Vi frågar Trafikverket om de ONÖDIGA trädfällningarna

Förra veckan när vi fick höra om att Trafikverket planerade fälla träden vid Medicinareberget kontaktade vi olika ansvariga på Trafikverket och kommunen. I normala fall brukar vi få svar omgående. Denna gång kom svaren först nu, flera dagar efter att träden fällts.

Samtliga bilder är tagna 2017-02-10, vid fällning av träd vid Medicinareberget, där servicetunnel för Västlänken planeras. Denna servicetunnel kan dock inte påbörjas förrän alla tillstånd är klara – dvs träden hade INTE behövt fällas NU!
foto Chris Ceder

Chris Ceders foto.


Trafikverket påstår också att de lagt upp info på sin hemsida redan i förväg. Vi sökte noggrant på hemsidan förra veckan, men fann inte denna info, som nu sägs ligga där sen den 9 februari. Oavsett så är det inte acceptabelt att gå ut med info så sent, dvs inte ens ett helt dygn innan fällningen satte igång. Var finns medborgardialogen?

Nedan finns några av alla de frågor vi ställt, samt de svar vi fått. Längst ned finns våra uppföljningsfrågor till TrV:

Trädplan: Stämmer det att TrVs  entreprenörer tänker ta ner träd inför byggandet av servicetunneln redan nu?Kommer det att ske i helgen och isf när?Var finns information om detta?

Trafikverket: Som du säkert känner till, tog vi i helgen ned 10 träd vid Linnéplatsen. Fastighetsägare i området var informerade om detta innan, och vi lade också ut information på vår webbplats (under Aktuellt i ditt område – Haga)

https://www.trafikverket.se/nara-dig/Vastra-gotaland/projekt-i-vastra-gotalands-lan/Vastlanken—smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/aktuellt-i-ditt-omrade/vastlanken-deletapp-haga/nyheter-i-ditt-omrade-haga/2018/2018-01/nertagning-av-trad-vid-linneplatsen/

Trädplan: När jag talade med Leif Alfredsson senast, strax innan domen från MMD kom, var det inte aktuellt med fler fällningar av träd förrän tidigast till hösten.

Bortsett från lindarna i Rosenlund.

Trafikverket: Det måste blivit något missförstånd, frågan handlade enligt Leif om flytt av träd. Men generellt gäller att vid all produktion, kan planer ändras.

Chris Ceders foto.

Trädplan: Nu får VL inte börja byggas innan den prövas i högre instans, varför fortsätter ni isf med förberedelser som innefattar så irreversibla ingrepp?

Trafikverket: Förberedande arbeten, inklusive nedtagning av träd, omfattas inte av villkoren som Mark- och miljödomstolen gav i sitt godkännande. Förberedande arbeten är något som vi genomför för att arbetet i hela projektet ska ske så effektivt som möjligt. Vi arbetar med planering och förberedelse för Västlänken utifrån de faktum att vi har tillåtlighet från regeringen, en lagakraftvunnen järnvägsplan och Mark- och miljödomstolens godkännande. Den senare har inte gjort det mindre sannolikt att Västlänken kan byggas, utan snarare tvärt om. Det som är osäkert i nuläget är när arbetet som omfattas av dessa tillståndspliktiga delar kan sätta igång, och det avgörs utifrån de fortsatta juridiska processerna. Planeringen och arbetsgången för Västlänken, skiljer sig inte från vad som gäller för andra stora investeringsprojekt inom Trafikverket.

Trädplan: Planerar ni för fler trädfällningar framåt, innan VL vunnit laga kraft? Vi ber er översända information inkl skisser och tidplaner för samtliga de träd som berörs.

Trafikverket: Vi planerar att ta ned fler träd, men tar givetvis inte ned några träd utan de tillstånd som krävs (se även tidigare svar). Vi informerar om kommande trädnedtagningar på vår webb (under fliken ”Aktuellt i ditt område”). Dessutom ger vi information till fastighetsägare/boende i aktuellt område. De träd som ligger närmast i vår planering nu finns i anslutning till deletapp Korsvägen. När vi kommer att ta ner dessa är ännu inte klart men vi publicerar information på hemsidan i anslutning till detta.Information med skisser över berörda träd finns här  (från sid 22). Någon tidplan kan vi inte ge i nuläget, det beror på produktionsplaneringen.

Länk till Trafikverkets Åtgärdsprogram för träd

TrV Åtgärdplan för träd, 2017-05-10

 

Chris Ceders foto.

Trädplans uppföljningsfrågor till Trafikverket:

1. Vilka träd rör det sig om specifikt vid Korsvägen? Växer de också inne på Liseberg, närmare bestämt de innanför entrén?

