De små pinnar som nu planteras runt om i Göteborg och som ofta dör inom något år, kommer aldrig att bli lika stora och få samma miljöeffekt, som de träd som nu fälls, skriver Trädplan Göteborg och boende i Flatås.GP DEBATT Slutreplik Trädskövling, 21/17,
Publicerat av Föreningen Trädplan och boende i Flatås i GP: Slutreplik till Byggnadsnämndens ordförande Emmali Jansson i Miljöpartiet.
Tidigare inlägg 12/12 och 19/12, se länkar nedan
Går att bygga nytt utan att skövla tusentals träd
Emmali Jansson (MP) visar med all önskvärd tydlighet vad ordet greenwashing innebär. Hon lyckas i sin replik att inte besvara en enda rak fråga, varken om antal träd, varför de tidigare alléerna i Flatås försvunnit eller varför biotopskyddet knappast gäller i Göteborg längre. I stället fylls texten av ”gröna klichéer”.
Jansson romantiserar om gröna väggar och tak, nya träd. Det finns dock inget som ger bättre hälsa och rensar luften lika bra som gamla uppvuxna träd. De små pinnar som nu planteras runt om i Göteborg och som ofta dör inom något år, kommer aldrig att bli lika stora och få samma miljöeffekt, som de träd som nu fälls. Ett enda stort träd binder minst 500 gånger mer partiklar än ett nyplanterat. Det verkar inte som om Stadsbyggnadskontoret och Länsstyrelsen har den kunskapen.
Vill inte alls utöka reservatet
Vidare skriver Jansson att de driver frågan om utökat naturreservat i Delsjön. Detta är inte sant. Stadsledningskontoret avvisade planerna på en utökning av Delsjöreservatet för tio år sedan. Sedan dess har Stadsbyggnadskontoret (SBK) där Jansson är ansvarig politiker, presenterat flera detaljplaner med höga byggnader som naggar reservatet i kanterna. Men inte ett enda förslag om utökning av reservatet.
Jansson påstår att de talat med de boende. Samtidigt riktar hon sig bara till Föreningen Trädplan Göteborg och ser inte att vi alla skrivit artikeln tillsammans. Styrelsen för bostadsrättföreningen i Flatås representerar 651 lägenheter med drygt 1 500 boende. De känner sig alla lika osynliggjorda som repliken visar.
Att av misstag fälla en allé är oåterkalleligt och kan klassas som miljöbrott.
När boende frågar entreprenörer som fäller träden, blir de ofta hotade och otrevligt samt okunnigt bemötta i stället för att få svar på sina frågor. Hur kan kommunen garantera att detta inte sker fler gånger framöver?
Tjänstemän på SBK har medgett att fällningen av de första alléerna i Flatås som stod inritade i detaljplanen för bevarande, var ett misstag, ”den mänskliga faktorn”. Att av misstag fälla en allé är oåterkalleligt och kan klassas som miljöbrott. Hur många andra träd och alléer fälls av misstag? Hur garanteras att detta inte händer igen?
Jansson pratar om att det är bättre nu än förr. Sanningen är att det försvinner mer stadsnära natur nu än någonsin.
Exempel efter exempel
Visst är det lovvärt att bygga på hårdgjorda ytor – men inte utan att ha med sig de kringboende och inte genom att fälla nästan alla träd i område efter område. Tusentals och åter tusentals. Här är några få exempel från Västra Göteborg:
Opaltorget: Denna vecka fälldes nästan 20 träd i den biotopskyddade och vackra Kastanjeallén, en av de längsta i hela Göteborg. Totalt ska 49 träd avverkas för bostäder mitt i allén. I etapp 2 av detaljplanen, som påbörjas cirka 2020, skövlas ett helt grönområde i Tynnered, minst 1 000 träd.
Flatås: cirka 65 alléträd avverkade – trots att de skulle bevaras. Nu hotas ytterligare 65 träd av de 113 som finns i allén (vi befarar att alla fälls mot bakgrund av hur det gått tidigare).
Ruddalen: I orörd natur pågår just nu svåra skövlingar. Över fyra hektar naturskog, uppskattningsvis runt 3 000 träd har fällts för bygget av exklusiva bostadsrätter. Detta i ett mycket uppskattat och viktigt frilufts- och naturområde i tätbefolkade trakter
Uggleberget i Hovås: Hela urberget med fem hektar naturtallskog har sprängts bort för bygget av exklusiva bostadsrätter.
Sisjön: Bara några meter från det känsliga Sandsjöbackareservatet kalhöggs tio hektar naturskön skog i våras för ännu mer exklusiva bostäder.
Var i allt detta är bostäderna för de hemlösa som Jansson nämner?
Går att bygga utan att skövla
Det finns många fler av planerade eller redan genomförda skövlingar av grönområden runt om i staden – inte minst det oerhört natursköna Gårdstensberget, Kålltorp med Renströmska parken, Krokängsparken, Lundby Kyrkby med flera områden. Har Miljöpartiet reserverat sig i något av fallen? Eller lyssnat på boende och på de många förslag från medborgare som visat att det är möjligt att både bygga och bevara mycket av naturen?
Många andra städer klarar av att skydda sina träd och grönområden och samtidigt bygga. Det går att utveckla en stad i samklang med både medborgare och natur.
När får vi se detta i Göteborg?
Barbara Lindell
Chris Ceder
Maria Wennerbeck
Föreningen Trädplan Göteborg
Lisbeth Johansson
ordförande Brf Flatås 1
Tommie Johansson
sekreterare Brf Flatås 1
(respresenterar 651 lägenheter)
Barbara Casari
Jan Olsson
boende i Flatås
Länkar till alla artiklar i GP om detta:
Länk till den ursprungliga debattartikeln om Flatås i GP: ”Göteborgs ökända trädskövling fortsätter”