda-skyddsvarda-trad-i-goteborg/    

 

INTERVJU med Trädplan i Tidningen Centrum (Direktpress) om träden i Haga/Kungsparken

Infekterad trädstrid i Haga – mer än 100 träd ska flyttas eller fällas

Bygget av Västlänken påverkar omkring 500 träd i Göteborg, många av dem i Haga. Där ska cirka 70 träd flyttas och omkring 45 fällas. Det pågår en trädstrid i stan.

lat-mig-leva

”– De flesta av de gamla träden över schaktet fälls. Risken är att det blir så stora skador i området att det inte går att återställa, träden visar redan tydliga tecken på stress, menar Barbara Lindell, ordförande för Trädplan Göteborg.

Nätverket har i flera skeden yttrat sig kring Västlänken och ingår i grupperingen Skona Göteborg, som just nu strider för att bygget läggs ner helt och hållet i sin föreslagna form, med hänvisning till både kultur- och naturmiljö. Trädflytten är ytterst tveksam, menar hon.
– Vi ser på liknande situationer i Tyskland exempelvis, där stora gamla träd inte mått bra av att flyttas. Mindre träd har man flyttat med bättre resultat, men bland de stora är det få som är friska och överlever på längre sikt, säger hon.”

Här är hela artikeln:  Trädstrid i Haga – Kungsparken

hotade-trad-kungsparken-allen-hagaplan-med-text-o-logo