2. Vad menar ni med att ni ”publicerar information på hemsidan i anslutning till detta”? Informationen om fällningen av träden vid Linnéplatsen/Medicinareberget publicerade ni 9 februari 2018 – träden fälldes tidig morgon dagen därpå. Att ge allmänheten mindre än en dags varsel är odemokratiskt och helt oacceptabelt. Det är lika illa som att inte ge någon information alls. Sådana allvarliga ingrepp är ni skyldiga tala om i god tid så det finns möjlighet att informera allmänheten och berörda och för att med de demokratiska och juridiska principer vi förhåller oss till i Sverige möjliggöra att göra sin sak hörd och överklaga. Nu sätter ni ju rättsprinciperna helt ur spel!

3. Vad är planerna gällande träden i Stationsparken (Bergslagsbanans Stationspark) som ni har för avsikt att ta ner? När tänker ni göra det?

 

Chris Ceders foto.

Chris Ceders foto.

JUST NU: Lindarna i Rosenlund hotas av omedelbar fällning

Nu hotas lindarna i Rosenlund av omedelbar avverkning. Trafikverket meddelar oss idag i e-post att

I ett första skede kommer vi nu att avverka de återstående 4 träd där vi har tillstånd i enlighet med järnvägsplanen. För de resterade 3 träden har vi sökt dispens hos länsstyrelsen och vi kommer att avverka dessa när vi fått den dispensen.”

 

Hotad lindallé i Rosenlund. Foto: Chris Ceder

Träd bör inte fällas innan Järnvägsplanen vunnit laga kraft

Trafikverket avser nu att fälla träd på flera olika platser i Göteborg, inför Västlänken. Närmast på tur står lindallén i Rosenlund, som är biotopskyddad.

TrV hävdar att de har nödvändiga tillstånd då Järnvägsplanen vunnit laga kraft. Detta är dock inte juridiskt korrekt, då planen är överklagad.
Trädplan anser att fällningar utan färdiga tillstånd och domar, strider mot EU-direktivet.

Vi begär också, med nedanstående mail till berörda tjänstemän på TrV och Göteborgs Stad att få ta del av de handlingar som Trv anser ligger till grund för att genomföra dessa irreversibla ingrepp i vår viktiga gröna miljö.

”Hej

Med anledning av att Trafikverket och dess underentreprenörer nu planerar påbörja åtgärder i form av fällande av träd mm på flera platser i Göteborg, vill vi påpeka följande samt få svar på nedanstående frågor.
Vi har noterat att informationen på Göteborgs stads hemsida om fällning vid Rosenlund har ändrats, utan notering om att det är en uppdatering. Från att tidigare ha stått att alla nödvändiga tillstånd finns, står det nu att Järnvägsplanen vunnit laga kraft.

Läs mer

Nu fälls snart lindallé i Rosenlund!


Planerad fällning av lindallé i Rosenlund

NU FÄLLS snart de första TRÄDEN runt Haga, pga VÄSTLÄNKEN. Trots att inte miljödomen är klar, och att vi överklagat både järnsvägsplan och detaljplaner. De juridiska processerna kommer att pågå minst något år till
.

Trafikverket och Göteborgs Stad har meddelat att de under vecka två, kommer att fälla sju lindar vid Rosenlundsplatsen. De påstår att alla tillstånd finns trots att ingen kan hitta dem eller lämna ut dem.

Läs mer

Stuttgarts trädflytt ett stort misslyckande

Trädplan är i kontakt med en granskande journalist i Stuttgart, Alexander Schäfer, och hans kollega Jochen Schwarz, trädgårdsmästare, trädexpert och medlem i Nätverket Parkskyddarna, en av flera miljöorganisationer som sedan många år bedriver ett hårt motstånd mot tunnelbygget Stuttgart21.

Inför byggstarten av Stuttgart21 flyttades 68 träd ifrån Schlossgarten, med samma metoder och utrustning som Trafikverket tänker använda i Göteborg vid flytten av träd inför Västlänken.

Alexander Schäfer och Jochen Schwarz har dokumenterat och följt dessa flyttade träd i fem år nu. I augusti summerade de båda Stuttgarts trädflytt: Ett katastrofalt misslyckande. Fem träd var döda och borttagna. Över 20 ytterligare träd var i dåligt skick, flera så sjuka att de inom kort kommer att avlägsnas. Av de övriga träden visade det stora flertalet inga tecken på återhämtning eller tillväxt. På många av träden har barken lossnat, enligt Jochen Schwarz är det en följd av transporten, då träden endast hölls fast i rotklumpen och trädstammarna svingade upp och ner fritt i luften.

