Sista lindallén i Flatås hotas

Trädplan publicerar tillsammans med styrelsen för Bostadsrättsföreningen Flatås 1, representerande 651 lägenheter, och boende i Flatås, en granskande debattartikel i GP för att få till ett stånd ett stopp på planen att avverka den sista och biotopskyddade lindallén i Flatås.

Länk till artikeln i Göteborgs-Posten

Artikeltexten följer nedan:

skövling i flatås

Bild 1 överst t.v: Chris Ceder. Bild 2 överst t.h: Barbara Casari. Bild 3 underst t.v: Chris Ceder. Bild 4 underst t.h: Anne Jönsson.

Under bygget av Flatås Alléer har stora delar av den enda parken i Flatås skövlats och två gamla lindalléer fällts. Helt i strid med Göteborgs Stads nya trädpolicy med utfästelser om att gamla och värdefulla träd ska skyddas och bevaras.

De boende i Flatås kämpade i fem år för alléerna, som fälldes trots löften att de skulle vara kvar. Nu hotas en tredje sista allé av fällning.

I Flatås vackra park lekte barnen fritt långt ifrån trafikerade gator och många igelkottar hade sin hemvist där. När det blev klart att parken skulle bebyggas lovade kommunen att de båda vackra lindalléerna på parkens bägge sidor skulle bli kvar. Det framgick tydligt i detaljplanen att de storvuxna träden skulle bevaras.

Fälldes utan förvarning

Våren 2016 fälldes den ena allén utan förvarning. Bestörta Flatåsbor grät när träden sågades ner. Varför det gjordes, kunde inte förvaltaren av träden, Park- och naturförvaltningen, svara på ”Till sist så räckte det ändå inte, varav den exakta orsaken inte är helt känd”.

Nästa bud från kommunen var att den andra allén åtminstone inte skulle fällas. I år avverkades plötsligt också denna. Återigen var skälen höljda i dunkel. ”Fällningen behövde stämmas av med fyra olika förvaltningar, men att svaret troligtvis är på gång”, meddelade Stadsbyggnadskontoret (SBK).

I Flatås finns en sista lindallé kvar. Delar av denna ska nu fällas, sammanlagt 65 av 113 träd, trots att den är biotopsskyddad. Resterande träd lovar kommunen än en gång att bevara, då en parkeringsplats ska bebyggas. Så är det också angivet i detaljplanen.

Vi befarar att alla de sista 113 träden försvinner trots kommunens fagra löften. Visa av erfarenheten från vad som hänt med de andra alléerna i Flatås, tror vi inte längre på gröna utfästelser och detaljplaner.

Länsstyrelsen friskriver sig ansvaret

Illavarslande tongångar från SBK varnar för att om träden ändå fälls eller råkar dö, så hamnar ärendet hos Länsstyrelsen (Lst). I ett slags moment 22 friskriver sig Lst från ansvar som tillsynsmyndighet och konstaterar att husen ska byggas så nära allén att man inte behöver ta hänsyn till biotopskyddet: ”Eftersom de kommande husen placeras nära allén, skulle man kunna anta att det medför att den bedöms vara i omedelbar anslutning till byggnaderna. Vid en sådan bedömning anses allén inte längre vara biotopskyddad och då är eventuell trädfällning ingen fråga för Länsstyrelsen”.

Som om det inte vore nog säger Byggnadsnämndens ordförande Emmali Jansson (MP) att det krävs marklov och dispens från Lst för att fälla de träd som ska bevaras: ”Det är så långt vi kan säkerställa allén i detaljplanesammanhang”.

Emmali Janssons svar angående Lst:s kafkalika slopande av biotopskyddet får oss att tappa hakan: ”Det som länsstyrelsen beskriver är ett annat sätt att säkerställa någon slags träd, medan just de nu befintliga träden genom den planbestämmelse som här var aktuell skyddas genom att reglera att det krävs marklov för att fälla träden. Sådant marklov kan naturligtvis sedan ges, men träden får inte fällas utan att särskilt lov för det ges.”

Många frågor, inga svar

Samtliga inblandade parter lägger ut den ena brasklappen efter den andra för att slippa bära ansvaret, dagen då alla träd är fällda.

  • Hur kan biotopens skydd diskvalificeras av det objekt som biotopen skall skyddas från?
  • Varför tar inte Länsstyrelsen sitt ansvar som tillsynsmyndighet?
  • Varför skövlar kommunen så lättvindigt gamla alléer, med stora naturvärden som går förlorade, när de heligt lovar att de ska bevara dem?
  • Varför ger Emmali Jansson inte ett rakt och ärligt svar på om träden kommer att bevaras?

Frågorna är många. Några svar har vi inte fått. Flatåsborna utsätts återigen för oärlig och oschysst behandling.