Här är några bilder som Alexander Schäfer har tagit:

Flyttade träd i Stuttgart. ©Alexander Schäfer http://www.schaeferweltweit.de

Flyttat träd i Stuttgart. ©Alexander Schäfer http://www.schaeferweltweit.de

Döende flyttat träd med lossnande bark i Stuttgart. ©Alexander Schäfer http://www.schaeferweltweit.de

Döende flyttat träd med lossnande bark i Stuttgart. ©Alexander Schäfer http://www.schaeferweltweit.de

Döende flyttat träd med lossnande bark i Stuttgart. ©Alexander Schäfer http://www.schaeferweltweit.de

Döende flyttat träd med lossnande bark i Stuttgart. ©Alexander Schäfer http://www.schaeferweltweit.de

Flyttat träd som dött i Stuttgart. Flyttade träd i Stuttgart. ©Alexander Schäfer http://www.schaeferweltweit.de

Flyttat träd som dött i Stuttgart. Flyttade träd i Stuttgart. ©Alexander Schäfer http://www.schaeferweltweit.de

Fällda träd i Schlossgarten i Stuttgart. ©Alexander Schäfer http://www.schaeferweltweit.de

Träden som flyttades i Stuttgart var alla mindre träd med en stamdiameter på mindre än en halvmeter. De gamla och stora träden i den södra delen av Schlossgarten där tunnelschaktet grävdes fälldes alla, sammanlagt 116 träd, många över 200 år gamla, då ledande tyska trädexperter var samstämmiga i att det var utsiktlöst att försöka flytta stora och gamla träd, som inte skulle överleva flytt och omplantering. Därför fälldes 120 stora träd i Schlossgarten. I Kungsparken tänker nu Trafikverket och Göteborgs Stad flytta träd med dubbelt så tjock stam som de som flyttades i Stuttgart.

Trädplan genomför aktion för de hotade träden vid Korsvägen

      1. För sex dagar sedan kom Trafikverket med ett chockartat besked för alla trädvänner. 70 träd runtomkring Korsvägen ska flyttas redan i höst som en förberedelse inför den planerade byggstarten för Västlänken. Detta trots att detaljplan för Korsvägen ännu inte är antagen, och att det hårt kritiserade tunnelbygget inte är godkänt i Mark- och miljödomstolen, där förhandlingarna just nu pågår. Dessutom har Trädplan m.fl. just överklagat järnvägsplanen till Högsta Förvaltningsdomstolen. Men Trafikverket tjuvstartar  den hårt kritiserade Västlänken ändå. med sk förberedande arbeten.

Fruktträd som inte skötts och nu ska flyttas, Johannebergs Landeri

Fruktträd vid Johannebergs Landeri, som nu ska flyttas

Träden vid Korsvägen kommer med start denna vecka att beskäras och bindas upp inför flytten. Många av de enorma gamla skyddsvärda träden vid landeriet togs bort redan från 2006 och framåt, när de första beskeden om Västlänken togs. Detta var innan Trädplan fanns, och innan många fattat vidden av projektet och hur det påverkar staden. Så landeriets trädgård är redan förstörd. Man satte då en ”flyttbar fruktträdgård”, som inte har skötts särskilt bra och där träden knappt växt något, som syns på bilden. Nu ska dessa träd flyttas igen till en annan plats. Man kan undra hur de kommer att må då.

Vad som är värre är att många av de vackra mäktiga träd som fortfarande finns kvar är för stora för att flyttas, kommer att fällas i samband med att Trafikverket planerar att börja med bygget av Västlänken.

Under den gångna helgen genomförde Trädplan en aktion för träden vid Korsvägen – se foton nedan.

Trafikverkets delprojektledare för Station Korsvägen, försöker i e-postkommunikation med Trädplan att skönmåla trädingreppen:

Utförandet av flytt och förarbeten görs enligt rekommendationer i Tysk standard beträffande flytt av stora träd. Detta regelverk bygger på erfarenheter från flytt av träd från Tyskland och USA samt den senaste forskningen inom ämnesområdet.

Men det finns varken någon ”Tysk standard” eller ”regelverk” för trädflytt. All trädflytt är experimentell!

Just i Tyskland har man fått erfara detta efter att ha flyttat ett större antal små träd i samband med tunnelbygget Stuttgart 21.

Några år efter flytten såg Stuttgarts flyttade träd ut så här (tryck på länkarna):

lönnek, platan, björk, avenbok

En skrämmande syn! Träden är idag patienter, som är i ständigt behov av vård och omsorg för att överleva, berättar den uppgivna chefen för Stuttgarts parkförvaltning, Volker Schirner, i tysk press.

För ett år sedan flyttade Park- och naturförvaltningen i Göteborgs Stad ett antal oxlar. Träden står i Himlabacken bakom Studentkåren. I början av september i år, när alla träd fortfarande var gröna, hade bladen på de flyttade oxlarna vissnat och fallit av. Enligt Park o natur beror det på att de fått för mycket vatten, pga av regn, men som man kan se på bilderna så har även de träd som står högst upp i backen, där vattenavrinningen är god, tappat alla blad.

När träd flyttas och planteras om krävs nästan dagliga insatser i form av bevattning och näringstillförsel. Vi har sett att Göteborgs Stad inte klarar av detta utan ser till träden alldeles för sällan för att de ska ha goda utsikter att återetablera sig efter flytt.

Flyttade oxlar, Himlabacken, Göteborg. Foto: Trädplan

Flyttade oxlar, Himlabacken, Göteborg. Foto: Trädplan

Flyttade oxlar, Himlabacken, Göteborg. Foto: Trädplan

Flyttade oxlar, Himlabacken, Göteborg. Foto: Trädplan

Flyttade oxlar, Himlabacken, Göteborg. Foto: Trädplan

I söndags genomförde Trädplan en aktion för träden vid Korsvägen. Rödvita band med texten ”Låt mig leva” bands runt de hotade träden, däribland många fruktträd i Landeriet.

träd runtomkring Korsvägen hotas av Västlänken

Många träd runtomkring Korsvägen hotas av Västlänken. Foto: Chris Ceder

träd vid Korsvägen som hotas av Västlänken

Stora träd vid Korsvägen som hotas av Västlänken. Foto: Chris Ceder

träd som hotas av Västlänken

Många stora gamla träd hotas av fällning vid Korsvägen. Foto: Chris Ceder

Fruktträd i Landeriet som hotas av Västlänken. Foto: Chris Ceder

Miljövänner mot Västlänken – KOM på demonstrationen lördag 9 sept. 2017

Västsvenska Folkinitiativets foto.

Ert Göteborg eller Vårt Göteborg?

Vilket syfte fyller Göteborgs Stads nyhetstidning Vårt Göteborg egentligen? Är det journalistiskt försvarbart att endast redovisa det som passar en förutbestämd mall? Dessa frågor och många fler ställer sig idag nätverken Trädplan Göteborg och Yimby Göteborg i ett sampublicerat inlägg samtidigt som vi efterfrågar en mer öppen och levande debatt i Göteborg.

Vad kan få nätverken Yimby Göteborg och Trädplan Göteborg att vilja skriva tillsammans?

Vi gillar båda gröna blandstäder och tycker att träd och grönska är viktiga inslag i stadsväven. Däremot landar vi ofta i olika värderingar av mängden grönska som behövs och inte minst om gamla träd behöver bevaras och skyddas eller kan sågas ner och ge plats för nya i samband med att staden utvecklas. Men det är inte argument för och emot detta som vårt inlägg handlar om.

Upprinnelsen är att Göteborgs Stads nyhetstidning Vårt Göteborg har engagerat våra nätverk för en intervju och diskussion om träden vid Haga Kyrkoplan och Nya Allén som kommer att påverkas av byggandet av Västlänken. Vårt Göteborg är en gratistidning som ges ut av Göteborgs Stad som sägs ha uppdraget att berätta om vad staden gör och varför. Barbara Lindell har representerat Trädplan Göteborg och Patrik Höstmad har representerat Yimby Göteborg. Om det är en sak vi är rörande överens om så är det att staden behöver en vital och juste debatt som får leva även då den blir lite obekväm. Här har tyvärr Vårt Göteborg gjort oss besvikna.

Ert Göteborg?

Redan i början av mars blev vi kontaktade med frågan om vi ville ställa upp på en intervju i Vårt Göteborg.

Yimby kontaktades då redaktören sa sig vilja ha med en ”med en annan grupp, som kanske inte ser lika stora bekymmer med att flytta träden.” Det stämmer in på Yimby så nätverket nappade på idén och samordnaren Alvar Palm engagerades. När Vårt Göteborg förstod att han även var engagerad som hobbypolitiker så blev det stopp. Personer med partipolitiska kopplingar skulle inte få uttala sig i tidningen. Därför gick uppgiften över till samordnaren Patrik Höstmad.

I slutet av maj intervjuades Barbara Lindell och Patrik Höstmad av journalisten Marit Larsdotter som frilansade för Vårt Göteborg. I ca två timmar avhandlade vi högt och lågt om träd och Västlänken vid Haga Kyrkoplan i en härlig vårgrönska. Det går inte säga något annat än att vi behandlade frågorna både på längden och på tvären. Marit skulle återkomma med texten.

Men efter några dagar kom meddelandet att tågordningen var ändrad och att tidningens redaktör, Margareta Romare, först skulle hantera texten innan vi fick få möjlighet att återkoppla på den. Redaktionen var uppenbarligen inte nöjd för frilansjournalisten återkom med kompletterande frågor via mail och bad oss förtydliga.