Lindallén i Flatås behövs i sin helhet som ett grönstråk mellan friluftsområdet Ruddalen och naturreservatet i Änggården. Viktiga grönområden blir allt mer kringskurna av exploatering med förlorad biologisk mångfald och genetisk diversitet som följd.

Är det inte värden som Göteborgs Stad håller för viktiga?

Vädjar till politikerna

Vi ser samma mönster över hela staden. Gamla friska träd försvinner som i ett plockepinnspel. Oåterkalleligen. Vi vädjar till politikerna i kommunstyrelsen att ta ett genuint grönt beslut: skicka tillbaka planen till skrivbordet och bevara hela den sista lindallén i Flatås! Så kan Göteborg börja leva upp till målet om en grön stad.

 

Chris Ceder

Maria Wennerbeck

Barbara Lindell

Föreningen Trädplan Göteborg

 

Lisbeth Johansson

ordförande, Brf Flatås 1, bestående av 651 lägenheter

 

Tommie Johansson

sekreterare, Brf Flatås 1

 

Barbara Casari

Jan Olsson

Boende i Flatås

55 tallar i historiskt arboretum på Styrsö hotade av avverkning för utsiktens skull

Den natursköna Skogen Arbores på Styrsö. Foto: Karl-Anders Karlsson

På Styrsö hotas 55 stora tallar av avverkning i Skogen Arbores, ett historiskt och uppskattat arboretum. Många styrsöbor med Karl-Anders Karlsson, professor emeritus vid Sahlgrenska Akademin, i spetsen kämpar med framgång mot fällningen och har, åtminstone tillfälligt, lyckats få till stånd ett stopp på planerna.

Trädfällningar av utsiktsskäl

På Styrsö går det rykten om att träden står i vägen för utsikten och därför måste bort.  Att styrelsens för Skogens Arbores istället vill plantera ekplantor, eftersom de menar att eken är ”ursprungsträdet” på ön, har bara spätt på ryktena. Ekplantor växer långsamt och kommer inte störa utsikten på mycket länge.

”Att fälla de märkta cirka 55 tallarna har ingen skogsvårdsmässig motivering och går emot Stiftelsens ursprungliga intentioner och historia. I generationer har Sällskapet upprätthållit sin pietetsfulla tradition. Det måste vara medlemmarnas uppgift att värna om detta.

Läs mer

Skövlingen av det natursköna Ardalsberget – ett stenkast från Göteborgs centrum

Under våren avverkades ädellövskog längs Oljevägen i Arendal för att förbereda marken för en del av den bergtäktverksamhet som nyligen startat på Ardalsberget norr om Älvsborgshamnen. Skogspartiet avverkades trots att Fastighetsverket som äger marken tidigare utlovat att dessa ädellövträd skulle sparas. Skogspartiet utgjordes huvudsakligen av äldre bokar och ekar. De gamla träden var en del av ett parkskogsområde som tillsammans med planterade vårdträd inramade Arendals stamgård, den nu starkt rivningshotade ursprungsgården vid Arendal. I samband med avverkningen nedsågades även större delen av en trädallé med mestadels äldre Lindar som kantade infartsvägen till Arendals stamgård. Trädalléer har ett generellt biotopskydd enligt miljöbalken och får inte avverkas utan att dispens givits av länsstyrelsen. Det är oklart huruvida en sådan dispens inhämtats och en anmälan om eventuell olovlig avverkning har inlämnats till länsstyrelsen.  
För ett par år sedan fattades beslutet att låta Swerock bryta berg på Ardalsberget, trots att de styrande partierna i Göteborgs Stad, Miljöpartiet och Socialdemokraterna, har en valöverenskommelse om att Ardalsberget skall bevaras orört som grönområde.
Idag ser de Rödgrönas löfte ut så här:

bergtakt kalhygge göteborg ardalsberget

Enorm förödelse på Ardalsberget. Foto: Chris Ceder

Ardalsberget ligger ett stenkast ifrån centrala Göteborg: bara fem kilometer från Slottskogens parkidyll och sju kilometer från stadens hjärta på Gustav Adolfs Torg. Inte många storstäder som så nära stadskärnan kan skylta med så orörd och vacker natur – som nu håller på att utplånas!

På Ardalsberget finns Göteborgs bästa havsutsikt – till Tistlarna i söder, långt förbi Vinga och halvvägs till Danmark i väster, och till Marsstrand i norr.

Kalhygget och den industriella expansionen av Göteborgs Hamn, som göteborgspolitikerna vill göra till en av världens största hamnar trots vår ringa befolkning, har redan förstört skönheten hos de milsvida vyerna, som snart kommer vara ett minne blott när berget sprängts sönder och krossats till makadam.