”- Är Västlänken bra för staden? Varför/varför inte?

 – Varför/varför inte ska träden flyttas?

 – Vad bör man göra istället (om man inte ska flytta träden)?

 – Ni tycker båda om täta blandstäder. Hur ska de se ut enligt er och vad är det egentligen?”

Det blev ett höjt ögonbryn hos oss bägge med tanke på att det var just vad vi behandlat ingående under den långa intervjun. Längst ned i vår text hittar ni de skriftliga frågorna med Patriks och Barbaras svar.

Patrik Höstmad

 På frågan om Västlänken är bra för staden svarade Patrik nu skriftligt ungefär som han gjort under intervjun:

”Det är komplext. Västlänken är ett svar på en regional efterfrågan enligt den gamla modellen som ser regionförstoring som drivande av tillväxt. Det har varit den politiskt möjliga lösningen efter år av tragglande. På kort sikt ger projektet störningar och tar personella och finansiella resurser från staden Göteborg, vilka hade kunnat användas till något bättre. På lång sikt kan man möjligen få positiva effekter av investeringen, men det förutsätter en kraftig förtätning av centrala Göteborg. Hade jag fått bestämma helt själv hade jag lagt pengarna på driva på den central stadsutvecklingen eftersom det minskar transportbehov och ger goda möjligheter för kunskapsintensiva företag att utvecklas och växa. Men jag är tveksam till att jag skulle lyckas få nationell och regional uppslutning bakom den idén. Troligen inte ens lokalpolitisk. Vi är inte där än, men vi är på väg.”

Därefter blev Patrik uppringd av redaktören och fick frågan om han kanske skulle kunna instämma i något av det som Alvar Palm tidigare uppgett, t.ex. att det på längre sikt finns möjlighet till överflyttning från bil till spårbundet och att det är positivt att trafiken sprids ut i stan och att trafik flyttar under jord och ytor frigörs till annat. Patrik instämde i att på längre sikt kan de effekterna vara möjliga.

I utkastet på Vårt Göteborg-artikeln sammanfattades detta med:
I stort, är Västlänken bra för Göteborg?

PH: Ja, på lång sikt får vi positiva effekter med Västlänken. Vi får en bättre och snabbare kollektivtrafik i hela regionen och människor måste inte ta bilen lika ofta. Det är bra om en del trafik flyttar under jord för då vinner vi mer yta till annat, även för grönska och träd. Det är också bra att det blir fler större knutpunkter i stan, så att inte allt koncentreras till Drottningstorget (sic) och Brunnsparken.”

Inget av tveksamheterna inför Västlänken redovisades. Här blev det uppenbart att Vårt Göteborg hade en förutbestämd mall som vi skulle falla in i. Det är beklaglig journalistik och Patrik tackade för sig. Vårt Göteborg återkom med ursäkter men bekräftade samtidigt att det fanns en förutbestämd mall:

”Nu blir det istället i huvudsak två kritiska röster till Västlänken. Tanken var en positiv och en negativ röst, för att spegla olika synsätt.”

Yimby Göteborg hade genom hela resan gjort tydligt att nätverket inte tagit ställning för eller emot Västlänken. Det svar vi kan tänkas ge om Västlänken blir våra personliga.

Dessutom passade redaktören på att klaga på svaret:

”Hela det svaret du mejlade till mig får dels inte plats, dels känns det lite som om du passar på att lansera din personliga politik. Och det kan ingen av er, varken du eller Barbara, få göra i den här artikeln. Det får hitta andra kanaler för i så fall.”

 Efter flera följande telefonsamtal och mailväxlingar där formuleringarna knådades och vägdes på guldvåg accepterade till slut Patrik några av formuleringarna och artikeln är nu publicerad, men den bittra eftersmaken består.
 

Barbara Lindell

Barbara Lindell hade en liknande erfarenhet, där hon först fick svara på samma frågor som Patrik Höstmad, samma som redan ställts i den långa intervjun och sen fick samtal och mail om hur texten kunde ändras och anpassas till den bild de ville förmedla. Barbaras svarade på de skriftliga frågor vi fick (se längst ned i texten).

Sen kom kommentarerna från Vårt Göteborgs redaktör via telefon och mail, där Barbara ombads att inte nämna antal träd, samt inte prata som representant för Föreningen utan i jag form, och inte heller hänvisa till källor på sina nämnda fakta. Barbara ifrågasatte detta. 

Hon fick då besked om att saker skulle tas bort och ändras, varpå hon svarade:

”Jag vill också svara på det du säger: Att vi vill lägga till saker. Efter två timmars intervju fick vi sen också flera skriftliga frågor, som både jag och antagligen även Patrik lagt möda på att besvara. Naturligtvis vet jag att utrymmet är begränsat i en papperstidning – det är inte första gången jag blivit intervjuad. Men det är skillnad på att dra ihop essensen av en intervju och att lägga ord i munnen som man inte sagt för att främja era egna syften”

”Enligt uppgift skulle intervju-artikel handla om träden och Haga Station, att då först lägga upp helt felaktiga siffror i artikelförslaget, och sen när jag påpekar detta ta bort all info om vad som händer med träden ur artikeln, är minst sagt märkligt. Att tala om att ett enstaka träd fälls, när ansvariga för projektet (Bo Larsson Projektledare för Västlänken, Helena Bjarnegård, Stadsträgårsmästaren, Ulf Agneberg, Trv, etc.) gått ut med att det är ca 500 träd som försvinner/fälls – ja man kan knappast förvanska siffror mer än så… ” 

”När det gäller min uppgift ang grundvattnet, så är den tagen från Trafikverkets ansökan till Mark- och Miljödomstolen, Det står i det komplement som Trv gjort efter att domstolen efterfrågat mer information. Det är bara att kontakta TRV och bekräfta. Det är alltså inget som jag själv hittat på.Vi i Trädplan tror att grundvattenpåverkan kommer bli betydligt större (både lägre nivå och längre tid) än vad TrV uppger – men väljer att gå på deras siffror och hålla oss till de fakta som för tillfället finns. 2 meter under 24 månader är illa nog, när det gäller påverkan på träd och kulturmiljö.”

I de första utkasten till artikel stod alltså att ”något enstaka träd kommer att tas bort”. Barbara påpekade ett flertal gånger att detta inte stämmer, utan att det handlar om flera hundra träd som ska flyttas eller fällas. Hon skickade också de korrekta siffrorna som Trafikverket uppgivit. Då kom svaret från redaktören:

– Som jag sade igår har vi en annan artikel som berättar hur många träd som ska tas ner, flyttas etc. Där kommer vi att nämna hundratals. men kring Haga/Kungsparken är det inte ett hundratals träd som ska tas ner. Ett 30-tal? 2015 sade de i alla fall ett 30-tal. Men som sagt, vi reder ut alla dessa siffror i en sidoartikel. 

– Jag har lagt till ett citat av dig. Återigen, du får stå för det du säger själv, utan att hänvisa till ”all forskning”. Det blir samma tyngd ändå.  Patrik får inte heller hänvisa till andra. Det är intervjuns form.  – Ditt svar om Västlänken. Nu frågade vi dig. Jag tycker att du kan svara ”Jag”. Sedan förstår man att Trädplan tycker så. Men vi pratar just med dig och vill ha ditt svar. 

Barbara svarade: ”Det är ok att ni tagit bort mina referenser till andra – men det är inte så jag talar. Om jag kommer med ett påstående så brukar jag alltid referera till forskning eller Trafikverket eller vilken källa det månde vara, även när jag talar eller blir intervjuad.

Skicka gärna texten igen, så att jag kan kolla citaten och se om jag ställer upp på denna styrda intervju”

Ny vända med korr. Några exempel:

BL:  Jag vill ha en grön blandstad där det finns bostäder, skolor, sociala funktioner, artrika grönområden och arbetstillfällen inom stadsdelarna.

Redaktören: Kan jag skriva träffpunkt istället för funktioner? 

BL:  träffpunkter är inte ett ord jag använder och inte heller samma sak som sociala funktioner. I sociala funktioner ingår många saker, både möjlighet till folkliv med mötesplatser, och tex social service, och ett fungerande socialt nätverk. Antar att du gärna vill ha med ordet mötesplatser (eller träffpunkter som är ungefär samma) – eftersom staden vill sälja in det begreppet, men jag vill gärna att mina egna ord används i mina citat.

Redaktören:  nej jag vill ingenting, tycker bara att sociala funktioner är obegripligt. I all välmening tänker jag att det bör stå något som folk kanske lite lättare förstår.

 

Papegojor

Dessa exempel från Patriks och Barbaras kontakter med tidningen Vårt Göteborg är bara en del av det som skrevs och sades, det finns fler exempel. Det är därmed uppenbart att vi skulle vara papegojor i Vårt Göteborg narrativ samtidigt som det förmedlades en bild av en vital och öppen debatt där alla får komma till tals. Både Yimby och Trädplan har erfarenheter av många intervjuer och visst, ibland blir det lite felciterat, ibland blir det ordentligt förkortat, ibland blir det en annan tonvikt än den förväntade, men aldrig har andemeningen förändrats till oigenkännlighet som i detta fall. Det här tycker vi är så långt ifrån ett värdigt sätt att behandla det offentliga samtalet i Göteborg att vi var tvungna att reagera. Reaktionen är det ni nu läser.