På försommaren 2016 gör Swerock en provsprängning i södra änden av det beviljade täktområdet. Och för att genomföra detta lilla test kalhuggs Ardalsberget hundratals meter norrut, helt i onödan, mitt under fåglarnas häckningstid.

Utsikt och kalhygge i Göteborg

Utsikten över Götaälvmynningen från Ardalsberget. Foto: Chris Ceder

Ett par dagar senare går hela arbetsstyrkan på semester. Trädplan är på Ardalsberget och bevittnar den stora förödelsen. När vi frågar sprängaren om inte fällningen av skogen kunde väntat tills efter semestern, svarar han ”jovisst”.

Överallt ligger fällda träd, grot och ris på sönderkörd skogsmark. Förtvivlade småfåglar genomsöker de fällda träden för att hitta sina nyfödda och dödsdömda ungar, som med berått mod stjälps ur sina bon när Swerocks entreprenör Södra Skog kapar träden med tunga avverkningsmaskiner.

kalhygge i Göteborg

Kalhygget på Ardalsberget. Foto: Chris Ceder

Gäller inte längre Miljöbalken i Göteborg frågar vi oss, när vi står på denna naturens krigsskådeplats, vårt lands stränga miljölag som genom 4§ i Artskyddsförordningen säger att alla fåglar är fridlysta? Är det inte längre förbjudet att störa fåglar, särskilt under de tider som de fortplantar sig och föder upp sina ungar och är det inte förbjudet att skada eller förstöra djurens fortplantningsområden och viloplatser så som lagen föreskriver?

kalhygge på Ardalsberget i Göteborg

Trädplan tittar på förstörelsen på Ardalsberget. Foto: Chris Ceder

Vi ringer upp Länsstyrelsens artskyddsinspektör från avverkningsplatsen, gör en anmälan om brott mot Miljöbalken och uppmanar Länsstyrelsen att genast komma till Ardalsberget – men får svaret att de inte har någon möjlighet att komma dit. Istället blir vi tillfrågade om vi kan dokumentera vilka arter det finns på Ardalsberget.

Det är nu det händer, ett misstänkt miljöbrott! Många hektar skog har redan avverkats och skogsarbetarna går nu till fots och röjer i skogen vid det unika bronsåldersröset, så att avverkningsmaskinerna enkelt kan komma fram och fälla träden:

bronsåldersröse på Ardalsberget i Göteborg

Förberedelse för avverkning vid bronsålderröset på Ardalsberget. Foto: Chris Ceder

Situationen är kaotisk och Trädplans närvaro på platsen är inte uppskattad av skogsarbetarna. Och mitt i detta förväntas Trädplans aktivister bedriva tillsyn åt Länsstyrelsen och se till att våra miljölagar följs? Vårt telefonsamtal pågår i nästan 45 minuter och vi uttrycker vår stora missbelåtenhet över Länsstyrelsens ovilja att omgående bege sig till Ardalsberget för att inhämta bevis om att det just nu sker ett miljöbrott.

En månad senare kommer svaret från Länsstyrelsen. De avskriver anmälan om miljöbrott. Måhända har de tagit åt sig av kritiken under telefonsamtalet, då de nu har besökt Ardalsberget, men de har inte funnit några rödlistade fågelarter vid sitt besök, och det är till synes det enda som intresserar dem i detta ärende.

Länsstyrelsen förklarar för mig att Naturvårdsverket har en egen syn på lagstiftningen i Miljöbalken, nämligen att skyddet i artskyddsförordningen, som gäller alla fågelarter, bara bör gälla för rödlistade arter samt vissa arter vars förekomst minskat med mer än 50% de senaste 30 åren.

Och så enkelt avslår de en anmälan om miljöbrott under häckningstid. Den som tror att Miljöbalken gäller alla fåglar, så som det står skrivet, är förd bakom ljuset. Lagen är bara ett spel för gallerierna. Detta är inte första gången Länsstyrelsen avskriver Trädplans och andras anmälningar i Göteborg om avverkning under häckningstid, så det är inte förvånande, men denna gång är avverkningen så brutal och omfattande att det är nödvändigt att höja rösten och göra allmänheten medveten om vad som verkligen pågår i Göteborg – vars politiker varje dag med skryt och förakt för sanningen, utropar till den ”gröna och nära storstaden”.

Här finns en artikel från GP 5 mars 2017 om Arendal: Nu sprängs sista resterna av den gamla badorten bort.  En av Göteborgs förnämsta bronsåldersgravar försvinner och Lilla Aspholmen sprängs bort när Göteborgs hamn nu utplånar resterna den gamla badorten Arendal i stadens hamninlopp.

Här i Chris Ceders blogg finns mer att läsa:

Blogg