 

Vårt Göteborg!

Den här erfarenheten väcker frågor om Vårt Göteborg och det som förmedlas i nyhetstidningen. För det första är det en grundläggande problematik när en nyhetstidning kontrolleras av de som har den politiska och byråkratiska makten. Det blir en kortslutning mellan de demokratiska institutionerna som är tänkta att balansera varandra och Vårt Göteborg borde vara extremt vaksamma på att inte lägga egna ord i andras munnar eller att bedriva egen opinion. Det är uppenbart att skillnaden mellan journalistik, nyhetsförmedling, information och opinionsbildning behöver tydliggöras när Göteborgs Stad kommunicerar med medborgarna. Det är nog till och med rimligt att Vårt Göteborg begränsar sitt åtagande till att förmedla officiell information och inte ge sken av att bedriva en journalistik gärning i medborgarnas tjänst.

Med hopp om en bättre, vitalare och mer öppen debatt om Göteborgs framtid. Staden i vårt hjärta förtjänar det!

Barbara Lindell

för Trädplan Göteborg

Patrik Höstmad

för Yimby Göteborg

 

Här är det vi själva vill säga:



Är Västlänken bra för staden? Varför/varför inte?

BL: Nej, Västlänken är inte bra för staden, den har en negativ samhällsnytta, ger oåterkalleliga skador på stora delar av riksintresset Göteborgs innerstad m.fl. – både på kulturmiljön och naturmiljön. 500 planterade och minst lika många vilda träd försvinner. Bygget av Västlänken kommer aldrig att bli klimatneutralt pga av den stora mängd betong och armeringsjärn som behövs för att bygga i göteborgsleran.

Stationen i Haga är en av Nordeuropas mest onödiga stationer. Trafikverket har inte kunnat påvisa att det finns tillräckligt med resandeunderlag för att försvara ett sådant irreversibelt ingrepp på kultur- och naturmiljön mitt inne i dessa världsunika stadsdelar med tillhörande parker.

PH: Det är komplext. Västlänken är svar på en regional efterfrågan enligt den gamla modellen som ser regionförstoring som drivande av tillväxt. Det har varit den politiskt möjliga lösningen efter år av tragglande. På kort sikt ger projektet störningar och tar personella och finansiella resurser från staden Göteborg, vilka hade kunnat användas till något bättre. På lång sikt kan man möjligen få positiva effekter av investeringen, men det förutsätter en kraftig förtätning av centrala Göteborg. Hade jag fått bestämma helt själv hade jag lagt pengarna på driva på den central stadsutvecklingen eftersom det minskar transportbehov och ger goda möjligheter för kunskapsintensiva företag att utvecklas och växa. Men jag är tveksam till att jag skulle lyckas få nationell och regional uppslutning bakom den idén. Troligen inte ens lokalpolitisk. Vi är inte där än, men vi är på väg.

Varför/varför inte ska träden flyttas?

BL: Därför att alla tillstånd för att bygga Västlänken ännu inte är klara. Att redan nu göra så pass stor negativ inverkan på träden, utan en färdig miljödom, måste betraktas som en skandal.100-200 år gamla träd klarar inte en flytt, det visar erfarenhet från andra liknande försök att flytta gamla stadsträd (bla i Stuttgart). Beskärning av rötter och kronor gör att träden inte längre återhämtar sig. De kräver mycket extra skötsel resten av sitt synnerligen förkortade liv.

PH: Flytta träd är ett ekonomiskt tveksamt användande av allmänna medel och jag ser det snarare som ett sätt att visa god vilja mot ett särintresse.

Vad bör man göra istället (om man inte ska flytta träden)?

BL: Haga stationen ska inte byggas. Istället bör man satsa på att förbättra tågkapaciteten genom förbättringar vid getingmidjan utanför Centralen och den befintliga Lisebergsstationen. De medel som finns för Västlänken ska användas till att förbättra den lokala kollektivtrafiken samt att ta hand om och utveckla den gröna innerstadsmiljön, allt med sikte på att följa alla utsatta klimatmål och förhindra framtida översvämningar och klimatförändringar, samt skapa en bättre grön stad för alla.

 PH: Försök antingen bevara dem på plats eller såga ner och plantera nya. De planerade kommer att vara mäktiga gamla träd för våra barnbarn. Träd frösås eller planteras, växter, dör eller sågas ner, andra tar vid eller nya planteras i en ständigt pågående organiskt process. I det längre perspektivet är träd en del av den ständigt föränderliga stadens dynamik.

Ni tycker båda om täta blandstäder. Hur ska de se ut enligt er och vad är det egentligen

BL: Vi i Trädplan förespråkar en blandstad, dock inte alltför tät. En blandstad är en stad där det finns flera olika funktioner i närmiljön, både boende, arbeten, skolor, grönområden och rekreation etc. Det är viktigt att se staden som mer än bara fyrkantiga hus, det är också natur, människor, folkliv, estetik, sociala funktioner, livskvalité, mångfald och lokalt hållbar ekonomi etc. Mycket träd och grönska är avgörande för en modern blandstad, en fungerande stadsmiljö där människor mår bra, även i framtiden.



PH: Det är en gångvänlig kvartersstad med många boende och med gator som är urbana levande stråk med butiker och restauranger, och med små gröna parker i stadsväven. Linnéstaden och Kungsladugård är exempel på den typen av levande och attraktiva stadsdelar, eller Hornsbergs strand i Stockholm om man ska ta ett modernt exempel.

Länk till Yimbys inlägg: Yimby, Ert Göteborg eller Vårt Göteborg?

Den slutliga versionen av Vårt Göteborgs artikel finns att läsa här:

 

 

Gränseken mot Västlänken – kom och DEMONSTRERA 9 sept!

DEMONSTRERA 9 september kl 12 på Gustav Adolfs Torg. Sen går vi mot Götaplatsen
KOM o HJÄLP TILL att bära Trädplans plakat o banderoller. Vi samlas kl 11.30 i hörnet mellan Kommunhuset och Rådhuset.

 

Om gränseken och hur den påverkas av Västlänken 

Hundratals gamla träd i Göteborg hotas av Västlänken. Gränseken, Göteborgs äldsta och största ek, är ett av de hotade träden. Trädet växer vid Delsjövägen, som ska byggas ut till bärighetsklass 1 för att klara av upp till 64 ton tunga lastbilstransporter.
På några decimeters avstånd från Gränsekens stam kommer det köras tunga lass med schaktmassor när Korsvägen ska grävas upp för bygget av Västlänken. Det gamla trädet har stått på denna plats sedan början av 1500-talet och kommer inte överleva den tunga trafiken. Vill du ha kvar Gränseken?

1948 skildrade den framstående professorn i botanik Carl Skottberg Gränseken i sin utläggning om stadens träd i Svenska stadsmonografiers bibliofilupplaga. Carl Skottberg var mäkta tagen av detta underbara träd:

”Vida märkligare är dock den ek, som pietetsfullt sparats ovanför ravinen i själva kanten av Delsjövägens asfalt, ty den är, så vitt jag vet, med sina 515 cm. stadens grövsta och säkerligen äldsta. Egendomligt nog är detta verkliga naturminnesmärke, som kanske varit till stadens grundläggning, icke fridlyst.”

Idag mäter Gränseken 602 centimeter i omkrets runt stammen.

Tidigare inlägg om den unika skyddsvärda gränseken finns här: Trädplan kräver att Gränseken naturminnesförklaras

Reportage i ’Vårt Göteborg’: Träden hotas i Haga – väcker starka känslor!

Göteborgs Stads nyhetstidning ’Vårt Göteborg’ har idag ett uppslag om träden i Haga inför det tänkta Västlänksbygget!

Barbara Lindell, ordf i Trädplan och Patrik Höstmark från Yimby (yes in my backyard) delar sina syn på våra träds betydelse i staden.

Patrik Höstmark menar ”I stället för att flytta träden kan man såga ner och plantera nya. De kommer att växa upp och bli mäktiga träd för våra barnbarn”.

Men som Barbara riktigt påpekar blir de nyplanterade träden sällan gamla, ofta inte över 20 år. Det är få träd som klarar av att etablera sig i dagens tätt bebyggda och kraftigt förorenade stadsmiljö. Dessutom får de nyplanterade träden felaktig eller bristande vård. Många trädarter planteras på olämpliga platser och konkurrerar ofta med andra träd om en mycket begränsad tillgång på näring och vatten.

 

På frågan om Västlänken i stort är bra för Göteborg försöker ’Vårt Göteborg’ att få Patrik och Barbara att tycka olika, när de egentligen har en liknande syn på saken. Mer info om detta kommer snart.

Trädplan vill återigen fråga:
Är det rimligt att göra en investering på 20-50 Miljarder och gräva upp stora delar av stan under minst 10 år för en gammal skrivbordsprodukt som inte fungerar, och som skulle förstöra stora delar av natur- och kulturmiljön i stan?

Självklart inte. Det är hög tid att sätta punkt för detta helt onödiga miljöförstörande projekt nu!

Låt mig leva! Gamla träd hotas hotas av Västlänken.